Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Föreläsningar från Socionomdagarna 2018. Inspelat på Stockholmsmässan den 21-22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018 : Det viktigaste varje förälder behöver göraDela
  1. Barn föds olika, och föräldrar har
    därmed helt olika förutsättningar-

  2. -för att göra nåt,
    till exempel åt ett problem.

  3. Tack. Det är roligt att vara här.

  4. Jag heter Martin Forster och arbetar
    på KI med utbildning och forskning.

  5. Jag forskar om barn och unga-

  6. -och jag har jobbat som psykolog
    inom barnpsykiatri och socialtjänst.

  7. Väldigt mycket har handlat om
    att hjälpa barn genom föräldrar.

  8. Den här titeln är lite krävande:
    Vad varje förälder behöver göra.

  9. Jag mildrar den lite redan på nästa
    bild: Vad bör en god förälder göra?

  10. Det är fortfarande lite uppfordrande.
    Men vad bör en god förälder göra?

  11. Om man sneglar på litteraturen,
    vad säger forskningen?

  12. Vilka typer av föräldraegenskaper
    och beteenden är förknippade-

  13. -med barns utveckling och välmående?
    Vad kan man se där?

  14. Föräldrar ska vara lyhörda,
    konsekventa och närvarande.

  15. De ska anpassa kraven, vara varma,
    uppmuntrande, förutsägbara-

  16. -demokratiska, förstående, lugna-

  17. -ha tid, visa förtroende, lyssna-

  18. -sätta och respektera gränser.

  19. Ja...
    "Bara" det ska man göra.

  20. Jag inleder med det här eftersom
    när jag pratar om detta ämne-

  21. -eller när detta ämne kommer upp-

  22. -finns det alltid
    en risk för skuldbeläggande.

  23. Föräldrar får dåligt samvete
    och tyngs ner av allt man bör göra.

  24. Det råder ju ingen brist på böcker
    eller verksamheter för föräldrar.

  25. Det finns
    god tillgång på information.

  26. Det är lätt att känna sig vilsen
    när man hör hur en förälder ska vara.

  27. Vad man behöver göra för att det inte
    ska gå dåligt för barnen.

  28. En ambition jag har i dag är att
    försöka balansera det här lite grann.

  29. Och också kanske säga några, lite mer
    tröstande, ord till föräldrar.

  30. Första steget är
    att reducera och förenkla det här-

  31. -till två större teman
    - vad föräldrar bör göra.

  32. Om man ska
    klumpa ihop och sammanfatta-

  33. -finns det väldigt mycket forskning
    som visar hur stor betydelse det har-

  34. -att föräldrar verkar för
    en god relation till sina barn.

  35. Det behöver ju knappt sägas.
    Det låter självklart.

  36. Men forskningen konstaterar inte bara
    att en god relation är bra.

  37. Den ser även på vad föräldrarna gör-

  38. -som bidrar till
    att man får en god relation.

  39. Jag kommer in lite mer på det snart.

  40. Den andra delen, eller temat-

  41. -är ju att man tittar mer på
    specifika situationer och utmaningar-

  42. -och vad föräldrar
    bör eller inte bör göra i de fallen.

  43. Som till exempel i en konflikt.

  44. Vilka fallgropar finns där,
    och hur kan man undvika dem?

  45. Om man håller sig till det här,
    att verka för en trygg relation-

  46. -en trygg anknytning,
    en bra relation-

  47. -och försöker bli mer medveten om hur
    man agerar i utmanande situationer-

  48. -blir det lättare.

  49. Det är, för föräldrar i Sverige
    i allmänhet, ganska lugnt.

  50. Här är bara ett exempel-

  51. -från Folkhälsomyndighetens enkäter
    som går ut till skolbarn.

  52. Vi har haft samma typ av
    frågor och svar sen 1985 ungefär.

  53. Det finns mycket uppgifter och data.

  54. De senaste tio åren, fr.o.m. 2008-

  55. -har barn svarat på frågan: "Har
    mamma tid att prata om det behövs?"

  56. Och ni ser ju att ungefär 95 procent
    av alla tycker att det är så.

  57. Det är ett gott betyg till mammorna.

  58. Med papporna är det lite sämre.

  59. För kombinationen pappa och
    tonårsdotter ligger det på ca 50 %.

  60. Men där gällde frågan mer om man
    tycker att det är lätt att prata-

  61. -och ta upp saker
    som man vill prata om med sin pappa.

  62. De flesta, både pojkar och flickor,
    tycker att det är lättare med mamma.

  63. Glädjande är att under de senaste fem
    åren har det skett en liten ökning-

  64. -så nu är det väl uppe på 60 procent
    av tonårsflickorna, 15-åriga tjejer-

  65. -som ändå tycker att det är
    lätt att prata med sin pappa.

  66. Sammantaget rätt okej, om man tittar
    på vad barnen säger om relationen.

  67. Jag vill återvända till
    det här med relation och anknytning.

  68. Vad är det som en förälder bör göra
    för att man ska få en bra relation?

  69. Det är svårt att sammanfatta det, men
    jag ska ta upp en grundläggande sak.

  70. Ett grundläggande råd
    som jag brukar ge till föräldrar.

  71. Jag vill illustrera det här med hjälp
    av en berättelse ur mitt eget liv.

  72. När min dotter gick på förskolan
    ville hon inte bli lämnad där.

  73. Ni känner säkert igen såna barn.

  74. När man går in på förskolans gård
    klamrar sig barnet fast i byxbenet-

  75. -och döljer sig, gömmer sig-

  76. -för barnen och pedagogerna
    på gården.

  77. Ju närmare vi kom förskolan, desto
    mer började Amanda streta emot-

  78. -och säga att hon inte ville gå dit-

  79. -att hon kanske kunde följa med mig
    till jobbet i stället och så vidare.

  80. En morgon när vi kommer dit
    är det precis så här.

  81. Den ena pedagogen efter den andra
    försöker glatt att möta och säga:

  82. "Hej, Amanda!"

  83. Amanda ignorerar dem fullständigt
    och håller sig bara bakom mig.

  84. På väg till förskolan hade hon hittat
    en kastanj som hon kramar i handen.

  85. Vi närmar oss den andra delen
    av gården där hon ser en pedagog.

  86. Vi kan kalla henne för Malin. Henne
    tycker Amanda väldigt mycket om.

  87. Amanda viskar
    att hon vill visa Malin kastanjen.

  88. Här har jag min chans, tänker jag.

  89. Det är fullt med barn
    som sitter runt Malin.

  90. Amanda tvekar,
    men jag försöker få fram henne.

  91. Malin ser henne och säger:

  92. "Hej, Amanda! Vad har du där?
    Vill du visa mig nåt?"

