Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Föreläsningar från Socionomdagarna 2018. Inspelat på Stockholmsmässan den 21-22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2018 : Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!Dela
  1. Elevhälsan behöver stärkas och få
    en bättre förmåga att möta barn.

  2. Elevhälsan har
    ett viktigt främjande uppdrag-

  3. -men det kan inte ske på bekostnad av
    det enskilda kurativa stödet.

  4. Fantastiskt roligt att få vara här.
    Det är extra kul att det är fullsatt.

  5. Jag heter Magnus Jägerskog.
    Jag är generalsekreterare på BRIS.

  6. Jag har jobbat i civilsamhället i
    20 år. Jag älskar barns rättigheter.

  7. I går var jag i EU-parlamentet
    vid firandet av World Children's Day.

  8. Det var mäktigt att få höra vad unga
    tycker är viktigt för sitt liv.

  9. För tre år sen satt jag hemma
    i mitt kök och skrev på datorn.

  10. Då kom min äldsta dotter in.
    Hon var tio år då.

  11. Hon frågade vad jag höll på med.

  12. "BRIS kanske behöver stöd." Jag var
    inne i en rekryteringsprocess.

  13. Jag frågade om hon kände till BRIS.
    Det gjorde hon.

  14. "Okej, men är de bra?"

  15. Hon sa: "Ja, för man får ringa dit
    utan att berätta vem man är."

  16. Det är ju BRIS funktion i samhället.

  17. Det är en plats dit barn
    kan vända sig och berätta om saker-

  18. -som de inte har berättat för nån.

  19. Vi har haft vår "helpline" i gång
    sen 1980.

  20. Om man ringer 116 111
    nånstans i Europa-

  21. -hamnar man i den officiella helpline
    som finns i det landet.

  22. I Sverige hamnar man hos BRIS.

  23. Den vanligaste orsaken till att barn
    kontaktar oss är psykisk ohälsa.

  24. Jag ska gå in på det sen, men först
    ska jag säga några ord om BRIS.

  25. 1971 misshandlade en styvpappa ihjäl
    sin treåriga dotter Maria.

  26. Det ledde till starka reaktioner
    inom det svenska samhället.

  27. Människor började samla sig.
    I september 1971-

  28. -organiserade man sig för
    att få en lagstiftning mot barnaga.

  29. Det blev startskottet för BRIS.
    Några år senare, 1979-

  30. -införde Sverige, som första land
    i världen, lagstiftning mot barnaga.

  31. I dag reser vi runt
    och berättar om den processen.

  32. Hur kunde vi införa det och
    hur påverkade det synen på barnaga?

  33. Vi står på barns sida. Vi är en
    folkrörelse och medlemsorganisation.

  34. Vi kämpar för barn, och det kommer vi
    att outtröttligt göra.

  35. Vi står alltid på barnets sida, och
    det är vi stolta över att få göra.

  36. I dag handlar verksamheten om
    att stärka barns rättigheter.

  37. Därför är jag glad att
    barnkonventionen den 1 januari 2020-

  38. -inkorporeras i svensk lagstiftning.
    Vi jobbar med att stödja barn.

  39. Det alla känner till... Det finns
    en 97-procentig kännedom om BRIS.

  40. De flesta känner till
    att man kan ringa och prata.

  41. Vi jobbar också med direkt stöd
    till barn i utsatta situationer.

  42. Vi jobbar på skyddade boenden och med
    barn som flytt. Familjehemsplacerade-

  43. -barn med föräldrar som missbrukar
    och eller har psykisk ohälsa...

  44. Det är en bred stödverksamhet.
    Den är professionell.

  45. Det är socionomer eller psykologer
    som jobbar i alla stödkanaler.

  46. Men vi startade som en aktivistisk
    organisation. Det hände 1971.

  47. Vi vet hur viktigt det är
    att påverka samhället och politiker-

  48. -för att kunna åstadkomma
    en samhällsförändring.

  49. Vi kan inte göra det ensamma.
    Att vi är en medlemsorganisation...

  50. BRIS nätverk samlar omkring
    4 000 människor som jobbar med barn.

  51. Det är viktiga delar för att vi
    ska kunna få till en förändring-

  52. -och stärka barns rättigheter.

  53. Jag ska prata om BRIS årsrapport:

  54. "Skola, vård, omsorg
    och den psykiska ohälsan."

  55. Den finns i en längre version
    och en som är mer lättillgänglig.

  56. Vi skriver den för att barn
    ska kunna ta till sig av vår kunskap.

  57. Ett tips: Läs den rapporten.

  58. Vi har också studiematerial
    som vi kallar: "Är du med?"

  59. De släpps kopplade till
    våra rapporter. De finns där.

  60. Det är ett enkelt sätt
    att närma sig frågorna.

  61. Den här rapporten har jobbats fram
    av jurister och socionomer.

  62. Vi har också jobbat tillsammans med
    Sven Bremberg, läkare och forskare.

  63. I rapporterna tittar vi på
    vad barn berättar för oss.

  64. Vilken verklighet beskriver de?

  65. Men om man enbart utgår ifrån
    vad barn beskriver-

  66. -finns det inte en representativitet.

  67. Vi behöver sätta barnens berättelser
    i relation till forskning.

  68. I rapporten går vi igenom
    internationell forskning-

  69. -inom skol-, vård-
    och omsorgsområdet.

