Titta

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Om UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Inspelningar från föreläsningsserien "Politisk förändring i en orolig värld". Inspelat den 9 oktober, 23 oktober samt 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld : Den lokala politikens digitala utmaningarDela
  1. Kommunen har
    en allmän och en särskild kompetens.

  2. Man ska kunna
    leva tillsammans på den här platsen.

  3. Men vad händer när människor
    lever väldigt mycket på nätet?

  4. Jag ska prata om den lokala
    politikens digitala utmaningar-

  5. -och binda ihop
    vad som händer i vår omvärld-

  6. -och hur det påverkar
    den lokala politiken.

  7. Vi kan börja med att säga att i dag
    lever vi i en digital värld.

  8. Vi möter en mängd olika sökverktyg
    varje dag.

  9. De flesta av oss har en mobiltelefon
    som väckarklocka till och med.

  10. Om vi ska hitta
    ett recept på en god kycklingsoppa-

  11. -går vi till Google
    eller andra sökmotorer.

  12. Tekniken förändrar vardagen
    på många sätt.

  13. När vi handlar... Även om vi inte
    använder en självskanner-

  14. -möter vi en mängd digital teknik
    bara för att få tag på mat.

  15. Många tar hjälp av
    den digitala tekniken i hemmet-

  16. -och har en automatisk dammsugare
    eller gräsklippare.

  17. Vi har också telefoner.
    De är en del av oss själva i dag.

  18. Telefonen kan användas
    för att starta värmen ute i bilen.

  19. Det är sånt man aldrig hade tänkt
    tidigare att man behöver hjälp med.

  20. Att bygga upp tjänster och system
    för att stötta vår vardag-

  21. -är så tekniken bäddas in
    i olika strukturer-

  22. -och därmed i människors vardagsliv.

  23. Ofta tycker vi att det är stressigt
    att hänga med och leva i tekniken.

  24. Men tekniken kan också
    skapa möjligheter att lugna ner.

  25. Här är en mindfulnessapp.
    Det finns massor av såna.

  26. Vi lever i en digital värld, och det
    finns brus omkring oss hela tiden-

  27. -för att vara med och för att koppla
    ur och för att få vardagen att funka.

  28. Det är ju just vad lokal politik gör.

  29. Den tillhandahåller vård, skola
    och omsorg, bostäder och butiker.

  30. Den planerar samhället
    och skapar vägar för bilar.

  31. Den skapar vård och omsorg när vi
    inte kan hålla balans i livet själva.

  32. Vad blir då det lokala
    i en digital värld?

  33. Det ska jag försöka resonera om.

  34. Det lokala är ju
    där demokratin har sin utgångspunkt.

  35. Det är den lokala demokratin
    vi engagerar oss i närmast-

  36. -för att lösa lokala
    och praktiska problem i vardagen.

  37. Det finns också ett samspel
    mellan platsen där vi bor.

  38. Människor har nåt gemensamt
    när vi bor på samma plats.

  39. Därför skapar vi en representation.

  40. Vi vill representera varandras idéer
    och intressen på den lokala platsen.

  41. Det har sitt ursprung i medeltiden,
    där vi sökte oss till samma kyrka.

  42. De som sökte sig till samma kyrka
    samlades i en socken.

  43. "Socken" betyder
    "söka sig till samma plats".

  44. Socken hade ansvar för att lösa
    gemensamma problem utanför kyrkan.

  45. Det kunde handla om
    att bygga en bro över en bäck-

  46. -eller att hjälpa dem som inte
    kunde försörja sig själva.

  47. Minns ni Emil i Lönnebergas
    besök på fattigstugan?

  48. Där representerade man
    och löste problem lokalt.

  49. Vad händer då när det här
    digitaliseras? Vad blir utmaningen?

  50. Jag forskar inte i digitalisering,
    utan i demokrati.

  51. Min bakgrund som statsvetare
    startade i Uppsala.

  52. Den statsvetenskapliga institutionen
    ligger väldigt nära kyrkan.

  53. Kungen - på 1600-talet,
    när Sverige var en stormakt - tyckte-

  54. -att förutom att ha bra präster
    och en god armé-

  55. -behövde man duktiga byråkrater.
    Statsvetenskap blev det första ämnet.

  56. Man lade det i anslutning
    till kyrkomuren, men på utsidan.

  57. Precis som man löser problem
    i den lokala kyrkan-

  58. -skulle vi lösa det
    på nationell nivå.

