Titta

UR Samtiden - Träning under behandling av cancer

UR Samtiden - Träning under behandling av cancerDela
  1. Av de symtomen
    var fatigue det svåraste.

  2. Det finns
    ingen effektiv medicinsk behandling.

  3. Så vi behöver hitta andra sätt att
    hjälpa patienter med det problemet.

  4. Jag är sjuksköterska
    och professor i omvårdnad.

  5. En del av min tjänst är kopplad till
    det centrum vid Region Östergötland-

  6. -som har mycket cancerpatienter
    under behandling.

  7. Jag har en utmanande titel
    på min föreläsning.

  8. Min ambition är att innan ni går hem
    ha givit er några svar på den frågan.

  9. I dag står jag här som representant
    för en stor grupp med människor-

  10. -som är engagerade
    i ett forskningsprojekt.

  11. Det här är några av forskarna
    i projektet på ett internat i somras.

  12. Längst fram står Karin Nordin, som är
    den som är huvudman för projektet.

  13. Hon är professor i Uppsala.

  14. Jag är ansvarig för projektet
    här i Linköping.

  15. Men vi har också
    representation från Lund, förstås-

  16. -som är den andra stora studieorten.

  17. Det jag ska prata om är relaterat
    till ett stort projekt: Phys-Can.

  18. Fysisk träning och cancer,
    som är en stor multicenterstudie.

  19. En studie som går på flera orter
    i landet, Europa eller världen.

  20. Här är det i landet.
    Den är randomiserad.

  21. Vi lottar individer
    till olika träningsbetingelser.

  22. Vi är en stor grupp med forskare
    och kliniskt verksamma-

  23. -och människor
    från Friskis & Svettis (F&S).

  24. Studien drivs från Lunds universitet,
    Uppsala universitet-

  25. -och Linköpings universitet.

  26. Och vi har varit lyckosamma.
    Det här är ett ämnesområde...

  27. Bara den här veckan
    har det varit debatt i media-

  28. -press, tv och tidningar.
    Så det här med träning-

  29. -oavsett om det handlar om träning
    vid sjukdom eller för alla-

  30. -är ett hett ämne.
    Det visar att vi har fått...

  31. Vi har varit lyckosamma i att få
    mycket medel: från Cancerfonden-

  32. -Vetenskapsrådet, Nordisk
    cancerunion, Bröstcancerfonden o.s.v.

  33. I dagsläget har vi fått
    över 25 miljoner kronor.

  34. Vi har hållit på sen 2013.

  35. Så det här är
    ett långsiktigt och stort projekt.

  36. Här har jag listat, för att ge er
    en bild av - förutom fotot-

  37. -hur många som kan vara engagerade.

  38. Här har vi forskare
    som har olika bakgrund.

  39. Sjukgymnaster, statistiker,
    sjuksköterskor, läkare-

  40. -näringsfysiologer och folk
    från Sverige, Norge, Danmark-

  41. -och Nederländerna. Men nånting som
    vi också har gjort bra i projektet-

  42. -är att sen vi startade
    har vi varit noga med-

  43. -att ha patientrepresentation
    i projektgruppen.

  44. De har varit med från början.

  45. Tre patienter representerar-

  46. -de tre stora diagnosgrupper
    av patienter som vi rekryterar.

  47. Vi är stolta över
    att de har valt att gå in.

  48. Det är också ett långsiktigt projekt
    från deras sida.

  49. Går man in i ett sånt här projekt,
    gör man det också över en längre tid.

  50. Minst lika viktiga som forskarna
    och patienterna-

  51. -är ju de patienter
    som deltar i studien.

  52. De kommer från Region Östergötland,
    Skåne och Akademiska sjukhuset.

  53. Där har vi många engagerade
    sjuksköterskor, läkare-

  54. -och andra personer
    som rekryterar patienter-

  55. -och hjälper till
    att genomföra studien.

  56. Sist men inte minst har vi haft
    ett gott samarbete med F&S-

  57. -där vi har haft träningsmodaliteter
    på de olika ställena:

  58. Lund, Uppsala och Linköping.

  59. Utan samarbetet med F&S hade studien
    inte varit lika bra att genomföra.

  60. Det är vi glada för. Vårt projekt är
    ett tydligt exempel på samverkan.

  61. Samverkan inom akademin,
    med sjukhuset och med samhället.

  62. Jag tänkte börja
    med några definitioner.

  63. Vad är fysisk aktivitet, egentligen?

  64. Man kan definiera det
    som Folkhälsomyndigheten:

  65. All kroppsrörelse som är ett resultat
    av skelettmuskulaturens kontraktion-

  66. -som resulterar i
    en ökad energiförbrukning.