  70. Vad finns det för lärdomar
    och hur hänger det ihop?

  71. Under 2017 hade BRIS
    28 415 kurativa kontakter.

  72. Det är ett samtal där kontaktorsaken
    är känd och samtalet är stödjande.

  73. Vi har många fler påringningar som
    inte har definierats som kurativa.

  74. Det var en ökning med fem procent.

  75. Här är de vanligaste kontaktorsakerna
    som barn och unga hade.

  76. De flesta som kontaktar BRIS
    via chatt och telefon är tjejer.

  77. Ungefär 80 procent. Det är en mindre
    del killar, ungefär 13 procent.

  78. En procent är ickebinära
    och en procent vill inte uppge kön.

  79. Men det är mycket mer vanligt
    att tjejer söker stöd än killar.

  80. Genomsnittsåldern för barn
    som kontaktar BRIS är fjorton år.

  81. 2016 låg det på 14,2 år.
    Där omkring brukar det ligga.

  82. Det vi såg
    inom kategorin psykisk ohälsa...

  83. Det är en samlingskategori.
    Jag ska gå in mer på det senare.

  84. Vi såg en kraftig ökning
    av allvarlig psykisk ohälsa.

  85. Samtal som rör suicid,
    självskadebeteende, depressioner...

  86. De ökade mellan 25 och 35 procent.

  87. Trenden som vi såg 2017 har fortsatt
    på samma sätt under 2018.

  88. När vi tittar på tvåårscykler handlar
    det om 50-procentiga ökningar-

  89. -av de riktigt tuffa delarna
    av psykisk ohälsa.

  90. Samtal om skolan
    har också ökat kraftigt.

  91. Vi såg en 25-procentig ökning 2017
    jämfört med 2016.

  92. Frågor om familj ökade
    med 11 procent. Vänner 20 procent.

  93. Vi hade en minskning i
    samtal som handlar om att vara ung.

  94. Det man kan beskriva
    som lättare frågor, inte lika tunga.

  95. Våld och övergrepp
    är också en samlingskategori.

  96. Frågor som rör fysiskt våld
    ökade med 20 procent under 2017.

  97. Psykiskt våld med 30 procent.

  98. Under 2017 briserade en rörelse som
    har betytt mycket för unga kvinnor.

  99. Vi såg en kraftig ökning
    av samtal om sexuella övergrepp.

  100. De ökade med 14,5 procent under 2017.
    Vi ser en fortsatt ökning i år.

  101. Under vilka perioder
    ökade de samtalen?

  102. Det var dels under festivalsommaren-

  103. -men också i november,
    när Metoo briserade.

  104. Det vi ser i de samtalen är
    att det är första gången-

  105. -som barnen sätter ord på och
    beskriver det de har varit med om.

  106. De frågar om det är nåt som de har
    varit med om, för de vet inte det.

  107. Det är också killar
    som kanske inser...

  108. "Jag var nog förövaren, men jag har
    aldrig tänkt på det på det sättet."

  109. Metoo är viktigt.
    Så här ett år efter kan man känna-

  110. -att vi behöver
    fortsätta med de här frågorna.

  111. Det får inte stanna av.

  112. Föreläsningen handlar inte om det,
    men jag ville ändå stanna upp där.

  113. Frågor som rör mobbning
    ökade med 30 procent under 2017.

  114. Vi kommer att se en ökning
    med 50 procent sett över två år.

  115. Stress ligger relativt konstant.
    Det var en ökning på 3,4 procent.

  116. Det följer den totala ökningstakten,
    som var på 5 procent.

  117. Samma sak ser man med frågor
    som rör vuxnas svårigheter.

  118. När vi pratar om vuxnas svårigheter
    är det ofta-

  119. -missbruk och psykisk ohälsa
    hos vårdnadshavarna.

  120. När BRIS kontaktas dokumenteras
    samtalet i 55 olika kontaktområden.

  121. I snitt dokumenteras varje samtal
    i 2,5 kontaktområden.

  122. Det möjliggör att vi på ett
    kvantitativt sätt kan titta på...

  123. Om ett samtal
    har handlat om psykisk ohälsa-

  124. -vad förekommer då också i det
    samtalet? Den bilden ser ni här.

  125. När ett barn har kontaktat BRIS
    kring psykisk ohälsa-

  126. -är det vanligaste som framkommer
    frågor som rör skolan och familjen.

  127. Det kanske man inte
    ska dra så stora växlar på.

  128. Var lever barn sina liv?
    Jo, i skolan.

  129. Vilka är viktiga för dem?
    Jo, familjen. Det är naturligt.

  130. Det man också ser på den här bilden
    är frågor som rör vänskap och stress.

  131. Samtal till BRIS om stress...

  132. 60 procent av dem
    är direkt relaterade till skolan.

  133. Jag återkommer till det senare.

  134. Det finns en nära koppling
    mellan psykisk ohälsa och våld.

  135. Det framkommer också i barns
    kontakter och samtal med BRIS.

  136. Sverige har under många år
    haft en negativ utveckling-

  137. -vad gäller barns psykiska ohälsa.
    Jag ska beskriva några studier-

  138. -men först vill jag stanna upp
    vid definitionen av psykisk ohälsa.

  139. I tidningsartiklar kan man få en bild
    av att det är ett homogent begrepp-

  140. -som alla tycks förstå.
    I verkligheten är det inte så.

  141. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp
    som innefattar många olika saker.

