Titta

Fatta historia - lätt version

Fatta historia - lätt version

Om Fatta historia - lätt version

Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. De klär sig i tidsenliga kläder, äter maten som människor åt förr och provar på olika epokers levnadssätt. Fakta förklaras med animerade inslag: tecknad grafik med kartor, tidslinjer och årtal med ett extra fokus på ord och begrepp. Detta är en bearbetning som kan passa elever i gymnasiesärskola eller särskild utbildning för vuxna (särvux).

Syfte

Syfte: Genom att titta på och arbeta med innehållet i serien får eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som framgår av ämnesplanen i historia för gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna (särvux). Programserien berör en stor del av det centrala innehållet i kursen historia 1.

Till första programmet

Fatta historia - lätt version : EfterkrigstidenMaterialDela
  1. Välkomna till programmet om historia!

  2. Vi är i Kalix
    och ska snacka om efterkrigstiden.

  3. Ju fler, desto bättre, så till min
    hjälp har jag Abdo och Mark. - Hej!

  4. -Hej, hej!
    -Nu ska vi se om jag kommer ut...

  5. Jag heter Abdo och är 17 år gammal.

  6. Jag heter Mark och är 16 år.

  7. Historia är viktigt
    för att lära sig om förr.

  8. I dag ska vi snacka om historia, om
    efterkrigstiden. Vad vet ni om den?

  9. Det kan vara tiden efter kriget,
    alltså vad som hände efter kriget.

  10. Jag vet inte.

  11. Tiden efter andra världskriget,
    från 1945 till 90-talet.

  12. Det ska vi lära oss mer om.
    Vad tror ni man hade på sig?

  13. Typ vanliga kläder
    fast andra material.

  14. -Mark?
    -Samma sak, men inte riktigt lika.

  15. Kanske inte såna där skor.

  16. Ni ska få följa med mig och se vad
    ni ska ta på er. Är ni redo? Häng på!

  17. Nu går vi.

  18. Mark, det här ska du ha på dig.
    Vad tycker du?

  19. -Det ser konstigt ut.
    -Du får läsa vem du ska vara.

  20. Ronald Reagan.
    Du är amerikansk president 1981-1989.

  21. Du tror på att staten inte ska lägga
    sig i människors liv för mycket.

  22. Du satsar mycket pengar
    på USA:s militär och kärnvapen.

  23. Du har inget val. Du måste ta på det.

  24. Abdo, vilken outfit du ska få!
    Den här var tung. Vad tycker du?

  25. -Ganska snygg.
    -Läs vem du ska vara.

  26. Michail Gorbatjov.
    Du är sovjetisk ledare 1985-1991.

  27. Du minskar mängden kärnvapen och
    får Nobels fredspris för det 1990.

  28. -Den är jättetung. Vad tycker du?
    -Jättesnygg.

  29. Anki är aktiv i kvinnorörelsen
    på 1970-talet-

  30. -och jobbar för jämlikhet
    mellan könen, lika lön och fri abort.

  31. Anki, Ronald Reagan,
    Michail Gorbatjov. Cool!

  32. Är ni redo? Vi byter om. Kom här!

  33. Vad ljust det var!
    Ta av! Jag vill se!

  34. Wow! Ronald Reagan!

  35. -Oj! Du ser jättefin ut.
    -Jo, det gör det.

  36. Lika lön för lika arbete! Kom med nu!

  37. -Lika lön för lika arbete!
    -Lika lön för lika arbete!

  38. Efter andra världskriget
    delades Tyskland i fyra delar.

  39. Krigets vinnare: Sovjet,
    Storbritannien, Frankrike och USA-

  40. -skulle få styra var sin del.

  41. 1949 slog de tre västmakterna
    ihop sina delar till Västtyskland.

  42. Sovjetunionen svarade med att skapa
    det kommunistiska landet Östtyskland.

  43. Sovjet tyckte att kommunism, där
    staten sköter det mesta, var bäst.

  44. USA ansåg kapitalism, med fri marknad
    och liten statsapparat, vara bäst.

  45. Världen delades upp i öst och väst.

  46. Misstänksamheten mellan supermakterna
    ökade och de satsade mycket på vapen.

  47. Man pratade om det kalla kriget.

  48. Det var fred, men man krigade med
    propaganda, pengar och genom ombud.

  49. När Gorbatjov blev statschef
    i Sovjet 1985-

  50. -ville han ge kommunismen
    "ett mänskligare ansikte"-

  51. -med lite kapitalism
    och chans att tala fritt.

  52. En orsak
    var Sovjets katastrofala ekonomi.

  53. Förändringarna gjorde att land efter
    land ville bli fria från kommunismen.

  54. 1991 föll Sovjet samman
    och delades i 15 länder.