  67. Det kan innefatta alla kroppsrörelser
    både under arbete och fritid.

  68. När vi leker som barn, idrottar
    trädgårdsarbete o.s.v.

  69. Alla rörelse som resulterar i en ökad
    energiförbrukning, helt enkelt.

  70. Träning, då? Vad är det?

  71. Träning kan beskrivas så här:
    en målmedveten fysisk aktivitet.

  72. Man är planerad och strukturerad
    och har repetitiva rörelser-

  73. -i syfte att förhöja kapaciteten,
    upprätthålla sin kapacitet-

  74. -eller, som ofta är fallet
    när man har en sjukdom-

  75. -att man vill fördröja
    en försämring av sin kapacitet.

  76. Man delar in det i aerob träning
    på låg, måttlig eller hög nivå-

  77. -konditionsträning i dagligt tal-

  78. -eller muskelstärkande träning,
    alltså styrketräning.

  79. Fysisk inaktivitet, vad är det?

  80. Det kan beskrivas på det här sättet:

  81. Vaken tid där vi är i avsaknad av
    eller har lite kroppsrörelser.

  82. Därmed får vi
    en låg energiförbrukning.

  83. T.ex. när vi sitter stilla
    i fåtöljen hemma och tittar på tv.

  84. Fysisk inaktivitet vet vi
    är inte bra för oss.

  85. Det är inte bra för nån av oss. Det
    har forskats på det de senaste åren.

  86. Det här är en sammanställning
    som jag har hämtat från WHO-

  87. -där man säger att fysisk inaktivitet
    är den fjärde största riskfaktorn-

  88. -för död globalt sett. Det
    står för 6 % av dödsfallen globalt.

  89. Högt blodtryck svarar för 13 %, tobak
    för 9 % och högt blodsocker 6 %.

  90. Så det är en väldigt stor riskfaktor.

  91. Forskning på senare år
    har också försökt klargöra-

  92. -kopplingen mellan fysisk inaktivitet
    och våra stora folksjukdomar.

  93. WHO säger att upp emot
    25 % av de stora cancersjukdomarna-

  94. -orsakas av inaktivitet,
    27 % av diabetes-

  95. -och 30 % av hjärt-kärlsjukdomarna.

  96. Det här med att vi måste försöka
    börja röra på oss på ett bättre sätt-

  97. -är oerhört viktigt
    för vår folkhälsa i stort.

  98. När vi pratar om att vi ska röra oss,
    vad vet vi om hur vi ska röra oss?

  99. Den här bilden har jag tagit från
    en handbok kring fysisk aktivitet-

  100. -utarbetad av professionen.
    Den säger att vi ska ha-

  101. -en blandning av konditionsträning
    och muskelstärkande aktivitet.

  102. Ligger vi på måttlig intensitet,
    ska vi ha ungefär 150 minuter/vecka.

  103. Vi ska komma upp
    så att vi har en ökad puls.

  104. En hög intensitet
    ger en markant ökad puls.

  105. Vi kommer upp mot vårt max.
    Då räcker det med 75 minuter/vecka.

  106. Den muskelstärkande aktivitet
    som vi ska kombinera det med...

  107. Vi ska ha minst två gånger i veckan-

  108. -övningar som involverar flertalet
    av kroppens stora muskelgrupper-

  109. -så att vi aktiverar hela kroppen.

  110. 8-10 övningar med 8-12 repetitioner.

  111. Det är den sammanfattande
    rekommendationen för oss alla.

  112. Den gäller även
    för många som är sjuka.

  113. Med vissa begränsningar
    för vilken sjukdom man har.

  114. Det är också viktigt
    att vi undviker stillasittande.

  115. Att vi, om vi sitter stilla
    långa perioder, tar bensträckare.

  116. Om vi har ett datorstyrt arbete
    att vi lägger in pauser-

  117. -så att vi rör på oss hela tiden.

  118. Förutom rekommendationerna om
    konditionsträning och muskelträning-

  119. -säger rekommendationerna att om man
    är äldre ska man träna balans.

  120. Äldre individer som har ett sjukdoms-
    tillstånd eller funktionshinder...