  142. Så som BRIS definierar det
    när vi skriver rapporter-

  143. -är det utifrån
    Socialstyrelsens definition-

  144. -som inbegriper
    allt från tillfällig nedstämdhet-

  145. -till psykiatriska tillstånd
    som kräver slutenvård.

  146. Det är viktigt. Jag vet att ni
    kan det, ni som befinner er här.

  147. Men vi får inte prata om det
    som ett homogent begrepp-

  148. -för då drar vi felaktiga slutsatser
    på samhällsnivå.

  149. -och gällande vart vi behöver rikta
    de stora och tunga insatserna.

  150. Håll det i huvudet
    att det är väldigt olika saker.

  151. Den undersökning som har längst
    tidsserie gällande psykisk ohälsa-

  152. -är "Skolbarns hälsovanor". Det är
    självrapporterad psykisk ohälsa-

  153. -som man studerar via enkäter
    som man fyller i.

  154. 1985 var det ungefär 30 procent
    av tjejerna i nian-

  155. -som uppgav
    att man hade psykosomatiska besvär.

  156. Det kan vara huvudvärk, trötthet,
    sömnsvårigheter och så vidare.

  157. Symtom på
    vad som kan vara psykisk ohälsa-

  158. -och som man ofta ser på det sättet.

  159. Den siffran har fördubblats
    bland femtonåringar.

  160. Bland killar var siffran 15 procent.

  161. Även den har fördubblats
    från 1985 fram till i dag.

  162. I studien ställs frågan
    om man upplever nedstämdhet.

  163. Då är det minst två gånger
    den senaste veckan.

  164. Det är nästan på procenten
    liknande siffror-

  165. -som frågorna
    som rör psykosomatiska besvär.

  166. Den självrapporterade
    psykiska ohälsan hos barn och unga-

  167. -har ökat kraftigt
    under en ganska lång period.

  168. Om vi jämför Sverige
    med våra nordiska grannländer-

  169. -hamnar vi på åttonde sämsta plats
    bland femtonåriga flickor.

  170. Det är en studie som genomförs
    i en mängd olika länder.

  171. Men våra nordiska grannländer
    hamnar alla på topp fem.

  172. Den utveckling vi har i Sverige-

  173. -är mycket sämre än den vi ser
    i den övriga nordiska kontexten.

  174. Socialstyrelsen släppte en rapport
    i december förra året.

  175. Man tittade på vårdkonsumtion.

  176. Man har tittat på en tioårsperiod,
    2006 till 2016.

  177. Under den tioårsperioden har också
    vårdkonsumtionen fördubblats-

  178. -bland både killar och tjejer.

  179. Självmord ses som den yttersta
    konsekvensen av psykisk ohälsa.

  180. Den minskar
    i alla åldersgrupper över 20 år.

  181. Men vi ses en viss ökning därunder.

  182. Psykofarmaka...

  183. Förskrivningen av psykofarmaka
    har fördubblats-

  184. -mellan åren 2006 och 2016.

  185. Det är åldersgruppen 5-19 år
    som jag pratar om.

  186. Den sammantagna bilden är
    att den psykiska ohälsan har ökat.

  187. Det är väldigt svårt
    att komma till nån annan slutsats.

  188. Generaldirektörerna från Folkhälso-
    myndigheten och Socialstyrelsen-

  189. -skrev en debattartikel om det
    för en månad sen.

  190. Men det är viktigt att poängtera
    att den största ökningen-

  191. -handlar om
    den lindrigare psykiska ohälsan.

  192. Det ska ni ha med er
    in i den fortsatta presentationen.

  193. Men om det är så här... Det är
    det den här föreläsningen handlar om.

  194. Jag vill borra i orsakerna till
    varför psykisk ohälsa har ökat.

  195. Jag ska inte
    säga så mycket mer om ökningstakten.

  196. Jag ska gå in på varför-frågan.

  197. Psykiska besvär uppstår,
    förenklat uttryckt-

  198. -när man är med om saker i livet-

  199. -som man inte riktigt lyckas hantera.
    Det kan vara olika saker.

  200. Den här gungbrädan... På ena sidan
    finns objektiva påfrestningar.

  201. Har det hänt förändringar
    i barnets liv som gör-

  202. -att det har blivit tuffare
    eller inte? Har påfrestningarna ökat?

  203. Den andra delen
    handlar om upplevda påfrestningar.

  204. Omständigheten kanske inte
    har förändrats i sak-

  205. -men upplevelsen av
    verkligheten man lever i-

  206. -kan vara en sån,
    så det är en upplevd påfrestning.

  207. På andra sidan har vi förmågan
    att hantera det.

  208. Om påfrestningarna ökar, men förmågan
    att hantera det inte har stärkts-

  209. -då tippar brädan.

  210. Det är viktigt
    att jobba med såna här analyser-

  211. -för att förstå
    vad det är som har hänt.

  212. Har vi misslyckats på den ena sidan?
    Har nåt hänt på den andra?

  213. När man förstår det
    kan man sätta in rätt insatser.

  214. Vi börjar med
    objektiva påfrestningar.

  215. Livsvillkoren för barn och unga
    har förändrats.

  216. Nu går jag tillbaka till 1985
    och tittar fram tills nu.

  217. I dag behöver barn och unga
    göra en massa olika val-

  218. -mycket tidigare i livet,
    som är baserade på prestation.

