Titta

En skola för alla

En skola för alla

Om En skola för alla

En lärare, Katarina Åkerman Gustafsson, och hennes före detta elev, Emil Häggbom, träffas för att diskutera vad man kan göra för att nå så många elever som möjligt i klassrummet. De ger exempel ur sin vardag och tipsar om metoder och tankesätt. Katarina har lång erfarenhet av att arbeta med elever med stora behov. Emil, som själv har dyslexi och adhd, är idag coach och föreläser om adhd och lösningsfokus.

Syfte

Genom att ta del av en annan pedagogs erfarenheter, ska en lärare kunna få nya idéer, reflektera kring sitt eget sätt att undervisa eller få ett diskussionsunderlag till det egna lärar- eller arbetslaget.

Till första programmet

En skola för alla : Inkluderande undervisningDela
  1. Jag heter Katarina Åkerman Gustafsson
    och har jobbat på Samskolan sen 1995.

  2. Jag har jobbat med elever med stora
    behov som har varit utåtagerande.

  3. Jag heter Emil Häggbom.
    Katarina var min lärare.

  4. Jag fick
    en sen dyslexi- och adhd-diagnos.

  5. I dag föreläser jag
    om adhd och lösningsfokus.

  6. Jag minns när du kom till mig
    för sju år sen-

  7. -och berättade vad som hade varit
    viktigt för dig i din skolgång.

  8. Det var ett fantastiskt möte som
    startade upp nåt mellan dig och mig.

  9. Vi pratade om vad vi tycker är
    viktiga faktorer för en bra skolgång-

  10. -både för dig och utifrån mina
    erfarenheter med mina elever.

  11. En viktig framgångsfaktor var
    relationer. Hur tänker du på det?

  12. Relationer är jätteviktigt. Det här
    är ett ämne du och jag brinner för.

  13. Folk som får en funktionsnedsättning,
    som adhd-

  14. -blir ibland "försjukligade",
    och allt blir adhd:ns fel.

  15. Man måste se svårigheterna och ge
    eleverna verktyg att klara dem.

  16. Det kan finnas bakomliggande orsaker-

  17. -som hemmasituation, traumatiska
    upplevelser eller mobbning.

  18. Och funktionsnedsättningen i sig
    kan skapa en frustration hos eleven-

  19. -för att man inte förstår studierna.

  20. Vi måste ha ett empatiskt
    förhållningssätt med eleverna-

  21. -och tillgodose elevens behov.

  22. All forskning pekar på att skolan är
    den viktigaste skyddsfaktorn.

  23. Då kvittar det vad orsaken är. Det
    viktiga är att få eleven till skolan.

  24. Får vi dem till skolan skyddar vi dem
    från att ta skada på andra ställen.

  25. Relationen blir viktig. Vi måste få
    eleven att vilja komma hit.

  26. Det primära är kanske då
    att de är här i första hand.

  27. Sen kan man börja jobba på kunskap.

  28. Forskning visar
    hur viktiga de första skolåren är.

  29. Om man bemöter barnen
    på ett bra sätt-

  30. -så att de känner att skolan är
    viktig och rolig och nåt positivt-

  31. -då förebygger man mycket.

  32. När man har en elev
    som lever i ett problembeteende-

  33. -är det lättare att säga
    att man inte gillar beteendet.

  34. Det får man jobba på tillsammans.
    Dig som person gillar jag.

  35. När jag ser tillbaka
    har skolgången förknippats-

  36. -med ångest, oro och rädsla.

  37. Jag fick en sen adhd-diagnos...

  38. ...vilket gjorde det problematiskt
    för mig i skolan.

  39. Redan i första klass brukade man
    ringa dit min mamma från jobbet-

  40. -och be henne komma till skolan
    och sätta sig bredvid mig-

  41. -för att jag skulle sitta still
    och bete mig i klassrummet.

  42. Det skapade en skuldbeläggning
    och skamkänsla.

  43. "Det är mitt fel
    att hon måste åka från jobbet."

  44. Och känslan av att ha sin mamma
    i klassrummet är inte så kul.

  45. Det framkallade bara
    ännu starkare negativa känslor.

  46. När jag inte fick uppmärksamhet
    för mina positiva egenskaper-

  47. -började jag göra saker för att bli
    sedd i negativa sammanhang-

  48. -för det är bättre att bli sedd än
    att inte bli sedd över huvud taget.

  49. När jag får elever i högstadiet
    ser jag tydligt-

  50. -om de har haft en problematisk
    låg- och mellanstadieperiod.

  51. De har ingen tillit till vuxna.
    Man är bara en jobbig vuxen-

  52. -som alltid kommer och säger till
    dem. De är ofta ganska aggressiva.

  53. När man ser det får man som lärare
    tänka lite större.

  54. Vad ligger bakom elevens beteende?
    Hur kan jag vända det?

  55. Då är relationen viktig.

  56. Man måste förstå barnet
    och satsa tid och kärlek på det.

  57. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Inkluderande undervisning

Avsnitt 1 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson diskuterar med sin före detta elev Emil Häggbom om vad som är viktigt när det gäller inkluderande undervisning. De pratar om vikten av att erbjuda olika undervisningssätt, om elevmedverkan och tydlighet kring förväntningar och betygskriterier. Och hur kan man avdramatisera prov och utvärderingar?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Adhd, Betyg, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Grundskolan, Gymnasieskolan, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i En skola för alla

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Inkluderande undervisning

Avsnitt 1 av 3

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson diskuterar med sin före detta elev Emil Häggbom om vad som är viktigt när det gäller inkluderande undervisning. De pratar om vikten av att erbjuda olika undervisningssätt, om elevmedverkan och tydlighet kring förväntningar och betygskriterier. Och hur kan man avdramatisera prov och utvärderingar?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Konflikthantering

Avsnitt 2 av 3

Att förebygga konflikter är viktigt anser både läraren Katarina och hennes före detta elev Emil. De talar om vikten av lärarens inställning, om det positiva med fasta placeringar och regler - och tydlighet kring vilka regler som egentligen är viktiga. Vi får också ta del av en metod för att sortera elevens handlingar: låt gå, avvakta och nolltolerans.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn skola för alla

Goda relationer

Avsnitt 3 av 3

Läraren Katarina Åkerman Gustafsson och hennes före detta elev Emil Häggbom samtalar om vikten av goda relationer, och hur viktigt det är att skilja på beteende och person. Med ett empatiskt förhållningssätt kommer man långt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Hur stor bör en barngrupp i förskolan vara?

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.