Titta

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Om UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Föreläsningar och samtal från "Att bygga stad för ungas aktiviteter" - ett nationellt stadsbyggnadsseminarium med tema unga i staden. Här presenteras och diskuteras framgångsrika metoder för att etablera kultur och idrott i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga stad för unga : Fokus SkärholmenDela
  1. Skärholmen var på nått vis
    juvelen i kronan-

  2. -i Stockholms stads förortsutbyggnad,
    med Vällingby och Farsta.

  3. I Skärholmen skulle alla moderna
    stadsbyggnadsideal förverkligas.

  4. Välkommen till Skärholmen.

  5. Jag heter Karin Ahlzén. Jag är
    projektchef för Fokus Skärholmen-

  6. -Stockholms stads mest intressanta
    stadsutvecklingsprojekt nu.

  7. Det är aldrig nån som säger emot.

  8. Välkommen till Skärholmens torg.
    Det är en fantastisk plats.

  9. Här samlas offentlig och kommersiell
    service på en och samma plats.

  10. Här finns SKHLM,
    mat från hela världen-

  11. -stadens bästa och billigaste
    grönsaker på torget-

  12. -kyrka, moské,
    skola, sporthall, simhall-

  13. -medborgarkontor och Stadsteatern.
    En levande och spännande plats.

  14. Som arkitekt menar jag
    att det är ett bra stadsrum.

  15. Det är en bra skala.
    Det är en bra plats i staden.

  16. Men det är också så här:
    "Välkommen till Skärholmen."

  17. Skärholmen planerades och byggdes
    under miljonprogrammet på 60-talet.

  18. Trafikseparering var idealet.

  19. På många platser är
    det dubbla asfaltsytor-

  20. -och en hel del grönska som inte har
    så högt rekreativt värde.

  21. Det finns många platser som människor
    upplever som otrygga.

  22. Skärholmen är en av Stockholms stads
    14 stadsdelsområden.

  23. Stockholm är indelat i 14 såna.

  24. Det är det som ligger
    längst sydvästerut-

  25. -för er som inte är bekanta
    med Stockholms stads geografi.

  26. Med Skärholmen menar jag
    hela det administrativa området.

  27. Det består av Vårberg, Skärholmen,
    Sätra och Bredäng.

  28. Fokus Skärholmen
    är hela det här området.

  29. Fyra stadsdelar
    som byggdes ungefär samtidigt.

  30. Bredäng tidigt 60-tal...
    Vårberg stod färdigt runt 1970.

  31. Allt gjordes på en gång.

  32. Stockholms stad köpte marken av ett
    antal gårdar. Det var jordbruksmark.

  33. På tio år
    byggde man allt på en enda gång.

  34. Fyra stadsdelar som har fantastiska
    stadskvaliteter.

  35. Här finns mycket grundläggande
    på plats.

  36. Tunnelbana, fyra okej centrum...

  37. Det som behövs i vardagen
    finns i alla fyra stadsdelarna.

  38. Skärholmen är det stora centrumet.

  39. Även Bredäng, Sätra och Vårberg
    har ICA, apotek, frisör och kebab.

  40. Det där man behöver
    på väg hem från jobbet...

  41. Här finns Sätraskogens naturreservat-

  42. -ett fantastiskt rekreationsområde
    stort som Djurgården.

  43. Stadsdelarna har närhet till Mälaren
    med stränder och promenadstråk.

  44. Det finns oerhörda kvaliteter.
    Här finns nåt att bygga vidare på.

  45. "I förhoppning om att Skärholmen
    ska motsvara allas förväntningar"-

  46. -"om en stad för lyckligare människor
    och ett rikare liv."

  47. "Kort sagt: En stad att leva i."

  48. Så sa Prins Bertil när han
    invigde Skärholmens centrum-

  49. -den 8 september 1968.

  50. En stad att leva i... Det är väl
    en ganska bra målsättning?

  51. Dagen efter stod det i DN:
    "Riv Skärholmen."

  52. Den här historien är intressant.

  53. Skärholmen var på nått vis
    juvelen i kronan-

  54. -i Stockholms stads förortsutbyggnad,
    med Vällingby och Farsta.

