Titta

Fatta historia - lätt version

Fatta historia - lätt version

Om Fatta historia - lätt version

Programledaren Arantxa Àlvarez utforskar tillsammans med två ungdomar historien på ett lekfullt sätt. De klär sig i tidsenliga kläder, äter maten som människor åt förr och provar på olika epokers levnadssätt. Fakta förklaras med animerade inslag: tecknad grafik med kartor, tidslinjer och årtal med ett extra fokus på ord och begrepp. Detta är en bearbetning som kan passa elever i gymnasiesärskola eller särskild utbildning för vuxna (särvux).

Syfte

Syfte: Genom att titta på och arbeta med innehållet i serien får eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som framgår av ämnesplanen i historia för gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna (särvux). Programserien berör en stor del av det centrala innehållet i kursen historia 1.

Till första programmet

Fatta historia - lätt version : Andra världskrigetMaterialDela
  1. Hej. I dag kommer programmet
    att handla om andra världskriget.

  2. Vad hände egentligen och hur kunde
    det hända? Det ska vi ta reda på.

  3. Vi är jag och mina polare Alejandro
    och Farnaz. - Hej på er.

  4. Jag heter Farnaz.
    Jag är 15 år gammal.

  5. Jag heter Alejandro. Jag är 16 år.

  6. Vi kommer att snacka om andra
    världskriget. Vad vet ni om det?

  7. Det började med
    att Tyskland anföll Polen.

  8. Många människor dog.
    Och det tog sex år, tror jag.

  9. Alejandro,
    vad vet du om andra världskriget?

  10. Det är nazister, Hitler
    och många döda judar.

  11. Hitler ville ta makt
    över hela världen.

  12. Ni verkar ha rätt bra koll
    på andra världskriget.

  13. För att känna att vi är i andra
    världskriget måste vi ha rätt kläder.

  14. Jag tror inte att man klädde sig
    med det jag har på mig i dag.

  15. Häng på mig så går vi och byter om.

  16. Farnaz, vi börjar med dig.
    Du får läsa vem du ska vara i dag.

  17. "Irena Sendler,
    en polsk sjuksköterska."

  18. "Du räddade 2 500 barn
    från Warszawas ghetto."

  19. Irena smugglade ut barn i lådor
    från Warszawas ghetton.

  20. Ghetton var särskilda stängda kvarter
    där tyskarna tvingade judarna att bo.

  21. Alejandro, du ska få läsa
    vem du ska vara i dag. Varsågod.

  22. "Raoul Wallenberg
    var en svensk diplomat"-

  23. -"som räddade tusentals ungerska
    judar från förintelseläger."

  24. Du är Raoul Wallenberg.
    Du är Irena Sendler. Vem är jag?

  25. Det här är snyggt. Det kan jag
    tänka mig att ha på mig.

  26. Då ska vi se.
    Jag ska läsa vem jag ska vara.

  27. "Charlie Chaplin. Du är skådespelare,
    komiker och regissör."

  28. "1940 gör du filmen 'Diktatorn'."

  29. "Filmen driver bl.a. med Hitler och
    totalförbjuds i nazitidens Tyskland."

  30. Då byter vi om.

  31. Tre, två, ett, swosch...

  32. Stiliga.
    Fast de här skorna är jättestora.

  33. Du ser ut som en maffiasnubbe.
    "Capisce?"

  34. Du ser ut som Michael Jackson.

  35. -Vad får det lov att vara?
    -Jag vill ha ett bröd, tack.

  36. Det blir 0,63 pfennig, tack.
    Pfennig är den tyska valutan.

  37. -100 pfennig är en mark.
    -Varsågod.

  38. Här får du ditt bröd.
    Hoppas det smakar.

  39. -Jag skulle också vilja ha ett bröd.
    -Vi är strax tillbaka.

  40. Mellankrigstiden.

  41. Perioden efter första världskriget
    fram till andra världskriget-

  42. -kallas mellankrigstiden.
    Det är tiden mellan två stora krig.

  43. Europas ekonomi gick dåligt
    efter första världskriget.

  44. Det var hög arbetslöshet. Folk hade
    inte råd att köpa mat och svalt.

  45. Det gjorde
    att starka ledare kunde ta makten.

  46. I Sovjetunionen blev Lenin
    den första kommunistiska ledaren.

  47. När Lenin dog blev Sovjetunionen
    en av världens hårdaste diktaturer-

  48. -under ledaren Stalin.

  49. Miljontals människor skickades
    till arbetsläger, Gulag, i Sibirien.

  50. Ingen vet exakt hur många som dog
    i lägren men det handlar om miljoner.

  51. I Tyskland
    var det också ekonomisk kris.

  52. Tyskland hade förlorat mycket land
    och betalade ett högt skadestånd-

  53. -alltså en ersättning till segrarna
    efter första världskriget.

  54. Många tyckte att freden efter första
    världskriget var hård och orättvis.

  55. En av dem var Adolf Hitler.

  56. Han gick med i Nationalsocialistiska
    tyska arbetarpartiet - Nazistpartiet.

  57. 1921 blev han deras ledare.

  58. I början var det ett litet parti,
    men så kom en ekonomisk kris-

  59. -och då blev partiet mer populärt.

  60. Hitler sa att det var judarnas fel
    att folk hade det svårt.

  61. Han lovade att göra Tyskland
    till en stormakt-

  62. -och hämnas för förlusterna
    i det första världskriget.

  63. 1932 vann nazisterna valet
    men då avskaffade de demokratin.

  64. Tyskland blev en diktatur.

  65. -Vad ville du ha?
    -Ett bröd.

  66. -Det blir 201 miljarder mark.
    -Det står 0,63 där.

  67. Det är det gamla priset.

  68. Nu kostar det 201 miljarder mark.

  69. Det här kallas inflation.
    Det är när pengars värde minskar.

  70. För att den tyska staten
    skulle klara utbetalningarna-

  71. -bestämde den tyska regeringen
    att man skulle trycka upp nya sedlar.

  72. När man trycker upp nya sedlar
    sjunker sedlarnas värde.

  73. Därför kunde kostnaderna öka
    som de precis gjorde.

  74. Människor blev ruinerade. Deras
    pengar på banken blev värdelösa.

  75. Man kunde tapetsera med sedlar
    för att det var billigare än tapeter.

  76. Men jag känner mig ändå lite generös.

  77. Du kan ju få...
    Du hade 0,63 pfennig, va?

  78. Då ska vi se så det blir rätt.
    Så, varsågod.

  79. Ja. Det här blir ju min bit.

  80. Kriget.

  81. I augusti 1939 chockades världen.

  82. Sovjet och Tyskland slöt en pakt där
    de lovade att inte anfalla varandra.

  83. Ingen visste att de också bestämde
    att dela upp Östeuropa mellan sig-

  84. -och dela på Polen.

  85. I september 1939
    gick den tyska armén in i Polen.

  86. Då förklarade Storbritannien
    och Frankrike krig mot Tyskland.

  87. De hade lovat att hjälpa Polen.
    Ett nytt storkrig hade börjat.

  88. Det gick först bra för Tyskland.

  89. Snart var bara Storbritannien kvar
    av Hitlers motståndare.

  90. Sverige klarade sig för att de lät
    tyska soldater köras genom landet.

  91. Plötsligt anföll Tyskland Sovjet.
    Löftet om att inte anfalla var glömt.

  92. Plötsligt anföll dessutom Japan USA.
    Då växte kriget till ett världskrig.

  93. Då gick Storbritannien, Frankrike
    och Sovjetunionen ihop med USA.

  94. De kallade sig för de allierade.

  95. Tyskland, Italien och Japan gick ihop
    och kallade sig för axelmakterna.

  96. Det var lag Allierade
    mot lag Axelmakter.

  97. Krigslyckan vände för Tyskland
    i Stalingrad i Sovjet.

  98. Där var det 30 grader kallt och
    tyskarna var inte klädda för vinter.

  99. På bara ett par dagar
    dog ungefär 100 000 män.

  100. Den 6 juni 1944 gick de allierade
    iland i Frankrike i Normandie.

  101. Invasionen kallas Dagen D,
    eller "D-day".

  102. Snart var Frankrike befriat.

  103. Våren 1945 hade de allierade
    nått fram till Tyskland.

  104. Den 30 april tog Hitler livet av sig.

  105. En vecka senare
    var kriget i Europa slut.

  106. Men kriget
    mellan USA och Japan fortsatte.

  107. I augusti släppte USA två atombomber
    över Hiroshima och Nagasaki i Japan.

  108. Då gav Japan upp.
    Andra världskriget var nu slut.

  109. -Vad tycker ni? Är de duktiga?
    -Ja, det tycker jag.

