Titta

UR Samtiden - Brainchild 2018

UR Samtiden - Brainchild 2018

Om UR Samtiden - Brainchild 2018

Föreläsningar för särskilt begåvade barn, ungdomar och deras vuxna. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Till första programmet

UR Samtiden - Brainchild 2018 : Att se de osynligaDela
  1. Om inte eleven eller förskolebarnet-

  2. -blir stimulerat och motiverat-

  3. -så kommer den aldrig
    att överkomma sina funktionshinder.

  4. De osynliga särskilt begåvade
    eleverna ska vi prata om.

  5. De som mest sällan upptäcks.

  6. Det är väldigt lätt...

  7. Elisabet har ju berört det,
    det är lätt att tänka stereotypt.

  8. Att det är en viss sorts elev
    vi är inne på.

  9. Och framförallt,
    gärna inom Elisabets område-

  10. -nämligen det matematiska området.

  11. Och alla områden är lika viktiga.

  12. Alla begåvningsområden,
    spetsområden och kompetenser.

  13. Men av tradition
    och säkert andra orsaker-

  14. -har det varit lättare att hitta-

  15. -elever med matematisk begåvning.
    Särskilt ute i verksamheterna.

  16. Och så har det varit mindre
    stigmatiserat på nåt vänster-

  17. -att vara matematiskt begåvad
    om man befinner sig i rätt miljö.

  18. Men, som sagt, de flesta
    särskilt begåvade upptäcks aldrig...

  19. ...och får därför aldrig
    den undervisning-

  20. -som de behöver och har rätt till.

  21. De särskilt begåvade eleverna är...

  22. ...elever med diagnoser.

  23. Och jag säger i plural,
    för man kan ju födas eller förvärva-

  24. -funktionsmotstånd, funktionshinder,
    eller vad man ska säga-

  25. -genom livet också. Man kan ha
    både en och två och tre och fyra.

  26. Och fem och sex.
    Man kan sakna både armar och ben-

  27. -och ha neuropsykiatriska diagnoser-

  28. -psykiatriska diagnoser och fysiska.

  29. Tillfälliga och kroniska.

  30. Barn
    i socioekonomiskt utsatta områden.

  31. Dem upptäcker vi inte.

  32. Vi ser problematiken.
    Men vi ser inte begåvningen.

  33. Och framförallt ser inte
    de här barnen själva sin begåvning.

  34. Ofta handlar det om helt andra saker
    i deras miljöer.

  35. Det vill säga överlevnad,
    "survival of the fittest"-

  36. -passa in och så vidare.

  37. Blyga barn.

  38. En kognitiv förmåga bygger ju på
    att kunna föra sin talan-

  39. -och kunna knyta an till människor,
    så att säga.

  40. Blyga barn lär vi aldrig upptäcka-

  41. -för de kliver inte fram
    och knackar oss på axeln och säger:

  42. "Jag vet"
    eller "Jag har nåt att säga".

  43. Barn som mår dåligt
    och är traumatiserade-

  44. -eller är "placerade" som det heter.

  45. Som inte har några hem att gå till,
    som är trygga och fina...

  46. ...och välfungerande.

  47. Det är ett stort antal barn,
    även i vårt avlånga land-

  48. -som lever under andra omständigheter
    än de vi förväntar oss.

  49. Och deras kognitiva begåvning
    lär vi aldrig upptäcka.

  50. Flickor.

  51. Av någon märklig anledning
    som jag sa i tidigare föreläsning-

  52. -så går flickor under radarn.

  53. På förskolan har man upptäckt att det
    kan vara någorlunda 50-50-

  54. -vilka vi upptäcker som begåvade,
    flickor och pojkar.

  55. Men den här siffran sjunker radikalt
    med stigande ålder.

  56. Så uppe i puberteten
    upptäcker vi väldigt få flickor-

  57. -och dessutom upptäcker flickorna
    inte sig själva ens.

  58. Flickor drabbas av nåt som kallas
    på psykologspråk "impostor syndrome".

  59. Alltså, de upplever
    att de absolut inte är begåvade-

  60. -om de gör nånting begåvat.

  61. Klarar av nånting
    eller tänker väldigt avancerat.

  62. Då hänvisar de bara till ren tur.

  63. Eller omständigheterna var goda.

  64. Eller att det var
    ett lätt pianostycke-

  65. -så det var klart
    att de spelade det bra.

  66. Varför det är så...

  67. ...är fortfarande en gåta.
    Men flickor döljer sig själva-

  68. -och uppfattas heller inte
    av omvärlden-

  69. -som lika begåvade som pojkar.

