Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Föreläsningar från Socionomdagarna 2018. Inspelat på Stockholmsmässan den 21-22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018 : Multidimensionell familjeterapiDela
  1. "Jag är misslyckad. Ingen tycker om
    mig. Jag är inte bra nog."

  2. Det måste man hjälpa dem vända.

  3. De är värdefulla personer.
    De kan och de vill.

  4. Hej. Vad kul att se så många här.

  5. Jag ska tala
    om multidimensionell familjeterapi-

  6. -utifrån ett svenskt koncept.

  7. När Viveka och jag började
    för nästan 25 år sen-

  8. -stötte vi på patrull.
    Socialtjänsten sa:

  9. "Vad är det ni jobbar med?
    Är det den unge eller familjen?"

  10. Vi blev förvirrade, för vi tyckte
    man skulle jobba med en helhet.

  11. I dag är det lite annorlunda.
    Vi startade redan 1997.

  12. Vi gjorde ett eget program
    - FIF, föräldrar i förändring.

  13. Det fanns inte
    manual- eller evidensbaserat.

  14. Det var en pionjäranda
    och vi skulle göra det.

  15. Tiden har gått
    och vi har hittat ett program-

  16. -som överensstämmer
    med våra tankar från den tiden.

  17. Vi åkte över till USA
    och träffade den här mannen.

  18. Det är två män. Den ena är professor
    och det är inte han till vänster.

  19. Professor Howard Liddle och vi
    pratade-

  20. -och då berättade han om
    multidimensionell familjeterapi.

  21. När han pratade tänkte vi:
    "Så tänker vi också."

  22. Han satte ord på våra tankar.

  23. Det här var nåt vi ville ta hem
    och börja jobba med.

  24. 2008 var vi där. 2009 åkte vi
    tillbaka och utbildade oss-

  25. -och på den vägen är det.

  26. MDFT Sverige har sin grund
    i Föräldracentrum i Malmö.

  27. Vad är då multidimensionell
    familjeterapi?

  28. Det är en familjebaserad
    öppenvårdsbehandling-

  29. -som även funkar på HVB-hem
    och institutioner.

  30. Det har gjorts forskning
    kring det här.

  31. Vi jobbar med cannabis,
    kriminalitet, beteendestörningar-

  32. -och andra normbrytande mönster.

  33. I dag stöter vi ofta på det här med
    psykisk ohälsa bland ungdomar-

  34. -långt ner i åldrarna.

  35. Vi har utökat det vi jobbar med,
    på de fyra domäner jag ska visa-

  36. -med att koppla in
    psykiater och psykologer.

  37. Då kan man i tidigt skede gå in.

  38. Vi har Kalle. Här är symptomen.
    Vad ligger bakom?

  39. Vi vill få en helhetsbild så att vi
    kan jobba med det vi bör.

  40. Vi jobbar med den unga,
    med familjen, med föräldraskapet-

  41. -och med det utomfamiljära,
    d.v.s. kompisar, skola och fritid.

  42. Vad finns det för positiva saker
    vi kan ta hjälp av-

  43. -när det gäller
    att arbeta med de unga?

  44. De teoretiska grunderna är
    ren utvecklingspsykologi.

  45. Hur ser det ut i de olika stadierna?

  46. Föräldraskap och familjens relationer
    jobbar vi med.

  47. Risk- och skyddsfaktorer och BBIC
    är alla här bekväma med.

  48. Vi jobbar
    med ett ekologiskt perspektiv.

  49. Det är strukturell familjeterapi
    som systemteori-

  50. -och den grundar sig
    i Minuchins familjeterapi.

  51. Vår kollega Kjell Gardeland
    här i Stockholm-

  52. -har jobbat mycket
    inom socialförvaltningarna-

  53. -men är också utbildad
    Minuchin-terapeut från USA.

  54. Vi jobbar också med KBT.

  55. Många av de här ungdomarna
    har ångest och depressioner.

  56. De lite lättare problemen
    kan man jobba med direkt.

  57. Det kan ju komma
    efter en utredning...

  58. Man har en ADHD-utredning
    och gör en bredare utredning-

  59. -och ser nåt åt autismhållet, och då
    får man ta in andra specialister.

  60. Vi kan en del men inte allt.

  61. Ungdomars beteendeproblem
    är mångfacetterade.

  62. Man måste titta på vad som finns
    bakom och hur det ser ut.

  63. Ungdomars beteendeproblem står
    i vägen. Det här kan ni ladda ner.

  64. Det handlar om att se
    på alla delar i den unges liv.

  65. Hur kan man då stödja det här?

  66. Vi jobbar mycket på relationer-

  67. -mellan den unge, föräldrarna,
    familjen och det utanför-

  68. -och ser hur vi kan gå vidare.