  110. Många vuxna och även en del präster
    protesterade mot den här dansen-

  111. -och kallade den "dansbandseländet".

  112. Man dansade swing i Tyskland, även
    om det var farligt under nazitiden.

  113. Hitler startade Hitlerjugend-

  114. -där barn och ungdomar
    skulle fostras att bli nazister.

  115. Man lockade med lekar,
    parader och läger.

  116. Men ungdomsgruppen Swing Kids
    gillade inte Hitlerjugend.

  117. De protesterade mot diktaturen genom
    dansen. Det gillade inte nazisterna.

  118. De gillade varken swingen eller
    jazzmusiken, för den kom från USA-

  119. -och härstammade
    från den svarta befolkningen.

  120. Det skulle inte "riktiga" tyskar
    hålla på med.

  121. Låt oss nu protestera
    genom att lära oss dansa.

  122. Får man vara med? De här ungdomarna
    vill lära sig dansa swing.

  123. Krigets resultat.

  124. Över 50 miljoner dog
    i det andra världskriget.

  125. Skillnaden mellan det första
    och det andra världskriget var-

  126. -att i det första kriget
    var det mest soldater som dödades.

  127. Men i det andra dog både soldater
    och människor som inte var soldater.

  128. Värst drabbades judarna.

  129. Nazisterna menade att judarna
    var farliga och måste utrotas.

  130. Totalt mördades sex miljoner judar.

  131. Nazisternas folkmord
    på grupper som judar, romer-

  132. -homosexuella och människor
    med funktionsnedsättning-

  133. -är ett av de mest fasansfulla brott
    som drabbat mänskligheten.

  134. 1945 hade ledarna Roosevelt,
    Churchill och Stalin en konferens...

  135. ...i Jalta. De kom överens om
    att bilda Förenta Nationerna - FN.

  136. FN skulle arbeta för fred
    mellan länderna och hindra krig.

  137. Sovjetunionen och USA var starka och
    blev världens främsta supermakter.

  138. USA var ett demokratiskt land.
    Sovjetunionen var en diktatur.

  139. Vi är vid Raoul Wallenbergs torg.

  140. Minnesmärken över Raoul Wallenberg
    finns i minst tio länder.

  141. I Sverige finns det monument
    bl.a. i Stockholm, Göteborg, Malmö-

  142. -Linköping och Lund.

  143. Vi har lärt oss att Tyskland
    var i kris efter första världskriget-

  144. -och att Hitler lovade människor
    arbete och vann valet 1932.

  145. -Han förvandlade landet till...
    -...en diktatur.

  146. Hitler förbjöd alla partier
    utom sitt eget.

  147. Efter valet började han förfölja
    judarna för att utrota dem.

  148. Över sex miljoner judar hade mördats
    när kriget var slut, år...

  149. ...1945.

  150. Då hade USA släppt atombomben
    över staden Hiroshima i Japan.

  151. På bara några minuter dog 100 000
    människor. Japanerna gav upp.

  152. Ni kanske undrar vad det här är.

  153. Det är en papperstrana, en japansk
    symbol för andra världskriget-

  154. -som handlar om en flicka som
    strålskadades av atombomben.

