Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Föreläsningar från Socionomdagarna 2018. Inspelat på Stockholmsmässan den 21-22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018 : Empatisk nyfikenhetDela
  1. Varför är det så mer och mer
    i vårt samhälle just nu-

  2. -att när nån försöker uttrycka nåt
    med empati, medmänsklighet och värme-

  3. -då är man en fjantig
    godhetsknarkare? Vart är vi på väg?

  4. Vi människor...

  5. ...från vaggan till graven, föds...

  6. ...dels som en biologisk varelse,
    men vi är som man säger på engelska:

  7. "Wired to connect."

  8. Alltså om vi ska ha ett liv i livet-

  9. -så att vi känner oss levande,
    behöver vi knyta an till varandra.

  10. Människan behöver
    dels för sin primära överlevnad-

  11. -men även för att hållbart känna sig
    delaktig i livet här på jorden-

  12. -så behöver vi varandra.
    Vi behöver relationer.

  13. Min erfarenhet, som jag tror att jag
    delar med de flesta av er här i dag-

  14. -är att människor som mår dåligt
    på olika sätt psykosocialt...

  15. När man sitter ner och pratar med
    honom eller henne, så i slutändan-

  16. -så behöver man
    nå fram till den personen.

  17. Och nå fram, så att den personen
    känner sig sedd, förstådd-

  18. -och delaktig i en mänsklig relation.

  19. Under mina år inom psykoterapi
    har jag aldrig haft en klient-

  20. -patient eller medmänniska i mitt rum
    som har mått dåligt-

  21. -om han eller hon har känt sig sedd,
    trygg i sig själv, i sina känslor-

  22. -och trygg i ett vi,
    i ett sammanhang med andra människor.

  23. Då söker man inte psykoterapi.

  24. Så hur vi än organiserar samhället
    politiskt-

  25. -är det viktigt att vi inte glömmer
    bort det viktigaste av allt:

  26. Oss själva, människan,
    och att nå fram till varandra.

  27. Om man tittar på begreppet empati...

  28. Empati är ju att leva sig in i
    en annan människas inre värld.

  29. Det kan ju låta tjusigt
    när man säger det så här-

  30. -men det kan vara svårare i praktiken
    att leva sig in i en annan människa.

  31. Att leva sig in i en annan människa,
    då talar vi om kognitiv empati.

  32. Att intellektuellt kunna förstå
    vad en annan person känner.

  33. Vi pratar också
    om känslomässig empati.

  34. Det vill säga att jag kan känna med
    den andra vad han eller hon känner.

  35. Det är en ganska viktig distinktion.
    Den känslomässiga empatin-

  36. -det är om man har ett medkännande,
    jag känner med dig vad du känner.

  37. Det som är viktigt i ett möte när man
    ska nå fram till en annan person...

  38. Ska du verkligen nå fram både
    intellektuellt och känslomässigt-

  39. -behöver du också ha kontakt
    i stunden med din egen sårbarhet.

  40. Annars kan du inte känna in och med
    en annan människa.

  41. Utmaningen där är att när vi kommer
    nära varandra, vi människor...

  42. Om jag lever mig in i dig
    och vad du berättar och känner-

  43. -och jag har min sårbarhet-

  44. -kommer den att dra i gång minnen och
    associationer till det du berättar-

  45. -så att jag kan få en massa känslor.
    Och då kan jag tänka att jag förstår-

  46. -hur du känner och kan få ont
    i kroppen av det hemska du berättar.

  47. Men det är jätteviktigt
    om vi ska hjälpa andra människor-

  48. -att jag kan göra distinktionen: Vad
    är mina känslor och mina upplevelser?

  49. Och vad är dina upplevelser just nu
    i det du berättar?

  50. Det är det vi kallar
    empatisk precision.

  51. Det här gör att det är viktigt
    för oss som jobbar med människor-

  52. -i behov av hjälp att vi vänder fokus
    och blicken till oss själva och ser:

  53. Vem är jag? Vad är mina sårbarheter?

  54. Så att jag vet när jag möter nån
    som kanske beter sig på ett sätt...

  55. Han eller hon kan vara kritisk,
    ifrågasättande, avstängd, osv.-

  56. -och frustrera dig. Då är det viktigt
    att du vet: Vad drar i gång i mig nu?

  57. Så att jag kan hålla isär vad som är
    mina känslor och andras känslor.

  58. Ett annat sätt
    när vi talar om empati-

  59. -är att göra distinktionen
    mellan en situationell empati.

  60. Ett här och nu.

  61. Om man t.ex. är på en teamkonferens
    eller sitter i nåt vårdmöte-

  62. -och så kanske du försöker säga nåt
    och så är det nån som fnyser.

  63. Om nån fnyser när man försöker säga
    nåt kan det väcka ett obehag i en.

  64. Då kanske den som leder mötet ser det
    och ber den som fnyser:

  65. "Det är viktigt, det han eller hon
    försöker säga, så nu lyssnar vi."

  66. Då kan ju personen som blir fnyst åt
    känna:

  67. "Skönt att nån stod upp
    eller hjälpte till här."

  68. Men den som ser det i stunden har en
    förmåga till en situationell empati-

  69. -att leva sig in i att det inte är
    roligt att bli fnyst åt.

  70. Det är ju här och nu.

  71. Personen som får stödet kan ju känna
    sig hjälpt då och det kan kännas bra.

  72. Men när det kommer till empati-

  73. -så är vi människor inte bara
    "här och nu"-varelser egentligen.

  74. Många lever kanske här och nu, men
    vi har ju en livshistoria med oss.

  75. Om man ska känna sig sedd
    och förstådd-

  76. -som är ett av våra mest
    grundläggande känslomässiga behov...

  77. Om vi ska känna oss sedda
    och förstådda-

  78. -då vill vi ju känna oss sedda
    på djupet, i grunden.

  79. Det är svårt att få nån att känna sig
    sedd och förstådd på djupet-

  80. -och i grunden, om man inte känner
    den andra personen på djupet.

  81. Om vi tar samma exempel där en person
    sitter på ett möte och ska säga nåt-

  82. -och nån fnyser, och nån märker det
    och säger: "Sluta upp med det här."

  83. Det är empati. Det är ett agerande
    av empati i stunden.

  84. Men om du känner den här kollegan
    som blir fnyst åt och vet om-

  85. -att när han eller hon växte upp, så
    präglades livet av att ha ett syskon-

  86. -nån förälder eller kamrater som jämt
    tykade när man försökte säga nåt.

  87. Då kan ju du efter mötet
    gå fram till kollegan och säga:

  88. "Det var ju himla trist
    att han eller hon började fnysa."