  93. Och det vill ju hon, så hon går fram
    och försöker visa upp kastanjen.

  94. Men några barn avbryter och kommer
    emellan, så Amanda får backa undan.

  95. Malin har lite sjå med
    att ta hand om barnen.

  96. När det har lugnat sig säger hon:
    "Amanda, du vill visa nåt."

  97. Hon sätter sig på huk och Amanda...
    Jag blir alltid rörd av det här.

  98. Det är en vardaglig händelse-

  99. -men det kändes viktigt för mig.

  100. Det här är vuxna som är med mitt barn
    fler timmar per dag än jag.

  101. Det är viktigt att det finns en vuxen
    som har den relationen till Amanda.

  102. Malin säger:
    "Vad var det du ville visa mig?"

  103. Amanda får visa kastanjen, och jag
    kan backa undan lite försiktigt-

  104. -och säga: "Hej då, nu går pappa."

  105. Vad gjorde Malin? Vad gjorde att
    Amanda ville gå fram till just henne?

  106. De andra pedagogerna
    är också jättebra-

  107. -men nåt gör
    att hon väljer just Malin.

  108. Jag skulle säga att i den här stunden
    var Malin väldigt närvarande.

  109. När hon söker kontakt med Amanda,
    och när hon sätter sig på huk-

  110. -och Amanda får visa kastanjen
    är hon fullständigt närvarande.

  111. Trots att det är fem andra barn där
    lyckas hon hålla blicken på Amanda-

  112. -och vara nyfiken på
    vad hon vill visa.

  113. Hon är också lyhörd för att hon
    redan från början såg-

  114. -att Amanda är osäker.
    Det vet de om.

  115. Malin ser att Amanda vill visa nåt.

  116. Hon fångar upp den lilla önskan-

  117. -så att Amanda får gå fram
    och visa den här kastanjen för henne.

  118. Hon är också förutsägbar. Hur då?

  119. De blir avbrutna.
    Andra barn kommer in.

  120. Det är en stor utmaning för pedagoger
    att hålla koll på alla barnens behov-

  121. -och hålla alla trådar
    under en lång arbetsdag.

  122. Men hon gör det. Hon kommer tillbaka
    till: "Vad ville du visa mig?"

  123. Det ger en förutsägbarhet.

  124. Om man är på väg att göra eller
    säga nåt fångar nån upp det igen.

  125. Den tråden blir inte bara hängande.

  126. Nån tar tag i det igen
    och fullföljer det som startade.

  127. De här tre sakerna som Malin gjorde
    är ju också tre beteenden-

  128. -man har identifierat hos föräldrar.

  129. Vad präglar en trygg relation
    mellan föräldrar och barn?

  130. Att föräldrarna
    gör mycket av det här.

  131. Att de i samspelet är närvarande,
    lyhörda och förutsägbara.

  132. Det är beteenden som man har kunnat
    koppla just till trygg anknytning.

  133. När jag träffar föräldrar
    som själva känner att de vill få-

  134. -en starkare relation till sina barn-

  135. -är det såna här saker vi jobbar med.

  136. Det räcker förstås inte
    att göra det här en gång per dag.

  137. Det handlar om kontinuitet.

  138. Att det finns närvarande i samspelet.

  139. Sen orkar man inte göra det här
    alltid och hela tiden.

  140. Om jag filmar mig själv hemma
    en typisk kväll gör jag inte så här.

  141. Men om jag lyckas göra det
    några gånger under kvällen-

  142. -är det nåt
    som bidrar till vår relation.

  143. Ja... Det här är liksom basen
    när det gäller barns utveckling.

  144. Anknytning har man forskat mycket om-

  145. -och de flesta, både de som jobbar
    praktiskt och forskare-

  146. -anser att det är grundläggande för
    att barn ska utvecklas och må bra.

  147. Samtidigt tycker jag att det,
    ibland, kan bli lite förvirrande-

  148. -eftersom det finns olika sätt
    att beskriva begreppet anknytning på-

  149. -som gör att det kan bli mystiskt
    och anta lite för stora proportioner.

  150. Om man har missat de där första åren
    där grunden ska läggas-

  151. -är det kört.

  152. Men senare forskning
    har inte bara tittat på-

  153. -det absolut första samspelet
    mellan mamma och barn-

  154. -som ju all forskning
    från början handlade om.

  155. På senare år har det här utvidgats.

  156. I korthet kan man säga att anknytning
    till både mamma och pappa är viktigt.

  157. Det kan vara viktigt på olika sätt
    beroende på vilka roller de har.

  158. Men den viktigaste utvecklingen
    i forskningen-

  159. -är att det inte bara behöver vara
    en primär anknytningsperson-

  160. -som är allra viktigast för ett barn.

  161. Det kan finnas flera vuxna som bidrar
    till att man känner sig trygg-

  162. -och har nån att vända sig till
    när man är ledsen.

  163. Det behöver inte vara en person,
    utan det kan vara flera personer.

  164. Det kan vara, som när man
    är på förskolan, en pedagog.

  165. Eftersom barnen är där
    många timmar varje dag-

  166. -är det ju oerhört viktigt att man
    känner så för de vuxna som är där.

  167. Det är grunden.

  168. Nu tänkte jag använda
    den här bilden på mina barn-

  169. -som en illustration av
    nästa steg i den här föreläsningen.

  170. Vad då? Jo, att barn föds olika.

  171. Det är ju nåt
    som alla som har mött barn inser-

  172. -och man inser det kanske i synnerhet
    om man har flera barn.

  173. Det blir väldigt tydligt att syskon
    i samma familj kan bli väldigt olika.

  174. Det är konstigt hur olika de kan bli.

  175. De växer upp under ungefär samma
    villkor, och ändå blir de helt olika-

  176. -med helt olika personligheter.

  177. Jag vet inte om det framgår här, men
    Simon är helt annorlunda än Amanda.

  178. Sen har vi ett barn till som också är
    en helt egen sort - Raoul i mitten.

  179. Så här är det ju i alla familjer.

  180. Barn föds olika. Varför säger jag
    den här självklarheten?

  181. Jo, för att alla vet om
    att barn har olika personligheter.

  182. Redan från början
    ser man att de är olika.

  183. Men trots att jag jobbar med det här
    och har läst på mycket om det-

  184. -är det nåt som jag ständigt glömmer.

  185. Jag glömmer det till exempel om jag,
    i mitt arbete, möter en förälder-

  186. -som jag tycker
    gör nåt som inte är så lyckat.