  59. Jag blev inte byråkrat,
    utan jag blev kvar i forskarvärlden.

  60. Jag forskar om digital delaktighet,
    hur alla människor kan inkluderas-

  61. -och bli en del av "demos", den
    första delen av demokratibegreppet.

  62. Att bli en del av folket
    i ett digitalt samhälle.

  63. Vi forskar också tillsammans
    med Karin Axelsson i Informatik-

  64. -kring hur
    hälso- och sjukvården omorganiseras-

  65. -hur bibliotekens verksamhet
    ser ut i dag-

  66. -och med automatiserat
    beslutsfattande i kommunerna.

  67. Vi jobbar med en bred finansiering.

  68. Bland annat Kungliga bibliotekets
    projekt "Digitalt först".

  69. IS, som står för
    Internetstiftelsen Sverige.

  70. Vi jobbar också med Digidelnätverket
    kring digital delaktighet.

  71. Det är en mängd organisationer-

  72. -som jobbar för att stötta människors
    delaktighet i det digitala samhället.

  73. Det är de här projekten
    jag ska försöka sammanfatta.

  74. I dag ska jag lägga upp
    två teoretiska perspektiv.

  75. Vi forskare sätter ju teoretiska
    perspektiv på samhällsförändringar.

  76. Först ska jag prata om
    att det finns en kommunal kompetens.

  77. Jag menar inte den kompetens
    som vi som människor har-

  78. -utan vad vi har rätt att göra.

  79. Det grundar sig i det som står
    i regeringsformen, vår grundlag-

  80. -och i kommunallagen,
    som är kommunernas grundlag.

  81. Kommunallagen är en bred ramlag.

  82. Kommunen har kompetens inom
    sitt eget geografiska område.

  83. Här är en bild
    på region Östergötland.

  84. Regionerna lyder under kommunallagen.
    De är sekundärkommuner.

  85. Att vara en kommun handlar om
    att det är demokrati underifrån.

  86. Människor som bor i samma område-

  87. -har demokratiskt inflytande över
    hur man organiserar verksamheter där.

  88. Den kommunala kompetensen
    att bestämma var vägarna ska gå-

  89. -hur skolorna ska se ut
    inom vår region...

  90. Det bygger på att kommunen har
    en allmän och en särskild kompetens.

  91. Den allmänna kompetensen säger
    att kommunen får göra-

  92. -allt som medborgarna tycker
    ligger i deras eget intresse.

  93. Här drar man olika gränser.
    Hur långt går medborgarnas intresse?

  94. Den lokala politiken ska definiera
    vad den allmänna kompetensen är.

  95. Kommunerna har därtill särskild
    kompetens inom vissa områden.

  96. Det gäller
    till exempel vård av missbrukare-

  97. -där kommunerna har rätt
    att tvångsvårda personer.

  98. Kommunerna har rätt
    att utföra lokala ordningsstadgor-

  99. -som hur uteserveringar får se ut
    och hur restauranger får ha öppet.

  100. Den allmänna och särskilda
    kompetensen grundas på-

  101. -att man ska kunna leva tillsammans
    på den här platsen.

  102. Men vad händer då när människor
    lever väldigt mycket på nätet?

  103. Hur långt sträcker sig
    den kommunala kompetensen då?

  104. Det är en fråga som inte
    har adresserats i politiken.

  105. Egentligen är
    rubriken i min presentation-

  106. -en uppmaning till
    den lokala politiken-

  107. -att börja resonera om vad
    digital kompetens är för en kommun.

  108. En central fråga är
    vilken geografi det ska gälla.

  109. Är det de frågor
    som finns på en speciell plats?

  110. Hur förstår vi dem
    i relation till digitala medier-

  111. -där du kan vara
    var som helst när som helst?

  112. Om du för att lösa ett lokalt problem
    använder Google Maps-

  113. -som inte alls har med den lokala
    kommunens tjänster att göra...

  114. Vem har då hjälpt dig med problemet
    att hitta i Linköpings stad?

  115. Ja, inte är det
    Linköpings kommunalpolitiker.

  116. Hur förstår vi då det?

  117. Vad är det allmänna uppdraget
    i en digital värld?

  118. Hur långt sträcker sig
    det som är allmän kompetens?

  119. Vad ligger i allmänhetens intresse,
    alltså det gemensamma intresset för-

  120. -att skapa politik och kompetens
    i det här geografiska området?