  89. "Men är inte det där det du berättat
    för mig - 'the story of your life'?"

  90. "Det där har ju du berättat, att det
    var skitjobbigt när du växte upp."

  91. "Nu blir det likadant
    på din arbetsplats."

  92. Då kommer personen att känna både att
    du förstod vad som hände i rummet-

  93. -och kunde koppla det till nåt
    som har med personens liv att göra.

  94. Det är det som är
    att ha en djup relation med nån.

  95. Att man känner varandra.

  96. Det är ganska märkligt kan man tycka
    för oss som jobbar inom socialtjänst-

  97. -eller inom vård-

  98. -hur lite vi beaktar
    att skapa förutsättningar-

  99. -för hållbara, bestående relationer.

  100. Se bara hur vi organiserar vården,
    kapar upp den och gör den begränsad.

  101. Våra medmänniskor, patienter,
    skickas mellan korta vårdinsatser.

  102. Och det blir oförutsägbart.

  103. Den där oförutsägbarheten ger
    en vilsenhet också för oss människor.

  104. Om man ska göra sig nyfiken på-

  105. -att empatiskt leva sig in
    i en annan person-

  106. -behöver vi ha en förståelse
    också för hur vi människor fungerar.

  107. Där finns det olika teorier
    om människan.

  108. Jag tänkte beskriva en teori, som
    kommer från en amerikansk psykolog-

  109. -Jeffrey Young, som är utifrån
    den schemateoretiska modellen.

  110. I den bästa av världar växer vi upp-

  111. -och blir tryggt anknutna
    i våra relationer och med oss själva.

  112. Och vi blir självständiga. Att vara
    tryggt anknuten och självständig-

  113. -betyder att jag klarar mig själv
    som vuxen, jag har kompetens-

  114. -men om det händer nåt - jag blir av
    med jobbet, jag förlorar min partner-

  115. -och jag blir i känslomässig obalans,
    vet jag vem jag kan vända mig till.

  116. Jag vet vem den personen är.

  117. Jag vet också och kan förvänta mig
    att han eller hon finns där för mig.

  118. Vi behöver allihop, vare sig vi vill
    kännas vid det eller inte...

  119. Vid olika faser i livet behöver vi en
    famn att kunna falla tillbaka till.

  120. Det går att ställa sig frågan
    för er som sitter här-

  121. -när man är vuxen,
    som har att göra med din anknytning.

  122. Om det skulle plinga till lite
    i din mobil-

  123. -och du tittar ner och ser
    att det har hänt nåt väldigt...

  124. Det drar i gång i kroppen,
    pulsen ökar, kinderna hettar-

  125. -och du vet inte alls hur du ska göra
    eller vad du ska ta dig till.

  126. Första frågan att ställa sig då är:
    Vem skulle du ringa?

  127. En del av er funderar: "Det beror på
    vad det är och vad det handlar om."

  128. Men vem skulle du ringa om nåt just
    nu fick dig i känslomässig obalans?

  129. Andra frågan att ställa dig är att
    om du får tag i honom eller henne-

  130. -hur skulle han eller hon bemöta dig
    just nu om du då ringde?

  131. Skulle han eller hon släppa allt och
    säga: "Vad är det? Ska jag komma?"

  132. Eller skulle han/hon säga:
    "Är inte du på konferens?"

  133. "Måste du ringa och störa nu? Ta det
    sen. Var inte så jäkla känslig."

  134. De två frågorna, vem skulle du ringa
    och hur skulle du bli bemött-

  135. -de svarar på
    hur din anknytning är i dag.

  136. Kan du inte svara på ett tillfreds-
    ställande sätt på de här frågorna-

  137. -betyder inte det att du har nån
    störning eller är knäpp i huvudet-

  138. -utan bara att du är som de flesta
    människor. Men du är sårbar.

  139. Just nu kanske du lyckas hålla ihop
    dig och ditt liv på egen hand.

  140. "But I'm sad to say": Det går över.

  141. Förr eller senare står du där
    och behöver nån.

  142. Det är då många kommer och söker oss,
    och frågan är: Vad erbjuder vi då-

  143. -av att kunna skapa den typen
    av förutsättningar för dem vi möter?

  144. Att kunna svara tillfredsställande
    på de två frågorna.

  145. Kan man svara tillfredsställande
    på dem-

  146. -är det sällan man är en person
    som behöver vår hjälp-

  147. -i vårdsammanhang. Sen kan man behöva
    praktisk hjälp med olika saker.

  148. Vi föds sårbara och behövande.

  149. I den bästa av världar får vi
    ett sunt bemötande i våra behov.

  150. Allt från att veta vem som finns där
    som jag kan nå, att få kontakt.

  151. Sen har jag behov inom ramen för den
    här personen som ska finnas där...

  152. Inom ramen för den
    blir jag sedd, förstådd och vägledd-

  153. -i mina upplevelser.

  154. Jag tror att om ni skulle stanna till
    lite allihop här-

  155. -så skulle ni kunna se att vi kan
    alla ibland ha en klump i magen.

  156. Den där klumpen i magen...

  157. Många av oss försöker hantera den
    på bättre eller sämre sätt.

  158. Har man en klump i magen kan man
    distrahera sig genom att springa-

  159. -duscha kallt,
    titta på Netflix eller ta en öl.

  160. Det är mycket man kan göra. Man kan
    skaffa en PhD, en professorstitel.

  161. Det finns mycket att gå in i för att
    distrahera sig bort från en klump.

  162. I den bästa av världar när vi växer
    upp har vi nån som ser klumpen-

  163. -lyssnar på den, är nyfiken på den
    och vill veta och inte bara säger:

  164. "Det går över, du är så fin och bra",
    utan på allvar sätter sig in i det.

  165. När du var liten och det var jobbigt
    hemma med dina syskon-

  166. -eller i plugget, man får en klump
    i magen... Vem gick du till då?

  167. Eller hur hanterade du det? En del
    av oss gick ut och spelade fotboll-

  168. -eller satt hemma i rummet
    och skrev dagbok.

  169. Och en del av oss
    hade nån att gå till.

  170. I den bästa av världar kan man då
    utveckla känslomässiga styrkor-

  171. -och känna sig sedd, inkluderad,
    värdefull och respekterad.

  172. Om vi har såna styrkor
    är vi extremt "resilient":

  173. Vi är rustade för livets
    upp- och nedgångar.

  174. Och vi lär oss också sociala roller-

  175. -alltså att vara med varandra,
    till exempel på en fikarast.

  176. Om ni känner er trygga i er själva
    kan ni gå runt bland människor.

  177. Inte med ett bultande sårbart hjärta,
    utan ni har en social roll ni är i.

  178. Men den sociala rollen är tämligen
    integrerad i dig och din sårbarhet.

  179. I dina känslor och behov.

  180. Och om vuxenvärlden bemöter oss
    på ett bra sätt-

  181. -utvecklar vi kognitiva förmågor.

  182. Att kunna ha ett helikopterperspektiv
    på oss själva i stunden.

  183. Jag kan se mina tankar och känslor,
    och reflektera kring mitt inre liv-

  184. -för det har jag lärt mig i mötet med
    viktiga personer när jag växte upp.

  185. Anledningen till att vi behöver
    en bra anknytning-

  186. -som innehåller en känslomässig
    kvalitet för klumpen-

  187. -det är att om vi har en omvärld som
    ser, lyssnar, vägleder och förstår-

  188. -då lär vi oss kognitivt själva
    att när vi får det gjort med oss-

  189. -hur jag ska lyssna på mig själv,
    begripa och förstå-

  190. -och hur jag kan agera om jag har
    ett känslomässigt problem.

  191. För känslor är budbärare
    av våra behov-

  192. -som ger vårt förnuft
    ett problem att lösa-

  193. -så det är viktigt
    att jag vet vad jag känner-

  194. -för om jag vet vad det kan jag veta
    vad jag behöver försöka lösa-

  195. -för att det här känslomässiga,
    jobbiga ska klinga av.

  196. Och om jag kan göra det med blicken
    både här och nu-

  197. -men också med helikopterperspektiv
    med ett litet framåtblickande-

  198. -kan jag se ibland
    att nu känner jag mig kränkt-

  199. -för att en person
    tog min plats på bussen.

  200. "Ska jag ta den striden nu?
    Är det kriget jag ska vinna?"

  201. Eller så kanske man säger: "Den här
    personen betedde sig inte så schyst."

  202. "Jag lär aldrig se personen igen.
    Jag sätter mig på en annan plats."

  203. Och så går jag vidare. Sen kanske
    jag kommer hem till min partner-

  204. -som kränker mig. Då måste jag se
    att det här är en relation-

  205. -där om jag inte gör nåt, så kommer
    jag gång på gång att bli kränkt.

  206. Då måste jag se: "Här är en relation
    där det är värt att stå upp för nåt."

  207. Men vi möter väldigt många människor
    som när de hamnar i en relation-

  208. -där de upplever sig kränkta eller
    frustrerade, antingen drar snabbt-

  209. -och tänker att det blir bättre
    i nästa relation-

  210. -för man är inte van att lösa
    känslomässiga relationella problem-

  211. -för man har inte fått lära sig det.

  212. Eller så anpassar man sig
    och är kvar-

  213. -eller så är man själv den som bara
    dominerar, är kritisk och kränkande.

  214. Det finns många sätt att ha
    relationer som består över tid-

  215. -men som känslomässigt är snömos.

  216. Om vi tvärtom får en uppväxt-

  217. -som präglas av att vi regelmässigt
    frustreras och kränks-

  218. -i de viktiga behoven
    att ha nån som finns där-

  219. -nån som lyssnar, utmanar mig
    och hjälper mig att sätta gränser-

  220. -om jag skenar i väg i min
    impulsivitet när jag är liten...

  221. Om jag inte har nån som tillgodoser
    det på ett bra sätt-

  222. -utan frustrerar och kränker, och
    inte bara en eller ett par gånger-

  223. -utan miljön man växer upp i präglas
    kanske av en känslomässig kyla.

  224. Man har föräldrar som är helt
    självupptagna i att förverkliga sig-

  225. -och glömmer bort barnen eller tar ut
    sin frustration på jobbet på barnen-

  226. -att de inte är tillräckligt bra,
    sköter sig eller inte plockar upp-

  227. -och man är så frustrerad och arg...
    Om man växer upp i den miljön-

  228. -då får man känslomässiga sår,
    det vill säga den här klumpen-

  229. -som blir djupa
    och som vi bär med oss livet igenom.

  230. Men det är inte bara det att jag blir
    frustrerad, kränkt och får ett sår.

  231. Jag måste också hantera stunden.
    Från att vi är små lär vi oss snabbt-

  232. -med en sorts "fight-flight-freeze"-
    respons att antingen gå på motattack-

  233. -och agera tvärtom: "Det är ni
    som är dumma. Ni fattar inget."

  234. Och så bråkar man
    och försöker göra tvärtom-

  235. -fast innerst inne känner man sig
    dålig, oälskad och otillräcklig.

  236. Eller så bara stänger man av. Man lär
    sig att bara stänga bort sina behov.

  237. Eller undvika alla situationer
    där det kan bli konflikt-

  238. -eller där jag på nåt sätt
    kan hamna i känslomässig obalans.

  239. Eller så lär man sig som barn att
    bara lägga sig platt och anpassa sig-

  240. -och göra som omgivningen
    förväntar sig att man ska göra.

  241. Ju mer vi bildligt sett "badar"
    i behovsfrustration-

  242. -desto djupare sår.

  243. Den coping vi får ta till blir inte
    som jag sa i den bästa av världar-

  244. -integrerad med sin sårbarhet-

  245. -där man känner sig
    känslomässigt närvarande-

  246. -och har förmåga
    att i stunden lyfta blicken lite-

  247. -utan man går runt i livet
    och bara copar.

  248. Man har inte bara en coping,
    som jag bara undviker-

  249. -utan olika sammanhang
    drar i gång olika coping.

  250. Förutom att vi har den här
    skydds-copingen och våra sår...

  251. När vi badar i
    den behovsfrustrerande miljön-

  252. -lär vi oss också hur omgivningen
    ser på sårbarhet, känslor och behov.

  253. Jag kan ju lära mig.
    Om ett litet barn vaknar på natten-

  254. -och vill springa till sina föräldrar
    och krypa ner-

  255. -för att det åskar och blixtrar,
    och så säger de: "Vad gör du?!"

  256. "Gå och lägg dig!"
    Och ungen: "Jag är så rädd!"

  257. "Du beter dig som en treåring! Jag
    ska upp och jobba. Gå och lägg dig!"

  258. Ungen är jätterädd, anpassar sig,
    springer till sitt rum, lägger sig.

  259. Rummet är hur stort som helst,
    åskan är ännu större.

  260. Vad som är störst vågar man inte ens
    tänka på. Så ligger man där...

  261. Ungen har ju i stunden uttryckt ett
    behov, en känsla av att vara rädd-

  262. -och känna sig osäker-

  263. -men har fått veta att är man rädd
    och osäker är man fjantig och stör.

  264. Man borde skärpa till sig.
    Man beter sig som en treåring.

  265. Och det där, det är inte så
    att det där inte går in nånstans.

  266. Det fastnar. Jag får ett sår,
    måste copa genom att anpassa mig-

  267. -och lär mig att om jag känner så här
    är jag en fjantig treåring och dum.

  268. Hur många av oss går inte runt och
    känner oss lite rädda eller osäkra-

  269. -och säger:
    "Vad fjantig och dålig jag är."

  270. "Man måste ju kunna skärpa sig.
    Jag ska inte vara så känslomässig."

  271. Det är de inlärda attityder vi har.

  272. Lika mycket som många av oss
    vänder det mot oss själva-

  273. -så är det jättemånga
    som vänder det mot andra.

  274. Man måste ställa sig frågan nån gång:

  275. Varför är det så mer och mer
    i vårt samhälle-

  276. -att när nån försöker uttrycka nåt
    med empati, medmänsklighet och värme-

  277. -då är man en fjantig
    godhetsknarkare? Vart är vi på väg?

  278. Man ska skärpa till sig.

  279. Det behöver man kunna göra,
    men det får inte bli pendelns lag.

  280. Det är den polariseringen
    det lätt blir.

  281. Det är viktigt att man är, tänker och
    ser människan. Så säger nån annan:

  282. "Nej, det ska vara kadaverdisciplin,
    som förr."

  283. Och så blir det två motpoler
    som båda har vettiga poänger:

  284. Man måste vara varm, mjuk, empatisk
    och det måste finnas ramar, struktur.

  285. Det blir polariserat, och så vågar
    många inte ens gå in i samtalet-

  286. -för att bli beskyllda med invektiven
    de två polerna kastar mot varandra.

  287. Men vi är behövande, vi behöver
    både vara sedda och anknutna-

  288. -men också lära oss självständighet
    och vara starka.

  289. Vi behöver kunna vara både mjuka
    och hårda samtidigt.

  290. Vi kan ju ha olika roller
    i våra relationer.

  291. Om man går runt och har copingen,
    såren och negativa attityder...

  292. Ingen människa
    existerar ju i ett vakuum.

  293. Ibland har vi mycket fokus
    på individen, hur mår individen?

  294. Det ringer ibland föräldrar
    och säger: "Kan du träffa mitt barn"-

  295. -"för han eller hon mår dåligt." Då
    måste jag fråga: "Ska inte du med?"

  296. "Ditt barn existerar ju inte
    i ett vakuum, utan i ett sammanhang."

  297. Likadant när jag träffar vuxna.
    Vuxna existerar också i sammanhang.

  298. Många av oss är fast i de här
    sammanhangen och tar oss inte loss.

  299. Även om vi vet att den här relationen
    borde jag inte vara kvar i.

  300. Då kommer såna här saker som ekonomi.
    "Har jag råd att skilja mig?"

  301. "Jag har barn.
    Hur ska det bli för dem?"

  302. Och så märker man att å ena sidan,
    å andra sidan...

  303. Det är vad vi kallar
    att vi har olika livsarenor.

  304. Och om de här livsarenorna är...
    Nu kommer jag ju från Storliden-

  305. -en liten by utanför Umeå. Där säger
    vi att om livsarenan är "obra"-

  306. -då menar vi
    att man är fast i ett livsklister.

  307. Livsklistret bara drar en tillbaka
    när man försöker ta sig loss.

  308. Det är så många människor
    jag har träffat i terapi.

  309. När man sitter i psykoterapi har man
    ofta ett rum. Det kan se olika ut-

  310. -men det är ofta en röd lampa
    utanför.

  311. Det är en livsarena för patienten.

  312. Hur kan jag göra den
    så sund som möjligt?

  313. Även om jag gör den väldigt sund och
    bra, är empatisk och pushande, osv...

  314. Det är ju inte verkligheten för många
    när de lämnar rummet med röda lampan.

  315. Vad kliver han eller hon ut i?

  316. Ibland kan det kännas som att man
    skottar vatten i en vattenpöl.

  317. Man skottar i rummet,
    sen rinner det tillbaka.

  318. Därför är det så viktigt om vi ska
    jobba meningsfullt och långsiktigt-

  319. -med många av våra medmänniskor
    att vi samverkar-

  320. -mellan psykiatrin, socialtjänsten,
    skolan och arbetsplatser.

  321. På en del ställen
    funkar en sån samverkan.

  322. Men många gånger går det inte ens,
    fast personalen vill-

  323. -för det finns inget som kan hjälpa
    till att organisera ihop det här.

  324. Men människan existerar ju inte i
    ett vakuum, utan är i ett sammanhang.

  325. En del funkar kanske bra
    med sina vänner-

  326. -men inte med sin partner
    och inte på sitt jobb.

  327. Då blir en livsarena enda källan
    till nåt sätt att känna mening.

  328. Många har arbetsplatsen som det.

  329. Det är en himla skillnad
    att bli av med jobbet-

  330. -om jobbet är den enda påsen där du
    kan få en känsla av att ha ett värde.

  331. Det är sånt vi behöver veta
    när vi möter människor.

  332. Hur är dina olika livsarenor? Vad är
    dina förutsättningar i de arenorna?

  333. Är det nån livsarena
    som faktiskt är en resursarena?

  334. Tyvärr är det så att många
    av våra svåraste medmänniskor-

  335. -som har djupa sår och extrem coping,
    han eller hon beter sig på ett sätt-

  336. -att det ofta är svårt
    att ha relationer med honom/henne.

  337. Då, över tid, brukar livsarenorna
    se ut därefter också.

  338. Frågan är: Vilken social roll faller
    du in i i dina olika livsarenor?

  339. Och vilken livsarena i ditt liv
    drar i gång mest skydds-coping?

  340. När börjar du bete dig och blir mest
    - för omgivningen - svår att nå?

  341. Om du är väldigt avstängd spelar det
    ingen roll om omgivningen säger:

  342. "Vad fin du är. Kul att se dig." Du
    har stängt av och tar inte emot det.

  343. Det är inte så att det läker
    för att du hamnar i en bra livsarena-

  344. -utan många har
    en massa inre attityder-

  345. -och kan ha misstillit och fördomar
    och tänker: "Så säger de bara."

  346. "Vill de att jag jobbar gratis? Är
    det därför de säger att jag är fin?"

  347. De kan ha många sätt
    att inte ta emot det.

  348. Empatisk nyfikenhet...

  349. Nu har vi ju pratat om det här
    med empati, att leva sig in-

  350. -och förstå en fördjupad bild
    av vilka vi människor är.

  351. Nyfikenheten...

  352. Nyfikenhet, det är ju impulsen
    bakom ett utforskandebeteende.

  353. Det uppkommer som en respons
    på ett stimuli som ger ny kunskap.

  354. Det här är nåt som de som jobbar i
    spelutvecklingsbranschen är bra på.

  355. Hur kan man göra nåt stimulerande
    så att du bara vill fortsätta?

  356. "Jag kommer till nästa nivå,
    jag klarar nästa."

  357. Titta bara i litteraturen.
    Jämför de gamla författarnas böcker-

  358. -med nya, moderna författares böcker.
    Det blir kortare och kortare kapitel.

  359. Efter två sidor är det en cliffhanger
    till nästa sida-

  360. -och det får inte vara för svårt
    att lösa nöten, och inte för lätt.

  361. Det gäller att optimera hela tiden,
    för att få dig att vilja gå vidare.

  362. Det är ju bra att vi vet hur vi kan
    få människor att bli så där nyfikna.

  363. Det vore också bra
    om vi kanaliserade den kunskapen-

  364. -till hur vi kan vara nyfikna
    på varandra.

  365. Om man har en överdriven,
    gränslös nyfikenhet...

  366. Det kallar man neofili.

  367. Om man omvänt är rädd
    för det som är okänt och främmande-

  368. -och inte vill upptäcka nåt nytt,
    då har man xenofobi.

  369. En del personer är ju väldigt nyfikna
    på andra och annat.

  370. Nyfikna på andra kulturer, på att
    prova att äta det där som du äter.

  371. Prova att ta på sig
    de där kläderna som du har.

  372. Pröva nåt,
    pröva att se hur du tänker.

  373. Se saker från det håll som du ser
    på saker. En del vill inte.

  374. De tycker: "Låt det vara som det är.
    Rör inget. Rubba inte mina cirklar."

  375. Då måste man ju fråga:

  376. Vad är det som kan ge motstånd till-

  377. -att vilja vara empatiskt nyfiken?

  378. Vad finns det för förhållningssätt
    vi kan ta till-

  379. -för att främja
    en empatisk nyfikenhet?

  380. Att bli sedd...

  381. Som ni hör
    försöker jag göra en poäng av-

  382. -att det är det mest grundläggande
    behovet som vi har: att bli sedd.

  383. Om det vore så enkelt, att man bara
    tog emot det om man blev det-

  384. -då skulle mycket av terapi
    vara ganska enkelt.

  385. Väldigt mycket av förändring
    skulle vara enkelt.

  386. Men det är ju så att om jag har
    erfarenheten när jag växer upp-

  387. -att om jag har varit sårbar,
    arg, ledsen eller rädd-

  388. -så har det vänts emot mig
    på ett eller annat sätt-

  389. -eller fått mig att skämmas.

  390. Har ni skämts nån gång?
    Har ni stått i skam?

  391. Det vill vi inte göra som människor.

  392. Och har du suttit i ett samtal
    med nån nån gång-

  393. -och så börjar han eller hon ställa
    såna där frågor: "Hur tänkte du då?"

  394. Har ni suttit på ett möte nån gång
    och så ska ni bestämma nån policy-

  395. -och så säger nån vän av ordning: "Nu
    gör vi så här", och så beslutar man.

  396. Och så säger nån: "Hur kom det till
    att vi skulle besluta det så där?"

  397. "Ja, men nu gör vi så här."
    "Ja, men vad tänkte du då?"

  398. "Fråga inte så mycket,
    nu gör vi bara så här!"

  399. Om du ska få honom/henne att berätta:
    Vad är det för analys du har gjort?

  400. Hur är ditt resonemang? Hur resonerar
    du dig fram till att vi ska göra så?

  401. Då tvingas ju ibland personer
    att inse att de inte har tänkt.

  402. De ville bara få det gjort
    och gå vidare.

  403. Har du nån gång varit den personen
    och nån konfronterar dig-

  404. -så känns det obehagligt att blotta
    att jag inte har tänkt alls.

  405. Jag ville bara gå vidare,
    så det här med att...

  406. Ska du börja fundera på hur du
    har gjort och hur du har tänkt-

  407. -börjar du mer och mer riskera
    att släppa fram dig själv.

  408. Dina egna tankar och funderingar
    och din förmåga att dra slutsatser.

  409. Dina egna känslor kring nåt.
    "Usch, så jobbigt det blir!"

  410. "Är det inte bättre
    att vi bara gör så här?"

  411. Tänk dig att nån kommer och sätter
    sig hos er och ni ska ha ett samtal-

  412. -och ni ser så där varma och goda ut
    som ni gör när jag tittar ut över er-

  413. -och så har man erfarenhet av att
    folk alltid ska försöka sätta åt en.

  414. "Hur var det när du växte upp?"
    "Bra", säger jag.

  415. "'No problem what so ever' där,
    nu går vi här och nu, och framåt."

  416. "Var det inte bra?
    Hur var det i skolan?"

  417. "Det var bra."
    Man vill inte gå dit...

  418. ...om man inte litar på att den
    som sitter framför en bryr sig.

  419. Och inte bara
    för att den gör sitt jobb-

  420. -utan om de där såren där under
    är riktigt djupa och finns där-

  421. -p.g.a. erfarenheter av att ha blivit
    kränkt, frustrerad och skambelagd-

  422. -då tar det tid
    att bygga den där tilliten.

  423. Frågan är om du orkar med mig
    om du får se mig.

  424. Det som kan främja...

  425. ...det är...

  426. Om man har skam i kroppen...

  427. Botemedlet mot skam är acceptans.

  428. Har jag en skamkänsla,
    det jag behöver bli bemött med då-

  429. -är att nån accepterar
    att jag duger som jag är.

  430. Validering-

  431. -alltså att bekräfta nåns upplevelse,
    det är acceptansens språk.

  432. Det är viktigt när vi möter nån
    och vill vara empatiskt nyfikna-

  433. -att vi inte ser på våra medmänniskor
    som insekten i en bärnsten-

  434. -som vi håller på avstånd
    och betraktar:

  435. "Jaså, där inne är du. Så ser du ut."

  436. Om du är den där insekten där inne-

  437. -då kommer du inte ut av att nån står
    och betraktar dig. Du måste gå in.

  438. Validering och acceptans...

  439. Det hjälper om du börjar berätta
    vad du faktiskt tänker och känner-

  440. -och jag i stället för att
    ifrågasätta: "Är du säker på det?"

  441. "Var de verkligen så dumma?
    Nej, men inte var de väl så dumma?"

  442. Utan jag i stället validerar
    den subjektiva upplevelsen-

  443. -då känner ju den andra personen
    att du går med honom eller henne.

  444. Så det vi vill göra
    när vi lyssnar och frågar-

  445. -är att validera väldigt konkret
    den upplevelse personen har-

  446. -så att vi visar att vi går på samma
    sida tillsammans och tittar.

  447. Du och jag tillsammans. Då är vi ett
    vi. Du är inte där borta och jag här-

  448. -och tittar över på dig,
    utan vi går tillsammans.

  449. Kan vi skapa den känslan av ett vi-

  450. -och att det där vi:et är präglat
    av både empati och validering-

  451. -då vågar man gå väldigt långt
    i tittandet på sig själv.

  452. Man blir inte dömd. Det är det här
    som är en utmaning för många-

  453. -för många är rädda att validera
    upplevelsen hos nån annan.

  454. Man är så rädd att omgivningen
    ska tro att man håller med i sak.

  455. En person kan ha gjort
    nåt jättehemskt.

  456. Om du validerar personens upplevelse
    bakom att han/hon har gjort det här-

  457. -eller vad som ledde fram till det...

  458. Att validera den upplevelsen är inte
    att rättfärdiga personens beteende.

  459. Många gånger försvåras ju
    det viktiga mötet-

  460. -av att vi är rädda att framstå
    som att vi håller med om nåt.

  461. Men om en person har känt sig sedd,
    förstådd och inkluderad i ett vi-

  462. -då börjar han eller hon också vidga
    sin nyfikenhet.

  463. Många personer vill inte bete sig
    illa mot andra eller sig själv.

  464. Då väcker man ett hopp
    och en färdväg-

  465. -för en förändring i grunden.

  466. Att förändras i grunden
    är att rucka på kontinentalplattorna.

  467. Det ställer existentiella frågor. Om
    jag inte är den där hemska människan-

  468. -eller inte är dum i huvudet,
    vad är jag då?

  469. Det är att kliva från ett ställe...
    Vad händer om jag kliver ner här?

  470. Om jag ska våga kliva ut i
    ett existentiellt okänt territorium-

  471. -vem tar emot om jag inte klarar av
    det? Då måste ju du stå där och visa:

  472. "Hoppa!" Nån av er kanske har barn.

  473. När barnen är små och första gången
    i badhuset ska hoppa i vattnet...

  474. Om du står i vattnet och säger:
    "Hoppa, annars får du ingen glass!"

  475. Då kanske barnet anpassar sig
    och hoppar, och blir rädd.

  476. Du kan ju inte som förälder stå och
    säga: "Hoppa, det är ingen fara!"

  477. Och så hoppar barnet
    och får kallsupar och halvt drunknar.

  478. Du måste ju säga i så fall: "Hoppa!"

  479. "Om du nu vill hoppa, och jag ser att
    du vill hoppa, men jag finns här."

  480. "Det är möjligt att du får en kallsup
    och kommer att hosta"-

  481. -"men jag finns här och plockar upp
    dig, så drunkna gör du inte"-

  482. -"men det kan vara otrevligt
    i stunden." Man måste vara ärlig.

  483. Jag kan inte säga att förändring inte
    gör ont när förändring gör skitont.

  484. Om du tror att det är en räkmacka
    från att må dåligt till att må bra...

  485. Det gör ont när knoppar brister.
    Och det är en del av livet.

  486. Men jag måste visa att jag delar
    utmaningen. Du står inte ensam.

  487. Många gånger är det svårt att göra
    på åtta samtal i primärvården.

  488. Chronos och kairos...
    Nu är jag ju gift med en grekisk fru-

  489. -och det heter "chronos" och
    "kairos", men jag tar det på svenska.

  490. Grekerna hade ett sätt att prata
    om tid. Man delar upp tid.

  491. Chronos brukar gestaltas
    som en äldre skäggig man med lie.

  492. För det är ju det timliga.

  493. Årstiderna passerar, saker passerar.

  494. Kairos brukar gestaltas som
    en yngling på språng, med en pilbåge.

  495. Det handlar om stunden, nuet.

  496. I våra möten finns det
    en massa rutiner som vi utför-

  497. -som har med det timliga att göra.
    Jag ska ställa de här frågorna-

  498. -personen ska ha fyllt i formulären,
    jag ska diktera det här...

  499. Det är rutiner. Vi har manualer
    i många sammanhang. Det är rutiner.

  500. Men vi måste kunna släppa chronos
    och fånga kairos i stunden.

  501. Fånga patienten. Vad vi än gör,
    märker jag att det händer nåt.

  502. Om jag ställer rutinfrågor och märker
    att patienten viker sig undan-

  503. -blir ledsen eller irriterad,
    då måste jag ju stanna där.

  504. Vad hände nu?
    Och så måste jag fånga kairos.

  505. Bli empatiskt nyfiken och tillsammans
    utforska vad som händer.

  506. Jag måste förstå när jag ska växla
    mellan det man ska göra-

  507. -för att det ingår i vår policy,
    och när jag måste kliva ur.

  508. Jag måste flexibelt kunna pendla
    mellan chronos och kairos.

  509. Det kräver erfarenhet och träning.

  510. Jag måste ha ett förhållningssätt
    som präglas av autenticitet.

  511. Att jag är autentisk.

  512. Att jag inte tror att jag är nåt mer
    än vad du är.

  513. Jag kan ju ha mina titlar
    och ha min slips på mig-

  514. -men jag är ju bara kött och blod och
    har en massa behov, precis som du.

  515. Jag har ju min egen repertoar av
    livserfarenheter som jag bär med mig.

  516. Jag är förälder,
    jag är partner, jag är kollega.

  517. Jag måste ju visa
    att jag är en medmänniska.

  518. Sen har jag en profession,
    en professionalism.

  519. Jag måste kunna hålla isär
    när jag ska gå in i professionen-

  520. -och när jag ska vara medmänniska.

  521. Din egen kompetens i professionen
    är ju jätteviktig också-

  522. -för att kunna främja det här mötet
    så att det blir bra.

  523. Om en person ska börja se på sig
    själv och blotta sig själv...

  524. ...då behöver han/hon känna
    att allt kaos som bara väller fram...

  525. Nån kan i stunden, för jag kan inte-

  526. -men nån behöver kunna hjälpa mig
    att begripa vad som händer-

  527. -och hjälpa mig, så att jag när jag
    går härifrån inte bara är i kaoset-

  528. -utan också: "Hur ska jag hantera
    allt det vi nu begriper?"