  70. Fundera på det
    när ni tittar er runt om-

  71. -på era vuxna flickor
    runt omkring er.

  72. Och sist men inte minst
    dem vi aldrig upptäcker-

  73. -är nyanlända barn
    och barn med svenska som andraspråk.

  74. Och med tanke på hur många som kom
    här nu de senaste åren-

  75. -av barn från andra länder-

  76. -så finns det massvis med begåvningar
    som aldrig kanske upptäcks.

  77. För dem kanske det är en tillräcklig
    utmaning och stimulans en tid-

  78. -att erövra språk,
    kultur och sammanhang.

  79. Men de har också rätt
    att lära sig utifrån sin nivå.

  80. Så de elever som vi upptäcker...

  81. ...som särskilt begåvade är pojkar.

  82. Etniskt svenska pojkar
    utan diagnoser-

  83. -som kommer från
    socioekonomiskt starka hemmiljöer.

  84. -och dessutom har föräldrar
    som kan prata för dem.

  85. Som har ett språkrör ut i världen.

  86. Som slipper föra sin egen talan.

  87. Som har nån som krigar
    för deras rätt till utbildning.

  88. Så när ni tänker att "det här är ju
    en jäkla elitistisk fråga"-

  89. -så är det både rätt och fel.
    Rätt på så sätt-

  90. -att så länge vi inte förstår
    det här med särskild begåvning-

  91. -så fortsätter det att vara
    den här elitistiska frågan.

  92. Det är därför
    det är så viktigt att förstå.

  93. Dessutom missuppfattas ofta
    de här begåvade eleverna i skolan-

  94. -när de har halkat in
    i det här uttråkningstillståndet-

  95. -som ofta inträder när de inte får
    den undervisning de behöver-

  96. -och får exakt samma skolsvårigheter,
    som jag kallar det-

  97. -som barn
    på den andra sidan begåvningsskalan.

  98. Motivationsbrist, underprestation,
    koncentrationsproblematik-

  99. -utanförskap, mobbning, hemmasitteri,
    samarbetssvårigheter-

  100. -åtgärder, specialpedagogiska
    åtgärder, åtgärdsprogram-

  101. -och vi strösslar resurser.

  102. Och återigen, vi gör det redan,
    men vi gör det lite fel.

  103. Och inte underligt,
    eftersom de beter sig likadant-

  104. -som elever
    som har inlärningssvårigheter.

  105. På andra sidan skalan
    handlar det om elever-

  106. -som har svårt för det abstrakta
    och teoretiska-

  107. -och inte så sällan drabbas faktiskt
    av utbrändhetssyndrom.

  108. Som är helt slut. De gör och gör och
    gör och kommer aldrig till dörren-

  109. -som det gamla skämtet.

  110. Vad är det som går och går
    och aldrig kommer till dörren?

  111. Det är elever som aldrig
    når upp till kunskapskraven.

  112. På andra sidan har vi våra särskilt
    begåvade som har för lätt att tänka-

  113. -och känner att undervisningen
    hela tiden missar deras intressesfär.

  114. Och de drabbas då av, snarare,
    i stället för "burnout"-

  115. -"boreout".

  116. Och det här blev ju
    ett populärt begrepp...

  117. Det var en bok
    som kom ut för herrans många år sen.

  118. Det var en fransman
    som stämde sin arbetsgivare-

  119. -när han blev utan arbetsuppgifter
    och gick in en totaldepression.

  120. Han stämde arbetsgivaren
    för "boreout" och vann. Så det så.

  121. Det är bara att tänka sig det tråkiga
    jobbet man hade en gång i tiden.

  122. Eller den tråkiga utbildningsdagen
    som jag hoppas att ni inte har nu.

  123. Vi får ju ändå fika och lunch
    och trevligt sällskap.

  124. Det är inte alla särskilt begåvade
    som tycker att de får det.

  125. Och hur ska man veta skillnaden?
    Jag var inne på det i morse.

  126. Man kan fråga eleverna.

  127. De som ligger på andra sidan skalan,
    som har en svag teoretisk begåvning-

  128. -säger "Jag hänger inte med.
    Jag pallar inte mer."

  129. "Jag fattar inte."

  130. På ett eller annat sätt
    brukar de tala om som det är.

  131. Medan eleverna som vi pratar om i dag
    faktiskt säger:

  132. "Jag får ju aldrig lära mig nånting.
    Jag ska göra det och det."

  133. "Och så ska jag göra och göra och
    göra. Men jag vill lära mig nåt."

  134. Det brukar vara en bra vattendelare.

  135. Så vad händer med elever
    som aldrig får lära sig nåt?

  136. Det är inte bara att man blir
    uttråkad, det händer saker i hjärnan-

  137. -när man drabbas av tillstånd
    där man inte får aktivera sig.

  138. Samtidigt förlorar de här barnen,
    särskilt begåvade, bland annat, då-

  139. -förmågan till studieteknik. De lär
    sig aldrig att lära sig nånting.

  140. Först är allt så lätt och snipp snapp
    snut så har allt blivit för svårt.

  141. Och de har ingen aning
    om hur de ska komma över hindren.

  142. Framförallt vet de inte hur de ska
    komma förbi sin egen perfektionism.

  143. Det blir en oändlig spiral neråt.

  144. Och självförtroendet
    åker rakt ner i källaren.

  145. Att man aldrig klarar av nånting
    och får några fiffiga betyg-

  146. Och drömmarna går åt pipsvängen
    och meningsfullheten går i gungning.

  147. I skolan handlar det väldigt ofta
    om underprestationer och betyget F-

  148. -och hemmasitteri är...
    jag skulle vilja säga...

  149. ...fruktansvärt vanligt bland de här
    och psykisk ohälsa.

  150. Det här är en bild
    som många känner igen.

  151. Ingen vet vem som har gjort den.
    Den florerar lite på internet.

  152. "Artist unknown".
    En stolpe där det står:

  153. "What if the cure for cancer
    is trapped inside the mind"-

  154. -"of someone
    who can't afford an education?"

  155. Och när det gäller de här barnen
    och eleverna skulle jag vilja säga:

  156. "What if the cure for cancer
    is trapped inside the mind"-

  157. -"of someone who is looked upon
    as a problem..."

  158. "...of someone who doesn't want
    to go to school anymore?"

  159. Det betyder inte att alla sitter inne
    med nobelprisvinnande kunskaper-

  160. -eller kapaciteter
    att lösa världshistoriens gåtor.

  161. Men det vet vi inte.

  162. De har ju ändå rätt
    att utvecklas på sina villkor.

  163. Tänk om det är en nyanländ som är
    upptagen med att lära sig svenska-

  164. -och som vi tänker på
    som "en sån där".

  165. Och ofta, ofta får jag frågan när jag
    är ute och handleder och så där:

  166. "Men det kan vara särbegåvning,
    eller en diagnos."

  167. Det finns inget "eller".

  168. Man kan vara hur intelligent
    som helst och ha fullt av diagnoser.

  169. Man kan sakna armar, ben,
    öron, ögon och...

  170. ...mun, höll jag på att säga.

  171. Det finns inget "eller".

  172. Ta bort "eller".

  173. Och när vi tar bort "eller"-

  174. -kallas de här barnen
    för "twice exceptional".

  175. Kommer ni ihåg det kanadensiska
    uttrycket? "Exceptional"

  176. De är alltså dubbelt
    så exceptionella och intressanta.

  177. Det är fint. Och det förkortas "2e".

  178. Fiffigt nog. Så vill man googla sen
    kan man googla på "2e".

  179. På det svenska, vackra språket-

  180. -så kallas det för
    "dubbelriktad begåvningsproblematik".

  181. Säg det fjorton gånger i rad.

  182. Det är inte fullt lika romantiskt.

  183. Jag har strukit
    ett litet varmt streck över det-

  184. -och använder faktiskt
    "twice exceptional" eller "2e".

  185. Det är alltså när man har en diagnos
    eller flera-

  186. -och en mycket hög
    intellektuell kapacitet.

  187. Det blir
    en fantastisk friktion däremellan.

  188. En oerhörd kamp. Det finns ju
    massvis med exempel på...

  189. ...författare som har haft dyslexi,
    eller har dyslexi.

  190. -Och så vidare. Överläkare
    med autism, höll jag på att säga.

  191. Ganska vanligt. Och så vidare.

  192. Så fick jag det sagt.

  193. Här har vi en.

  194. Skulle han rulla in här nu och ta del
    i konferensen, Stephen Hawking-

  195. -och vi inte visste,
    det kan han ju inte, men vi låtsas-

  196. -så skulle vi inte tänka
    "Oh, ett geni!"

  197. Vi skulle naturligtvis se rullstolen
    och hans funktionsmotstånd först.

  198. Det är ju vår naturliga respons.

  199. Men nu när vi vet, vi har ju facit
    på Stephen Hawking, naturligtvis.

  200. Och då tänker vi ju inte "Var han
    ett geni eller satt han i rullstol?".

  201. Jo.

  202. Honom kanske ni känner igen.
    John Nash, "A beautiful mind".

  203. Den här matematikern
    som åkte in och ut på det här huset-

  204. -som vi inte vill hamna på,
    men som många genier har passerat.

  205. Frida Kahlo.
    Var hon ett konstnärligt geni-

  206. -eller hade hon polio?
    Nej, så kan man ju inte säga.

  207. August Strindberg.

  208. Ja, det är...

  209. Geni i sitt...eller galen?

  210. Och här
    är en av mina personliga favoriter.

  211. Vilket funktionsmotstånd.
    Snacka om "twice exceptional".

  212. Helen Keller.
    Amerikansk författarinna.

  213. Både blind och döv, hörni.

  214. Det har gjorts en film om henne.
    "Miraklet".

  215. Skrev böcker, utbildade människor,
    kvinnorättskämpe-

  216. -funktions-handikappskämpe...

  217. Alltså, snacka om kämpe.

  218. Hon hade
    en väldigt stöttande hemmiljö.

  219. Så hur får då barnen visa
    sitt tänkande-

  220. -och inte bara
    sitt funktionsmotstånd?

  221. Hur ska vi släppa in dem i en skola-

  222. -som kräver
    deras funktioner hela tiden?

  223. Skriv, skriv, skriv. Gör, gör, gör.
    Uppgifter, uppgifter, uppgifter.

  224. Inlämning, inlämning, inlämning.
    Bedömning, bedömning, bedömning.

  225. Nästa steg.

  226. Ja, det är verkligen
    en grannlaga uppgift.

  227. Oavsett
    vilket funktionsmotstånd man har-

  228. -så gäller
    följande strategi nummer ett.

  229. Begåvningen står först.

  230. Om inte eleven eller förskolebarnet
    blir stimulerat och motiverat-

  231. -så kommer den aldrig
    att överkomma sina funktionshinder.

  232. Och jag menar inte
    att diagnoserna skulle gå över-

  233. -men kommer aldrig
    att lära sig strategier.

  234. Det är som när man har
    en fruktansvärd förkylning-

  235. -och ligger
    och tycker synd om sig själv-

  236. -och så frågar nån
    om man ska med på bio.

  237. Det ska vara en fruktansvärt bra film
    för att vi ska släpa oss upp då...

  238. ...när vi mår lite pissigt.

  239. Det är inget annorlunda för barn
    som avkrävs prestationer hela tiden.

  240. De måste vara tända hela tiden
    i sitt lustcentrum.

  241. Det hjälper inte
    med vadderade rum för adhd-

  242. -punktlistor, bildscheman
    och allt det där-

  243. -om inte lustcentrum
    är fullt upptänt. Superviktigt.

  244. Det är viktigt att förstå
    att kognitionen, alltså tänkandet-

  245. -påverkar hela människan.

  246. Precis som Elisabet var inne på,
    det är inte bara i skolan-

  247. -som en hög intelligens
    gör sig gällande.

  248. Det påverkar
    hela individens förmågor.

  249. Det är som...det är...
    ekrarna på hjulet.

  250. Det påverkar
    hur individen uppfattar världen-

  251. -och individens minneskapacitet.

  252. Det handlar inte om att komma ihåg
    att det är måndag eller torsdag-

  253. -eller att mormor fyller år
    i augusti, eller vad det nu är.

  254. De kan komma ihåg vad de hade på sig
    när det brände till-

  255. -när det var riktigt roligt
    eller tråkigt.

  256. De minns dofter, de minns känslor
    för alltid.

  257. Och de minns alltid ett gott ord.

  258. Om nån är snäll,
    det tar de med sig i hela livet...

  259. ...och tvärtom.

  260. En elefant glömmer aldrig.

  261. Deras prestationsförmåga påverkas
    av den här perfektionismen-

  262. -som ofta sätter foten in i dörren.
    Självuppfattningen påverkas-

  263. -för de analyserar sig själva sönder
    och samman från början av livet.

  264. Lärandet, naturligtvis.
    Etik och moral har vi varit inne på.

  265. Känslolivet. De är "overexcitable".

  266. Språket. Även om de inte har
    ett välutvecklat språk...

  267. Kom ihåg att de kan ha språkstörning.
    Och dyslexi.

  268. Och ha svenska som andraspråk.
    Och ha autism.

  269. Och hela lådan full.

  270. Men deras språkhantering
    är ändå remarkabel.

  271. De är väldigt sugna.
    De älskar ett sätt att tänka-

  272. -med det uttryckta språket,
    skrivna eller talade.

  273. Och de lär sig nya ord och begrepp
    med blixtens hastighet.

  274. Relationer är ett väldigt,
    väldigt, väldigt knepigt område-

  275. -för ja, de är en minoritet.

  276. Många säger: "Jag är så himla ensam.
    Jag känner mig som en alien."

  277. Så säger vi:
    "Nej, du är som alla andra!"

  278. Det är fel. Det är klart
    att de är annorlunda, kognitivt.

  279. Men kanske inte emotionellt.
    De utvecklas asynkront-

  280. -och har samma behov som alla andra.

  281. Äta, skita, sova
    och att älska och bli älskade.

  282. Så i det avseendet
    är de exakt likadana.

  283. Men de tillhör en kognitiv minoritet-

  284. -precis som barn med
    intellektuell funktionsnedsättning.

  285. Så klart de känner sig
    ensamma ibland.

  286. Humor brukar vara extremt utpräglat
    hos de här små individerna.

  287. Framförallt förstår de
    er humor ganska tidigt.

  288. Man brukar säga att barn under sju
    inte förstår ironi.

  289. Det gör de här. De älskar ironi.

  290. De vill gärna knåpa ihop
    egna ironiska vändningar-

  291. -som kanske inte biter lika bra
    på jämnåriga kamrater.

  292. Ett bra lackmustest på de här barnen-

  293. -brukar jag säga
    är att sätta på en Monty Python-film.

  294. Det är bara särskilt begåvade barn
    som tycker de är roliga. Och vuxna.

  295. Tänkandet, naturligtvis,
    är annorlunda.

  296. Det är som att
    oavsett vilket paket de kommer med-

  297. -om de är födda på Öfvre Östermalm,
    bor i Småland-

  298. -kommer från Finland, som jag,
    sitter på en båt från Syrien...

  299. ...oavsett vilka de är, så är deras
    begåvning den viktigaste pusselbiten-

  300. -till att förstå deras tänkande-,
    kännande- och lärandebehov.

  301. Men hur ska man urskilja prestation
    från kognition?

  302. Skolan går ju ut på att barnen ska
    lära sig färdigheter och förmågor-

  303. -och en del fakta också, tydligen,
    enligt den senaste debatten.

  304. Det innebär att de ska prestera-

  305. -så att jag vet
    att du har lärt dig att stava-

  306. -du kan ställa upp en ekvation
    och du har lärt dig att trumma.

  307. Annars vet ju inte jag
    att jag har gjort rätt som lärare.

  308. Men hur ska jag veta kognitionen-

  309. -bakom de bristande
    eller de befintliga prestationerna?

  310. Ja. Framgångsstrategi nummer två-

  311. -kom i den här fina teckningen.

  312. En morgon när jag satt
    på mitt fina kontor-

  313. -på gymnasiet jag jobbade på
    som speciallärare-

  314. -så viftade in
    en av mina extremt begåvade elever-

  315. -med huvudet på skaft, höll jag
    på att säga, med håret på ända-

  316. -och sa: "Nu har jag det! Nu vet jag
    hur all undervisning ska fungera."

  317. Han tog ett papper från mitt
    skrivbord och scribblade ner den här.

  318. Han hade tittat på Youtube
    hela natten, nämligen.

  319. Det roade han sig med.
    Men han gjorde inte ett ––– i skolan.

  320. Jag tror att han
    var inspirerad av en...

  321. ...marknadsanalytiker,
    eller vad det kallas. Simon Sinek.

  322. Han menade att all undervisning
    måste utgå från "Varför?"

  323. Varför gör vi det här?

  324. Varför:et behövde inte vara
    "För att förändra världen".

  325. Det behövde inte vara
    så otroligt stort.

  326. Det kan vara bara att koppla ihop
    olika anledningar med varandra-

  327. -eller bara säga
    "Det står i kursplanen".

  328. "Varför det, då?" - "Det är viktigt
    att elever begriper satsdelar."

  329. "Varför då?". Då är man inne på
    varför. Bra, kreativ diskussion.

  330. Sen kan alla jobba med det här
    på olika sätt.

  331. Hur:et, alltså. Nån kan skriva
    en uppsats, nån kan göra en dans-

  332. -nån kan...räkna ut det
    och så vidare och så vidare.

  333. Och sen blir det en vad-produkt-

  334. -som strålar tillbaka till varför-

  335. -och bygger upp ett nytt varför.
    "Varför gör vi på detta viset?"

  336. Det är en väldigt bra modell
    som han faktiskt har stöd i-

  337. -utan att han visste om det,
    i forskningen kring de här eleverna.

  338. Allt måste utgå från det stora,
    holistiska tänkandet.

  339. De här eleverna
    behöver utgå ifrån helheten.

  340. Och sen, precis som Johan
    var inne på här tidigare-

  341. -sen plocka in fakta och färdigheter
    utifrån en stor helhet.

  342. De lär sig stava och kommatera-

  343. -när de vill skriva en bok.

  344. De lär sig räkna
    när de vill förstå kvantfysik.

  345. Typ.

  346. De lär sig inte stegvis.

  347. De lär sig uppifrån och ner.

  348. Eller utifrån och in
    och ut igen och in igen.

  349. De lär sig som ett dragspel. Så.

  350. Inte enligt skolans stegvisa modell.

  351. Och det är jätteviktigt att förstå.

  352. Det stegvisa lärandet
    tråkar ihjäl dem.

  353. De behöver... Får de börja
    på den stora, abstrakta-

  354. -djupa, komplexa, analytiska nivån-

  355. -då blir de jätteglada.

  356. Då vill de lära sig färdigheter
    för att greppa det här området.

  357. Inte innan.

  358. Och som nån sa i frågan tidigare:

  359. "Ska man inte skicka dem på utredning
    om de uppvisar svårigheter"-

  360. -"även om jag misstänker att
    det kan vara ett 'boreout syndrome'"-

  361. -"eller en understimulans som
    kryper under skinnet på eleven?"

  362. Självklart ska barn utredas-

  363. -om man misstänker diagnos.

  364. Men bara... Det som är knepigt är ju
    om vi börjar skicka i väg dem-

  365. -för att få reda
    på deras kognitiva förmågor.

  366. För det borde ju vi som är pedagoger
    rimligtvis lära oss att uppfatta.

  367. För problemet är också
    att när de kommer tillbaka-

  368. -med sina utredningar eller när
    psykologerna och pedagogerna möts-

  369. -så är vi två olika professioner
    som ofta pratar förbi varandra.

  370. Väldigt många föräldrar
    inom de här begåvningsnätverken-

  371. -har lallat i väg,
    bekostat en egen begåvningsutredning-

  372. -kommit tillbaka
    och drämt den i bordet till rektorn-

  373. -och rektorn säger "Jaha".

  374. "145, vad ska jag göra med det?"

  375. "Skolan är som skolan är."

  376. Vissa har fått hjälp
    först när de har visat sina siffror.

  377. Och det är fel förstås.
    Men problemet återstår.

  378. Och kvarstår.

  379. För vi
    förstår ändå inte riktigt varandra.

  380. Vilket jag hoppas kan ändra sig.

  381. Så hur jobbar man med dem? Elisabet
    har varit inne på jättebra tips.

  382. Det här med differentieringen. Jag
    brukar prata om ett pedagogiskt ABC.

  383. Det är egentligen komprimerat
    av det som Elisabet lyfte upp.

  384. ABC handlar inte bara
    om Andning, Blödning, Chock-

  385. -även om det kan vara akutåtgärder
    som måste sättas in-

  386. -innan barnet går under.

  387. Men det verkar
    och fungerar också förebyggande.

  388. Så det är både en plåsterlapp
    och ett vitaminpiller, kan man säga.

  389. ABC står för Acceleration,
    Berikning och Coachning.

  390. Acceleration
    är precis det som det låter som.

  391. Alltså att barnet
    behöver gå fortare fram.

  392. Alltså få flyga fram.
    Strunt i det här stegvisa.

  393. Fort, fort, fort. Upp och få det här
    abstrakta, komplexa och spännande.

  394. Eller på förskolan, att få gå upp
    och träffa de stora barnen-

  395. -eller få gå en dag i veckan
    till skolan och få sitta med.

  396. Bara få springa av sig i hjärnan,
    så det smäller i synapserna.

  397. Partiell förflyttning
    är nåt som många roar sig med-

  398. -eftersom det ofta
    är mer schematekniskt fungerande-

  399. Alltså att gå upp i enskilda ämnen
    till en högre årskurs.

  400. Det kan funka som en snabbåtgärd.

  401. Accelerationsgrupper,
    de här pull-out-satsningarna-

  402. -och projekt och teman och så vidare.
    Det finns massor kring det här.

  403. Jag har skrivit mycket mer om det i
    boken och det finns massor att läsa.

  404. Ska man flytta upp de här barnen, då-

  405. -en eller två eller tre eller fyra
    eller arton årskurser?

  406. Det är en jättebra fråga.

  407. Det finns inga kliniskt bra svar
    ännu, särskilt inte i Sverige.

  408. Det pågår en massa försök. Jag vet
    många barn som har accelererat.

  409. Men det räcker inte med ett år.
    Sällan ens med två år.

  410. Då börjar ni förstå, om man dessutom
    är asynkron i sin utveckling-

  411. -hur svårt det kan vara...

  412. ...att gå från årskurs tre
    till högstadiet, till exempel-

  413. -som kanske kan vara nödvändigt,
    kunskapsmässigt.

  414. Hur blir de sociala relationerna?
    Alla andra blir ihop och tjuvröker.

  415. Ja. Det är jättesvårt.

  416. Men ibland
    är det det enda som hjälper.

  417. Men acceleration räcker inte,
    att bara gå fortare fram.

  418. Det måste vara berikande, alltså
    meningsfullt, för barnet självt.

  419. Att det de lär sig har nåt slags djup
    och bredd och höjd-

  420. -och är nånting på riktigt-

  421. -inte bara för att tant Mona
    ska ha ett bedömningsunderlag.

  422. Det är inte berikning.

  423. Betyg är inte berikning.
    Absolut inte.

  424. Ett bra resultat på nationella provet
    är inte berikning.

  425. Det måste vara på riktigt. Intressen,
    passioner, de behöver få brinna.

  426. Och precis som Elisabet sa
    - de behöver nån att prata med-

  427. -och kommunicera sitt lärande till.
    Publik och mottagare nämner vi ju-

  428. -men det betyder inte
    att de vill stå så här.

  429. Men de vill ha en mottagare,
    som tar emot det de har kommunicerat-

  430. -ritat, dansat, tänkt, räknat.

  431. Nån som ger respons, som ser dem.

  432. Och att prata med intellektuella
    jämlikar är den bästa berikningen.

  433. Att få skoja med en annan människa,
    nån som begriper ens skämt.

  434. Men inget funkar om inte eleven
    har nån som håller dem i handen.

  435. Den mentala handen. Nån som står
    för den nära kontakten på skolan.

  436. Det är det som är coachning,
    nån som ser barnet.

  437. Nån som kan skolan och kan hjälpa
    till att söka nya vägar på plats.

  438. -och prata med kollegiet och rektorn.

  439. Det kanske är rektorn rent av
    som är den coachande instansen.

  440. Det har jag varit med om.

  441. Och nån som pratar med hemmet.

  442. Det är inte säkert att barnen
    kommer från Öfvre Östermalm.

  443. De kan bo i tjotahejti,
    i Småland, i Kiruna-

  444. -i Somalia, var som helst.

  445. I Rosengård, Rinkeby, Tensta.

  446. Så då kanske vi
    behöver prata med hemmen:

  447. "Barnet behöver det här och det här."
    Om det finns ett hem.

  448. Och nån som kommunicerar
    med barnet på riktigt-

  449. -inte bara som "Har du gjort det här?
    Har du gjort din hemläxa?"

  450. Och nån som följer med barnet
    på den här resan genom skolan.

  451. En riktig superhero-

  452. -som är intresserad
    av att lära sig nånting nytt.

  453. För de här barnen kräver
    att vi går nya vägar.

  454. Och då måste det vara nån som tycker
    att det är spännande och intressant-

  455. -även om vi inte kan allt.
    Vi behöver inte vara genier.

  456. Vi behöver inte vara matteexperter
    för ett barn med mattebegåvning-

  457. -eller nåt annat. Men vi
    kan vara de som ser, som lyssnar-

  458. -och som säger: "Nu ska vi testa
    en sak. Vi testar det i fyra veckor."

  459. "Skiter det sig,
    då har jag en annan plan B."

  460. Som tar kommandot. Och den coachen
    kan vara vem som helst-

  461. -av er som är här.

  462. Och eftersom de här barnen
    har ett sånt fenomenalt minne-

  463. -så kanske ni inte lyckas "rädda" dem
    just på plats-

  464. -men de tar med sig ert intresse
    och goda input för resten av livet-

  465. -och tänka att om Bettan eller Olle,
    eller vem det nu är-

  466. -tyckte att jag var värd att räddas
    kanske det är nåt värde med mig.

  467. Det behöver vara nån
    som lyfter på motståndsstenarna.

  468. Bakom
    en kanske provocerande profil...

  469. ...bakom en aggressivitet-

  470. -bakom ett bristande språk,
    bakom prestationsbrist-

  471. -behöver vi bli
    riktigt duktiga detektiver-

  472. -som säger, eller som frågar:

  473. "Hur tänker du då?
    Vad skulle du vilja lära dig?"

  474. "Ja, inget sånt här, i alla fall."
    - "Vad skulle du kunna tänka dig?"

  475. "Jag vill lära mig nåt på riktigt."
    - "Vad är det, då?"

  476. "Helst skulle man ju
    behöva jobba med miljöförstöringen."

  477. "Okej. Vad inom där?"

  478. Börja lyfta på det där dåligmåendet,
    eller vad det är.

  479. Och nån som vågar vara pionjär.

  480. För det vill jag skicka med er.

  481. Eftersom vi inte har några färdiga
    strategier för den svenska skolan-

  482. -är ni välkomna att ta det första
    steget på månen allihopa.

  483. Styrdokument och skollag ger
    ganska stora utrymmen egentligen.

  484. Men vi måste våga tänka nytt.

  485. Vi måste våga
    bege oss ut i det okända-

  486. -och inte ha svaren.

  487. De här barnen är inte som de andra
    små tjurarna, höll jag på att säga.

  488. Utan de är annorlunda i sitt lärande.

  489. Och då gäller det att vi har ett
    annorlunda upplägg att erbjuda dem.

  490. Och det upplägget behöver vi
    skapa tillsammans, allihop.

  491. Det kan varken Elisabet eller jag
    göra ensamma-

  492. -utan ni behövs, alla ni på plats.

  493. Alla steg på månen räknas.

  494. Och med det så vill jag tacka
    för den här stunden-

  495. -och säga att följ mig hemskt gärna
    på de här sociala medierna-

  496. -där jag försöker lägga ut
    lite saker och tankar ibland-

  497. -och där jag hoppas också
    att ni bidrar-

  498. -med era erfarenheter
    när ni tar era nya steg på månen.

  499. För jag vill hemskt gärna
    bjuda in er-

  500. -att berätta om era lyckanden
    och misslyckanden.

  501. Tack för mig.

  502. Textning: Stina Hedin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att se de osynliga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Barnpsykologi, Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Skolan, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Brainchild 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Särskild begåvning - erfarenheter och bagage från förskolan

Kunskapstörst och snabb lärandeförmåga. Det är två kännetecken för barn som är särbegåvade. Här berättar läraren Mona Liljedahl om barn med hög begåvning som är i behov av stimulans och särskilt stöd. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Extrembegåvning och radikal acceleration

Vad blir konsekvenserna ifall särskilt begåvade barn flyttar upp i högre årskullar? Vad är risken för att barnen känner sig utanför med sina äldre nya kamrater? Johan Nyh från Riksförbundet för särskild begåvning berättar. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Olika synsätt på särskild begåvning

Hur ska skolan agera ifall framtidens genier sitter i skolbänken? Vad behöver de för stöd? Här går läraren Elisabet Mellroth igenom hur lärare bör se på särskilt begåvade barn. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Att se de osynliga

De flesta elever med särskild begåvning upptäcks aldrig i skolan. Och de får aldrig den undervisning som de behöver, berättar läraren Mona Liljedahl. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Brainchild 2018

Hur ska vi stötta särskilt begåvade elever?

Ska särskilt begåvade barn få bättre möjlighet att tenta av hela läsår och få möjlighet att accelerera? Det är en av frågorna som diskuteras av experter i detta panelsamtal. Medverkande: Mona Liljedahl. Andreas Edqvist, Johan Nyh och Elisabet Mellroth. Moderator: Anna Velander Gisslén. Inspelat den 3 december 2018 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Riksförbundet för särskild begåvning.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Blyga och ängsliga elever i skolan

Blyghet och rädsla är vanligt hos barn och kan vara hindrande i skolan, berättar psykologen Malin Gren- Landell. Det kan handla om att inte våga räcka upp handen eller vara blyg och känna oro för kompisrelationer. Hur kan man som pedagog upptäcka de här besvären hos eleverna och vad kan man göra för att stötta? Vi får också råd om när man ska vända sig till BUP och vad man som förälder kan göra. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.