  121. Hur långt ska vi gå?

  122. Ska vi försöka utveckla
    kommunala internetsäkerhetsaspekter?

  123. Nej,
    där är vi i händerna på stora bolag.

  124. Ska vi utveckla
    sociala plattformar som är kommunala-

  125. -i konkurrens med Facebook,
    ett globalt bolag?

  126. Nja, det vore svårt
    att få bara Linköpingsborna dit.

  127. Sen skulle man kolla att alla
    var folkbokförda i Linköping.

  128. Hur ska vi göra med dem i Vadstena
    som jobbar i Linköping?

  129. Eller de som har sommarstuga här?
    Gränsdragningarna blir annorlunda-

  130. -när vi pratar om den digitala
    världens allmänna kompetens.

  131. Man kan fråga sig vilka nätverk
    som bygger ihop det här.

  132. Finns det särskilda nätverk
    som leder till en särskild kompetens?

  133. Har kommunerna några specifika
    uppdrag? Ja, det har vi absolut.

  134. Att tillhandahålla tjänster på nätet.

  135. Alla som går i skolan
    i Linköpings kommun-

  136. -har en interaktion mellan hem
    och skola på olika webbplattformar.

  137. Det har vi forskat om i en studie.

  138. Här finns det många sätt
    att tänka kring-

  139. -hur den särskilda kompetensen hänger
    ihop med vad som blir digitaliserat.

  140. Här halkar
    verkligen lagstiftningen efter.

  141. Kommunerna försöker göra
    så gott de kan.

  142. Vad är centrala värden
    för kommunernas arbeten?

  143. Jag börjar med en blank sida.
    Vi skulle kunna säga...

  144. Ska vi ha en blank struktur för att
    förstå hur vi gör digitala kommuner-

  145. -eller hur kommuner
    möter digitala utmaningar?

  146. Vi måste använda regeringsformens och
    kommunallagens grundläggande värden.

  147. Det första är ju att offentlig
    service måste vara till för alla.

  148. Allas delaktighet och tillgänglighet-

  149. -är centralt för offentlig
    förvaltning och därmed för demokrati.

  150. Det är viktigt att vi använder
    de gemensamma resurserna effektivt.

  151. Förutom att det ska vara för alla-

  152. -är det viktigt att vi kan värdera
    vad som är rätt och fel.

  153. Att skapa nåt som inte är rätt bara
    för några i de komplexa grupperna.

  154. Det ska vara tillgängligt för alla.

  155. Alla ska uppleva det
    som en effektiv resurshushållning.

  156. Det ska bli rätt användning
    av gemensamma skattepengar.

  157. Men också om det är rätt eller fel
    i relation till lagstiftningen.

  158. Det handlar om de tre centrala
    värdena för offentlig verksamhet:

  159. Demokrati, effektivitet
    och rättssäkerhet.

  160. De blir vägledande i
    hur vi formar offentlig politik.

  161. Därför behöver vi
    en modell av det politiska systemet.

  162. Det här är
    en modell som är väldigt klassisk.

  163. Den här utvecklades
    redan på 1950-talet.

  164. Då såg man samhället i system.
    Det var långt ifrån digitalisering.

  165. Men den här modellen synliggör det
    digitala i ett demokratiskt samhälle.

  166. Vi har ett inflöde med val-

  167. -när människor skickar in idéer
    och försöker få en representation.

  168. Man talar om vilket parti man vill
    ska lösa de offentliga uppgifterna.

  169. Man skickar också in
    skattemedel och sin arbetstid.

  170. Systemet fattar beslut
    och organiserar verksamheter.

  171. Om man till exempel tar ett beslut om
    att man ska ha barnomsorg...

  172. Hur ska vi organisera det?
    Vad innebär en nationell läroplan-

  173. -när det ska organiseras
    i alla möjliga former av förskolor?

  174. Vad ger det sen för utflöde?

  175. Det är tjänster till medborgarna
    i form av olika typer av service.

  176. Det kan vara transfereringar,
    men också infrastruktur-

  177. -som vägar, vatten, avloppssystem,
    men även bredband och wifi.

  178. Om vi tar bort begreppen
    och tänker på digitaliseringen...

  179. När ett samhälle digitaliseras
    får det olika effekter.

  180. I inflödesmodellen leder det till-

  181. -att vi har e-demokrati -
    en digital demokrati.

