Titta

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Om UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Föreläsningar och samtal från "Att bygga stad för ungas aktiviteter" - ett nationellt stadsbyggnadsseminarium med tema unga i staden. Här presenteras och diskuteras framgångsrika metoder för att etablera kultur och idrott i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga stad för unga : Introduktion av riksarkitektenDela
  1. När vi bygger städer
    och skapar de miljöer-

  2. -som ska finnas i hundratals år
    ska de vara bra för barn och unga.

  3. Tack så mycket.
    Fantastiskt att få vara här.

  4. Jag har jobbat i två och en halv
    vecka, och jag får redan träffa er-

  5. -och vara med och lyssna och prata om
    det viktigaste i planeringen.

  6. Det viktigaste när vi bygger städer
    och skapar de miljöer-

  7. -som ska finnas i hundratals år
    är att de är bra för barn och unga.

  8. Jättemånga har sagt det innan. Det
    känns som att jag citerar er alla.

  9. Jag tänkte väldigt snabbt berätta
    för er-

  10. -vad Boverket har fått för uppdrag-

  11. -det arkitekturpolitiska målet, hur
    barn och unga kommer in i arbetet-

  12. -och ge lite exempel på vad det
    skulle kunna vara mer handgripligt.

  13. Den nya arkitekturpolitiken
    och hur den påverkar barn och unga.

  14. Det är ju inte
    den första arkitekturpolitiken.

  15. En från 1998, "Framtidsformer",
    fokuserade på objektet.

  16. Det var arkitektur, form och design-

  17. -men väldigt mycket
    objektet arkitektur-

  18. -objekten som var designade.

  19. Man drog i gång med full kraft,
    men sen dalade intresset.

  20. 2014 fattade regeringen beslut
    om en utredning-

  21. -om ett nytt arkitekturpolitiskt mål
    som kallades "Gestaltad livsmiljö"-

  22. -och det ordet säger väldigt mycket.

  23. Perspektivet
    ändrades att gå från objekt-

  24. -till att handla om
    människans livsmiljöer.

  25. Det togs fram en proposition,
    och det kom ett beslut i maj 2018-

  26. -i riksdagen.

  27. Perspektivet om gestaltad livsmiljö-

  28. -handlar väldigt mycket om att
    arkitekturen kan vara ett redskap-

  29. -för att möta samhällsutmaningar.
    Arkitektur är ett kraftfullt verktyg-

  30. -när vi ska jobba med hållbarhet,
    segregation, jämlikhet och sånt.

  31. Det handlar om vårt liv, barn och
    ungas liv, deras vardag, vår vardag-

  32. -och att städer och de miljöer
    som vi bygger där, även landsbygd-

  33. -handlar om våra livsmiljöer,
    barn och ungas livsmiljöer-

  34. -och vi påverkas av dem.

  35. I vissa miljöer känner vi oss
    väldigt välkomna, glada och trygga-

  36. -och många kommer dit då.
    Det skapas arenor för möten.

  37. I andra är vi lite mer otrygga.

  38. Arkitekturen påverkar oss,
    så perspektivet har ändrats-

  39. -från stål och betong
    till att sätta människan i centrum.

  40. Varför det? Hur bytte vi perspektiv?
    Varför kom det en ny politik?

  41. Det finns utmaningar som inte är nya-

  42. -men som vi fokuserar lite mer på nu.

  43. Klimat, segregation,
    bostadsbrist, folkhälsa, jämlikhet.

  44. Vi jobbar i stuprör, men att forma
    en stad även för barn och unga-

  45. -handlar om komplexa processer,
    helhetssyn, delaktighet.

  46. Det här är inget unikt för Sverige,
    för nu pratar hela jordklotet om det.

  47. Hela världen pratar om det här nu.

  48. FN. New Urban Agenda har fördjupat
    stadsutvecklingsperspektivet.

  49. Mål 11 i Agenda 2030
    om hållbara samhällen och städer.

  50. Så här ser målet ut. Arkitektur,
    form och design ska bidra-

  51. -alltså vara ett verktyg,
    agera ett verktyg-

  52. -när vi jobbar för ett hållbart,
    jämlikt, mindre segregerat samhälle-

  53. -med omsorgsfullt gestaltade
    livsmiljöer. Ja!

  54. Vi får ju inte glömma att gestalta
    livsmiljöerna. Vi ska gestalta dem-

  55. -för vi gestaltar
    staden där vi ska leva.

  56. Glöm inte bort
    att det också handlar om form.

  57. Där alla ges goda förutsättningar,
    även barn och unga.

  58. Att påverka utvecklingen
    av den gemensamma miljön.

  59. Dialog, delaktighet, form, funktion-

  60. -arkitekturen som verktyg och det
    som arkitekturen ska vara bra på:

  61. Att förmedla den där känslan av
    att vi känner oss välkomna.

  62. Politiken står på tre ben. Det är en
    proposition, ett beslut som agerar-

  63. -som en arkitekturpolicy
    som är styrande och vägledande-

  64. -och det finns också
    en strategi för levande städer-

  65. -om hållbarhetsaspekter
    som grönska, mobilitet och sånt.

  66. Ett råd ska jobba med de frågorna.
    Elva myndigheter, länsstyrelser-

  67. -och Sveriges Kommuner och Landsting
    bildar en nationell struktur-

  68. -som ska gå från ord till handling.

  69. Men målet
    och den nationella strukturen...

  70. Vad säger den om barn och unga?
    Man kan skriva in sökord.

  71. "Barns livschanser kan förbättras av
    att växa upp i en god bebyggd miljö."

  72. "I stadsplanering och byggande är
    barns och ungas perspektiv viktiga."

  73. "Det krävs ett inkluderande arbete
    där barn och unga ges inflytande."

  74. Barns perspektiv.

  75. Barns eget perspektiv eller vårt
    vuxna perspektiv på vad barn behöver.

  76. "Barns bästa bör komma i främsta
    rummet vid beslut som rör dem."

  77. Riksdagsbeslut. Tungt. Okej?

  78. Det handlar om att arkitekturen
    är mer än den byggda miljön.

  79. Den är funktionerna som skapas och
    relationerna som den också skapar.

  80. Det här finns i alla skalor från
    stadsplanering till minsta detalj.

  81. Det handlar både om den fysiska
    utformningen och processen.

  82. När vi gör detta... Jag behöver inte
    säga det här till er egentligen.

  83. Vi måste verkligen tänka på att det
    inte är vårt vuxna perspektiv...

  84. ...på vad som är bra för barnen,
    utan barns eget perspektiv.

  85. Ett exempel är Göteborg, som har
    tagit fram en barnkonsekvensanalys-

  86. -och den kan få illustrera lite.

  87. En matris visar att vi måste jobba-

  88. -från regionskalan
    till byggnad-plats-skalan.

  89. En rad ledord beskriver
    vad som måste vara bra i alla skalor.

  90. Vid dialog med barn har man en matta
    där man får ställa sig på rutan.

  91. "Så här upplever jag det
    ur regionperspektivet."

  92. "Nu är jag nere i stadsperspektivet."

  93. De här dialogerna
    funkar faktiskt skitbra.

  94. Sammanhållen stad.
    Staden ska fysiskt hänga samman.

  95. Gator, vägar och relationsmässigt.

  96. Samspel. Det måste finnas
    platser i staden i bra lägen-

  97. -på ett sånt sätt att de också är
    trevliga att vistas på-

  98. -med rätt innehåll för vardagslivet.
    Vad behöver barn och unga i vardagen?

  99. Identiteten. Känslan.
    "Känner jag mig välkommen?"

  100. "Hittar jag dit? Vi möts vid trädet."
    Hälsa och säkerhet är superviktigt.

  101. Det var i hela skalan
    från region och stad, som i Kiruna-

  102. -där man flyttar en hel stad,
    människor och relationer.

  103. Eller i Malmö
    där man stänger av en gata-

  104. -för att skapa utrymme för möten
    mitt inne i stan.

  105. Eller i Alingsås på kulturhuset-

  106. -där byggnaden lockar, och innehållet
    i byggnaden är välkomnande.

  107. Genom hela processen: planering.

  108. Göteborgs översiktsplan,
    den riktigt stora skalan.

  109. Hur involverar vi när man bygger
    och låter barn vara med och bygga?

  110. Som i ett av en stads utsatta områden
    där barn och unga gjorde skissen-

  111. -men sen också byggde platserna.

  112. Förvalta. Var med. Kanske inte alltid
    bestämma att "trädet ska vara här"-

  113. -men ta hand om det.
    Det skapar sammanhang.

  114. Aktivera. Jubileumsparken har varit
    nominerad till oerhört många priser.

  115. Barn och unga har involverats i
    hela processen: planering, byggande-

  116. -skötsel och här aktivering.
    Ungdomar från alla stadsdelar.

  117. Så ser det ut på platsen
    med de temporära byggena.

  118. Det handlar om barns eget perspektiv
    och naturligtvis om delaktighet.

  119. Det handlar om arkitektur
    i alla skalor-

  120. -från stadsplaneringsskalan
    ner till minsta detalj.

  121. Det finns nu en nationell struktur.

  122. Boverket har kontakt med
    statliga myndigheter, länsstyrelser-

  123. -regioner och städer. Jag träffade
    tio stadsarkitekter förra veckan.

  124. Rådet för hållbara städer
    jobbar aktivt med frågorna-

  125. -så nu kommer det att hända saker.

  126. Det här är en bild från invigningen
    av Rosens röda matta i Malmö-

  127. -ett stort dialogprojekt i Rosengård-

  128. -med ett gäng tjejer som skapade sin
    egen plats, deras eget perspektiv.

  129. I går stod jag
    på Form och Design Center i Malmö-

  130. -och skulle föreläsa
    om arkitekturpolitiken.

  131. Precis innan mig föreläste
    några tjejer om det nya projektet.

  132. Ett rum för barn och unga
    på Stadsbiblioteket i Malmö.

  133. Det var samma gäng, Tjejer
    i Förening, som drev den processen.

  134. De lärde sig.
    De fick självförtroende-

  135. -och kunskap i dialog, delaktighet
    och stadsplanering.

  136. De utbildar sig, Rosengårdstjejerna.

  137. Nu håller de i andra dialogprocesser
    som bara blir bättre och bättre-

  138. -och tillsammans med Malmö stad
    har de tagit fram den här handboken-

  139. -och den tycker jag att ni ska titta
    på. Det är ett ytterligare tips.

  140. Tack så mycket för mig.

  141. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Introduktion av riksarkitekten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur, Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Stadsplanekonst, Stadssociologi, Urban politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Panelsamtal - att bygga stad för ungas aktiviteter

Ett panelsamtal med olika perspektiv på stadsbyggnad. Medverkande: Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket, Marina Högland, idrottsdirektör i Stockholm, Robert Olsson, kulturdirektör i Stockholm, och Eva Bergquist, chef för kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting. Moderator: Carlos Rojas. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Introduktion av riksarkitekten

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Barnens röst i stadens rum

Lars Jonsson och Barbara Ekström från Göteborgs stad berättar om Stadens rum, ett forum som har utgjort ett kreativt växthus för att undersöka olika konstuttryck och kulturyttringar i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Fokus Skärholmen

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Inkluderande aktivitetsplatser

Det har byggts många offentliga aktivitetsytor i svenska städer det senaste decenniet. Många av dessa domineras dock av en brukargrupp, främst killar. Karin Book, doktor i kulturgeografi och lektor i idrottsvetenskap, berättar om projektet Equalizer och diskuterar hinder och möjligheter för aktivitet i det offentliga rummet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Rotterdam bygger för framtiden

För några år sedan var hamnstaden Rotterdam riktigt illa ute. Drogmissbruk och kriminalitet, hög arbetslöshet och ett rykte om sig attraherade fler med missbruksproblematik. Denis Wiering, programchef för ungdomsstrategi i Rotterdam, berättar om hur man förändrade situationen och genom sociala satsningar och innovativ arkitektur skapades en stad med fokus på talangutveckling, hälsa och säkerhet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Fokus Skärholmen

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Större än Picasso

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och ta del av de frågor som dyker upp längs vägen. Bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.