  55. I Skärholmen skulle alla moderna
    stadsbyggnadsideal förverkligas.

  56. Bilålderns storcentrum.
    Parkeringshus för 4 000 bilar.

  57. Det var USP:en
    med Skärholmens centrum.

  58. Skärholmen har varit diskuterat
    och kritiserat från dag ett.

  59. Det är inget nytt
    att miljonprogrammet är ifrågasatt.

  60. Minns ni filmen "Äppelkriget"?
    Hasse och Tages film...

  61. Tyskarna har köpt Österlen
    och ska bygga ett nöjesfält.

  62. De köper slottet
    och greven ska flytta ut.

  63. Man frågar vart greven ska flytta.
    "Till Skärholmen", säger han.

  64. Då förstår man
    hur synd det är om honom.

  65. Det är intressant,
    den här diskussionen...

  66. Skärholmen fick stå modell-

  67. -för betongarkitektur
    och miljonprogrammet-

  68. -men det är en plats
    med höga kulturhistoriska värden-

  69. -sympatisk bebyggelse
    och en ganska stor blandning.

  70. Efter detta har det inte skett
    nån stadsutveckling i Skärholmen.

  71. Det är nyckeln till den situation
    Skärholmen är i i dag.

  72. Nåt enstaka punkthus har dimpt ner
    i nån skogsbacke-

  73. -men nån kontinuerlig stadsutveckling
    finns inte där.

  74. Förrän nu.

  75. Bakgrunden
    till det uppdrag jag leder är-

  76. -att i budget 2016
    fick exploateringsnämnden-

  77. -i uppdrag att genomföra
    Fokus Skärholmen-

  78. -med målsättningen
    minst 4 000 nya bostäder.

  79. Det är 25-20 % mer
    än vad som finns där i dag.

  80. I juni 2016
    fick projektet uppdraget-

  81. -att vara ett profilprojekt
    för socialt hållbar stadsutveckling.

  82. I mars 2017-

  83. -beslutades det
    om förstärkt projektstyrning.

  84. Det viktiga är det som står sist:

  85. "I syfte att samordna stadens
    förvaltningar och bolag"-

  86. -"och stärka
    det lokala perspektivet."

  87. Det är det vi har pratat om här.

  88. Att samordna stadens förvaltningar
    och bolag.

  89. Det är inte bara ett byggnadsprojekt
    med hus och gator.

  90. Det är också platser
    för barns och ungas aktivitet-

  91. -kulturinnehåll, idrott och skola.

  92. Jag har en styrgrupp med direktörer
    från både de hårda förvaltningarna-

  93. -stadsbyggnads-, trafik-
    och exploateringskontor-

  94. -men också idrotts-, utbildnings-
    och kulturförvaltningen.

  95. Projektet har som ambition att föra
    ihop innehållet med det hårda.

  96. Det är jättespännande.

  97. Lite snabb fakta om Skärholmen.
    Det här är väldigt viktigt.

  98. Stockholms stads snittsiffror
    är det ni ser inom parentes.

  99. Här bor många människor
    med utländsk bakgrund.

  100. Barn och unga - skolbarnen -
    är i mindre utsträckning...

  101. ...behöriga till gymnasiet
    när de går ur nian.

  102. Arbetslösheten är
    större än i resten av staden.

  103. Medelinkomsten är lägre.
    Valdeltagandet är lägre.

  104. Det här är en socialt utsatt
    stadsdel, kan man konstatera.

  105. Ni ser längst ner
    medlemskap i idrottsföreningar.

  106. Det är stor skillnad mellan
    Skärholmen och Stockholm i snitt.

  107. Ett profilprojekt för hållbar social
    stadsutveckling... Var kom det ifrån?

  108. Under förra mandatperioden
    fanns en hållbarhetskommission.

  109. Det arbetet började med den här
    rapporten. Hur många har sett den?

  110. Ögna igenom den-

  111. -för den är bra och tydlig.

  112. Den har tagit sin inspiration
    i Malmökommissionen-

  113. -och Jämlikt Göteborg.

  114. De tre storstäderna
    har gjort motsvarande arbete.

  115. Den här rapporten
    visar det alla redan visste-

  116. -att skillnaderna mellan människor
    i Stockholms stad är stora.

  117. Skillnader i möjligheter
    att förverkliga sina drömmar.

  118. Skillnader i livsvillkor.

  119. Skillnader i barns och ungas
    uppväxtvillkor är stora.

  120. Den visar också att skillnaderna
    också finns på stadsdelsnivå.

  121. Det finns en geografisk segregation
    i staden-

  122. -och de här skillnaderna växer.

  123. Barn som växer upp
    i en viss stadsdel-

  124. -har mindre chans än ett barn
    som växer upp i en annan stadsdel.

  125. Och så kan det väl ändå inte få vara?

  126. Efter detta fick stadsdelarna
    i uppdrag att ta fram-

  127. -lokala utvecklingsprogram
    för att möta skillnaderna.

  128. Nu blir det mycket styrdokument
    men det är bra med historik.

  129. Lokalt utvecklingsprogram
    för Skärholmen.

  130. Det var så här vi tog oss an-

  131. -uppdraget att vara ett profilprojekt
    för socialt hållbar stadsutveckling.

  132. Det är att utgå
    från de lokala behoven.

  133. Det är det som beskriver
    vilka frågor vi ska prioritera.

  134. Social hållbarhet är en sak i
    Skärholmen, nåt annat på Östermalm-

  135. -nåt annat i Bromma
    och nåt annat i Rinkeby.

  136. Vilka frågor är viktiga
    för just den här platsen?

  137. Här är målformuleringarna
    i Skärholmens utvecklingsprogram-

  138. -och de frågor vi har valt
    att prioritera.

  139. Mycket handlar
    om barns och ungas livssituation.

  140. Skola, fritidsaktiviteter och
    tillgång till bra offentliga miljöer.

  141. Mycket handlar om sysselsättning
    hos kvinnor och unga vuxna.

  142. Trygghetsfrågan är central för alla,
    men inte minst för barn.

  143. Här är de pågående detaljplanerna
    inom Fokus Skärholmen.

  144. Den här bilden visar att det händer
    saker i alla fyra stadsdelar.

  145. Det finns ett intresse att vara med
    och bygga och förändra-

  146. -från Vårberg till Bredäng. 6 500
    bostäder i pågående detaljplaner.

  147. 4 000 var målet. Ja!

  148. Här ser ni en blandning av stora
    och små planer i lite olika skeden.

  149. Vi sätter spaden i marken i några
    och andra är i ett tidigt skede.

  150. De stora planerna gör ett viktigt
    jobb som vi har pratat om tidigare:

  151. Att knyta ihop stadsdelarna
    med varandra.

  152. Att fysiskt koppla ihop
    stadens olika delar med varandra.

  153. De fyra stadsdelarna planerades
    som öar runt tunnelbanestationerna.

  154. Om man ska promenera
    från Sätra till Skärholmen i dag-

  155. -tar trottoaren plötsligt slut
    och man fattar inte var man är.

  156. Att knyta ihop de olika delarna
    genom stadsbyggande är viktigt.

  157. Här är vår målbild
    och de ledord vi jobbar efter.

  158. Den inre cirkeln är mål
    och den yttre är strategier.

  159. Det blå beskriver
    den process vi vill ha.

  160. Delaktighet, förstås. Det bor 36 000
    människor i Skärholmen i dag.

  161. Det är viktigt
    att ta del av deras kunskaper-

  162. -och att de känner sig delaktiga.

  163. Det är också ett lärande för oss,
    en kunskapsutveckling om platsen-

  164. -men också för dem i Skärholmen-

  165. -som nu kan förstå
    hur man kan vara med och påverka.

  166. Det rosa handlar
    om den fysiska miljön.

  167. Sammanhållen... Vi ska göra
    en mer sammanhållen stadsdel...

  168. ...men också varierad.

  169. Hela Skärholmen byggdes
    på tio års tid.

  170. Det är väldigt mycket hyresrätter
    med tre rum och kök.

  171. Det var standard på den tiden.

  172. Det innebär att vi har utmaningar
    med trångboddhet.

  173. Det vi lägger till ska bidra
    med variation och mångfald.

  174. Det gröna är det innehållsliga.

  175. Levande och innehållsrik
    vill vi att Skärholmen ska vara.

  176. De lokala centrumen är viktiga.
    Barn och unga står i centrum.

  177. Man ska använda kultur som drivkraft
    i en sån här utveckling.

  178. Här är grönsakshandlaren
    på Skärholmens torg.

  179. De billigaste grönsakerna i staden.
    2 för 10, ser ni det?

  180. En lokalt förankrad process...
    Det var en ful bild.

  181. Det är viktigt med dialog
    med medborgarna i Skärholmen.

  182. Vi har haft olika typer av dialoger.

  183. Vi hade en tidig dialog
    - Bästa platsen...

  184. ...där Skärholmsborna fick peka ut
    vilka platser de uppskattade mest...

  185. ...och vilka
    man tyckte skulle utvecklas.

  186. Det var ett bra kunskapsunderlag
    för oss.

  187. Människor reagerar olika
    på en fråga-

  188. -där det inte finns nåt
    att reagera på.

  189. Många vuxna undrade
    vad de skulle bli arga på.

  190. Men många barn pekade ut platser.

  191. "Här brukar vi leka. Det här borde ni
    utveckla. Det här drömmer jag om."

  192. Vi gjorde även en fördjupningsstudie
    hos Skärholmsborna...

  193. Jag ska passa över till dig, Carlos,
    alldeles strax.

  194. ...för att få veta mer
    om Skärholmsbornas förväntningar.

  195. Barnkonsekvensanalyser
    har vi genomfört-

  196. -men också alla PBL-reglerade
    situationer, som samråd.

  197. Där har vi brassat på extra.
    Samråd är att ställa ut förslag.

  198. Det kan man göra antingen på
    tekniska nämndhuset på Kungsholmen-

  199. -eller genom att i Skärholmen visa
    upp det med VR-glasögon.

  200. Man har en plats i Skärholmen
    med utställningar.

  201. Man bjuder in
    till olika typer av dialoger.

  202. På bilden
    ser vi det här med VR-glasögon-

  203. -som göteborgarna
    tog som ett exempel.

  204. Det var ett jättebra sätt att
    kommunicera med just barn.

  205. Det lockar många. Det verkar
    spännande. Det var ett bra verktyg.

  206. Det var inte bara nåt häftigt utan
    det funkade i dialogen med barnen.

  207. Fördjupningsstudien, Carlos.
    Berätta om den.

  208. Jag kom in utifrån som utredare
    i det här projektet.

  209. Det fanns ganska mycket material-

  210. -och processen som Karin visade upp
    är viktig-

  211. -för markanvisningarna
    och hur de går till.

  212. När jag kom in
    hade ni gjort ett antal saker redan.

  213. Ni hade gjort Bästa platsen.

  214. Det hade funnits en markanvisning
    där de intresserade bolagen-

  215. -hade definierat hur de kunde bidra
    till den sociala hållbarheten.

  216. Vi tittade på det
    och på material som fanns tidigare.

  217. Det fanns barnkonsekvensanalyser
    och mycket genererat material.

  218. Tillsammans blev det så...

  219. Kedjan jag tycker om
    i Stockholms stad...

  220. Det börjar med att Skillnadernas
    Stockholm kartlägger hela staden-

  221. -och visar vilket problemet
    som är störst i Skärholmen.

  222. Det där problemet är störst i Bromma.
    Det är de lokala situationerna.

  223. Utifrån det
    kan varje stadsdel arbeta.

  224. I Skärholmen hade man gjort
    den lokala utvecklingsplanen-

  225. -där vissa områden var prioriterade.

  226. Kvinnor skulle ha mer tillgång
    till de offentliga rummen-

  227. -och fler mellan 16-29 år
    skulle hitta sysselsättning.

  228. De områdena var kopplade
    till siffrorna som Karin visade.

  229. Det finns statistik på att områdena
    i Skärholmen bör prioriteras.

  230. Men statistik är ju bara statistik.

  231. Det blev intressant att fördjupa
    förståelsen för statistiken.

  232. Vi hade behovet att bättre förstå-

  233. -situationen för arbetssökande och
    kvinnor som undviker vissa platser.

  234. Vad är det för situation
    som genererar det här?

  235. Vi ville också förstå helheten
    bättre.

  236. Vi utformade en studie-

  237. -där en del handlade
    om de generella delarna-

  238. -som vad vi vill ska byggas, vad vi
    vill ha för platser, vad vi saknar-

  239. -som vi var inne på
    i tidigare föreläsningar.

  240. En annan del blev specifik
    för de olika målgrupperna.

  241. Vi pratade med arbetssökande
    om vad de behövde-

  242. -för att komma i sysselsättning-

  243. -och hur det kanske kunde genereras
    av Fokus Skärholmen-processen.

  244. Ett annat mål var-

  245. -att fler barn skulle skrivas in
    på förskola, i framför allt Vårberg.

  246. Vi frågade specifikt föräldrar
    om det.

  247. Vi frågade alla om trygghet,
    men specifikt kvinnor-

  248. -om vad som skulle öka tryggheten
    på vissa platser.

  249. Ett material började genereras
    och ge svar på frågor.

  250. En viktig del av processen
    kom innan vi gjorde studien-

  251. -som bestod av intervjuer
    med 186 invånare i områdena.

  252. Innan vi gjorde intervjuerna
    hade vi samlat nästan alla aktörer-

  253. -som skulle komma att ha en roll
    i Fokus Skärholmen-

  254. -både byggbolag, bostadsbolag-

  255. -arkitekter, konsulter från alla
    förvaltningar och föreningslivet.

  256. De hade samlats
    för att titta på det vi hade-

  257. -och vad som hade kommit fram
    angående social hållbarhet-

  258. -och fick en gemensam förståelse för
    vad social hållbarhet är, här och nu-

  259. -och hur vi ska jobba med det.
    Vad behöver man veta?

  260. Tillsammans formulerade-

  261. -de här 70 personerna
    som var med i våra workshops-

  262. -frågor som vi ville ha svar på.

  263. Hur ska vi bygga?
    Vad vill ni ha för färg på husen?

  264. Hur blir Skärholmen
    Stockholms bästa plats?

  265. Vi utformade den här studien
    där vi intervjuade ganska många-

  266. -och fick svar som hjälpte oss
    med hur vi skulle formulera-

  267. -målen för arbetet
    med social hållbarhet konkret.

  268. Vi förstod ganska snabbt
    när vi intervjuade arbetssökande-

  269. -att de inte var intresserade av-

  270. -gå i mentorskap
    eller ha utbildningar-

  271. -utan de ville bli anställda.

  272. Man behöver bara ruckas om i det...

  273. Det ledde till att vi formulerade
    i direktanvisningsprocessen-

  274. -en fråga med poängsättning.

  275. "Hur ska ni göra för att uppfylla
    målet om lokal rekrytering?"

  276. Jag kommer till det, Carlos.
    Nu går du händelserna i förväg.

  277. Karin kommer att gå in på det mer.

  278. Det var en process som fördjupade
    förståelsen för statistiken-

  279. -och gjorde att vi kunde upptäcka
    nya saker i statistiken.

  280. Vi sökte upp grupper som normalt
    inte kommer till tals i processen.

  281. Vid den vanliga processen
    når man ungefär samma människor.

  282. Här sökte vi upp kvinnor-

  283. -människor utanför arbetsmarknaden
    eller barn.

  284. Det gav oss en fördjupad förståelse
    för platsen.

  285. Jag ska visa en bild
    från en barnkonsekvensanalys-

  286. -om vilka platser barn
    upplever som otrygga.

  287. Otrygghet är en viktig fråga
    som var med i fördjupningsstudien.

  288. Vårberg är den plats som många
    upplever som allra mest otrygg.

  289. De orange ringarna är platser
    man upplever som otrygga.

  290. Skolorna är utmärkta på kartan.

  291. Det finns flera platser
    man upplever som otrygga.

  292. Centrumen är oerhört tydliga.
    Där upplever man störst otrygghet.

  293. Vårbergs centrum är den plats
    man tydligast upplever som otrygg-

  294. -och som många undviker.

  295. Kvinnor och flickor undviker platsen
    i störst utsträckning-

  296. -p.g.a. otrygghet.

  297. Det är ett demokratiskt problem
    att offentliga rum-

  298. -inte är tillgängliga för alla.

  299. Det här med olika perspektiv
    kom fram i fördjupningsstudien.

  300. Vad är det människor är rädda för?

  301. Det är sorgligt.
    Vi är rädda för varandra.

  302. Vuxna är rädda för barn
    och barn är rädda för vuxna.

  303. Det är viktigt att förstå
    de olika perspektiven.

  304. Vuxna är rädda för unga killar
    med huvjacka som står och hänger.

  305. Barn är inte rädda för dem,
    för det är deras storebrorsor.

  306. Barn är rädda för "fullisar".

  307. Vuxna som beter sig irrationellt,
    tycker barn är obehagligt.

  308. Ett citat löd:
    "Jag såg en kille som stod och sov."

  309. Man förstår
    att det känns väldigt obehagligt.

  310. En som började dansa på torget helt
    plötsligt... Det var också läskigt.

  311. Skillnadernas Stockholm, ett lokalt
    utvecklingsprogram i Skärholmen.

  312. Efter fördjupningsstudien
    tog vi fram sju prioriterade områden-

  313. -i Fokus Skärholmen,
    den här rapporten vi tog fram.

  314. Vilka sju områden är prioriterade?

  315. Till dessa fanns det konkreta nycklar
    till hur man ska göra.

  316. Det här var underlaget i den
    markanvisningsprocess vi sen gjorde.

  317. När byggaktörerna ville bygga
    i Skärholmen-

  318. -och köpa mark från Stockholms stad-

  319. -satte vi ett fast pris på marken-

  320. -och den som svarade bäst på de här
    frågorna fick köpa marken.

  321. De som svarade bäst
    fick vara med i processen.

  322. Ni ser boende och stadsmiljö
    för lokala behov.

  323. Att möta trångboddheten i Skärholmen-

  324. -och lägga till lägenheter
    med fler rum-

  325. -och erbjuda lägenheterna, i första
    hand, till dem som bor i Skärholmen.

  326. Att bidra till trygghet och kvinnors
    tillgång till det offentliga rummet.

  327. Att bidra till barns och ungas
    aktivitet inom kultur och idrott.

  328. Det är klart att byggaktörerna
    kan göra ett jobb i det.

  329. Den som bäst kunde svara
    på sysselsättningsgraden-

  330. -fick en markanvisning i Skärholmen.

  331. Det blev verkligen så. Det som sen
    blev de konkreta nycklarna-

  332. -kom från invånare
    vi hade intervjuat-

  333. -och det vi hade med oss från
    barnkonsekvensanalyserna var svaret.

  334. "Vad gör dig trygg i Vårbergs
    centrum?" "När det händer saker."

  335. Fem hårda killar bland en massa
    människor, blir de inte så läskiga.

  336. Blir det slitet och de står där
    själva, kan det vara läskigt.

  337. Nyckeln för trygghet-

  338. -kunde vi kombinera
    med en aktivitetsnyckel.

  339. Det behöver hända fler saker
    i de offentliga rummen.

  340. Den som kan föreslå ett sätt
    att samverka med lokala föreningar-

  341. -för att skapa aktiviteter i de
    offentliga rummen, har större chans.

  342. Man bidrar mer
    till den sociala hållbarheten-

  343. -än om man bara bygger nya hus-

  344. -vilken man ändå ska göra.

  345. Det blir konkret. Gör du det här
    kommer det att göra skillnad.

  346. Det här var lyckosamt.
    Att konkretisera social hållbarhet-

  347. -gjorde att byggaktörerna
    begrep vad vi var ute efter.

  348. Vi fick mycket uppmärksamhet
    för den här processen.

  349. "Sex byggherrar vann kampen."
    Det var roligt.

  350. Per Jutner från Storstaden AB
    är glad att han får vara med.

  351. Jag tror många aktörer tyckte att det
    var ett bra sätt att jobba på.

  352. De fick tänka efter
    hur de kunde bidra.

  353. Frågorna var konkreta så det var
    en process hos dem med.

  354. Fler av bolagen hade intressanta
    idéer på det här med aktiviteter-

  355. -och på att samverka med
    civilsamhället och föreningslivet.

  356. Det här med anställning...

  357. Om varje bolag bidrar
    med fem anställningar var-

  358. -blir det ganska många personer-

  359. -som Jobbtorg i Skärholmen
    kan göra en utbildning för.

  360. Att konkretisera på det här sättet-

  361. -gjorde att byggaktörerna
    var intresserade av att vara med.

  362. Sammanhållen och varierad...
    Den fysiska miljön...

  363. Fler bostäder är motorn.

  364. Det är det stora behovet
    och det som gör mycket av jobbet.

  365. Vi hade en lokal utställning
    i Skärholmen av arkitektbilderna.

  366. Då kom det in ungdomar efter skolan
    och kollade.

  367. En kille sa: "Är det här Skärholmen?"

  368. "Ja, det är Skärholmen om tio år."

  369. "Fett najs, här ska jag bo kvar."

  370. Det är den idén
    man vill ge ungdomarna.

  371. Det här är en bild från Vårberg,
    bland annat.

  372. Många av detaljplanernas syfte är-

  373. -att knyta stadsdelarna
    närmare varandra-

  374. -och skapa mötesplatser
    mellan stadsdelarna.

  375. Här är ett tydligt exempel
    på den idén.

  376. Det är en detaljplan
    mellan Bredäng och Mälarhöjden.

  377. Om man åker tunnelbana
    mellan Bredäng och Mälarhöjden-

  378. -gör man en stor socioekonomisk resa
    mellan två tunnelbanestationer.

  379. Bredäng är ett utsatt område.
    Mälarhöjden är ett villaområde.

  380. Möjligheterna till mötesplatser
    mellan de här stadsdelarna-

  381. -är i dag ganska små.

  382. Det här är ingen mötesplats
    för människor.

  383. Det är en social
    och en geografisk segregation.

  384. Det är mycket barriärer i staden-

  385. -som gör att människor med olika
    förutsättningar inte möts.

  386. Det här är en plats vi utvecklar.

  387. Det är en överstor trafikplats
    från 60-talets planering.

  388. I framtiden kan det se ut så här
    i stället.

  389. Skapa stadsrum som gör
    att människor möts i vardagen.

  390. Tona ner Musse Pigg-öronen
    till asfaltsytor-

  391. -och med stadsbyggande
    och bostadsbyggande-

  392. -skapa mötesplatser för människor.

  393. Vägen knyter ihop stadsdelarna.

  394. En park i mitten
    skapar förutsättningar för möten.

  395. En ny skola som ligger
    mellan byarna-

  396. -som har upptagningsområde
    Mälarhöjden och Bredäng.

  397. Fysiska förutsättningar för barn
    med olika uppväxtvillkor att mötas.

  398. Inte bara bostäder,
    utan också fler funktioner...

  399. Det är viktigt med arbetsplatser.

  400. Här är Stockholmshems
    nya huvudkontor.

  401. Det kommunala bostadsbolaget flyttar
    från Hornsgatan till Skärholmen.

  402. Det här är byggnaden.

  403. I bottenvåningen har Stockholmshem
    ett samarbete med kulturhuset-

  404. -som finns i Skärholmen i dag, i form
    av Stadsteatern med fokus på unga-

  405. -men som ska utveckla
    en bredare kulturhusverksamhet.

  406. Det är bostäder i höghusdelen.

  407. Det är viktigt med bostäder
    i centrummiljöerna.

  408. Det lyser i fönstren på kvällarna-

  409. -och det finns ögon på platser
    som många upplever som otrygga.

  410. Trygga och jämlika offentliga rum.

  411. Här är Skärholmsvägen i framtiden
    med trottoar, cykelbana och träd.

  412. Så ser det ut i stan
    men inte i Skärholmen.

  413. Det är i dag en landsväg-

  414. -en överdimensionerad trafikmiljö
    som man inte kan promenera längs med.

  415. Vi vill lägga till den här typen
    av stadsgata i stället...

  416. ...och jobba med aktiviteter
    i det offentliga rummet.

  417. Det ska hända saker på platser
    som upplevs som otrygga.

  418. Vårberg fyller 50 år.
    Det är klart vi ska fira det.

  419. Fika för kvinnor.
    Olika typer av aktiviteter-

  420. -som bidrar till liv och rörelse
    i stadsrummet, här och nu.

  421. Natur och parker uppskattar
    Skärholmsborna mest med sin stadsdel.

  422. Även investeringar i dem är viktiga.

  423. Vårbergstoppen
    ska bli en ny stadspark.

  424. Här ser vi hur den kommer att se ut.

  425. "Stora kulklotet."
    Det här blir roligt.

  426. De sätter upp 70 nya fågelholkar
    på Vårbergstoppen.

  427. Välkommen till Skärholmen,
    alla mesar, duvor och starar.

  428. Även natur- och parkområden
    utvecklas...

  429. ...och görs än mer tillgängliga
    för alla som bor i Skärholmen.

  430. Det är det förvaltningsövergripande
    perspektivet.

  431. Trafikkontoret,
    som har det här uppdraget-

  432. -är med i projektet
    och bidrar med sina frågor.

  433. Levande och innehållsrik.

  434. De lokala centrumen är viktiga.

  435. Staden äger
    inget av de fyra lokala centrumen.

  436. Det är privata fastighetsägare
    i alla.

  437. Det är roligt att se att fler
    av de privata aktörerna förstår-

  438. -att det finns
    en utvecklingspotential.

  439. Det här är en bild
    från Sätra centrum-

  440. -där fastighetsägaren
    vill utveckla sitt centrum.

  441. I Sätra och Vårbergs Centrum-

  442. -kommer man upp i ett stängt centrum
    på kvällarna från tunnelbanan.

  443. I Bredäng och Skärholmen
    kommer man ut på ett torg-

  444. -och förstår åt vilket håll
    man ska gå åt.

  445. Det har ägaren i Sätra begripit.

  446. Torget ligger där centrumet är i dag.

  447. Man ersätter centrum med ett torg
    och bygger runtom.

  448. Även här är det bostäder i centrum.
    Det lyser i fönstren på kvällarna.

  449. Människor rör sig här - ögon
    på torget. En positiv utveckling.

  450. Och satsningar på barn och unga...

  451. Här är Vårbergs idrottsplats-

  452. -som nu får nya konstgräsplaner
    och en ny hall för fotboll.

  453. Här samverkar man med stadsdelen
    som har en fritidsgård i byggnaden.

  454. Det är bra att samla olika satsningar
    på en och samma plats.

  455. En av skolorna som planeras ligger
    intill, och kan samnyttja ytan.

  456. Det är ett projekt med samma
    målsättningar som Fokus Skärholmen.

  457. Och kultur...

  458. Vi fick 16 miljoner över
    i Hagastaden.

  459. Lite slarvigt, kanske...

  460. I stadsutvecklingsprojektet
    Hagastaden fanns kulturpengar-

  461. -som politikerna bestämde sig för
    att satsa i ytterstaden.

  462. Förstärka de offentliga miljöerna
    i Skärholmen med konst.

  463. Vi hade en stor konsttävling.

  464. Den franska skulptören Xavier Veilhan
    vann med två jättar i Vårberg-

  465. -som nu utvecklas för fullt.

  466. Ett slags placemaking-projekt
    som man kan relatera till...

  467. ...och som är på plats
    innan stadsbyggandet är på plats.

  468. "Vi ses vid jättarna."

  469. Men också ett väldigt lokalt arbete
    här och nu...

  470. Det här är Torsdagsklubben
    i Vårbergs centrum-

  471. -apropå trygghetsskapande
    aktiviteter.

  472. Varje torsdag
    har vi kulturaktiviteter-

  473. -för barn och unga,
    av, med och för Vårbergs-borna.

  474. Konstnärer och kulturutövare
    i Vårberg har olika aktiviteter.

  475. Här bygger man växthus till en stor
    utställning inne i centrumet.

  476. Det har varit konserter
    med olika artister som bor i Vårberg.

  477. Förra våren samarbetade vi
    med Cirkus cirkör.

  478. Då var det cirkusaktiviteter
    på torsdagarna.

  479. Platsen som alla upplever
    som mest otrygg "reclaimas".

  480. Barn kryper omkring på golvet.

  481. Det här är ingen otrygg plats
    på torsdagseftermiddagarna.

  482. Det är nåt med vårt arbetssätt
    som är ganska lyckosamt.

  483. Det är viktigt
    med det förvaltningsövergripande.

  484. Det är viktigt med SLK, beslut-

  485. -och att det finns i budget
    och i stadens styrdokument.

  486. Det är också viktigt att vi jobbar
    nära Skärholmsborna-

  487. -och utgår ifrån
    Skärholmens lokala behov.

  488. Vi ska möta de behov och önskemål
    som finns i Skärholmen.

  489. Vi ska göra aktiviteter
    både här och nu-

  490. -som också syftar
    till en utveckling på lång sikt.

  491. Stadsbyggandet är inte på plats
    förrän om 10-15 år.

  492. Jag kan inte säga
    att vi satsar på Skärholmen-

  493. -om vi inte ser
    att det händer saker här och nu.

  494. Så här, nånting...

  495. Välkomna till Skärholmen.

  496. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fokus Skärholmen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Arkitektur, Samhällskunskap
Ämnesord:
Bebyggelsesociologi, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi, Stadssociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Att bygga stad för unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Panelsamtal - att bygga stad för ungas aktiviteter

Ett panelsamtal med olika perspektiv på stadsbyggnad. Medverkande: Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket, Marina Högland, idrottsdirektör i Stockholm, Robert Olsson, kulturdirektör i Stockholm, och Eva Bergquist, chef för kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting. Moderator: Carlos Rojas. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Introduktion av riksarkitekten

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård blir Sveriges första ordinarie riksarkitekt. Hon har tidigare arbetat som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. Här ger hon en introduktion till rollen och vilka målsättningar som ligger i Bokverkets uppdrag, det arkitekturpolitiska målet och hur barn och unga kommer in i det arbetet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Barnens röst i stadens rum

Lars Jonsson och Barbara Ekström från Göteborgs stad berättar om Stadens rum, ett forum som har utgjort ett kreativt växthus för att undersöka olika konstuttryck och kulturyttringar i stadsbyggandet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Fokus Skärholmen

Karin Ahlzén, projektchef Fokus Skärholmen, berättar om projektet som ska utmynna i nya bostäder, stärka det lokala perspektivet och en socialt hållbar stadsutveckling. Carlos Rojas, utredare Sweden Research, berättar om en fördjupningsstudie som legat till grund för vad man ska ta hänsyn till i projektet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Inkluderande aktivitetsplatser

Det har byggts många offentliga aktivitetsytor i svenska städer det senaste decenniet. Många av dessa domineras dock av en brukargrupp, främst killar. Karin Book, doktor i kulturgeografi och lektor i idrottsvetenskap, berättar om projektet Equalizer och diskuterar hinder och möjligheter för aktivitet i det offentliga rummet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga stad för unga

Rotterdam bygger för framtiden

För några år sedan var hamnstaden Rotterdam riktigt illa ute. Drogmissbruk och kriminalitet, hög arbetslöshet och ett rykte om sig attraherade fler med missbruksproblematik. Denis Wiering, programchef för ungdomsstrategi i Rotterdam, berättar om hur man förändrade situationen och genom sociala satsningar och innovativ arkitektur skapades en stad med fokus på talangutveckling, hälsa och säkerhet. Inspelat den 24 januari 2019 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Region Stockholm tillsammans med Boverket, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer).

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kina om Kina - syntolkat

Kultur för miljarder

Kinas litteratur och dess blomstrande filmindustri. I Hengdiang byggs ett kinesiskt Hollywood. Möte med regissören Eva Jin. De kinesiska författarna brottas med censur. Tabu är massakern på Himmelska fridens torg och Det stora språnget. Yan Lianke har dock brutit mot förbudet i sin roman ”Fyra böcker.” Vi möter också den unga författarinnan Jiang Fangzhou.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Större än Picasso

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och ta del av de frågor som dyker upp längs vägen. Bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.