  187. Jag är ganska snar att tänka:

  188. Det är ju inte så konstigt
    att det här barnet gör si eller så-

  189. -med tanke på hur föräldern är.
    Den tanken dyker upp per automatik.

  190. Vi är snara att tänka så.

  191. Det finns en logik i det
    som tycks rimlig.

  192. Det är då jag behöver påminna mig om
    att barn föds olika-

  193. -och föräldrar har därmed
    helt olika förutsättningar-

  194. -för att göra nåt,
    till exempel åt ett problem.

  195. Det kan vara tuffare för en förälder-

  196. -att få i väg ett barn till skolan
    jämfört med en annan förälder-

  197. -på grund av barnets personlighet.

  198. Problemet som jag och många andra har
    är att vi ofta glömmer bort det.

  199. Jag vill påminna mig det och
    illustrera det med den här bilden.

  200. Vissa föds med hett temperament.
    Det är ett exempel.

  201. Jag vill nu visa ett exempel på
    hur utagerande problem utvecklas.

  202. Modellen bygger på forskning-

  203. -som en kanadensisk forskare-

  204. -som heter, eller hette,
    Gerald Patterson har utvecklat.

  205. Modellen kan förklara hur problem
    som konflikter och aggressivitet-

  206. -utvecklas över tid hos ett barn.

  207. Det var på 60-talet som han och
    hans kollegor började med detta.

  208. De besökte familjer i deras hem-

  209. -och observerade föräldrar och barn
    för att försöka förstå mekanismerna.

  210. Vad är det i den dynamiken som gör
    att ett barn blir mer utagerande-

  211. -eller att man kanske
    kan bromsa en sån utveckling?

  212. Det ingår i den modellen-

  213. -att det, så klart, blir tuffare om
    ett barn föds med hett temperament.

  214. Det är tydligt att det är så. Väldigt
    mycket forskning visar att det är så.

  215. Om man har ett hett temperament,
    vilket till stor del är genetiskt-

  216. -blir det en tuffare utmaning
    för föräldrarna - självklart.

  217. Det bidrar även till att risken ökar-

  218. -för att man senare ska bli bråkig
    eller hamna i konflikter.

  219. Vad är hönan och vad är ägget?

  220. Man kan ju fundera på om barnet hade
    ett hett temperament från början.

  221. Eller förmådde föräldrarna
    inte ta hand om barnet riktigt?

  222. Agerade de på olika sätt som gjorde
    att barnet började bli ilsket?

  223. Jag kan, till alla vår lättnad,
    säga att det var barnen som började.

  224. Forskningen visar
    att så är det i de allra flesta fall.

  225. Det kan ju vara på det andra sättet,
    men oftast är det barnen som börjar.

  226. Det vill säga att barnen har, från
    början, ett mer utmanande beteende-

  227. -vilket gör att föräldrarna
    leds in i beteenden-

  228. -som inte är så lyckade.

  229. Patterson
    kallar det för tvingande samspel.

  230. Har man ett barn med hett temperament
    ökar risken för tvingande samspel.

  231. Vad är ett tvingande samspel? Jo...

  232. De kunde se att när det uppstod en
    konflikt eller meningsskiljaktighet-

  233. -kännetecknades samspelet av vad då?

  234. Jo, en ömsesidighet
    i negativa sätt att agera.

  235. I att skrika och att, ibland,
    gå till fysiska handlingar.

  236. Men det var inte bara en av parterna
    som agerade.

  237. Det var en ömsesidighet där båda två
    trappade upp. Det eskalerade.

  238. Om barnet säger ifrån argt
    säger föräldern ifrån ännu argare.

  239. Barnet höjer temperaturen ännu mer
    och så vidare.

  240. Den här upptrappningen
    var också ofta tydlig.

  241. Nån av parterna ger upp.

  242. Ibland orkar inte föräldern mer,
    utan säger: Okej, du får som du vill.

  243. Ibland ger barnet med sig
    när föräldern har blivit arg nog.

  244. Mönstret i de här familjerna
    var att man löste konflikter så här.

  245. För att sammanfatta kan man säga:
    argast vinner.

  246. Det som saknades
    var dialog och kompromisser-

  247. -som man kunde se i familjer
    där det här samspelet saknades.

  248. Med tiden, om det här upprepas ofta-

  249. -ökar risken för att det blir en
    fientlighet och distans i relationen.

  250. Vi pratade om vikten av närvaro,
    lyhördhet och förutsägbarhet-

  251. -för att bygga
    en trygg och bra relation.

  252. Problemet är att konflikter
    tenderar att väga ganska tungt.

  253. Om man har en häftig konflikt
    där känslorna har svallat-

  254. -tar det ganska mycket kraft och tid,
    många bra stunder, för att reparera.

  255. Om det ofta blir konflikter
    hamnar föräldrarna i en uppförsbacke-

  256. -när de ska reparera relationen.

  257. Grunden är att jobba på relationerna
    och vara närvarande och lyhörd o.s.v.

  258. Men i vissa familjer måste man få
    stopp på häftiga konflikter först-

  259. -för att de saboterar så mycket.

  260. Det är svårt att stärka relationen
    genom att få bra stunder tillsammans-

  261. -om de här är för frekventa.

  262. Det Patterson och hans kollegor
    också kunde se-

  263. -var ju
    att om man har vuxit upp i en familj-

  264. -med ett sånt här samspelsmönster-

  265. -är risken stor att jag som barn-

  266. -tar med mig det sättet att
    hantera konflikter till förskolan.

  267. När en kompis säger nej till mig blir
    jag arg, och då får jag som jag vill.

  268. Det blir så jag löser konflikter
    eller tillgodoser mina behov.

  269. Det främsta skälet
    till att barn hamnar utanför-

  270. -och väljs bort av andra barn-

  271. -är att man beter sig aggressivt.

  272. Det leder till kamratproblem, vilket
    leder till misslyckanden i skolan.

  273. Det sociala livet i skola och
    förskola är ju, så klart, nödvändigt.

  274. Att man trivs bra är nödvändigt för
    att klara av det pedagogiska arbetet.

  275. Skolarbetet.

  276. I de fall
    där det handlar om stora problem-

  277. -är det ju så att när man hamnar
    utanför den större kamratgruppen-

  278. -söker man sig kanske till andra
    som har hamnat utanför av samma skäl.

  279. Då bildas det små klickar av barn där
    de här negativa beteendena förstärks.

  280. Den gruppen kanske inte deltar i
    skolarbetet på samma sätt som övriga.

  281. Jag som förälder ställs alltså
    inför olika utmaningar.

  282. Har mitt barn ett hett temperament
    har jag helt andra utmaningar-

  283. -när jag ska undvika
    tvingande samspel-

  284. -jämfört med en förälder där barnet
    råkar vara en filbunke från födseln.

  285. Okej, så vad ska föräldrar göra?

  286. Det första rådet var ju att vara
    lyhörd, närvarande och förutsägbar.

  287. Men vad ska jag göra i ett sånt
    här fall? Hur ska jag agera då?

  288. En viktig sak, som det har talats
    mycket om på senare år, är detta.

  289. Ni får gissa vad det är för nåt.

  290. Vad jobbar jag med om det är en
    familj med många häftiga konflikter?

  291. Nåt av det viktigaste man kan göra
    är att hantera sitt eget humör.

  292. Bidra inte till upptrappningen
    genom att hälla bensin på brasan.

  293. Vad vill jag illustrera
    med de här tre gubbarna?

  294. Jo, att det gäller
    att arbeta med sin mimik.

  295. Att försöka,
    även om det kokar inombords-

  296. -att inte stirra barnet i ögonen,
    utan fundera på hur man ser ut.

  297. Man bör försöka slappna av i ansiktet
    och lägga på sitt milda leende.

  298. Rörelse. Lugna rörelser.

  299. Kroppsspråket är oerhört viktigt
    i samband med konflikter.

  300. Om mitt barn är argt
    och jag svarar nåt och rusar fram-

  301. -eller om jag sätter mig på huk
    och säger det lugnt-

  302. -får exakt samma ord
    helt olika betydelser.

  303. Min röst.

  304. Att jag försöker hålla ett milt, lågt
    tonfall och undviker att höja rösten.

  305. Återigen, det här känns självklart-

  306. -men just det här är nåt
    som jag har fått jobba mycket med.

  307. Det brukar kallas för lågeffektivt
    bemötande. Det här är exempel på det.

  308. Det har visat sig vara väldigt
    viktigt i alla möjliga sammanhang-

  309. -där det uppstår konflikter och där
    det finns risk för aggressivitet.

  310. Jag har fått kritik för alla gubbar-

  311. -så jag har lagt till kvinnliga
    motsvarigheter till egenskaperna.

  312. Det centrala här
    är ofta att man behöver öva.

  313. De flesta föräldrar vet att det inte
    är bra att höja rösten och skrika.

  314. Men det gäller att öva
    och fånga sig själv i stunden-

  315. -och det är det
    mitt arbete ofta går ut på.

  316. Det är ett exempel på vad man kan
    göra när barn har hett temperament.

  317. Men andra föds mer ängsliga.

  318. Då har vi ett annat slags utmaning
    för föräldrar.

  319. Inom forskningen brukar man
    kalla det för inhiberat temperament.

  320. Det är ett temperamentsdrag, alltså
    att man är lite hämmad och blyg.

  321. Det är det drag som man tydligast har
    kunnat koppla till senare problem-

  322. -till exempel med
    rädslor, oro och ångest.

  323. Det finns andra temperamentsdrag
    som är kopplade till det-

  324. -men framför allt det här
    har man sett.

  325. Vad riskerar jag, som förälder,
    att hamna i om mitt barn har detta?

  326. Jag har valt att kalla det för
    försvagande samspel.

  327. Jag utgår från forskningen
    som finns om ångest hos barn-

  328. -och vilka föräldrabeteenden
    man har kunnat koppla till ångest.

  329. Jag tror att de flesta
    känner till överbeskydd.

  330. Det vet många föräldrar om - att man
    inte ska vara för överbeskyddande.

  331. Då riskerar man
    att göra barnet mer ängsligt.

  332. Men det är fler saker som man har
    kunnat se. Jag ska räkna upp dem.

  333. Att vara en förebild, i
    det här fallet en negativ förebild.

  334. Om jag, som förälder, är rädd ökar
    risken för att mitt barn ska bli det.

  335. Det spelar egentligen ingen roll...
    Jag sa fel här alldeles nyss.

  336. Det spelar ingen roll
    hur rädd jag är.

  337. Det som spelar roll är vad jag
    gör av min rädsla. Hur jag agerar.

  338. Jag kan vara rädd, men om jag
    vill vara en god förebild visare jag:

  339. Jag är rädd,
    men jag gör det här ändå.

  340. Då lär sig barnet att rädsla
    inte är nåt man behöver ge efter för.

  341. Ibland ska man göra det.

  342. Men det jag pratar om nu är hämmande
    rädsla - när man är rädd i onödan.

  343. Att vara en förebild... Det har man
    sett i studier av riktigt små barn...

  344. Det är ju så klart rimligt,
    rent evolutionärt-

  345. -att relativt nyfödda barn
    under det första levnadsåret-

  346. -börjar pejla av föräldrarnas känslor
    och reagera på samma sätt.

  347. Man har gjort studier där föräldrar
    har mött en främmande person.

  348. De har med sig barnet och har en helt
    vanlig konversation med främlingen.

  349. Och sen går de vidare.

  350. I en övning får föräldrarna agera
    som om de vore rädda för främlingen.

  351. I nästa agerar de helt vanligt.

  352. Om föräldern har visat rädsla kommer
    barnet i nästa möte att visa rädsla.

  353. Det snappar upp direkt att det här
    är främlingar som är farliga.

  354. Därmed blir det viktigt
    hur man gör som förälder.

  355. En annan sak är varningar.

  356. Om jag ständigt varnar mitt barn
    för saker som är farliga:

  357. Akta, du kan ramla ner, gå inte dit,
    ta inte där, du blir smittad o.s.v.

  358. Om jag hela tiden informerar
    om alla faror som finns i tillvaron-

  359. -bidrar det också till att mitt barn
    blir oroligare och räddare.

  360. Det bidrar inte i stunden, men
    när barnet väl står i situationen-

  361. -förstärker, eller ökar, det här
    risken för att barnet blir ängsligt.

  362. Det har gjorts många såna studier
    där man ser att det är på det sättet.

  363. Vidare. Förväntningar.

  364. Det finns bra forskning där man har
    manipulerat föräldrars förväntningar.

  365. Jag ska ge ett exempel på det sen.

  366. Om man planterar en förväntan
    hos en förälder-

  367. -att det barnet ska göra är svårt...

  368. I en studie gjorde man just så.

  369. Man lät föräldrar och barn
    lägga nåt slags pussel tillsammans.

  370. Till hälften av föräldrarna sa man:
    "Här är ett pussel. Kör på."

  371. Till andra hälften sa man:
    "Det här pusslet är ganska svårt."

  372. "En del barn blir ledsna"-

  373. -"för att
    de inte lyckas få ihop det."

  374. När man planterar en förväntan
    hos föräldrarna-

  375. -agerar de på ett helt annat sätt.

  376. De tar över när barnen
    verkar stöta på svårigheter-

  377. -i stället för att låta barnen
    anta den utmaningen själva.

  378. Såna förväntningar är väldigt viktiga
    eftersom de inte alltid är direkta.

  379. Jag säger inte: Nu tror jag att du
    kommer att misslyckas, så se upp.

  380. Det är oftast så att jag, genom att
    till exempel ingripa lite för mycket-

  381. -förmedlar
    att nåt är svårt och farligt.

  382. Därmed blir förväntningarna viktiga.

  383. Har jag en bild av
    att mitt barn inte klarar av saker-

  384. -fastän det gör det?

  385. Är det så att jag,
    i stunden, utgår från det?

  386. Negativa förväntningar har,
    dessvärre, en sån effekt.

  387. Vad det, direkt, leder till
    är just det här: klåfingrighet.

  388. Där ingår väl det här med överbeskydd
    som jag började prata om.

  389. Överbeskydd förstår de flesta.

  390. Ett exempel på överbeskydd är: Akta!
    Klättra inte upp där. Det är så högt.

  391. Det beror på
    var det klättrar nånstans, så klart.

  392. Det handlar inte bara om att man
    skyddar barnet från faror hela tiden.

  393. I det här ingår
    att man över huvud taget griper in.

  394. Som i exemplet med pusslet.

  395. Jag griper in och ger inte barnet
    frihet att utforska, att göra fel-

  396. -och utmana sig i olika situationer.

  397. Där finns det mest forskning.

  398. Det är det
    som verkar ha störst betydelse för-

  399. -om ett barn utvecklar rädsla
    och fortsätter att vara rädd.

  400. Man har också sett
    att om föräldrar börjar ge frihet-

  401. -släpper taget
    och uppmuntrar självständighet-

  402. -bidrar det till mindre rädsla.

  403. Till sist har vi detta.

  404. Att man som förälder börjar anpassa
    sig efter ett barns rädslor.

  405. Man avstår ifrån att gå till vissa
    platser eller åka till vissa resmål-

  406. -eller gör den typ av anpassningar-

  407. -som handlar om att barnen får sova
    i föräldrarnas säng mycket länge-

  408. -på grund av t.ex. rädsla för mörker.

  409. Såna anpassningar blir också viktiga.

  410. Det ligger nära nästa steg i detta.

  411. Nämligen om en rädsla väl tar fäste
    och börjar bli ett riktigt problem.

  412. När är det så?
    Jo, det är när barnet börjar undvika.

  413. Om mitt barn till exempel är blygt-

  414. -och tycker att det är lite jobbigt
    att möta nya människor-

  415. -eller ta kontakt med andra barn-

  416. -är det inget problem så länge mitt
    barn fortfarande gör det-

  417. -och kan ha goda relationer och följa
    med när man ska träffa nya människor.

  418. Men när mitt barn börjar undvika det,
    och vi börjar anpassa oss-

  419. -så att det undviker till den grad...

  420. Om det, till exempel, inte vågar
    gå fram till några andra barn alls-

  421. -det är då det här tar fart.

  422. Undvikande är ett problem i sig.

  423. Det är ett hinder om man inte
    klarar av att göra vissa saker.

  424. Man har också sett att när jag
    börjar undvika tar känslorna fart.

  425. Jag säger till mig själv att det här
    är så farligt att det måste undvikas.

  426. Då förstärks min uppfattning om
    att det här är nåt farligt.

  427. Man vet att såna problem är kopplade
    till ensamhet och skolfrånvaro.

  428. Jag har gjort en ond cirkel
    där också.

  429. Följande har jag stött på ofta.

  430. När jag har jobbat
    som psykolog inom primärvården-

  431. -är en typisk patient
    en tjej som är fjorton-

  432. -som är stressad av skolarbetet
    och känner att hon har halkat efter-

  433. -och därför börjar må dåligt, får
    stressymptom, börjar stanna hemma-

  434. -och sen har svårt att återvända till
    skolan för att det känns för jobbigt-

  435. -att återvända till alla krav.

  436. Det är också socialt pinsamt
    och jobbigt att möta kompisar igen-

  437. -när man har varit borta för mycket.

  438. Om jag hamnar
    i ett sånt beteendemönster-

  439. -får jag också mindre social övning.

  440. Rädslan jag hade för att inte veta
    hur man gör när man leker med andra-

  441. -besannas.

  442. Om jag övar så lite utvecklas jag
    inte socialt på samma sätt som andra.

  443. Det låter väldigt dystert, men
    frågan är ju hur mycket föräldrar...

  444. Hur mycket av det här beror på
    föräldrarna? Vi återkommer till det.

  445. Det här var det andra exemplet.

  446. Vad är det då man ska göra
    om barnet råkar vara lite ängsligt?

  447. Jag använder mig själv som exempel
    och tar det här med klåfingrighet.

  448. Jag berättade ju om när jag kommer
    till förskolans gård med Amanda.

  449. En utmaning var att över huvud taget
    börja prata med en pedagog.

  450. Sen har vi barnen. Amanda har vänner.

  451. Hon har, framför allt,
    en bästis som heter Wilma.

  452. På förskolan ser jag Wilma
    och försöker få dit henne-

  453. -för jag ser att hon tittar på
    Amanda, glatt, och börjar närma sig.

  454. Och jag gör vad då? Jo...

  455. Till att börja med tänker jag så här:
    Det här blir svårt.

  456. Det har jag ju tänkt hela vägen fram
    till förskolan: Det här blir svårt.

  457. Och det är väl rimligt att jag
    tänker så, för det är ju svårt.

  458. Det är ingen
    orealistisk föreställning.

  459. Frågan är hur mycket jag låter mig
    slukas av de farhågorna och tankarna.

  460. Hur mycket kan jag fokusera på annat?

  461. Jag tänker det där, och så ser jag
    Wilma lite längre fram.

  462. Vad gör jag då?
    Jo, jag ser en möjlighet.

  463. "Amanda, kolla, Wilma är där borta.
    Ska du inte säga hej? Nu vinkar hon."

  464. En väldigt ängslig pappa står och
    försöker förmå Amanda att säga hej.

  465. Amanda säger så klart inte ett ljud,
    och Wilma börjar se konfunderad ut.

  466. Hon har ju lärt sig att det är
    så här, så jag vet att det är lugnt-

  467. -men jag blir ändå stressad.