  219. Det är en annan mätkultur
    som barn växer upp i.

  220. Det är en objektiv påfrestning.

  221. Sen kan man diskutera
    om det är dåligt eller inte.

  222. En annan sak ser man tydligt
    om man tittar på arbetsmarknaden.

  223. Etableringsåldern på arbetsmarknaden
    är ett begrepp som SCB jobbar med.

  224. Det handlar om när man ser
    att 75 procent i en viss åldersgrupp-

  225. -har etablerat sig.
    1990 var etableringsåldern 20 år.

  226. Om vi går till 2010
    var den siffran 27 år.

  227. Ni kanske tänker att det är
    för att man studerar längre nu.

  228. När man analyserar det
    är det bara en liten del av det.

  229. Det kan inte förklara helheten.

  230. Är det att de backpackar
    och åker runt och lever livet?

  231. Det är
    ingen hållbar förklaring heller.

  232. Man får helt enkelt inte jobb.

  233. Det är mycket svårare.
    Det är en mycket tuffare uppväxt.

  234. Om man tittar på oro för framtiden
    bland gymnasieungdomar-

  235. -är det över 50 procent som uppger
    att man känner en oro för framtiden.

  236. Det är basala frågor som handlar om
    att hitta jobb och bostad.

  237. Den typen av frågor.

  238. Har de objektiva livsvillkoren
    ändrats? Ja, det kan man säga.

  239. Nåt vi vet är att när människor
    tappar framtidstron-

  240. -eller att framtidstron påverkas,
    har det en stor effekt på-

  241. -hur personen mår. Det påverkar
    måendet väldigt kraftigt.

  242. Om man tappar framtidstron
    tappar man till viss del hoppet.

  243. Det här hänger ihop.

  244. Skolan har tydliga utmaningar.

  245. Jag återkommer till skolan sen,
    så därför går jag förbi det här.

  246. Där har förändringar ökat
    de objektiva påfrestningarna.

  247. Jag återkommer till det.

  248. Om vi tittar på
    upplevda påfrestningar...

  249. Det barn beskriver för BRIS
    väldigt tydligt är en social tävlan-

  250. -där man förväntas prestera
    på livets alla områden.

  251. Det handlar om skolan,
    idrott, relationer till andra.

  252. Det handlar om utseende,
    att lyckas även där.

  253. Sen vill man också
    få det bekräftat i sociala medier.

  254. De här olika sakerna
    är en skadlig cocktail.

  255. Den påverkar måendet otroligt mycket
    för barn i dag.

  256. Det finns vissa som enbart
    vill peka på sociala medier-

  257. -som förklaringen till
    ökningen av psykisk ohälsa.

  258. Den förklaringen håller inte.
    Det finns några anledningar till det.

  259. En är tidsserier.

  260. Sen 1985
    har den psykiska ohälsan ökat.

  261. När kom internet eller webben?
    Jo, 1993 eller 1994.

  262. När det gäller sociala medier
    är 2007 ett viktigt år.

  263. Det går inte att förklara ökningen
    med sociala medier.

  264. Tidsserien håller helt enkelt inte.

  265. Betyder det då att det inte
    kan ha en påverkan på barn-

  266. -de senaste fem, tio åren?
    Nej, så behöver det inte vara.

  267. Jag tror att det påverkar-

  268. -men det förklarar inte
    hela ökningen av psykisk ohälsa.

  269. Men det finns en sannolikhet att
    det kan påverka nu den sista tiden.

  270. Vad har hänt
    när det gäller förmågan att hantera?

  271. Föräldrar och vårdnadsgivare är ju-

  272. -de allra viktigaste människorna
    för barn.

  273. Barn som mår dåligt
    beskriver ofta för BRIS-

  274. -att de upplever ensamhet,
    att de saknar stöd runtomkring sig.

  275. Vi vet att påfrestningarna för barn
    har ökat.

  276. Det är också uppenbart
    att förmågan att hantera...

  277. Stödet till barn
    så att de ska kunna hantera sitt liv-

  278. -har inte ökat
    i motsvarande utsträckning.

  279. Tvärtom ser man utmaningar
    inom det här området.

  280. Jag ska återkomma även till det.

  281. "Skola. Vård. Omsorg."
    Det är namnet på rapporten.

  282. Det är grunden i
    det svenska välfärdssamhället.

  283. I rapporten har vi analyserat
    relationen mellan de här tre delarna-

  284. -som är så viktiga för barns liv.

  285. Inom omsorg har vi
    både tittat på vårdnadshavare-

  286. -men också samhällets stöd -
    den sociala barn- och ungdomsvården.

  287. Jag ska gå igenom de här områdena
    ett och ett.

  288. Jag ska djupdyka lite
    i vart och ett av dem.

  289. "Skolan går åt helvete. Mina betyg
    är nog borta för länge sen."

  290. "Jag fattar ingenting i skolan
    och jag trivs inte."

  291. "Jag får inte den hjälp jag behöver."

  292. "Det finns typ ingen att prata med
    och ingen jag litar på."

  293. Det finns en tydlig koppling
    mellan skolprestationer-

  294. -och psykisk ohälsa, eller om
    man vänder på det - psykisk hälsa.

  295. En intressant studie från 2009...
    Flera studier har visat samma sak.

  296. Den fjärdedel som går ut grundskolan
    med lägst betyg-

  297. -löper sex gånger högre risk för
    suicid under följande femton år-

  298. -än den fjärdedel som
    går ut grundskolan med högst betyg.

  299. När man pratar om skolan
    kan man hamna i frågorna...

  300. "Vi behöver stärka skolan
    och dess arbete med psykisk ohälsa."