  69. De här ungdomarna är
    oftast inte motiverade.

  70. "Shit, mannen,
    jag vill inte det här."

  71. Men det handlar om
    att skapa en allians.

  72. "Vad finns det för dig?"

  73. Alla ungdomar har nåt de drömmer om.

  74. Det kan vara ett körkort
    eller ett jobb. Vad som helst...

  75. Man får hitta det
    och börja jobba därifrån.

  76. Då har man skapat nån form av allians
    som man kan bygga vidare på.

  77. Det har gjorts tio RET-studier på
    multidimensionell familjeterapi.

  78. Alla tio visar
    att det här är ett bra program-

  79. -som man kan nå bra resultat med.

  80. Det är inte det bästa
    men inte heller det sämsta.

  81. Det är jättestora studier.

  82. Vi håller själva på att ta fram
    en studie av vårt arbete i Sverige.

  83. Anders Tengström på KI
    hjälper oss strukturera upp det-

  84. -för att se hur vi lyckas med det.

  85. Det funkar i öppenvård, på HVB-hem
    och på slutenvård.

  86. Man har gjort studier på alla tre.
    Studierna talar för sig själva.

  87. Den senaste är gjord av EMCDDA.

  88. Det ligger i Lissabon.

  89. Det är ett EU-organ
    för sociala frågor.

  90. Den finns på nätet. Där är adressen.

  91. Man gjorde en studie. Vad finns
    i Europa och hur effektivt är det?

  92. De tittade på kostnadseffektivitet.
    Vad får man per satsad krona?

  93. Det är viktigt i dag.
    Vi ser ju hur vår ekonomi är.

  94. Det handlar om att få det bästa
    för den unge.

  95. Det kanske är det dyraste, men det
    kan också vara nåt i mittenspannet.

  96. Man ska tänka på vad man får
    per satsad krona.

  97. Studierna visar att det blir
    mindre avståndstagande till familjen.

  98. Det blir en bättre relation.

  99. Familjeklimatet blir bättre
    mot vad det var före insatsen.

  100. Missbruksrelaterade problem.

  101. När det handlar om missbruk, drogar
    man mindre eller så slutar man droga.

  102. Det gäller även kriminalitet.

  103. Man ser en markant minskning
    av missbruk och kriminalitet.

  104. Man får lite färre juridiska problem.

  105. Vad är det vi gör?

  106. Inom MDFT
    jobbar man utifrån tre steg.

  107. Man bygger en grund
    med allianser och motivation.

  108. Det program vi arbetar utifrån är
    oerhört intensivt.

  109. Vi kan ibland ha fyra möten i veckan.

  110. Det kan vara med klienten,
    familjen eller med skolan.

  111. Vad är det vi behöver jobba med
    just nu?

  112. När man har fått grunden
    och fått fram en utredning-

  113. -tittar man på vad man ska arbeta med
    och hur man ska gå till väga-

  114. -så att man inte
    tar på sig nåt för stort.

  115. Man får gå
    väldigt metodiskt till väga.

  116. Avslutningsvis kommer en
    implementering och en avslutning.

  117. Avslutningen har vi i form
    av en efterbehandling.

  118. De fyra domänen ser ut så här.

  119. Vi har MDFT-terapeuten i mitten.

  120. Vi jobbar med ungdomarna själva-

  121. -i relation till sina familjer
    och till sina föräldrar.

  122. Det är det vi börjar med.

  123. Föräldrarna. Hur är de som individer?

  124. Hur fungerar de enskilt?
    Hur fungerar de som ett team?

  125. Stress och börda.
    Hur ser det ut där hemma?

  126. Föräldrarna är ofta stressade
    och har mycket att göra.

  127. De gör sitt allra bästa hela tiden.

  128. Ingen förälder gör ett dåligt jobb,
    i alla fall inte den stora skaran.

  129. De flesta gör ett bra jobb, men de
    kör fast. De vet inte. De kan inte.

  130. "Vad gör jag? Hur ska jag gå till
    väga?" De behöver mycket information.

  131. Man ska utbilda föräldrarna
    i det problem de står inför.

  132. Det är inte så enkelt,
    när det gäller missbruk.

  133. Sen jobbar vi
    med det som finns utanför.

  134. Skola, närområde, lagöverträdelser,
    sociala problem, hälsovård...

  135. Man får in allt det här
    under ett och samma paraply.

  136. Vi gör ju utredningar själva.

  137. När man ser det så här
    blir det väldigt stort.

  138. Det är väldigt intensiva relationer
    med terapeuten-

  139. -och därför är det viktigt att det är
    en manualbaserad behandling.

