Titta

Fatta historia - lätt version

Fatta historia - lätt version

Om Fatta historia - lätt version

Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. De klär sig i tidsenliga kläder, äter maten som människor åt förr och provar på olika epokers levnadssätt. Fakta förklaras med animerade inslag: tecknad grafik med kartor, tidslinjer och årtal med ett extra fokus på ord och begrepp. Detta är en bearbetning som kan passa elever i gymnasiesärskola eller särskild utbildning för vuxna (särvux).

Syfte

Syfte: Genom att titta på och arbeta med innehållet i serien får eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som framgår av ämnesplanen i historia för gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna (särvux). Programserien berör en stor del av det centrala innehållet i kursen historia 1.

Till första programmet

Fatta historia - lätt version : Frihetstid till industrialismMaterialDela
  1. Hej! Solen skiner, himlen är blå.
    Visst vore det kul med historia då?

  2. För att göra det ännu roligare
    har jag till min hjälp-

  3. -Farnaz och Beatrice. - Hej, tjejer!

  4. -Hur mår ni?
    -Bra.

  5. Jag heter Beatrice och är 15 år.

  6. Jag heter Farnaz och är 15 år.

  7. Det här är
    Kungliga Vetenskapsakademien-

  8. -som bildades på 1700-talet. Det var
    viktigt med forskning och vetenskap.

  9. Vi svenskar ville bli bland de bästa
    i världen, vilket vi blev.

  10. Vet ni vem Anders Celsius var?

  11. -Nej.
    -Ingen aning?

  12. Du som är social media-queen
    vet på Instagram och Snapchat-

  13. -när man kan lägga till temperaturer,
    som 22 grader C.

  14. C står för Celsius.

  15. Det var Anders Celsius som kom på
    det här sättet att mäta temperatur.

  16. -Bra, va?
    -Ja.

  17. Nu ska vi göra nåt ännu roligare.
    Vi ska byta om.

  18. Ni ska få se era kläder.

  19. Tada! Här är våra kläder.

  20. Farnaz, vi börjar med dig.

  21. Då ska vi se... Vad tungt!
    Den ska du ha på dig.

  22. -Vad tycker du?
    -Den är okej.

  23. Du ska få läsa vem du ska vara.

  24. "Du är Ida Aronsson."

  25. "Du arbetar
    på Rosenlunds spinnerifabrik."

  26. Beatrice...
    Inte ska du vara utan outfit.

  27. Du ska få läsa vem du ska vara.
    Varsågod.

  28. "Kristina Aronsson. Du arbetar också
    på Rosenlunds spinnerifabrik."

  29. Få se vem jag ska vara.

  30. "Du är Hulda Aronsson.
    Du arbetar som tvätterska."

  31. Så spinnerifabrik och tvätterska.
    Då vet vi det.

  32. Vi vet vad vi ska ha på oss
    och vilka vi är. Då byter vi om.

  33. Ni kan ta era grejer.

  34. Tjejer, vi kommer inte in där.
    Vi ska byta om här borta.

  35. -Ska vi byta om i bilen?
    -De släpper inte in oss. Här borta!

  36. -Oj!
    -Wow, hör ni. Så här ser vi ut.

  37. -Farnaz, vad tycker du om Beatrice?
    -Bra, tycker jag. Hon ser vacker ut.

  38. -Jag vet.
    -Okej!

  39. -Vad tycker du om Farnaz?
    -Hon ser ut som min mormor.

  40. Tack, Beatrice!

  41. Ni jobbar från sju till sju förutom
    på lördagar då ni jobbar till sex.

  42. Men på söndagar är ni lediga.
    Schemat är rätt hårt.

  43. Tolv timmar.

  44. 1833 kom en lag om att inga barn
    under nio fick arbeta-

  45. -men ända in på 1900-talet jobbade
    barn i alla fall. Inte så bra!

  46. Ni jobbar i en spinnerifabrik.
    Vet ni vad man gör där?

  47. -Spinner.
    -Spinner vad?

  48. -Textil.
    -Man spinner garn. Ni har rätt.

  49. Nu ska vi gå vidare
    till ett sidenväveri. Är ni redo?

  50. Då går vi. Följ med mig!

  51. Frihetstiden.

  52. Stormaktstiden tog slut
    i början av 1700-talet.

  53. Efter många krig hade Sverige
    förlorat mycket pengar och soldater.

  54. Den nya tiden
    kallas för frihetstiden.

  55. Folk fick mer frihet
    och kungens makt minskade.

  56. Riksdagen bestämde
    hur Sverige skulle styras-

  57. -men där satt bara adel, präster
    och borgare.