  301. Då hamnar man enbart
    i frågan om elevhälsan-

  302. -och det kurativa stödet till barn.

  303. Elevhälsan behöver stärkas och få
    en bättre förmåga att möta barn.

  304. Elevhälsan har
    ett viktigt främjande uppdrag-

  305. -men det kan inte ske på bekostnad av
    det enskilda kurativa stödet.

  306. När vi pratar om skolan här
    är huvudfrågan inte elevhälsan-

  307. -utan vilken skola vi har byggt upp.

  308. Om den skolan lyckas ge barnen
    de grundläggande kunskaperna-

  309. -för att sen kunna gå in
    på arbetsmarknaden och få ett jobb.

  310. Få bli bekräftad.
    Eller om skolan inte lyckas med det.

  311. Om vi tittar på PISA-studierna...

  312. Vi går tillbaka till år 2000
    och tittar på matematik.

  313. Resultaten har sjunkit. Den senaste
    mätningen visade en viss uppgång.

  314. Det var intressant
    att följa hur det beskrevs av alla.

  315. "Nu vänder det!" Jag blev mest ledsen
    när jag hörde det.

  316. Det har skett en gradvis försämring
    under många år.

  317. Det var positivt
    att få en förbättring-

  318. -men det går ju inte
    att tala om ett trendbrott.

  319. I en studie om läskunnighet
    har vi också sett sjunkande resultat-

  320. -från 2001 fram till 2016.

  321. Även där såg vi en förbättring
    i den senaste mätningen.

  322. Men i båda de här delarna
    har vi sjunkande resultat.

  323. Sverige utmärker sig på ett negativt
    sätt i en internationell jämförelse.

  324. Andelen som inte klarar gymnasiet
    med godkända betyg ökar.

  325. Den senaste siffran för barn som inte
    klarar grundskolan var 17,5 procent.

  326. Vi måste fråga... I Sverige i dag,
    om man inte klarar grundskolan...

  327. Det är 30 procent som inte går ut
    gymnasiet med fullständiga betyg.

  328. Vilken framtid väntar för dem
    i termer av jobb?

  329. Det är en ganska dyster bild.

  330. Här ligger många av svaren på
    varför man ser en så tydlig koppling-

  331. -mellan psykisk ohälsa
    och att kunna få lyckas i skolan.

  332. PISA-undersökningen från 2012
    visar också-

  333. -att andelen som kommer för sent
    till skolan nån gång-

  334. -är högre än i nåt annat land.
    Vad beror det på?

  335. Det vet vi inte, men det är
    en intressant fråga att ställa sig.

  336. I Sverige upplever elever
    en låg tillhörighet i skolan.

  337. Det har man jämfört med
    utfall av psykisk ohälsa.

  338. Det finns en väldigt stark
    korrelation mellan de två.

  339. Tidiga insatser har
    stor betydelse för skolresultat.

  340. Här kan man ju referera till Hattie,
    som också är omdiskuterad.

  341. Man måste ställa sig frågan
    hur det ser ut med tidiga insatser.

  342. Ges det och i vilken utsträckning?

  343. Det finns god evidens på det
    man brukar kalla snabb feedback-

  344. -i klassrumssituationen, att det har
    en gynnsam effekt på prestationer.

  345. Däremot finns det inte evidens för-

  346. -att tidiga betyg leder till
    förbättrade prestationer.

  347. Jan-Erik Gustafsson,
    professor i pedagogik, har visat-

  348. -att de som inte lyckas lika väl
    upplever att loppet är kört.

  349. Jag pratar om
    införandet av betyg i årskurs 6.

  350. Det leder till hopplöshet och att man
    identifierar sig som en förlorare.

  351. Vi har ju haft förändringar
    i det svenska skolsystemet.

  352. Vi gick från
    ett orättvist betygssystem - 1-5.

  353. Man fick ett betyg
    givet hur alla andra lyckades.

  354. Det var inte
    relaterat till kunskapskrav.

  355. Sen har man gjort om betygssystemet.

  356. Det är nog ingen
    som vill tillbaka till 1-5-systemet.

  357. Men det som är skillnad i hur det
    var då och hur det är i dag är...

  358. Om man gick i skolan
    på 80-, 90-talet-

  359. -och man gick ut
    med ett lågt snittbetyg...

  360. Men man kom ändå in
    på nån linje på gymnasiet.

  361. Om du inte har fullständiga betyg
    i dag får du en stämpel i pannan.

  362. Sen hamnar du i ett program med
    alla andra som inte blev godkända.

  363. Man får en "loser"-stämpel.
    Det är skadligt och negativt.

  364. Det man också ser
    kopplat till betygshets...

  365. Nu är jag inne på gymnasieskolan.
    Vi pratar om kursbetygen.

  366. Nu får man ett slutligt avgångsbetyg
    efter varje avslutad kurs.

  367. Man har sett tydligt
    att det här leder till stark stress.

  368. Både för de som inte lyckas väl...
    Första terminen i gymnasiet-

  369. -upplever man direkt att det inte
    gick. Då känns det hopplöst.

  370. Då loggar man ut.
    Det som händer för de högpresterande-

  371. -är att de upplever en konstant press
    att leverera på topp hela tiden.

  372. Det finns en bred politisk enhet i
    att slopa kursbetygen.

  373. Det är ett välkommet besked.
    Det borde ha kommit mycket tidigare.

  374. Det finns en undersökning
    som Skolverket gör.

  375. Där ser man att 30 procent
    i både högstadiet och gymnasiet-

  376. -saknar arbetsro
    på minst hälften av lektionerna.

  377. Jag är chef och har ansvar för
    arbetsmiljön för mina medarbetare.

  378. Om vi hade en sån situation
    skulle Arbetsmiljöverket knacka på.

  379. Det är en oacceptabel arbetsmiljö
    som barn har i dag.

  380. Sen kan man ställa sig frågan...
    Har det skett nån förändring?

  381. Nej, det har sett likadant ut
    i femton år! Är ni med?

  382. Man har haft en bristfälligt förd
    skolpolitik i Sverige i många år-

  383. -med stora konsekvenser som följd.

  384. Skolresultaten sjunker.
    Färre går ut med godkända betyg.

  385. Fler mår dåligt.
    Fler upplever stress.

  386. Samtidigt sjunker resultaten.
    Det är ett fundamentalt fel.

  387. Politiska reformer har inte
    varit grundade i evidens-

  388. -eller i vad man vet fungerar.

  389. Jag blir trött på
    den politiska diskussionen.

  390. Vissa vill prata om flumskola
    och andra om nåt slags majorskola.

  391. Barn har rätt till
    en välfungerande skola-

  392. -där man får stöd för
    att klara att inhämta kunskap.

  393. Det ansvaret har vuxna att ge dem.
    Politikerna ska tillsätta reformer-

  394. -så att vi inte har en skola
    som pressar och stressar barn.

  395. Vi har i årsrapporten
    summerat det här i en mening:

  396. Vi behöver se en skola som
    på ett bättre sätt främjar inlärning.

  397. Den ska främja möjligheten
    att tillgodogöra sig kunskap-

  398. -och en god psykisk hälsa.

  399. Här har det skett påfrestningar
    som har påverkat barn.

  400. "Mamma säger att jag kan
    prata med henne om jag mår dåligt"-

  401. -"men hur kan jag berätta för
    min sjukskrivna mamma"-

  402. -"att jag inte
    mår bra av min familj?"

  403. De viktigaste personerna för barn-

  404. -är ens föräldrar
    eller ens vårdnadshavare.

  405. När stödet där brister...

  406. Om man inte lyckas leva upp till
    den omsorgsförmåga man skulle vilja-

  407. -påverkar det barnen.

  408. I studier kan man se olika saker.
    I "Skolbarns hälsovanor" frågar man-

  409. -om relationen till föräldrar
    har förändrats-

  410. -under samma mätperiod.

  411. Där kan man inte se att det
    har skett några reella förändringar-

  412. -som skulle kunna förklara
    att barn får ett sämre stöd.

  413. Man har inte heller
    sett förbättringar.

  414. Det vi vet har god evidens-

  415. -är föräldraskapsstöd, föräldrakurser
    och den typen av insatser.

  416. Det här görs i en del kommuner,
    men inte överallt.

  417. Man behöver satsa mer
    på föräldraskapsstödsinsatser-

  418. -och att de måste komma i tidiga år.

  419. Här kan vi göra mer än vi har gjort.

  420. Men där omsorgsförmågan
    hos vårdnadshavarna inte finns-

  421. -är det samhällets uppgift
    att träda in.

  422. Vi konstaterar i rapporten att
    den sociala barn- och ungdomsvården-

  423. -inte klarar av
    att leva upp till sitt uppdrag.

  424. Omsorg ges inte
    i tillräcklig utsträckning, i tid-

  425. -eller på adekvat sätt till
    barn och unga i utsatta situationer-

  426. -där det finns en uppenbar risk
    för allvarlig psykisk ohälsa.

  427. Insatserna är ofta för korta.

  428. De är inte tillräckligt genomgripande
    för att bidra till en förändring-

  429. -och vända trenden som finns.

  430. Det handlar inte om
    att medarbetarna inte vill.

  431. Man saknar
    förutsättningar och resurser-

  432. -att kunna ge det stöd man vill.

  433. Det är intressant
    att läsa Cecilia Greves rapport.

  434. Den har det pratats mycket om
    de senaste åren.

  435. Nåt man ser där är
    att det finns stora utmaningar-

  436. -inom barn- och ungdomsvården
    vad gäller att göra barn delaktiga.

  437. Artikel 12 i barnkonventionen,
    som snart blir lag.

  438. Det är viktigt att poängtera att...

  439. Alla här vet att beslut ska fattas
    utifrån barnets bästa.

  440. Men hur gör man det?

  441. I barnkonventionen beskrivs
    en process-

  442. -som bygger på en bedömning. Där
    måste man ha gjort barnet delaktig.

  443. Annars lever man inte upp
    till den processen.

  444. Det klargörs i nyöversättningen av
    originaltexten av barnkonventionen-

  445. -som är den som kommer att
    inkorporeras i svensk lagstiftning.

  446. Här finns ett jobb att göra.
    Här kan vi bli bättre.

  447. Vi ser, och barn beskriver för oss-

  448. -att det finns tydliga
    samverkansbrister runt barnet.

  449. Det finns brister i uppföljningen av
    den sociala barn- och ungdomsvården.

  450. Stödet till barn
    i särskilt utsatta situationer-

  451. -är viktigt för att vända deras
    situation. Det vet jag att ni vet.

  452. Men vi ser att det behöver stärkas,
    och arbetet behöver utvecklas.

  453. "Jag sökte hjälp inom vården för
    ett år sen, men allt som hänt är"-

  454. -"att jag skickas runt. Ska det ta
    så här lång tid att få hjälp?"

  455. Nej, det ska det ju inte.

  456. Nåt som säkert
    har nått de allra flesta är-

  457. -de eskalerande vårdköerna
    till barn- och ungdomspsykiatrin.

  458. Vi har i dag en ohållbar situation.

  459. 30 procent av barnen
    som kontaktar BRIS om psykisk ohälsa-

  460. -har en etablerad vårdkontakt,
    oftast inom BUP.

  461. Vi har djupanalyserat kontakterna
    och tittat på vad barnen beskriver.

  462. Det är tyvärr ingen rolig läsning.
    De förstår inte vården.

  463. De slussas runt mellan
    olika instanser. Ingen ser helheten.

  464. De får inte
    information om sin egen vård.

  465. Som vuxen är det ju helt absurt.

  466. Tänk om ni inte skulle få
    information om er egen vård.

  467. Det är ett tydligt exempel på
    ett bristande barnrättsperspektiv.

  468. Man ser barnet som ett rättssubjekt,
    som har egna rättigheter-

  469. -och utifrån sin mognadsgrad har rätt
    att vara delaktig.

  470. Här brister vården.
    Men vad är då lösningen?

  471. Vi har sagt tydligt att vi behöver
    en reformerad vårdkejda.

  472. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp-

  473. -så man kan inte möta
    alla med ett vårdbehov på samma sätt.

  474. Alla kanske inte heller
    har det vårdbehovet.

  475. Vi behöver ha en nivå ett-vård,
    som handlar om elevhälsan.

  476. Man behöver kunna möta
    barn med lindrig psykisk ohälsa-

  477. -i kurativa samtal
    och ge samtalsstöd.

  478. Det handlar inte om det som vi
    klassar som behandling inom vården.

  479. Det handlar om att få stöd
    i sin livssituation - samtalsstöd.

  480. Under sommaren ökade samtalen till
    BRIS om brister i samhällets stöd-

  481. -med 100 procent
    jämfört med sommaren förra året.

  482. Man ska vara försiktig med att dra
    alltför långtgående slutsatser.

  483. Men så var det, och vi analyserar
    det nu. Vad är det vi ser?

  484. På den andra nivån
    behöver primärvården-

  485. -ta huvudansvaret för behandling.
    Det handlar om psykoterapi, KBT-

  486. -eller andra metoder
    som har god evidens.

  487. Den kompetensen finns inte i dag
    inom primärvården.

  488. I dag hamnar allt direkt hos BUP.

  489. I vår reformerade vårdkedja
    är BUP nivå tre.

  490. Där finns en specialiserad vård,
    medicinering och andra insatser.

  491. Men det tar tid. Att ställa om
    primärvården och elevhälsan-

  492. -till att ta en större del
    kommer att ta tid.

  493. Om man hade satt i gång i mars i år
    hade det varit klart år 2023.

  494. Nu har det gått några månader,
    och vi har inte ens en regering.

  495. Men det är ju så att det här är
    en oerhört central fråga.

  496. I dag hamnar allt i BUP-kön.
    Då blir det korvstoppning i den.

  497. Barn hamnar i en vårdkö som de inte
    förstår och de får inget stöd.

  498. Barnet behöver nästan vara
    suicidalt för att få ett stöd.

  499. Jag ska summera området skola, vård
    och omsorg på ett enkelt sätt.

  500. Vi behöver en skola som på ett bättre
    sätt främjar god psykisk hälsa.

  501. Vi behöver en omsorg som ger
    tidiga insatser där behoven är stora.

  502. Vi behöver en vård som sätter in
    rätt insatser i rätt tid.

  503. Nu har vi pratat om
    politik och strukturella frågor.

  504. Det är ju inte allt.

  505. Det är viktigt, men vi har ju alla
    ett gemensamt ansvar.

  506. Vi kan alla bidra på olika sätt
    för att bryta trenden.

  507. Vi behöver skapa ett samhälle
    där barn får möjlighet att växa upp-

  508. -där barn ges trygghet,
    där barn får närhet och kärlek-

  509. -och en möjlighet
    att faktiskt få vara den man är.

  510. Ett samhälle där alla steg
    i barnets liv inte ska mätas-

  511. -på ett prestationsbaserat sätt,
    som om det ska leda till nåt.

  512. Ibland kan man hamna på
    ett strukturellt plan-

  513. -och tänka att det blir politik
    av allt. Men alla kan göra nåt.

  514. Det gäller er som sitter här och alla
    som tittar på föreläsningen på tv.

  515. Ordet "ensamhet" går som en röd tråd
    i barns samtal om psykisk ohälsa.

  516. Vi behöver bli bättre på
    att skapa gemenskap för barn-

  517. -för att skapa
    en meningsfullhet för barn.

  518. Vi behöver bli bättre på
    att samtala om de här frågorna.

  519. Det gör vi inte
    på ett tillräckligt sätt i dag.

  520. Vi får frågor om vad man ska tänka på
    i samtal med barn om svåra saker.

  521. Jag ska ge er några enkla tips:
    Våga fråga.

  522. Nånstans börjar alltid samtalet med
    att man vågar fråga.

  523. Det är viktigt att vi gör det,
    men ofta stannar vi innan dess.

  524. Visa att du bryr dig.
    Omtanke.

  525. Det handlar om att finnas där
    för andra. Det är otroligt viktigt.

  526. Men pressa inte barnet.
    Det är barnets liv.

  527. Möt barnet på barnets villkor.

  528. Sist... Inge hopp.
    Jag var inne på framtidstro tidigare.

  529. När man befinner sig där nere
    och livet känns hopplöst-

  530. -kan man visa på framtiden.