  140. Session 1: Vad ska vi uppnå?
    Hur går vi till väga?

  141. Vad ska vi säga?
    Vad ska vi planera till nästa gång?

  142. Sen gör jag en egen utvärdering
    av hur långt jag har kommit-

  143. -så att vi hela tiden
    följer den röda tråden.

  144. Ni som arbetar med det här vet
    att det händer mycket på två dagar.

  145. Man måste ha en röd tråd i det hela.

  146. Ungdomens domän är
    att jobba med självbilden.

  147. De här ungdomarna mår dåligt
    och har en dålig självbild.

  148. Ute bland kompisarna får de beröm.
    "Du är cool. Du är bra."

  149. Men i andra sociala sammanhang
    är känslan:

  150. "Jag är misslyckad. Ingen tycker
    om mig. Jag är inte bra nog."

  151. Det måste man hjälpa dem vända.

  152. De är värdefulla personer.
    De kan och de vill.

  153. Men de är väldigt sköra och därför
    måste man jobba metodiskt.

  154. Minska stress och ilska.

  155. Man kastas mellan institutioner,
    föräldrar och behandlingshem.

  156. Man blir trött på de vuxna
    och trött på systemet.

  157. Man måste hitta vad det finns för
    dem. "Hur kan vi hjälpa dig vidare?"

  158. Att börja identifiera konsekvenserna
    av cannabismissbruk...

  159. ...kriminalitet, en ADHD-diagnos
    eller vad som helst...

  160. Man börjar lära dem
    att se vad konsekvenserna är.

  161. Hur förändrar jag det här?
    Hur går jag vidare?

  162. Hur tar jag kontrollen över mitt
    eget liv för att kunna må bättre?

  163. De här ungdomarna mår dåligt.
    "Jag kan lika gärna röka cannabis."

  164. "Nej, det är det sämsta du kan göra.
    Hitta ett annat sätt."

  165. Att främja alla relationer...

  166. Man ska förbättra föräldraskapet-

  167. -och lära dem
    att de kan på annat sätt.

  168. De känner samma känslor
    som den unga.

  169. "Jag är en dålig morsa".
    "Jag som farsa..."

  170. Förstår ni skånskan?
    Jag går bara på i ullstrumpor.

  171. Har vi nån från Skåne här? Härligt.

  172. Då kan ni tolka till de andra.
    Det är bra.

  173. Man stärker dem som föräldrar,
    individer och som team.

  174. "Hade du gjort så hade jag gjort så."
    Det blir pajkastning.

  175. Man är maktlös inför problemet.

  176. Stanna upp och vänta lite.
    "Vad ska vi göra?"

  177. Titta på de bra sakerna de gör
    i stället.

  178. Öka föräldrarnas kunskap
    om cannabis och psykisk ohälsa.

  179. Vi vet att cannabis är farligt.

  180. I dag kan vi berätta vad som händer
    och hur beteendet blir.

  181. Barnet får en diagnos och man får ett
    piller på BUP och sen är allt bra.

  182. Nej. Det är en bra början,
    men vi måste vidareutveckla det.

  183. Man vill främja kommunikation
    mellan familjemedlemmarna.

  184. Hur pratar vi? När pratar vi?
    Vem pratar vi med?

  185. Man ska etablera tydliga regler
    i hemmet där ungdomen är med.

  186. "Hur länge vill du vara ute?"
    "Till tre." "Nej, du är 14 år."

  187. Då säger mamman kanske åtta.

  188. Man får säga 22-23. "Under vilka
    förutsättningar? Hur hör vi av oss?"

  189. Allt det här som är så vanligt i en
    familj, har de här familjerna tappat.

  190. Vi måste visa dem hur man lägger
    grunden till en funktionell familj.

  191. Att förbättra har vi pratat om...

  192. Familjen ska skapa nya vägar
    att umgås på.

  193. Det är viktigt att man börjar umgås
    och gör saker.

  194. "Det är dyrt att gå på bio."

  195. Ja, det är det, men det finns
    andra saker man kan göra.

  196. Man kan uppleva saker tillsammans
    som inte kostar så mycket.

  197. Skola... Man får försöka titta på
    varför skolan inte funkar.

  198. "Jag förstår inte när jag läser.
    Bokstäverna bara går ihop."

  199. Då får man göra en utredning
    eller samtala med skolan.

  200. De elever jag har kontakt med
    har oftast bränt sina skepp.

  201. De hittar på skit och säljer knark.

  202. Ska vi kasta ut dem
    från skolan också?

  203. Jag har ett ärende nere i Skåne.

  204. Man kör undervisning via länk.

  205. Då ska ungdomen stiga upp kl. 8
    och sätta på sin dator.

  206. Gissa hur det går? Det går inte alls.

  207. Man måste hitta
    ett sätt att stötta dem på.

  208. De behöver också kunskap. De behöver
    få sina betyg så gott de kan.

  209. Annars blir det problem.

  210. Man ska samarbeta
    med skola eller praktikplats.

  211. Man ska föreslå och skapa
    pro-sociala aktiviteter.

  212. Man ska företräda familjen
    i kontakt med myndigheter.

  213. Det är viktigt att ta reda på
    hur mycket föräldrarna kan.

  214. Jag jobbar mycket med familjer
    som kommer från andra länder-

  215. -där pojken eller flickan tolkar
    och säger halva sanningar.

  216. Hur kommer vi till rätta med det?
    Föräldrarna behöver få informationen.

  217. Behandlingsresultat är väl det
    ni tycker är mest spännande.

  218. När det gäller cannabismissbruk-

  219. -så upphör det helt
    eller minskar dramatiskt.

  220. Så länge det avtar är det fullgott.

  221. Det är inte enkelt
    att jobba med de här klienterna.

  222. Den svåraste gruppen att jobba med är
    unga missbrukande lagöverträdare.

  223. Det är ett enormt tryck utifrån.

  224. De måste hitta nåt. "Vad finns det
    för mig om jag tar det här steget?"

  225. Ofta står man med ett ben
    på varje sida.

  226. Man ska motivera och aktivera
    och visa att det finns nåt för dem.

  227. Man satsar på det de vill ha.

  228. Vi kanske inte når ända upp
    men kan kanske nå en bit fram.

  229. Individuella psykologiska funktioner
    förbättras.

  230. Tar man bort missbruket
    börjar hjärnan fungera bättre.

  231. Har man en diagnos också
    får man titta på det.

  232. Det handlar om psykoedukation
    för föräldrarna och den unga.

  233. "Det här kan jag göra."
    Man kan förklara vad det är man har.

  234. "Jag klättrar på väggarna
    och äter tabletter."

  235. "Folk tycker att jag är rastlös.
    Vad är det?"

  236. Det kommer en forskare som ska prata.

  237. Områdena är bredare.
    Det behövs mer psykoedukation-

  238. -för både föräldrar,
    skola och socialtjänst.

  239. Alla behöver veta hur man
    ska bemöta killen eller tjejen.

  240. Skola och arbete fungerar bättre.
    Det har vi sett.

  241. De har kanske inte de bästa betygen
    men de är högre än tidigare.

  242. Det skapar en självkänsla.

  243. De känner att det är bra.
    De får ett värde.

  244. De behöver en självkänsla.

  245. De är i sina egna ögon misslyckade
    och dumma och hör inte hemma här.

  246. Vi måste visa dem att de gör det
    och att man kan jobba med det här.

  247. Föräldraskapet förbättras.

  248. Familjemedlemmars interaktion
    förbättras också i studierna.

  249. Vi kan samtala och planera.

  250. Vi kan göra nåt tillsammans
    från att ha varit noll.

  251. "När kommer du hem? Ringer du sen?"
    "Ja, om jag får tid."

  252. Man ringer faktiskt och hör av sig...

  253. "Jag är där och där.
    Jag blir en timme sen." "Okej."

  254. Även om det inte är okej
    så har de i alla fall hört av sig.

  255. Man ska titta på de bitar som är bra.

  256. Inga eller mycket färre
    juridiska problem.

  257. Det är jättebra.

  258. Minskat umgänge med drogbrukande
    och kriminella kamrater.

  259. Vi ser att de gör ett val.

  260. De söker upp gamla kompisar.

  261. När man i början frågar om de har
    några gamla kompisar kvar...

  262. "Nja..."

  263. Men sen hör man: "Jag ringde X
    och vi ska gå på bio."

  264. De tar upp kontakten
    med gamla icke-kriminella vänner.

  265. Kostnaderna sjunker för samhället.

  266. Det här är viktigt.
    Det är en av mina hjärtefrågor.

  267. Vad får du per satsad krona?

  268. Vad får du för 1 000 kr om dagen
    eller för 150 kr om dagen?

  269. Vad får du?

  270. Hur mycket får jag,
    mer än husrum och mat?

  271. Vad får jag för terapi
    eller utredning?

  272. Vad får jag för kvalificerad hjälp
    per krona?

  273. Det här är ett öppenvårdskoncept
    och det är naturligtvis billigare.

  274. Det har visat sig enligt EMCDDA-

  275. -att även på institution
    så sjunker kostnaderna.