  529. Och det är du. Skaffa dig kunskap.
    Gå utbildningar. Läs böcker.

  530. Inte bara faktaböcker. Läs roliga
    böcker. Läs böcker om livet.

  531. Se på filmer.
    Gå ut och ta en glass...

  532. ...om ni tycker att glass är gott.

  533. Var en människa. Var intresserad
    av samhället, kulturen, grannen-

  534. -och grannens hund. Vad äter hundar?

  535. Det kan vara bra att veta ibland
    när man sitter med en patient.

  536. Och lär dig att förstå hur vi
    människor fungerar, vad vi behöver-

  537. -och vad det är vi saknar
    när vi släcker lampan på kvällen.

  538. Vi måste kunna se bortom rekvisitan
    som vi trasslar i på dagarna och se:

  539. Vad är det i grunden att vara
    människa? Vad behöver människan?

  540. Nån - och det är vi, alla - behöver
    då och då stå upp för människan.

  541. Vi behöver rekvisitan,
    men vi får inte fastna i den.

  542. Jag ska inte bli alltför högtravande.
    Nu står jag och pendlar mellan-

  543. -om jag ska ta ett citat från
    Socker-Conny eller Pär Lagerkvist.

  544. Jag tar Pär Lagerkvist i stället.

  545. Pär Lagerkvist skrev ju en serie
    böcker runt tro och tvivel.

  546. Det finns en bok
    som heter "Ahasverus död".

  547. Jag ska inte gå in på för mycket,
    men det är trevlig julläsning.

  548. Ahasverus var en skräddare.

  549. När Jesus gick Golgata och skulle
    korsfästas och bar på korset-

  550. -stannade han och ville vila vid
    Ahasverus dörr. Ahasverus sa: "Gå!"

  551. Han ville inte ha nån med ett kors
    utanför sitt skrädderi och sa: "Gå!"

  552. Jesus tittade på honom och sa:
    "Jag går."

  553. "Men du kommer att vara kvar
    tills jag kommer tillbaka."

  554. Sen fick Ahasverus irra runt
    på jorden, vilsen.

  555. Men i boken "Ahasverus död"
    av Lagerkvist finns det ett citat-

  556. -som är tänkvärt i slutet. Då säger
    Ahasverus, som når frid till slut:

  557. "Bortom all helig bråte
    finns heligheten trots allt."

  558. Vi människor gör en massa saker till
    helighet, och den köper han inte.

  559. Men han vet att det finns nåt.
    Gud står i vägen för Gud.

  560. Det är nåt att tänka på.

  561. Vad kan det bli för knas-

  562. -om vi har brist på empati
    i vård och så vidare?

  563. En fallgrop med rådgivning...
    Det är ju populärt.

  564. Jag gör offentliga saker ibland
    och då brukar tidningar be mig:

  565. "Kan inte du ge tre råd
    för parrelationer?"

  566. Råd är nåt som alla vill ha, men du
    ska vara försiktig med att ge det.

  567. Ett råd måste bygga på en noggrann
    analys av den du ger rådet till.

  568. Du kan inte göra en klok analys
    om du inte känner personen.

  569. Du måste förstå vad problemet är,
    och då menar jag behovsmässigt.

  570. Du måste förstå människan i grunden.
    Då kan du börja se-

  571. -vad som kan vara bra för just dig
    i den här situationen.

  572. På gruppnivå... Om vi alla bara var
    individer som funkade på gruppnivå...

  573. Forskning på gruppnivå kan visa att
    70 % blir hjälpta av behandlingen.

  574. Men de andra 30 då?

  575. Vi måste se individen
    om vi ska ge råd.

  576. Att försöka övertyga, det är det
    som sker i debatterna på tv-

  577. -om livet, politiken och allt.

  578. Du kan inte få en person
    att ändra värderingar-

  579. -genom att slå dem i skallen
    med dina argument.

  580. Sättet att uppnå ett värderingsskifte
    behöver gå via den sårbara sidan.

  581. Det är först om jag känner att du
    verkligen ser mig, lyssnar på mig-

  582. -tar mig på allvar, lyssnar på mina
    argument och inte dömer mig...

  583. Då är jag beredd att vara nyfiken
    på vem du är och vad du har.

  584. Vi måste varva debatter med samtal-

  585. -och dialoger som inte handlar om
    att nån ska gå vinnande därifrån.

  586. Men man behöver debatter-

  587. -där omgivningen får höra
    olika argumentationer.

  588. Men vi får inte ensidigt
    försöka banka och övertyga.

  589. Vi kan inte få våra patienter
    att förändra sig-

  590. -genom att tvinga dem
    till nya övertygelser.

  591. Det funkar varken i rummet
    med våra patienter eller i samhället.

  592. Att be om förlåtelse... Har nån
    gjort nåt dumt mot er nån gång-

  593. -och så säger han eller hon förlåt?

  594. Då är frågan: Är det din egen ångest
    du hanterar och vill slippa?

  595. Man är beredd som människa möjligen
    att ge ett förlåt-

  596. -om nån visar att de har förstått vad
    det de har gjort har gjort med dig.

  597. Det är många som aldrig förlåter.

  598. De hör inte
    att de andra fattar vad de har gjort.

  599. Jag tror att jag har gjort den lilla
    poängen jag försökte göra klar:

  600. Att empati kan fungera
    som en läkande kraft.

  601. Empati är kungsvägen till förändring-

  602. -och kungsvägen
    till hållbar känslomässig utveckling.

  603. Som jag sa inledningsvis: Vi är alla
    från vaggan till graven födda...

  604. ...i ett både överlevnads-,
    utvecklings- och välbefinnandebehov-

  605. -av att vara i kontakt med andra.

  606. Och...

  607. Från Socker-Conny och Lagerkvist
    till nåt väldigt filosofiskt här:

  608. Människans ontologi.

  609. Ontologi är ett begrepp som handlar
    om vad essensen av nåt är, kärnan.

  610. Vad är stolens ontologi?
    När blir en stol en stol?

  611. När slutar en stol vara en stol? Vad
    behövs för att det ska vara en stol?

  612. Och när är människan en människa
    och när är det inte en människa?

  613. Det finns ju
    många filosofiska ingångspunkter.

  614. Du kan försöka närma dig ontologiskt
    vad människan är-

  615. -men ett praktiskt användbart sätt
    när du ska försöka hjälpa människor-

  616. -är att se att det handlar om
    att korsa gränser av dualism.

  617. Som jag sa och visade:

  618. Jag föds
    som en liten biologisk varelse...

  619. ...med min egen genetiska uppsättning
    och min egen biologiska sårbarhet-

  620. -och när jag blir en liten individ
    är jag ett litet eget "jag", unik-

  621. -men kanske inte märkvärdigare
    än andra, men unik, för jag är jag.

  622. Men jag är aldrig i ett vakuum,
    utan en del av ett sammanhang.

  623. Så att vara människa handlar om
    att kunna balansera jaget och vi:et.

  624. Om jag är trygg i mitt jag
    och trygg i mitt vi, då mår jag bra.

  625. Men är det knas i jaget eller vi:et
    eller både och, då mår jag obra.

  626. När man möter människor måste man
    fråga sig efter varje möte man haft:

  627. "Vad har jag gjort
    för att främja en balans"-

  628. -"mellan ett tryggt jag och ett
    tryggt vi med den jag mötte precis?"

  629. För att göra det
    ännu mer förmiddagsflummigt:

  630. Transcendens. Spiritualitet.

  631. Ska vi kunna korsa gränsen
    av dualism?

  632. Dualism är att kunna vara
    både här och där samtidigt.

  633. Det finns många sätt
    som schamaner har använt.

  634. En del ungdomar använder
    lite spännande droger-

  635. -och ska bryta över
    till den andra sidan.

  636. Men vi som människor
    i anknytningen med varandra...

  637. När jag vidrör din smärta
    som du har just nu-

  638. -vidrör du min kärlek till dig.

  639. Det gör att du i stunden kan känna
    både smärta och kärlek samtidigt.

  640. Det är väldigt speciellt
    för oss människor.

  641. En del av våra medmänniskor-

  642. -kan inte känna såna motsatskänslor
    samtidigt.

  643. Antingen är jag arg eller glad.
    Antingen eller.

  644. I den bästa av världar har jag
    en sida som kan få en klump i magen-

  645. -men så har jag en sund vuxensida
    i mig själv som lyssnar på klumpen-

  646. -och då är jag ju i alla fall inte
    ensam i mig själv.

  647. Och i den bästa av världar
    har jag nån utanför mig själv.

  648. Vi ska avrunda här.

  649. För den av er som av en händelse är
    intresserad av de här perspektiven-

  650. -har jag med Carl Gyllenhammar
    skrivit en bok: "Schematerapi."

  651. Mer än halva boken
    är en terapiberättelse-

  652. -där man steg för steg får följa
    terapeuten som hjälper en patient-

  653. -som har en väldigt långdragen,
    svår problematik. Tack!

  654. Textning: Lotta Rossi
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Empatisk nyfikenhet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan man visa att man ser, förstår och genuint bryr sig om den andre, även om man inte nödvändigtvis håller med i sak? Empati är oerhört viktigt för hela samhället. Idag tenderar den som visar medkänsla och omtanke att betraktas som käslostyrd och svag. En oroväckande utveckling, säger läkaren och psykoterapeuten Poul Perris. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap, Värdegrund > Empati och kamratskap
Ämnesord:
Empati, Fysiologisk psykologi, Känslor, Medkänsla, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Psykisk ohälsa är den överlägset största orsaken till att barn kontaktar Bris. Tunga ämnen som självmordstankar, självskadebeteende och depressioner ökar stadigt. Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, analyserar orsakerna till de dystra siffrorna och blickar framåt. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Att försumma försummelse

Effekterna av att leva med försummelse kan vara lika svåra som vid fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Det menar Björn Tingberg, universitetslektor på kunskapscentrumet Barnafrid. När barns rättigheter inte respekteras och behoven inte uppfylls - då är barnet i någon grad försummat och försummelse ligger bakom en stor del av den psykiska ohälsan hos barn. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Multidimensionell familjeterapi

I multidimensionell familjeterapi ges stöd och utbildning även till de utomfamiljära kontakterna, till exempel skola eller arbetsplats. Adam Tengelin, föreståndare på Föräldracentrum, har lång erfarenhet av metoden som visat sig ha goda effekter i form av exempelvis minskad droganvändning, bättre familjerelationer och bättre funktion i skolan eller på arbetsplatsen. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Socionomens roll i psykisk ohälsa

Socionomen har en viktig roll att fylla när vården blir mer personcentrerad och det byggs interprofessionella team kring patienten. Vi socionomer behöver ta vår plats, säger Nika Söderlund, kurator på Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Bland annat diskuteras socionomens roll och sociala perspektiv i relation till psykisk ohälsa och återhämtning från den. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Se helheten i det sociala arbetet

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Tillitsbaserad styrning och ledning

Administration, planering, utvärdering och granskning upptar alltmer arbetstid. Finns det bättre sätt att säkerställa goda resultat? Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande i Tillitsdelegationen, ger konkreta råd och exempel på kommuner som kommit långt i arbetet. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Organisation och ledarskap i stark förändring

"Agil arbetsplats", "lean organisation" och "tillitsbaserat ledarskap" har blivit allt vanligare begrepp. Men vad betyder de egentligen? Karin Tenelius, grundare av företaget Tuff ledarskapsträning, arbetar med att förflytta det hierarkiska ledarskap vi är vana vid, till ett mjukare, mer inlyssnande, där team av medarbetare själva tar stort ansvar. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Det viktigaste varje förälder behöver göra

Barn föds med olika temperament som leder till olika typer av utmaningar. Psykologen Martin Forster tipsar om hur man som förälder kan agera i olika vardagssituationer för att barnet ska utvecklas till en trygg och stark individ. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Empatisk nyfikenhet

Hur kan man visa att man ser, förstår och genuint bryr sig om den andre, även om man inte nödvändigtvis håller med i sak? Empati är oerhört viktigt för hela samhället. Idag tenderar den som visar medkänsla och omtanke att betraktas som käslostyrd och svag. En oroväckande utveckling, säger läkaren och psykoterapeuten Poul Perris. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Arbetsglädje? Ja tack!

Vilka känslor sprider du omkring dig på jobbet? Christina Stielli, författare och prisbelönt föreläsare om arbetsglädje, beskriver med en stor portion humor hur negativism sprider sig på ett ögonblick. Hur kan vi påverka arbetsmiljön för att jobbet ska bli lättare? Stielli vill införa gnällfria zoner på alla arbetsplatser. Eller varför inte en gnällruta? Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Så skapas en hälsosam arbetsplats

Stress, oklara förväntningar och vaga mål skapar stor ohälsa i arbetslivet. Men arbetsplatsen kan även vara en källa till hälsa. Det säger Sara Ingvarsson, psykolog och organisationskonsult. En viktig punkt är att göra de faktiska arbetsuppgifterna meningsfulla. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.