  468. Ibland tänker jag: Om hon inte börjar
    säga hej till sina kompisar-

  469. -kommer de inte att leka med henne,
    så det är bäst att hon skärper sig.

  470. Det är vad jag tänker.

  471. Till slut står jag inte ut längre,
    utan säger: "Hej, hej! Hej, Wilma!"

  472. Där har vi klåfingrigheten.

  473. Jag tar över
    och pratar i mitt barns ställe-

  474. -när det blir pinsamt.
    Jag gör två misstag.

  475. Jag berövar henne möjligheten att
    gå fram och säga hej på sitt sätt.

  476. Jag förmedlar även att det är viktigt
    att göra rätt på ett visst sätt.

  477. Annars blir det pinsamt, för jag
    verkar ju själv ganska generad.

  478. Och vad är själva problemet
    om man är lite blyg?

  479. Jo, man är rädd för att göra fel.

  480. Det spelar ingen roll hur hon gör.

  481. Hon kan gå in baklänges på gården
    i tomteluva fastän det är sommaren.

  482. Hon kan bete sig hur hon vill.

  483. Utgå ifrån att barnet klarar saker
    och lägg händerna på ryggen.

  484. Avstå från att vara klåfingrig.

  485. Det här är en av de viktigaste
    sakerna för föräldrar att tänka på-

  486. -när man har ett barn som är lite
    ängsligt och börjar undvika saker.

  487. När det gäller behandling
    som hjälper barn med ångestproblem...

  488. Det finns väldigt bra behandlingar.

  489. Majoriteten av barn
    som deltar i behandling blir hjälpta.

  490. Det finns bra gruppbehandlingar
    inom primärvården-

  491. -där man kan få hjälp.
    Och på BUP.

  492. Där har man sett att en sak
    som bidrar till att barnen blir bra-

  493. -är om föräldrarna, som också deltar
    i behandlingarna, lyckas med det här.

  494. Att de backar undan, helt enkelt,
    lite grann.

  495. Som sagt, mitt fel...
    Är det här mitt fel?

  496. Det kan verka så om man tittar på
    modellerna jag visade.

  497. Hur stor del av det här beror på
    barnets personlighet, eller på gener?

  498. Om vi tittar på ångest är det ju en
    rätt stor tårtbit som beror på gener.

  499. Men hur mycket beror på mig? Ja...

  500. Skönt, eller hur?

  501. Drygt 10 % av ångesten-

  502. -i en population av
    tvåäggs- och enäggstvillingar...

  503. Man kan, snillrikt, komma fram till-

  504. -att ungefär 10 % av ångesten beror
    på den delade miljön i familjen.

  505. Vad föräldrar och syskon gör
    - den gemensamma miljön.

  506. Resten
    beror på miljö utanför familjen.

  507. Vilken förskola jag råkar hamna i-

  508. -vilka pedagoger och kompisar jag har
    och vad jag gör på fritiden.

  509. Allt som händer mig som inte har hänt
    syskonen, utan som är unikt för mig.

  510. Det är en stor, stor tårtbit.

  511. Men på senare år har man kunnat se
    hur miljö och gener samverkar-

  512. -så även om föräldrar kan pusta ut
    lite och känna att det här är skönt-

  513. -kan det också kännas som om
    det inte spelar nån roll vad man gör.

  514. Den där tårtbiten är lite större,
    och det samverkar på olika sätt.

  515. Föräldrarna har betydelse. Det visar
    forskningen som jag har berättat om.

  516. Man har sett direkta bevis på att
    föräldrars agerande har betydelse.

  517. Det som jag tycker är mest intressant
    är tårtbiten miljön utanför familjen-

  518. -för den återkommer när man
    tittar på vilket problem som helst.

  519. Vilket problem man än tittar på
    är den tårtbiten ofta stor.

  520. Vad kan man dra för slutsats av det?

  521. Den kanske viktigaste uppgiften
    som en förälder har, vad är det?

  522. Jo, att jag som förälder hjälper
    mina barn att hitta sitt sammanhang.

  523. Att hitta de aktiviteter-

  524. -de intressen,
    de kamrater, den skola-

  525. -där barnet har goda förutsättningar
    att trivas och utvecklas.

  526. Det är också
    en stor och uppenbar orättvisa.

  527. Bara som ett exempel har det,
    det senaste året, kommit rapporter-

  528. -som visar hur det fria skolvalet-

  529. -har bidragit till ökade klyftor
    i prestationer mellan elever-

  530. -från olika grupper i samhället.

  531. Vissa har större ekonomiska,
    sociala och geografiska möjligheter-

  532. -att hjälpa sina barn till rätt
    miljöer, kamrater och så vidare.

  533. Det finns en grundläggande utmaning
    och social orättvisa i samhället.

  534. Men även med begränsade möjligheter-

  535. -finns det viss möjlighet att välja.

  536. Mitt fjärde, och kanske viktigaste,
    råd är att tänka så.

  537. Ett exempel på det här är en studie
    som handlar om ensamhet hos barn.

  538. Barn som kände sig ensamma
    följdes under ett år.

  539. Man tittade på vad föräldrarna gjorde
    och vad som hände med ensamheten.

  540. Man tittade på
    huruvida föräldrarna gav råd-

  541. -eller om de försökte skapa fler
    möjligheter att träffa andra barn.

  542. Man såg
    att råd hade en negativ effekt.

  543. Alltså råd om hur man får en kompis.

  544. Jag gissar att man riskerar
    att känna sig lite misslyckad.

  545. Om en vuxen person gärna
    vill ha en partner säger man inte:

  546. Jag tror
    att du behöver bli lite trevligare.

  547. Man säger:
    Du måste hitta den rätta för dig.

  548. Det är det budskapet
    vi bör ge till barn.

  549. Vänskap handlar om att hitta nån
    som man upplever en gemenskap med-

  550. -där vi, på nåt sätt, matchar.

  551. Och därför blir det här
    ett viktigt uppdrag för föräldrar.

  552. Hjälp ditt barn att hitta sammanhang-

  553. -där det får trivas med
    att vara som det är.

  554. Hur gör man det här, då? Jo, man
    jobbar med föräldrastöd, t.ex.

  555. Föräldrastödsverksamheter finns t.ex.
    inom socialtjänsten och BUP.

  556. Man träffas i grupp eller enskilt
    och jobbar med föräldrafärdigheter.

  557. Till exempel
    sånt som jag har pratat om hittills.

  558. Föräldrastöd
    är ju den typ av insats...

  559. Jag valde utagerande. Det är främst
    där man har tittat på föräldrastöd.

  560. Det är den enskilda insats där man
    har absolut bäst forskningsstöd.

  561. När det gäller lite yngre barn
    är det självklart.

  562. Det ingår i
    Socialstyrelsens riktlinjer.

  563. Det ingår i BUP:s riktlinjer.
    Det ingår i primärvårdens riktlinjer.

  564. Socialtjänsten jobbar mer med det
    som en förebyggande aktivitet.

  565. Alla tycker att man ska göra det här.

  566. Man har sett att det påverkar både
    barnens och föräldrarnas beteende-

  567. -och föräldrarnas psykiska hälsa.

  568. Det är nästan lika bra mot depression
    som behandling mot depression.

  569. Och i en aktuell studie från i år
    där man sammanställde all forskning-

  570. -såg man att uppföljningar visade
    att effekterna håller i sig.

  571. Men det hjälper inte alla.

  572. Jag ska nu prata om ett projekt-

  573. -som jag tycker att det känns väldigt
    roligt och viktigt att vi kan göra.

  574. Nämligen insatser i familjer
    där en förälder eller vårdnadshavare-

  575. -har blivit anmäld, misstänkt för
    våld eller kränkning mot barn.

  576. Även om föräldrastöd är himla bra-

  577. -är det här en grupp
    där det är svårt att nå fram-

  578. -och engagera såna föräldrar till
    att vara med i en föräldrastödsgrupp.

  579. Om vi tittar på det här ämnet:
    misshandel, våld, kränkning mot barn-

  580. -hur ser det ut med forskningsstödet?

  581. Här är en aktuell sammanställning.

  582. Man tittade på
    alla studier av god kvalitet-

  583. -som utvärderade insatser som ska
    minska risken för återupprepningar.

  584. 27 studier över hela världen
    hittade man-

  585. -där man har kunnat utvärdera det här
    och säga nåt om ifall det hjälper.

  586. Vad blev effekten av det här?

  587. Noll. Ingenting. I snitt.

  588. Generellt sett hjälpte de här
    insatserna, i medelvärde, noll.

  589. Enskilda studier
    visade lite bättre resultat.

  590. Vilka då? Jo, det var bättre om
    insatsen handlade om föräldraträning.

  591. Att man jobbade med
    föräldrarnas förmågor.

  592. Medellånga insatser
    verkade också vara bäst.

  593. Okej, då gjorde andra forskare
    en ny studie.

  594. Två år senare tittade man specifikt
    på föräldraträning och föräldrastöd.

  595. Vad händer om vi sammanställer
    de studierna? Fjorton studier.

  596. Då visade den sammanställningen
    följande:

  597. I så fall räddar vi ett barn av tio.

  598. För ett av tio barn som har deltagit
    i såna insatser upphör risken.

  599. Eller då upphör
    det här problemet i familjen.

  600. Det låter väldigt lite
    att rädda så få.

  601. Men i såna här sammanhang räknas det
    som en liten till medelstor effekt.

  602. Det är väldigt svåra problem
    vi jobbar med.

  603. Många av er här jobbar, eller
    har jobbat, inom socialtjänsten-

  604. -och utmaningarna är stora.

  605. Att rädda en av tio låter futtigt,
    och vi kämpar för att rädda fler.

  606. Men att vi räddar
    det där enda barnet-

  607. -är oerhört viktigt för det barnet,
    den familjen och samhället i stort.

  608. Med tanke på den magra forskningen
    och att vi måste lyckas bättre-

  609. -är det roligt att jag och mina
    kollegor fick fyra miljoner av Forte-

  610. -för att utvärdera en insats för
    den här målgruppen - Tryggare barn.

  611. Det som jag tycker är kul, eller
    intressant, just med Tryggare barn-

  612. -som är utvecklat av socialtjänsten-

  613. -det är
    att det är en ganska kort insats.

  614. Man jobbar individuellt.

  615. Det är sex träffar som man har
    individuellt med föräldern.

  616. Sen har man uppföljningsträffar.
    Man träffar också barnet enskilt.

  617. Det som är finessen här, som det ska
    bli väldigt intressant att utvärdera-

  618. -det är att den här insatsen
    erbjuds direkt när anmälan kommer in.

  619. När en familj
    kommer till socialtjänsten-

  620. -med en anmälan-

  621. -bedömer man
    om en utredning ska inledas.

  622. I regel erbjuder man en insats
    senare-

  623. -men i det här fallet säger man:

  624. Alla som kommer till oss erbjuds
    också att vara med i det här.

  625. Det är
    information till dig som förälder.

  626. Vi pratar inte om själva händelsen.

  627. Vi kommer bara att jobba med hur
    man kan hantera svåra situationer-

  628. -och vad man kan göra
    för att få en bra relation.

  629. Ambitionen är att minska stigma.

  630. Alla som kommer hit får det här.

  631. Och benägenheten att vara med...

  632. Många socialsekreterare sa
    att när utredningen är klar-

  633. -finns motivationen att vara med i en
    insats inte längre där i många fall.

  634. Därför utnyttjar man det faktum-

  635. -att många föräldrar är lite skärrade
    och vill visa att de tar sitt ansvar.

  636. Så det är
    en möjlighet att göra det här.

  637. Jag hoppas att det kan hjälpa.

  638. En annan sak som jag
    tycker känns viktig är det här.

  639. Det är väldigt svårt för barn
    att få hjälp inom psykiatrin.

  640. Här är ett exempel från 2018.
    Det här är statistik från SKL.

  641. Under 2018, hur stor andel
    av Sveriges landsting-

  642. -klarade av målet att erbjuda
    ett första besök inom trettio dagar?

  643. Målet är att man ska klara av att
    göra det till 90 procent av barnen.

  644. Det är tre landsting som klarar det.

  645. Och sen ser vi här att vi har
    Västerbotten i botten, lämpligt nog.

  646. Till 30 % av barnen kunde man erbjuda
    det första mötet inom 30 dagar.

  647. Det är bara första mötet där man
    säger hej och bokar in fler möten.

  648. Hur många påbörjade utredning och
    behandling inom ytterligare 30 dagar?

  649. Ja, det var Gotland. Inget annat
    landsting nådde upp till 90 procent.

  650. Jämtland och Härjedalen
    ligger på noll.

  651. Man behandlar ingen.

  652. Det är välkänt att det finns problem.

  653. Barn som vill träffa en psykolog
    i Stockholm får vänta i månader.

  654. Hur ska vi
    komma tillrätta med det här?

  655. Ett projekt som vi jobbar med nu-

  656. -handlar om internet.
    Att erbjuda föräldrastöd på internet.

  657. Vi har gjort två såna studier.

  658. I den första såg vi att när man
    erbjuder föräldrastöd i grupp-

  659. -blir 32 procent
    klart bättre eller helt friska.

  660. Erbjuder man det på internet
    är det 33 procent som blir det.

  661. Föräldrarna sitter hemma och mejlar
    lite eller har chatt med nån.

  662. Vi har sett lite större problem
    med bortfall, men effekterna är goda.

  663. Det här är väl jättebra? Det är många
    föräldrar som föredrar det här.

  664. Hur mycket används det? Ingenting.

  665. Vi får inga "pinnar" inom vården
    om man jobbar med internet.

  666. Om man söker sig till vården
    vill man ju kanske träffa nån.

  667. Vi prövar nu på sex mottagningar
    inom primärvården i Stockholm-

  668. -att erbjuda internetbaserat stöd
    i kombination med fysiska träffar.

  669. Utöver att jobba med internet
    får man träffa en enskild behandlare.

  670. Fördelen är
    att om nån kommer och säger:

  671. Jag skulle gärna vilja ta del av
    föräldrastödet som ni erbjuder.

  672. Toppen, men nästa grupp börjar i mars
    för vi har precis kört i gång en.

  673. Det här kan erbjudas direkt och
    även till dem som bor långt bort.

  674. Det finns problem med digitalisering,
    men det finns också möjligheter.

  675. Ytterligare ett exempel är ett nytt
    projekt med en digital vårdgivare.

  676. Ni vet, läkare i mobilen.

  677. Det är fantastiskt att vi kommer
    att kunna erbjuda barn psykologhjälp.

  678. Barn och ungdomar kommer att kunna
    få prata med en psykolog samma dag.

  679. Det kommer
    att finns tillgängligt i hela landet.

  680. Det är inget som löser alla problem,
    de här tekniska innovationerna-

  681. -men vi behöver fler sätt att nå ut.

  682. Tryggare barn når en viss målgrupp,
    men det här är den stora massan.

  683. Vi måste kunna ge stöd på flera olika
    sätt och nå ut till många. Tack.

  684. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det viktigaste varje förälder behöver göra

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn föds med olika temperament som leder till olika typer av utmaningar. Psykologen Martin Forster tipsar om hur man som förälder kan agera i olika vardagssituationer för att barnet ska utvecklas till en trygg och stark individ. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Familjesociologi, Föräldrar och barn, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociologi, Utvecklingspsykologi, Vuxenpsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Psykisk ohälsa är den överlägset största orsaken till att barn kontaktar Bris. Tunga ämnen som självmordstankar, självskadebeteende och depressioner ökar stadigt. Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, analyserar orsakerna till de dystra siffrorna och blickar framåt. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Att försumma försummelse

Effekterna av att leva med försummelse kan vara lika svåra som vid fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Det menar Björn Tingberg, universitetslektor på kunskapscentrumet Barnafrid. När barns rättigheter inte respekteras och behoven inte uppfylls - då är barnet i någon grad försummat och försummelse ligger bakom en stor del av den psykiska ohälsan hos barn. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Multidimensionell familjeterapi

I multidimensionell familjeterapi ges stöd och utbildning även till de utomfamiljära kontakterna, till exempel skola eller arbetsplats. Adam Tengelin, föreståndare på Föräldracentrum, har lång erfarenhet av metoden som visat sig ha goda effekter i form av exempelvis minskad droganvändning, bättre familjerelationer och bättre funktion i skolan eller på arbetsplatsen. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Socionomens roll i psykisk ohälsa

Socionomen har en viktig roll att fylla när vården blir mer personcentrerad och det byggs interprofessionella team kring patienten. Vi socionomer behöver ta vår plats, säger Nika Söderlund, kurator på Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Bland annat diskuteras socionomens roll och sociala perspektiv i relation till psykisk ohälsa och återhämtning från den. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Se helheten i det sociala arbetet

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Tillitsbaserad styrning och ledning

Administration, planering, utvärdering och granskning upptar alltmer arbetstid. Finns det bättre sätt att säkerställa goda resultat? Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande i Tillitsdelegationen, ger konkreta råd och exempel på kommuner som kommit långt i arbetet. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Organisation och ledarskap i stark förändring

"Agil arbetsplats", "lean organisation" och "tillitsbaserat ledarskap" har blivit allt vanligare begrepp. Men vad betyder de egentligen? Karin Tenelius, grundare av företaget Tuff ledarskapsträning, arbetar med att förflytta det hierarkiska ledarskap vi är vana vid, till ett mjukare, mer inlyssnande, där team av medarbetare själva tar stort ansvar. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Det viktigaste varje förälder behöver göra

Barn föds med olika temperament som leder till olika typer av utmaningar. Psykologen Martin Forster tipsar om hur man som förälder kan agera i olika vardagssituationer för att barnet ska utvecklas till en trygg och stark individ. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Empatisk nyfikenhet

Hur kan man visa att man ser, förstår och genuint bryr sig om den andre, även om man inte nödvändigtvis håller med i sak? Empati är oerhört viktigt för hela samhället. Idag tenderar den som visar medkänsla och omtanke att betraktas som käslostyrd och svag. En oroväckande utveckling, säger läkaren och psykoterapeuten Poul Perris. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Arbetsglädje? Ja tack!

Vilka känslor sprider du omkring dig på jobbet? Christina Stielli, författare och prisbelönt föreläsare om arbetsglädje, beskriver med en stor portion humor hur negativism sprider sig på ett ögonblick. Hur kan vi påverka arbetsmiljön för att jobbet ska bli lättare? Stielli vill införa gnällfria zoner på alla arbetsplatser. Eller varför inte en gnällruta? Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Så skapas en hälsosam arbetsplats

Stress, oklara förväntningar och vaga mål skapar stor ohälsa i arbetslivet. Men arbetsplatsen kan även vara en källa till hälsa. Det säger Sara Ingvarsson, psykolog och organisationskonsult. En viktig punkt är att göra de faktiska arbetsuppgifterna meningsfulla. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Otrygghet i vardagen

Caroline Mellgren är sociolog och berättar om sin forskning kring otrygghet i vardagen. Vilka drabbas och vilka konsekvenser får det för samhället? Hon ger exempel på faktorer som påverkar hur trygga vi känner oss, det kan till exempel handla om vilken eller vilka grupper man tillhör eller hur man upplever miljön där man bor. Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.