  531. Få människor att lyfta blicken.
    Inge hopp. Det är centralt.

  532. På BRIS vet vi hur viktigt det är
    att samtala med och stötta barn.

  533. Det förändrar barns liv.
    Jag avslutar med några ord-

  534. -som ett barn skrev till oss på BRIS:

  535. "Tack för att ni fanns där för mig.
    Ni var en del av min utveckling"-

  536. -"från nedstämd och redo att dö
    till en person som älskar livet."

  537. Tack. Om du vill bidra
    eller stötta BRIS i vårt arbete-

  538. -är du mer än välkommen att göra det.

  539. Stort tack för att ni lyssnade.

  540. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Psykisk ohälsa är den överlägset största orsaken till att barn kontaktar Bris. Tunga ämnen som självmordstankar, självskadebeteende och depressioner ökar stadigt. Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, analyserar orsakerna till de dystra siffrorna och blickar framåt. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
BRIS, Barn och ungdom, Depression hos barn, Psykiatri, Psykisk hälsa, Samhällsvetenskap, Självmord, Sociologi, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Psykisk ohälsa är den överlägset största orsaken till att barn kontaktar Bris. Tunga ämnen som självmordstankar, självskadebeteende och depressioner ökar stadigt. Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, analyserar orsakerna till de dystra siffrorna och blickar framåt. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Att försumma försummelse

Effekterna av att leva med försummelse kan vara lika svåra som vid fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Det menar Björn Tingberg, universitetslektor på kunskapscentrumet Barnafrid. När barns rättigheter inte respekteras och behoven inte uppfylls - då är barnet i någon grad försummat och försummelse ligger bakom en stor del av den psykiska ohälsan hos barn. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Multidimensionell familjeterapi

I multidimensionell familjeterapi ges stöd och utbildning även till de utomfamiljära kontakterna, till exempel skola eller arbetsplats. Adam Tengelin, föreståndare på Föräldracentrum, har lång erfarenhet av metoden som visat sig ha goda effekter i form av exempelvis minskad droganvändning, bättre familjerelationer och bättre funktion i skolan eller på arbetsplatsen. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Socionomens roll i psykisk ohälsa

Socionomen har en viktig roll att fylla när vården blir mer personcentrerad och det byggs interprofessionella team kring patienten. Vi socionomer behöver ta vår plats, säger Nika Söderlund, kurator på Sahlgrenska universitetssjukhuset och doktorand på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Bland annat diskuteras socionomens roll och sociala perspektiv i relation till psykisk ohälsa och återhämtning från den. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Se helheten i det sociala arbetet

Titti Frisk Hagström och Lotta Persson har båda haft ett långt arbetsliv inom socialtjänsten. Tillsammans har de skrivit boken "Se helheten! framgångsfaktorer i socialt arbete". För att öka kvaliteten på det sociala arbetet behöver socialarbetaren få större beslutsrätt och högre status menar de. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Tillitsbaserad styrning och ledning

Administration, planering, utvärdering och granskning upptar alltmer arbetstid. Finns det bättre sätt att säkerställa goda resultat? Laura Hartman, docent i nationalekonomi och ordförande i Tillitsdelegationen, ger konkreta råd och exempel på kommuner som kommit långt i arbetet. Inspelat på Stockholmsmässan den 21 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Organisation och ledarskap i stark förändring

"Agil arbetsplats", "lean organisation" och "tillitsbaserat ledarskap" har blivit allt vanligare begrepp. Men vad betyder de egentligen? Karin Tenelius, grundare av företaget Tuff ledarskapsträning, arbetar med att förflytta det hierarkiska ledarskap vi är vana vid, till ett mjukare, mer inlyssnande, där team av medarbetare själva tar stort ansvar. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Det viktigaste varje förälder behöver göra

Barn föds med olika temperament som leder till olika typer av utmaningar. Psykologen Martin Forster tipsar om hur man som förälder kan agera i olika vardagssituationer för att barnet ska utvecklas till en trygg och stark individ. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Empatisk nyfikenhet

Hur kan man visa att man ser, förstår och genuint bryr sig om den andre, även om man inte nödvändigtvis håller med i sak? Empati är oerhört viktigt för hela samhället. Idag tenderar den som visar medkänsla och omtanke att betraktas som käslostyrd och svag. En oroväckande utveckling, säger läkaren och psykoterapeuten Poul Perris. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Arbetsglädje? Ja tack!

Vilka känslor sprider du omkring dig på jobbet? Christina Stielli, författare och prisbelönt föreläsare om arbetsglädje, beskriver med en stor portion humor hur negativism sprider sig på ett ögonblick. Hur kan vi påverka arbetsmiljön för att jobbet ska bli lättare? Stielli vill införa gnällfria zoner på alla arbetsplatser. Eller varför inte en gnällruta? Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2018

Så skapas en hälsosam arbetsplats

Stress, oklara förväntningar och vaga mål skapar stor ohälsa i arbetslivet. Men arbetsplatsen kan även vara en källa till hälsa. Det säger Sara Ingvarsson, psykolog och organisationskonsult. En viktig punkt är att göra de faktiska arbetsuppgifterna meningsfulla. Inspelat på Stockholmsmässan den 22 november 2018. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.