  58. Bönderna hade ganska lite makt.

  59. Nu bildades Sveriges
    första två politiska partier:

  60. Hattarna och mössorna.

  61. De ville ha makten i riksdagen.

  62. Hattarna var adel
    och ville starta krig mot Ryssland.

  63. De ville ha tillbaka stormaktstiden.

  64. Mössorna ville satsa på ekonomin-

  65. -genom att utveckla jordbruk
    och tillverkning av till exempel tyg.

  66. Eftersom politiken var osäker, gjorde
    kung Gustav III en statskupp 1772.

  67. Det är när någon eller några
    plötsligt tar makten.

  68. Nu bestämde kungen allt igen,
    och frihetstiden var över.

  69. Vi har kommit till
    Almgrens sidenväveri i Stockholm.

  70. När man pratar om industrialismen
    måste man prata om textilindustrin.

  71. Här har man vävt sidentyger,
    som dem vi har på huvudet.

  72. De är jättefina.

  73. Här har man vävt sidentyger i 170 år.
    Det gör man än i dag.

  74. I början på 1800-talet
    kom textilindustrin till Sverige.

  75. De mekaniska fabrikerna kom senare.

  76. I min gamla hemstad Norrköping gjorde
    man ylle, men här ska ni få se...

  77. Det här är varken bomull eller ylle,
    utan fina sidentyger. Kolla här!

  78. -Vad tycker ni?
    -Det är jättefint.

  79. De är jättefina. Vem köpte tygerna?

  80. Det var faktiskt en massindustri,
    och även fattiga hade råd med siden.

  81. Jag har en fråga till.
    Hur många jobbade här?

  82. -Ungefär trehundra.
    -Oj, vad många!

  83. -Hur var arbetsförhållandena?
    -De var relativt bra.

  84. Om man jämför med andra tyger,
    så dammar inte siden lika mycket.

  85. Så luften var rätt bra.
    Man jobbade många timmar-

  86. -och fick inte bra betalt,
    men luften var bra.

  87. Industrialismen i Sverige.

  88. När en stor förändring sker
    använder man ordet revolution.

  89. En känd revolution
    är industrialismen.

  90. Tidigare arbetade de flesta
    inom jordbruket.

  91. På 1700-talet i Storbritannien
    arbetade allt fler inom industrin.

  92. I Sverige började industrialismen
    i mitten av 1800-talet.

  93. Det fanns mycket råvaror,
    så vi började exportera-

  94. -alltså sälja till andra länder,
    och tjäna mycket pengar.

  95. Trä till Storbritannien
    och järn från gruvor.

  96. Vi byggde järnvägar med pengarna.

  97. Varor och människor kunde nu
    transporteras längre och snabbare.

  98. Med industrialiseringen växte
    en ny grupp fram: industriarbetaren.

  99. Arbetet var hårt. Många hade svårt
    att klara sig på lönen-

  100. -och bildade därför fackföreningar
    för att tillsammans höja lönerna.

  101. Man bildade också ett eget parti,
    socialdemokraterna.

  102. Med tiden fick arbetarna det bättre
    även för att varor gjordes billigare-

  103. -så att arbetarnas löner
    räckte till mer.

  104. Potatis, potatis, skala potatis.

  105. -Bra jobbat, tjejer.
    -Tack, mamma.

  106. Ingen ville odla
    eller använda potatis.

  107. Men 1748 kom grevinnan Eva Ekeblad på
    att man kunde göra sprit av potatis.

  108. Innan gjorde man sprit på säd, men
    det var dyrt och behövdes till mjöl.

  109. Så plötsligt odlade alla potatis
    och gjorde sprit hemma.

  110. Följden var
    att det blev stora alkoholproblem.

  111. Man lärde sig i alla fall att odla
    och käka potatis, speciellt fattiga.

  112. Grevinnan blev första kvinnan
    i Kungliga Vetenskapsakademien.

  113. Nu vet ni.

  114. -Hej, hej.
    -Vilka är de?

  115. Ja... - Hej, hej!

  116. Jo, vi är ju väldigt fattiga,
    och hyran är väldigt hög.

  117. Så vi måste hyra ut till inneboende.

  118. Det var stor bostadsbrist. Alla ville
    flytta och jobba på fabriker i stan.

  119. Så vi får hyra ut till människor.

  120. Känns det okej?
    Ni har inget val ändå.

  121. Vad trångt det blev.

  122. Japp.

  123. Den stora utvandringen.

  124. Många har under olika tider
    flyttat till Sverige, invandring-

  125. -men också från Sverige, utvandring.

  126. I dag bor det 10 miljoner i Sverige.

  127. I mitten av 1800-talet
    bodde det 3,5 miljoner här.

  128. Mellan 1840 och 1930 utvandrade
    ungefär 1,3 miljoner svenskar-

  129. -framförallt till USA.

  130. Två viktiga orsaker till utvandringen
    var missväxt och svält.

  131. Missväxt? Ja, skördarna slog fel.

  132. Vintern och våren kunde vara för
    kalla och skörden bli misslyckad.

  133. Då svalt människorna.

  134. Man flyttade också på grund av
    arbetslöshet, religiös förföljelse-

  135. -och politiskt förtryck,
    att man inte fick säga sin åsikt.

  136. I USA fick nybyggare gratis jord-

  137. -och många hoppades få
    ett bättre liv där.

  138. På 1920-talet minskade utvandringen-

  139. -då USA inte lät lika många
    flytta dit.

  140. Samtidigt blev Sverige rikare, då
    industrialisering skapade många jobb.

  141. Färre svenskar flyttade utomlands.

  142. Vi har fått brev från Amerika!
    Det är morbror Einar! Vad kul!

  143. Här satt ni och gjorde ingenting.
    Okej, vad spännande!

  144. Kom, kom.

  145. "Era bästa åkrar kan ej jämföras med
    prärien. där gyllene skördar växa."

  146. "Lägger man därtill att man kan få
    sån jord till skänks..." Va?

  147. Man får jorden gratis i Amerika!
    Fatta!

  148. Man får jorden gratis?
    Nej, vi måste åka dit.

  149. Det här måste firas. Spännande!

  150. -Är ni redo, tjejer?
    -Ja!

  151. Fantastiskt! Vad kul!

  152. Så himla kul!
    Vi måste börja packa.

  153. Innan vi börjar packa
    ska vi sammanfatta dagens program.

  154. Vi har lärt oss att frihetstiden
    hette så då kungens makt minskade.

  155. -Våra första partier var hattarna...
    -...och mössorna.

  156. Industrialiseringen, då folket gick-

  157. -från jordbruk till fabriksarbete
    började i mitten av...

  158. ...1800-talet.

  159. 1,3 miljoner svenskar flyttade till
    USA under den stora utvandringen.

  160. Och så vi tre. Så kul!
    Nu måste vi packa.

  161. Yes!

  162. Gud, vad kul!

  163. Nu förstår jag
    industrialismen mycket bättre.

  164. Det roligaste var att klä sig
    i de här roliga kläderna-

  165. -och lära sig grejer
    som jag inte visste.

  166. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna och om hur vetenskapen tog plats. Och varför utvandrade så många svenskar till Amerika? Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > 1800-talet, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Frihetstiden, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Gustavianska tiden, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
1700-talet, 1718-1772 (frihetstiden, Sverige), 1772-1809 (gustavianska tiden, Sverige), 1800-talet, Historia, Industrialismen, Industriella revolutionen, Sverige, Sveriges historia
Utbildningsnivå:
Särvux, Gymnasiesärskola

Alla program i Fatta historia - lätt version

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 6

Serien tar avstamp i de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Om hur människor blev bofasta, samhällen uppstod och nya yrken skapades. Tillsammans Arantxa Àlvarez och ungdomarna Ahmad och Jerry, alla i tidstypiska kläder, utforskas egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Och vi träffar Konfucius, Kung Hammurabi och den kvinnliga faraon Hatschepsut. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Romarriket

Avsnitt 2 av 6

Vi lär oss bland annat om Romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att bli ett imperium med över en miljon invånare. Programledaren Arantxa Àlvarez och ungdomarna Abdennour och Saghar visar oss hur det var att leva i Romarriket och om dess olika politiska system. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 3 av 6

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna och om hur vetenskapen tog plats. Och varför utvandrade så många svenskar till Amerika? Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Första världskriget

Avsnitt 4 av 6

Ungdomarna, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag där man bland annat tar upp orsakerna till att kriget bröt ut. Vi tittar även på propagandaaffischer och tar upp ryska revolutionen och Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Andra världskriget

Avsnitt 5 av 6

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Efterkrigstiden

Avsnitt 6 av 6

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen och det svenska folkhemmet. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Revolution

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Identifikation

Varför uppfattas ofta kvinnliga fans som hysteriska medan manliga fans upplevs vara mer seriösa? Vi gräver i fankulturens hög- och lågstatusområden. Ante Blomberg berättar om sin relation till punken, en rörelse där alla får plats, även fans i rullstol. Vidare identifierar vi rasistiska stereotyper i gamla poplåtar och videor. Får man skratta åt allt? Hör om när franska satirtidningen Charlie Hebdo använde sig av belgiske artisten Stromae i en satir efter terrordåden i Bryssel 2016.