  55. Det kalla kriget var slut.

  56. -Arantxa! Jag ser dig! Kom hit nu!
    -Jag ser dig! Kom!

  57. -Såg ni mig?
    -Ja, vi såg dig.

  58. -Bra kamouflage, va?
    -Ja, kanske...

  59. Arantxa var dålig på att gömma sig.

  60. Vi är mitt i kalla kriget. Man
    oroar sig för ett tredje världskrig.

  61. Sverige tillverkar miljontals skidor-

  62. -för att Finland klarade sig så bra
    mot ryssarna under kriget.

  63. Varför? Jo, de var grymma på att
    klara av vintern och att åka skidor.

  64. Vi ska åka skidor till Siknäsfortet.

  65. Vet ni vad skidorna kallades?
    Vita blixten.

  66. -Vita blixten?
    -Vita blixten, ja.

  67. Okej. Så där, då är vi framme!
    Kom med här.

  68. Ska vi ner här alltså? Vad coolt!

  69. På 1800-talet
    hade Europas stormakter-

  70. -koloniserat
    delar av Afrika och Asien.

  71. Kolonisation är att ett land
    tar kontroll över ett annat land-

  72. -ofta i en annan världsdel.

  73. Från kolonierna hämtades bland annat
    jordbruksprodukter och metaller.

  74. Européerna ansåg att de hade rätt att
    styra då de var bättre än de infödda-

  75. -och var skyldiga
    att hjälpa de koloniserade folken.

  76. Efter kriget hade flera europeiska
    stormakter ekonomiska problem.

  77. De hade inte råd att skicka soldater
    till andra sidan jorden.

  78. I flera kolonier skapades befrielse-
    rörelser som krävde att bli fria.

  79. En av de första att bli fria var
    Storbritanniens koloni Indien, 1947.

  80. Ledaren för kampen var Gandhi
    som inte ville använda våld.

  81. I stället användes fredliga
    demonstrationer och handelsbojkott.

  82. Indierna
    skulle vägra köpa engelska varor.

  83. Frihet var ett steg mot demokrati.

  84. Ett problem i Afrika var
    de gränser som européerna dragit upp.

  85. När gränserna sattes togs ingen
    hänsyn till folken som bodde där.

  86. Det ledde till bråk mellan folk-
    grupper i länderna efter frigörelsen.

  87. Siknäsfortet är
    ett topphemligt underjordiskt fort-

  88. -som byggdes under kalla kriget för
    att skydda Sveriges nordligaste hamn-

  89. -och för att stoppa fiender på E4:an.

  90. Fortet är 40 meter djupt,
    4 våningar och rymmer 80 man.

  91. Nu tänkte jag uppfylla
    lite av en dröm och bli en general!

  92. Här är centralledningen.
    Jag vill veta: Var är ryssen?

  93. -Ryssen kommer.
    -Var nånstans? Var är ryssen?

  94. Information! Nord? Syd?

  95. Jag vill ha de granaterna där borta.

  96. I de här hissen skickade man upp
    granaterna längst upp till kanonen.

  97. Ställ tillbaka granaterna där de var.

  98. Gud, vad jobbig du är!

  99. Städa, städa, städa!

  100. Den här matsalen delade 80 man på.

  101. I bunkern fanns ammunition och mat
    som räckte tre månader.

  102. Städa, städa, städa!

  103. -Vad gör du?
    -Jag bygger Berlinmuren.

  104. Många vill fly från Öst- till Väst-
    tyskland. Det vill inte Östtyskland.

  105. En augustinatt 1961 börjar man bygga
    muren med 40 kilometer taggtråd.

  106. En vecka senare byggs betongmuren.

  107. Men muren började rivas 1989.
    Det var mycket tack vare Gorbatjov-

  108. -som snackade om förändring och
    öppenhet, glasnost och perestrojka.

  109. I den här bunkern fanns det 60 bäddar
    och nu ska ni faktiskt få sova.

  110. Efter kriget låg Europa i ruiner.

  111. Men de svenska fabrikerna var hela
    eftersom Sverige undkommit kriget.

  112. Lastbilar, maskiner, fartyg. Sverige
    tillverkade varor andra länder köpte.

  113. De trettio första åren efter kriget
    kallas de svenska rekordåren.

  114. Många unga flyttade från landet till
    städerna. Färre jobbade med jordbruk.

  115. Industrin behövde locka hit folk
    från utlandet.

  116. Arbetarna kom bland annat från
    Italien, Jugoslavien och Finland.

  117. När många flyttade till stan behövdes
    det snabbt byggas många nya bostäder.

  118. På 1960-talet bestämde riksdagen att
    bygga 1 miljon lägenheter på 10 år-

  119. -det så kallade miljonprogrammet.