  155. Enligt japansk sed får man önska sig
    nåt om man viker tusen tranor.

  156. Du kan hålla den.

  157. Jag har bara hunnit vika 12 tranor.
    - Varsågod.

  158. Men jag önskar verkligen
    att man aldrig mer fäller bomber.

  159. Att lära sig historia på det här
    sättet är roligt.

  160. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Andra världskriget

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Efter ca 1900 > Mellankrigstiden
Ämnesord:
1930-talet, 1940-talet, Andra världskriget 1939-1945, Atombomber, Ekonomi, Europa, Förenta nationerna, Förenta staterna, Historia, Hitler, Adolf, 1889-1945, Kolonier, Krig, Lenin, Vladimir, 1870-1924, Nazism, Sendler, Irena, 1910-2008, Sovjetunionen, Stalin, Josef, 1879-1953, Wallenberg, Raoul, 1912-1947
Utbildningsnivå:
Särvux, Gymnasiesärskola

Alla program i Fatta historia - lätt version

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Flodkulturer

Avsnitt 1 av 6

Serien tar avstamp i de olika flodkulturerna längs Eufrat och Tigris, Nilen, Huang He och Indusfloden. Om hur människor blev bofasta, samhällen uppstod och nya yrken skapades. Tillsammans Arantxa Àlvarez och ungdomarna Ahmad och Jerry, alla i tidstypiska kläder, utforskas egyptiska skapelsemyter och Mesopotamien. Och vi träffar Konfucius, Kung Hammurabi och den kvinnliga faraon Hatschepsut. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Romarriket

Avsnitt 2 av 6

Vi lär oss bland annat om Romarrikets uppgång och fall. Hur Rom gick från att vara en liten by vid floden Tibern till att bli ett imperium med över en miljon invånare. Programledaren Arantxa Àlvarez och ungdomarna Abdennour och Saghar visar oss hur det var att leva i Romarriket och om dess olika politiska system. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Frihetstid till industrialism

Avsnitt 3 av 6

Den svenska historien och utvecklingen efter stormaktstidens slut, fram till mitten av 1800-talet. Arantxa får sällskap av Beatrice och Farnaz, tillsammans utforskar de hur det var att leva då, och får en inblick i textilindustrin. Vi får lära oss om de första svenska politiska partierna och om hur vetenskapen tog plats. Och varför utvandrade så många svenskar till Amerika? Allt varvat med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Första världskriget

Avsnitt 4 av 6

Ungdomarna, Candela och Saghar, och programledaren klär sig i tidsenliga kläder och provar hur det är att leva vid tiden för första världskriget. Allt varvat med faktafyllda animerade inslag där man bland annat tar upp orsakerna till att kriget bröt ut. Vi tittar även på propagandaaffischer och tar upp ryska revolutionen och Nationernas Förbund.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Andra världskriget

Avsnitt 5 av 6

Om perioden efter första världskriget och vad som ledde fram till ett andra världskrig. Svåra ekonomiska tider gjorde att starka ledare kunde ta makten, Lenin och senare Stalin i Sovjetunionen, och Hitler i Tyskland. Vi får följa vad som hände under kriget och krigsslutet. Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Alejandro och Farnaz, får vi följa med tillbaka till den här tiden och lära känna människor som stod upp mot nazismen. Allt varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta historia - lätt version

Efterkrigstiden

Avsnitt 6 av 6

Tillsammans med Arantxa och två ungdomar, Abdoulrahmaan och Ponlawat, förflyttar vi oss till tiden efter andra världskriget. Vi får veta vad det kalla kriget var och fördjupar oss i hur världen delades in i ett öst- och ett västblock med USA och Sovjetunionen i spetsen. Vi lär oss om koloniernas frigörelse och får en glimt av kvinnorörelsen och det svenska folkhemmet. Besöken i de historiska miljöerna varvas med faktafyllda animerade inslag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Särvux
Gymnasiesärskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Vardag

Ison & Fille beskriver perioderna mellan gig och hur låten När vi glider uppkom. Vi berättar om diskbänksrealismens inträde i populärkulturen och lyssnar på hur det påverkade den svenska låtskatten. På 1970-talet fick kvinnors vardag en mer framträdande plats inom popen och vi spelar exempel från Barbro Hörberg och Tina Turner. Vivian Maier fotograferade Chicagos gatuliv men blev världsberömd efter sin död. Och om hur kvinnors krogliv förändrades när pizzeriorna kom till Sverige.