  276. Läs gärna den rapporten.

  277. Tack så mycket.

  278. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Multidimensionell familjeterapi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I multidimensionell familjeterapi ges stöd och utbildning även till de utomfamiljära kontakterna, till exempel skola eller arbetsplats. Adam Tengelin, föreståndare på Föräldracentrum, har lång erfarenhet av metoden som visat sig ha goda effekter i form av exempelvis minskad droganvändning, bättre familjerelationer och bättre funktion i skolan eller på arbetsplatsen. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Familjen, Medicin, Missbruk, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Psykisk ohälsa är den överlägset största orsaken till att barn kontaktar Bris. Tunga ämnen som självmordstankar, självskadebeteende och depressioner ökar stadigt. Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, analyserar orsakerna till de dystra siffrorna och blickar framåt. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Att försumma försummelse

Effekterna av att leva med försummelse kan vara lika svåra som vid fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Det menar Björn Tingberg, universitetslektor på kunskapscentrumet Barnafrid. När barns rättigheter inte respekteras och behoven inte uppfylls - då är barnet i någon grad försummat och försummelse ligger bakom en stor del av den psykiska ohälsan hos barn. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Multidimensionell familjeterapi

I multidimensionell familjeterapi ges stöd och utbildning även till de utomfamiljära kontakterna, till exempel skola eller arbetsplats. Adam Tengelin, föreståndare på Föräldracentrum, har lång erfarenhet av metoden som visat sig ha goda effekter i form av exempelvis minskad droganvändning, bättre familjerelationer och bättre funktion i skolan eller på arbetsplatsen. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Socionomens roll i psykisk ohälsa

Socionomen har en viktig roll att fylla när vården blir mer personcentrerad och det byggs interprofessionella team kring patienten. Vi socionomer behöver ta vår plats, säger Nika Söderlund, kurator på Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Bland annat diskuteras socionomens roll och sociala perspektiv i relation till psykisk ohälsa och återhämtning från den. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Se helheten i det sociala arbetet

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Tillitsbaserad styrning och ledning

Administration, planering, utvärdering och granskning upptar alltmer arbetstid. Finns det bättre sätt att säkerställa goda resultat? Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande i Tillitsdelegationen, ger konkreta råd och exempel på kommuner som kommit långt i arbetet. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Organisation och ledarskap i stark förändring

"Agil arbetsplats", "lean organisation" och "tillitsbaserat ledarskap" har blivit allt vanligare begrepp. Men vad betyder de egentligen? Karin Tenelius, grundare av företaget Tuff ledarskapsträning, arbetar med att förflytta det hierarkiska ledarskap vi är vana vid, till ett mjukare, mer inlyssnande, där team av medarbetare själva tar stort ansvar. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Det viktigaste varje förälder behöver göra

Barn föds med olika temperament som leder till olika typer av utmaningar. Psykologen Martin Forster tipsar om hur man som förälder kan agera i olika vardagssituationer för att barnet ska utvecklas till en trygg och stark individ. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Empatisk nyfikenhet

Hur kan man visa att man ser, förstår och genuint bryr sig om den andre, även om man inte nödvändigtvis håller med i sak? Empati är oerhört viktigt för hela samhället. Idag tenderar den som visar medkänsla och omtanke att betraktas som käslostyrd och svag. En oroväckande utveckling, säger läkaren och psykoterapeuten Poul Perris. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Arbetsglädje? Ja tack!

Vilka känslor sprider du omkring dig på jobbet? Christina Stielli, författare och prisbelönt föreläsare om arbetsglädje, beskriver med en stor portion humor hur negativism sprider sig på ett ögonblick. Hur kan vi påverka arbetsmiljön för att jobbet ska bli lättare? Stielli vill införa gnällfria zoner på alla arbetsplatser. Eller varför inte en gnällruta? Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Så skapas en hälsosam arbetsplats

Stress, oklara förväntningar och vaga mål skapar stor ohälsa i arbetslivet. Men arbetsplatsen kan även vara en källa till hälsa. Det säger Sara Ingvarsson, psykolog och organisationskonsult. En viktig punkt är att göra de faktiska arbetsuppgifterna meningsfulla. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.