  120. På 1930-talet hade Socialdemokraterna
    börjat bygga ett folkhem.

  121. Sverige skulle vara ett bra hem för
    alla i landet, både rika och fattiga.

  122. Nu ville man gå vidare och
    den nya välfärdsstaten växte fram-

  123. -med gratis sjukvård, skola
    och barnbidrag.

  124. Men allt detta kostade
    och pengarna måste tas nånstans.

  125. Lösningen var höjda skatter.

  126. På 70-talet tog rekordåren slut.

  127. Ett skäl var att många industrijobb
    försvann utomlands med lägre löner.

  128. Nu ska vi se vad ni har lärt er.

  129. Kalla kriget började efter kriget.
    Många kolonier blev självständiga.

  130. -Som Storbritanniens största koloni.
    -Indien.

  131. Sverige kallade åren efter kriget
    för rekordåren-

  132. -då Sverige undkom kriget och
    fick en enorm ekonomisk utveckling.

  133. -Kalla kriget slutade 1991 när...
    -...Sovjetunionen föll.

  134. Sovjet blev 15 stater.

  135. Men lika lön för lika arbete
    är nåt vi måste jobba med än i dag.

  136. Å-å-å tjejer, vi måste
    höja våra röster för att höras!

  137. Å-å-å tjejer! Å-å-å tjejer, vi måste
    höja våra röster för att höras!

  138. Jag tror att
    det var stressigt att leva i fortet.

  139. Jag vill inte leva här. Det är jätte-
    trångt. Tänk att 80 man bodde här.

  140. Jag lärde mig att skidor var viktigt
    och hur man lever i en bunker.

  141. Jag har lärt mig mycket,
    vad de gjorde och hur de levde.

  142. Och lite om kalla kriget.

  143. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Efterkrigstiden

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen och det svenska folkhemmet. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
1945-1990, 1950-talet, 1960-talet, Berlinmuren, Efterkrigstiden, Förenta staterna, Gandhi, Mahatma, 1869-1948, Gorbačev, Michail Sergeevič, 1931-, Historia, Indien, Kalla kriget, Kolonier, Miljonprogrammet, Propaganda, Reagan, Ronald, 1911-2004, Sovjetunionen, Stormakter, Sverige, Sveriges historia, Tyskland, Urbanisering
Utbildningsnivå:
Särvux, Gymnasiesärskola

Alla program i Fatta historia - lätt version

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 6

Serien tar avstamp i de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Om hur människor blev bofasta, samhällen uppstod och nya yrken skapades. Tillsammans Arantxa Àlvarez och ungdomarna Ahmad och Jerry, alla i tidstypiska kläder, utforskas egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Och vi träffar Konfucius, Kung Hammurabi och den kvinnliga faraon Hatschepsut. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Romarriket

Avsnitt 2 av 6

Vi lär oss bland annat om Romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att bli ett imperium med över en miljon invånare. Programledaren Arantxa Àlvarez och ungdomarna Abdennour och Saghar visar oss hur det var att leva i Romarriket och om dess olika politiska system. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 3 av 6

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna och om hur vetenskapen tog plats. Och varför utvandrade så många svenskar till Amerika? Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Första världskriget

Avsnitt 4 av 6

Ungdomarna, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag där man bland annat tar upp orsakerna till att kriget bröt ut. Vi tittar även på propagandaaffischer och tar upp ryska revolutionen och Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Andra världskriget

Avsnitt 5 av 6

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Efterkrigstiden

Avsnitt 6 av 6

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen och det svenska folkhemmet. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Den judiska arbetarrörelsen Bund

Historikern Håkan Blomqvist berättar om den judiska arbetarrörelsen Bund som var verksam i Sverige under 1940- och 1950-talen. Hur mötte bundisterna i Sverige efterkrigstidens nya värld? Rörelsens bas i Polen hade förintats och deras politiska ideal ställdes inför alternativ som stalinism i öster, kapitalism i väster och det sionistiska projektet Israel. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Identifikation

Varför uppfattas ofta kvinnliga fans som hysteriska medan manliga fans upplevs vara mer seriösa? Vi gräver i fankulturens hög- och lågstatusområden. Ante Blomberg berättar om sin relation till punken, en rörelse där alla får plats, även fans i rullstol. Vidare identifierar vi rasistiska stereotyper i gamla poplåtar och videor. Får man skratta åt allt? Hör om när franska satirtidningen Charlie Hebdo använde sig av belgiske artisten Stromae i en satir efter terrordåden i Bryssel 2016.