  121. Om de inte når upp till rekommenda-
    tionerna, ska man inte låta bli.

  122. Då ska man göra så mycket man kan.
    För allting är bättre än inget.

  123. Kropp och själ, kan man sammanfatta
    det, mår bra av fysisk aktivitet.

  124. Den här bilden ska sammanfatta-

  125. -den enorma mängd forskning
    som vi har-

  126. -om att fysisk aktivitet påverkar
    hela vår kropp. Kropp och själ.

  127. Vi får positiva effekter på hjärta,
    skelett, immunsystem och andra organ.

  128. Vi får en mätbart förbättrad hälsa,
    livskvalitet och kapacitet.

  129. Vi har också en lägre risk för många
    av de stora folksjukdomarna.

  130. Det är sånt som jag tror
    att många av er känner igen.

  131. Det här är sånt
    som det ofta pratas om i media.

  132. Om vi lämnar den fysiska aktiviteten
    och går över på området cancer-

  133. -så vet vi att var tredje svensk
    insjuknar i en cancersjukdom i dag.

  134. Det sista år som vi har säkra data
    från Socialstyrelsen är 2016.

  135. Då var det 66 000 fall. Och vi vet-

  136. -att vi har en kraftig ökning
    av cancerfallen kommande decennier.

  137. Delvis beroende på att vi blir äldre
    men också på livsstilsfaktorer.

  138. Samtidigt som fler insjuknar
    i en cancersjukdom-

  139. -har vi en ökad överlevnad
    i vår del av världen.

  140. Det beror på tidig upptäckt
    och bättre behandlingar, bl.a.

  141. Vi har en bra screeningverksamhet
    och bättre cancerbehandlingar.

  142. Det gör att många lever länge
    med symtom, sjukdom och biverkningar.

  143. En studie
    som gjordes för några år sen-

  144. -som var en översikt
    av 21 andra studier, visade-

  145. -att de identifierade 47 symtom hos
    patienter som levde med sin sjukdom.

  146. Av de symtomen var fatigue
    det vanligaste och svåraste.

  147. Fatigue
    har vi inget bra ord för på svenska.

  148. Fatigue brukar vi översätta
    med kraftlöshet och orkeslöshet.

  149. En fruktansvärt förlamande trötthet.

  150. Fatigue vet vi är vanligt.

  151. Många beskriver det
    som det svåraste med behandlingen.

  152. Men vi har fortfarande begränsad
    kunskap om varför man får fatigue.

  153. Det finns en del forskning.
    Man har provat olika behandlingar.

  154. Men ingen effektiv behandling finns
    för det här stora problemet.

  155. Vi behöver hitta andra sätt att
    hjälpa patienter med det problemet.

  156. Det är det vi försöker göra
    bl.a. i det här forskningsprojektet.

  157. Så här kan man...
    En av deltagarna i studien-

  158. -som gick in i studien i Uppsala
    beskrev det på det här sättet:

  159. "Jag var fullständigt utslagen
    och orkeslös."

  160. "I en vecka bara sov jag."

  161. När man hör berättelser från
    patienter, kan det vara jobbigt.

  162. Definitionen av fatigue
    är ungefär så här:

  163. En ihållande, subjektiv - man har
    svårt att objektivt mäta det-

  164. -känsla av fysisk, känslomässig och/
    eller kognitiv trötthet/utmattning.

  165. Det här är relaterat
    till cancerbehandling.

  166. Det står inte i proportion
    till vanlig aktivitet.

  167. Det är inget man kan vila sig ifrån,
    och man kan få det...

  168. Det är inte som trötthet när man har
    dålig sömn eller har sprungit.

  169. Vi vet i dag-

  170. -att över 90 % av patienter
    under sin sjukdom upplever fatigue.

  171. Det kan kvarstå lång tid.

  172. Så även när man blivit friskförklarad
    och ska återgå till normal funktion-

  173. -finns det de
    som kan ha det här symtomet länge.

  174. Det kan vara förlamande,
    handikappande och begränsa ens liv.

  175. Det här är en studie som... En tysk
    studie på kvinnor med bröstcancer.

  176. Där man visade att aktivitetsnivån
    före behandlingen låg på detta sätt.

  177. Sen när man gick under behandling
    sjönk aktivitetsnivån.

  178. Oavsett aktivitet
    sjönk den under behandlingen.

  179. Det var först
    ungefär ett år efter behandling-

  180. -som man återgick till någotsånär
    normala aktivitetsnivåer igen.

  181. Här finns det ett fönster att hjälpa
    patienter att bibehålla en aktivitet-

  182. -och öka så att man kan ha
    mer aktivitet än det där.

  183. Förutom att vi vet att fysisk akti-
    vitet och träning är bra för alla-

  184. -även när man är sjuk, har man gjort
    studier på personer med cancer.

  185. Vi vet att träning kan minska
    på fatigue och andra symtom.

  186. Många av de studierna
    har varit ganska små-

  187. -med begränsat patientmaterial
    och lite bristande metodik.

  188. Vi vet att man kan få en bibehållen
    eller förbättrad kondition-

  189. -även om man tränar
    under en cancersjukdom.

  190. Man kan få bättre livskvalitet,
    förbättrad fysisk funktion-

  191. -förbättrad sömn
    och minskad oro och depression.

  192. Man kan också stärka
    sitt immunförsvar.

  193. Det kan påverka
    inflammatoriska processer.

  194. Och det finns studier som visar-

  195. -att vi kan minska risk för återfall
    och öka överlevnaden-

  196. -genom att vi adderar träning
    som en del i behandlingsarsenalen.

  197. Men här är vi ännu bara
    i början av evidensgraden.

  198. Vad vi har vetenskapliga belägg för.

  199. När vi startade den här studien
    - vi började planeringen 2011-2012-

  200. -då fanns det väldigt lite studier
    kring fatigue.

  201. Men här har jag valt
    att lyfta in en studie-

  202. -som publicerades förra året,
    där det fanns...

  203. De hittade 113 artiklar som de tyckte
    var tillräckligt bra att ta med.

  204. De gjorde en metaanalys.

  205. De gjorde en ny statistisk beräkning
    på alla studierna-

  206. -så att det blev en stor studie.

  207. Majoriteten av patienterna
    var kvinnor med bröstcancer.

  208. Det är ofta i de här studierna en
    dominans av kvinnor med bröstcancer.

  209. Man tittade på träning och psykolo-
    giska interventioner i artiklarna.

  210. Slutsatsen var
    att vi ska erbjuda träning-

  211. -och/eller psykologiska
    interventioner av olika slag.

  212. Kognitiv beteendeterapi,
    avslappning eller gruppstöd.

  213. Vi ska erbjuda det
    i daglig, klinisk vård för fatigue.

  214. Där har vi inte riktigt landat än.

  215. Vi hoppas att vår studie
    ytterligare ska vara ett bidrag-

  216. -för att komma närmare
    gåtan kring mekanismer-

  217. -och möjliga effektiva behandlingar
    för fatigue.

  218. Här har jag siffror.

  219. Många individer
    som har en cancersjukdom är inaktiva.

  220. Orsakerna till det kan vara-

  221. -dels att man har ett stort panorama
    av symtom och fatigue.

  222. Men man kan också uppleva
    bristande stöd-

  223. -från hälso- och sjukvårdspersonal
    och familjen.

  224. "Vila nu. Ansträng dig inte.
    Gå och lägga dig och vila."

  225. Man kan ha en rädsla för infektioner.

  226. Vissa perioder
    är man ju infektionskänslig.

  227. Man kanske har tappat håret,
    vill inte till gymmet-

  228. -och tycker att det är jobbigt
    att visa sig som sjuk.

  229. Men precis som vi andra så har man
    barriärer som vi som friska har.

  230. Tidsbrist och brist på motivation.

  231. Det leder till att vi kanske behöver
    stöd för beteendeförändring-

  232. -för individer
    som har en cancersjukdom-

  233. -för att klara av att fortsätta träna
    eller börja träna-

  234. -under sin sjukdomsperiod.

  235. Beteendeförändringar
    är inte mitt kunskapsfält.

  236. Personer i vår grupp kan det här.

  237. Det här är vanliga
    beteendeförändringstekniker.

  238. Att man sätter upp tydliga mål. Vad
    vill jag åstadkomma med träningen?

  239. Att man lär sig
    att självmonitorera sitt beteende.

  240. Att analysera för sig själv:
    "Vad gör att jag behöver träna?"

  241. Och att man lär sig
    ett långsiktigt förhållningssätt.

  242. "Det jag lär mig under en session
    i grupp eller med en PT"-

  243. -"hur ska jag vidmakthålla det själv
    och använda teknikerna"-

  244. -"för att klara av att fortsätta ha
    det här hälsosamma beteendet?"

  245. Men trots att vi har mycket kunskap
    finns det fortfarande kunskapsluckor.

  246. Vi behöver
    större, väldesignade studier-

  247. -inom träning för cancersjukdomen
    och specifik träning mot fatigue.

  248. Vi behöver veta mer om intensitet,
    tidpunkt och dos för träning-

  249. -och vilken typ av träning
    som fungerar bäst.

  250. Vilken betydelse har beteendestöd
    för att få till träningen-

  251. -också i det långa loppet?

  252. Vad har vi... Kan vi lära oss mer
    om verkningsmekanismer för...

  253. Vad gör... Om träning fungerar bra
    för fatigue, vilket vi tror-

  254. -vad är verkningsmekanismerna?

  255. Kan vi backa i skalan
    och försöka förstå mekanismerna-

  256. -genom att titta
    på vad som är effektivt?

  257. Hur kan träningen
    påverka sjukdomsförloppet?

  258. Vi behöver också
    hälsoekonomiska undersökningar.

  259. Om vi lägger resurser på att hjälpa
    personer som har en cancersjukdom-

  260. -att träna under behandling,
    var ska vi lägga de resurserna?

  261. Vad är kostnaden i relation till
    vinster för patient och samhället?

  262. Kan vi påverka sjukskrivningstal?
    O.s.v.

  263. Det finns mycket frågor
    som är obesvarade.

  264. En del av dem kommer vi
    att vilja besvara i vårt projekt.

  265. Syftet med den här studien är då att
    studera effekten av fysisk träning-

  266. -där vi vill jämföra hög nivå
    med låg-måttlig nivå.

  267. Vi vill jämföra, som vi kallar det,
    beteendemedicinska stödstrategier.

  268. Med eller utan strategier.
    Vad fungerar bäst?

  269. Vad finns det för positiva
    och negativa effekter?

  270. Vi fokuserar på fatigue-

  271. -men vi har massor med andra saker
    som vi passar på att studera.

  272. Vi tittar på livskvalitet
    och sjukdomsutfall.

  273. Det kan man inte göra här och nu.
    Vi har en tioårsuppföljning.

  274. Vi har också delar i studien
    där vi tittar på mekanismer.

  275. Vad skulle mekanismerna vara
    för att träningen har effekt?

  276. Kan vi påverka inflammatoriska
    processer och biokemiska markörer-

  277. -som vi vet kan ha betydelse
    för sjukdomsutfall och för fatigue?

  278. Och de här hälsoekonomiska aspekterna
    som jag var inne på.

  279. En komplicerad bild
    ska jag guida er igenom.

  280. Så här ser ett schema ut där man
    försöker beskriva en sån här studie.

  281. Vi inkluderar kvinnor och män med
    bröst-, prostata- eller tarmcancer.

  282. De ska få adjuvant behandling. T.ex.
    en tilläggsbehandling till kirurgi.

  283. De är i princip friska-

  284. -men de behöver en tilläggsbehandling
    för att minska risken för återfall.

  285. Vi gör en mätning
    med olika fysiska tester-

  286. -med andra mätmetoder
    innan de startar behandlingen.

  287. Vi har tagit kontakt med personerna
    precis när de är nydiagnostiserade.

  288. Det kan vara en utmaning att fråga
    om de kan gå med i studien-

  289. -samtidigt som de startar
    behandlingen.

  290. För vi har velat gå in så tidigt
    i sjukdomsförloppet som vi bara kan.

  291. De har lottats till fyra grupper.

  292. Sen följer vi dem i jämna intervall-

  293. -upp till tio år efter avslutad
    behandling. Det är en lång studie.

  294. Vi är bara i början av den nu.

  295. Så här ser det ut. Deltagarna lottas
    till en av fyra grupper.

  296. Det är beskrivet i den här artikeln,
    för den som är mer intresserad.

  297. De här grupperna består då av...
    De...

  298. Det är övervakad styrketräning
    två gånger i veckan i grupp på F&S.

  299. Vi har specialutbildat instruktörer,
    varav några sitter i lokalen här-

  300. -för att leda träningen
    standardiserat.

  301. Det skiljer en forskningsstudie
    från annan verksamhet.

  302. Här måste vi göra allting
    på ett väldigt standardiserat sätt-

  303. -så att vi kan med säkerhet säga
    vad vi utvärderar effekterna av.

  304. Styrketräningen... Den låg-måttliga
    gruppen når 50 % av sin förmåga.

  305. I den högintensiva
    är man nästan på max av sin förmåga.

  306. Konditionsträningen gör man på egen
    hand. Patienterna får lära sig-

  307. -att använda pulsklocka,
    mäta sin maxpuls och använda den.

  308. Även här på låg-måttlig nivå
    är man på 50 % av sin kapacitet-

  309. -på 150 minuter i veckan som
    rekommenderas för normalbefolkningen.

  310. På den högintensiva gruppen är man
    uppe på 80-90 % av sin maxpuls.

  311. Det gör man 75 minuter i veckan.

  312. Hälften av patienterna
    får också beteendestöd.

  313. Så det är högintensivt, låg-måttligt
    och tillägg av beteendestöd-

  314. -för att ändra eller bibehålla
    sitt träningsbeteende över tid.

  315. De får även uppföljning tre och
    nio månader efter avslutad träning.

  316. Träningen startar
    när man är nydiagnostiserad.

  317. Precis i samband med
    att man startar sin behandling.

  318. Så det här... I många studier som har
    gjorts har man kortare träningstid.

  319. Men vi ville få en längre träningstid
    för att få in ett ändrat beteende.

  320. Det här är en bild
    bara för att visa...

  321. Det röda här är muskelgrupper
    som aktiveras vid de olika momenten.

  322. För er som är vana att gå på gym
    känner ni igen övningarna.

  323. Så här kan det se ut
    när man tar foton i gymmet.

  324. Några deltagare som är i full action
    med olika träningsmoment-

  325. -men också för bok över
    hur träningen går och utvärderar det.

  326. Beteendestödet
    som hälften av individerna får-

  327. -handlar om strategier för att stärka
    motivation och självreglering.

  328. Motivationsanalys,
    diskussion kring målsättning.

  329. Självmonitorering med dagbok. Man
    värderar och granskar sitt beteende.

  330. "Vad ska jag stärka?
    Vad kan jag tona ner?"

  331. Och en plan
    för hur man ska fortsätta.

  332. "Hur ska jag klara av att fortsätta
    träna när den här studien är färdig?"

  333. Vi vill ju att beteendet inte bara
    ska kvarstå under sex månader-

  334. -utan att man fortsätter
    att jobba med sig själv.

  335. Vi har massor med olika test.

  336. Här är en bild på VO2-maxtest,
    maximal syreupptagningsförmåga-

  337. -som alla patienter gör före start
    av behandling och som vi följer upp.

  338. Man går på ett löpband,
    tar ut sig maximalt-

  339. -och så mäts syreupptagningsförmågan.
    Ett objektivt mått på kondition.

  340. Vi testar muskelstyrkan innan vi
    startar och följer upp individerna.

  341. Hur de klarar av
    att utöka sin styrkekapacitet.

  342. Förutom de fysiska testerna
    har vi massor med frågeformulär.

  343. Frågeformulär som handlar om
    trötthet, livskvalitet-

  344. -och vi använder
    validerade instrument.

  345. Stora frågeformulär är det.

  346. Vi använder träningsdagböcker
    och pulsklockor.

  347. Blodprover mäter fysiologiska
    mekanismer i relation till träning.

  348. Vi följer journal- och registerdata,
    bl.a. för att titta på hälsoekonomi-

  349. -och återgång i arbete.

  350. Som svar på frågan initialt: går det?
    Ja, det går jättebra, faktiskt.

  351. I dagsläget har vi inkluderat de 600
    som vi planerade att inkludera.

  352. Det har gått jättebra.
    Den sista patienten...

  353. De sista patienterna avslutar
    sin interventionsträning i november.

  354. Vi har individer från 34 till 85 år.
    Väldigt olika erfarenhet.

  355. En del har aldrig tränat,
    andra är vana motionärer.

  356. För en del har det varit en utmaning.
    Man har lottats som låg-måttlig.

  357. Man kanske är van att träna på högre
    nivå, så man har fått sänka nivån.

  358. Det är jätteviktigt. Annars
    kan vi inte utvärdera det vi gör.

  359. Rekryteringen har gått bra.
    Men vi har 30 % bara som tackar ja.

  360. Vi har en stor grupp som vi i
    dagsläget inte når i den här studien.

  361. Det får vi fortsätta jobba med-

  362. -när våra och andras resultat ska
    överföras till den kliniska vardagen.

  363. Mycket av det handlar om att det är
    standardiserad träning på få orter.

  364. För patienter i Östergötlandsregionen
    var det bara träning här i Linköping.

  365. Jag tror...att de träningscoacher och
    instruktörer som finns här i salen-

  366. -kan sen i efterhand beskriva
    att träningen är väldigt uppskattad.

  367. Upplägget är väldigt uppskattat.
    Man är i ett friskt sammanhang.

  368. Man går till F&S och tränar i grupp.
    Man kommer ut i ett sammanhang.

  369. Det har varit väldigt uppskattat.

  370. Ungefär 29-30 % avbryter.
    Det beror på många olika orsaker.

  371. Det kan vara
    en försämring i sin sjukdom-

  372. -eller att man flyttar.
    Vi har många olika orsaker.

  373. En del tycker att det är jobbigt med
    uppföljningarna och frågeformulären.

  374. Bland de här 600 individerna har vi
    inga allvarliga, oönskade händelser.

  375. Vi kan uttala oss om att det är
    säkert att träna på det här sättet.

  376. Det vi gör nu...
    Vi måste invänta resultaten.

  377. Dem börjar vi jobba med i december.

  378. Vi kommer att ha
    den första rapporten-

  379. -förhoppningsvis
    i mitten av våren 2019.

  380. Vi har börjat
    sammanställa resultaten.

  381. Men parallellt med det-

  382. -så vill vi med andra
    som är intresserade av det här ämnet-

  383. -också planera för hur vi ska använda
    resultaten i den kliniska vardagen.

  384. Hur ska vi försöka implementera
    våra resultat-

  385. -både de positiva och negativa -
    i den kliniska vardagen?

  386. När man blir tillfrågad om
    att beskriva en studie på detta sätt-

  387. -så tycker jag - även
    när jag föreläser för studenter-

  388. -att jag egentligen alltid
    borde ha en patient med mig.

  389. Så att man får den riktiga berätt-
    elsen från den som har sjukdomen-

  390. -och har varit med om studien.

  391. Martina, som sitter här i salen,
    jobbar på Friskis & Svettis.

  392. Hon gjorde tidigt i projektet
    en intervju med en av våra deltagare-

  393. -som ligger ute på Phys-Cans hemsida.
    Den är tillgänglig för alla.

  394. Jag tycker att den här kvinnan
    på ett bra sätt beskriver-

  395. -hur det är att vara med
    i en träningsstudie.

  396. Så jag tänkte låna er några minuter.

  397. Den tar ungefär fem minuter.

  398. Min första reaktion var
    att jag blev jätteglad.

  399. Då såg jag att jag kunde få en
    struktur i vardagen efter diagnosen.

  400. Sen läste jag
    att läkaren måste godkänna.

  401. Då blev jag:
    "Tänk om jag inte får vara med!"

  402. Vid första behandlingen
    fick jag reda på-

  403. -att jag skulle vara med
    i den högintensiva gruppen.

  404. Då såg jag nog lite skräckslagen ut.

  405. Jag tänkte "hjälp"-

  406. -och såg framför mig hur folk var
    totalt utslagna efter träningspasset.

  407. Typ Biggest loser-känsla.
    Och så är det ju inte.

  408. -Hur är det?
    -Vi har tyngre vikter...

  409. ...vi har konditionsintervallpass,
    men det utgår ifrån de egna värdena.

  410. Så det är väldigt roligt.

  411. Man blir inte totalt utpumpad. Jag
    har inte haft träningsvärk nån gång.

  412. Jag har blivit starkare
    och fått bättre kondition.

  413. Jag tycker att det är kul.
    Jag har aldrig tränat i gym.

  414. Att få lära sig det
    och våga gå in där.

  415. Jag började i februari.
    Så det är några veckor nu.

  416. Det var också första gången man
    skulle hit. Inget hår. Man tänkte:

  417. "Nu kommer alla att stirra.
    Där kommer hon som är cancersjuk."

  418. Ingen brydde sig.
    Man gick in i gymmet, ingen tittade.

  419. Det har avdramatiserat cancer
    för mig, lite.

  420. Det har varit bra för mig. Det har
    stärkt mig att röra mig bland folk.

  421. Det är sällan jag använt min peruk.

  422. Man går hit, tränar-

  423. -och träffar andra i samma situation
    som man kan dela erfarenheter med.

  424. Vi går igenom liknande saker,
    men vi har olika behandlingsformer.

  425. Det är värdefullt
    att dela det med varandra.

  426. Då får man också perspektiv
    på sin egen situation. Det stärker.

  427. Många bitar är bra med att träna
    i det här projektet.

  428. Jag är en ganska vanlig motionär
    och har aldrig gymmat tidigare.

  429. Motionspass och danspass. Jag har
    aldrig kört intervallkondition-

  430. -vilket jag nu tycker är roligt.

  431. Det märks i vardagen.

  432. Jag kan vara jättetrött
    rent mentalt och i kroppen.

  433. Men musklerna fungerar.
    Jag går ut ändå. Musklerna bär mig.

  434. Om kroppen säger "du är trött",
    säger jag "nej, musklerna bär mig".

  435. Så man får en kroppskännedom också,
    faktiskt. Hur kroppen fungerar.

  436. -Du lär känna dig själv?
    -Ja. Också väldigt positivt.

  437. -Bara positivt!
    -Finns det nåt som är utmanande?

  438. Det är en utmaning de dagar
    när man mår sämre att ta sig hit.

  439. Men när man väl är här
    mår man bättre efteråt.

  440. Det finns andra i gruppen. "I dag
    är vi inte pigga." Och så kör vi!

  441. Det är tillåtet att göra det.

  442. Det är så värdefullt.

  443. Jag hade en sån sekvens
    när jag var helt utslagen en gång-

  444. -och kom hit... Då somnade jag
    sju på kvällarna i början.

  445. Och så kom jag hit
    och körde lite tyngre pass.

  446. Den kvällen var jag vaken
    till halv tio. Det var fantastiskt!

  447. Jag får cellgiftsbehandling
    varje vecka.

  448. Trots det ökar jag min muskelstyrka,
    och jag ökar min kondition.

  449. Det tycker jag är otroligt, faktiskt.

  450. Men för mig är det en utmaning
    att vilja bli starkare.

  451. Intervallträningen är en jätterolig
    utmaning för att öka sina sekvenser.

  452. Jag är helt sjukskriven.

  453. Jag är helt fokuserad
    på det här just nu.

  454. Att träna, vara ute, äta bra o.s.v.

  455. Det kan vara tuffare för dem som
    arbetar samtidigt att få ihop det.

  456. -För att träningen sker schemalagt?
    -Ja. Det finns ändå en flexibilitet.

  457. Vissa dagar kanske det inte fungerar.
    Då byter man till en annan dag.

  458. Det finns ett givande och tagande.
    Det är inte att du måste vara här.

  459. -"Jag är gymmare nu."
    -Precis! Fantastiskt!

  460. -Och en intervalltränare.
    -Ja. Det ska jag fortsätta med.

  461. Det är en jättebra träningsform.
    Det är bara att köra!

  462. Jag tycker att hon på ett bra sätt
    illustrerar mycket av...

  463. Många i projektet försöker sprida
    positiva vibbar.

  464. Hon gör det på ett väldigt bra sätt.

  465. Jag tänkte sluta där
    och lämna utrymme för frågor.

  466. Det här blir mina sista ord.

  467. Jag fick tips från nån om ett citat
    från nån doktor Edward Stanley-

  468. -som var nån statsman från England
    för längesen, som redan då sa:

  469. "De som inte har tid
    för fysisk aktivitet"-

  470. -"måste förr eller senare
    avsätta tid för sjukdom."

  471. Tack för att ni lyssnade! Jag hoppas
    att ni kommer tillbaka om nåt år-

  472. -när jag kommer att ha fantastiska
    resultat från vår stora studie.

  473. Tack!

  474. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Träning under behandling av cancer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att träna under en cancerbehandling? Och vad kan fördelarna vara med det? Sussanne Börjeson, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, berättar om en stor nationell studie i ämnet. Syftet är bland annat att förebygga och minimera cancer-relaterad trötthet, förbättra livskvaliteten hos cancersjuka och utvärdera hälsoekonomiska aspekter. Moderator: Daniel Windre. Inspelat den 22 november 2018 på Universitetssjukhuset i Linköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Cancerpatienter, Fysisk träning, Gymnastik, Idrott, Medicin, Onkologi, Tumörer
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.