  182. Vi kan påverka inflödet
    och vilka idéer som kommer fram.

  183. Det gör att vi kan prata
    med politiker på helt andra sätt.

  184. Politiker har egna Instagram-konton
    och de är aktiva på Facebook.

  185. I genomflödet pratar vi om
    en effektiv e-förvaltning.

  186. Ju bättre interna system man har
    i förvaltningen-

  187. -desto mer effektivt
    kan man hantera stora datamängder.

  188. Många av de system vi har i dag,
    med ökad brukarmedverkan-

  189. -bygger på
    att vi har en effektiv e-förvaltning.

  190. I dag får alla barn välja skola,
    och man kan välja om.

  191. Det finns det information om på nätet
    där man kan se tillgängliga tjänster.

  192. Förvaltningen organiserar det genom-

  193. -att ha stora databaser
    om elever och åldersgrupper.

  194. I Linköping, där vi har
    ungefär 40 000-50 000 elever...

  195. Tänk om man skulle sköta skolvalet
    med penna och papper.

  196. Jag skulle se fram emot det kansli
    där man organiserade det på ett sätt-

  197. -där nån elev vill byta och man
    ska kontrollera om det finns plats-

  198. -utan att logga in i
    ett avancerat ärendehanteringssystem.

  199. När det kommer till utflödet
    har vi olika e-tjänster.

  200. De bygger på en kommunal allmän
    kompetens och en särskild kompetens.

  201. Kommunerna får själva hitta på
    vilka e-tjänster man vill ha.

  202. Vill man visa
    öppettider på återvinningsstationen-

  203. -eller ge stöd i hur man sopsorterar-

  204. -som man ibland
    kan hamna i diskussioner om.

  205. Eller e-tjänster som man måste ha.

  206. Man måste
    ha tillgänglighet till ett bibliotek.

  207. Det måste finnas
    information om krisberedskap.

  208. Det är såna utmaningar man möter.

  209. Men vad händer med demokratin
    på nätet? Lokaldemokrati på nätet.

  210. E-demokrati är ett sätt
    att verkligen vara med och påverka.

  211. Jag ska ta
    några snabba exempel på det.

  212. Ett exempel är hämtat från Instagram.

  213. En av våra regionpolitiker
    visar hur hon jobbar i andra medier.

  214. Här sitter hon i en radiostudio.

  215. Hon pratar i gammelmedia, men
    lägger upp det i nya sociala medier.

  216. Strävan är att försöka komma närmare
    de som följer en på sociala medier.

  217. Sociala medier är media utan
    att det är mediers översättning.

  218. Vi kan också ställa frågan
    vem det är som talar.

  219. Är det journalisterna som intervjuar
    henne och redigerar medias inspel-

  220. -eller är det hon själv som lyfter
    fram det hon säger att hon har sagt?

  221. Vilka möjligheter kan dra i gång
    i dialogen efter ett sånt inlägg?

  222. Här visar vi hur sociala medier
    kan sänka tröskeln med ny teknik.

  223. Demokratiskt kan vi föra
    den här dialogen mycket närmare-

  224. -för det finns möjlighet att ställa
    frågor till politiker direkt.

  225. En annan bild
    som kan illustrera det här är...

  226. Man kan jobba med
    sitt identitetsbygge som politiker-

  227. -på ett annat sätt i sociala medier
    än i andra medier-

  228. -där journalisten tolkar
    och skriver över.

  229. Vi i Linköping kanske såg
    den här blå sportbilen fara omkring-

  230. -under valrörelsen.
    Sara Skyttedal åkte i den-

  231. -och hade här parkerat
    bredvid Miljöpartiets bil.

  232. Bilden på Instagram
    följdes av en lång diskussion om-

  233. -vad de ville
    symbolisera för framtidssamhälle.

  234. Vi ser bilden på olika sätt.

  235. Diskussionen som väcktes var
    vad ett klimatsmart samhälle är.

  236. Vad är utveckling? Vad är tillväxt?

  237. Det visade sig att politiker
    lägger olika värden i det.

  238. Värderingarna syns ju bara symboliskt
    i en sån här bild.

  239. Man skriver inte en utläggning om
    att en lådcykel är bättre.

  240. Men den är en symbol för
    ett mer lokalt samhälle-

  241. -än den globalt
    producerade sportbilen.

  242. Sociala medier kan förändra
    den lokala politiken-

  243. -och hur man debatterar.

  244. Här skulle vi ha haft en bild,
    men den kom inte med.

  245. Det var politiker som stod
    med representanter från kvinnojouren.

  246. Under valrörelsen här i Linköping
    ställde kvinnojouren upp politiskt-

  247. -tillsammans med
    en mängd olika partier.

  248. De dök upp i olika Instagram-flöden.

  249. Man använde kvinnojouren till
    att associera sig med.

  250. Man ville visa
    att man var en del i ett nätverk-

  251. -där man såg den lokala kompetensen
    som nåt man behövde prioritera.

  252. Kvinnors säkerhet och trygghet
    var nåt partiet ville visa...

  253. De ville skapa bilder av sin politik.

  254. Vi omformar vad som är
    lokal och global politik.

  255. Politiker i kommunerna
    tar nya initiativ-

  256. -och skapar nya sätt
    att jobba med den nya tekniken.

  257. Det är viktigt att avslutningsvis
    försöka svara på frågan...

  258. Vad är den lokala politikens
    utmaningar i ett digitalt samhälle?

  259. Jag vill avrunda med två frågor.
    Här kan vi konstatera...

  260. Det lokala blir transparent
    och en del av det globala.

  261. Det finns en mängd olika och enklare
    sätt att föra ner stora frågor.

  262. Behövs den lokala politiken
    i en digital och global värld?

  263. Är det nåt vi behöver
    samlas på kyrktrappan och lösa?

  264. Behövs kommunerna?
    Det är en kontroversiell fråga.

  265. Så länge svenska institutioner
    är starka och trögrörliga-

  266. -tror jag att alla svarar
    att den lokala politiken behövs.

  267. Men jag drivs av att ställa
    såna kontroversiella frågor-

  268. -som vi som forskare har rätt
    att göra.

  269. Det är härligt
    att få lyfta de här stora frågorna.

  270. En till fråga är...
    Når den lokala politiken ut?

  271. Når vi ut till det allmänna intresset
    och den allmänna kompetensen?

  272. Svaret på frågan är
    att vi behöver ställa andra frågor.

  273. Utmaningen som finns är
    att vi behöver ställa frågan-

  274. -om politiken lokalt verkligen behövs
    och varför den finns.

  275. Jag hoppas att vi inte
    behöver vänta i 30 år på det.

  276. Hoppas att vi får komma tillbaka
    och resonera om det. Tack!

  277. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den lokala politikens digitala utmaningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under valrörelsen 2018 användes digitala medier på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap
Ämnesord:
Databehandling, Datorer, Digitalisering, Politik, Politik och förvaltning, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Teknik, Utveckling
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den politiska geografin under omförhandling

Hur stora ska kommuner och regioner vara och vilka uppgifter ska de ha? Bo Persson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar och regionreformer. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Borde vi ha färre kommuner?

Borde kommuner och regioner slås samman för att bli mer effektiva och slagkraftiga? Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, diskuterar drivkrafter och effekter av kommunsammanslagningar utifrån aktuell forskning. Inspelat den 9 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Den lokala politikens digitala utmaningar

Under valrörelsen 2018 användes digitala medier på olika sätt. Men vad har politikerna sagt om hur det digitala samhället kan och bör utvecklas? Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, berättar. Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Digitaliseringens omvandling

Mariana S Gustavsson, forskare i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser om digitalisering inom offentlig sektor. Vad ser man för utmaningar och möjligheter? Och hur arbetar man för att skapa utveckling? Inspelat den 23 oktober 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Utveckling och välfärd i krympande kommuner

Förutsättningarna för utveckling och välfärd skiljer sig åt mellan växande och krympande kommuner. Hur kan en vision för framtidens kommuner se ut när förutsättningarna ser så olika ut? Josefina Syssner, docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet, berättar om aktuell forskning. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Politisk förändring i en orolig värld

Lokal attraktionskraft

Det finns en lång tradition av lokalt tillväxtarbete i svenska kommuner. Idag är EU, staten, regionerna och kommunerna involverade i att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt. Hur ser denna djungel av policyidéer och styrning ut? Albin Olausson Algotson, doktorand i statsvetenskap vid Linköpings universitet, föreläser. Inspelat den 6 november 2018 på Linköpings universitet. Arrangör: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning