Titta

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Om UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Föreläsningar från konferensen "Barns rätt som anhöriga". Om att skapa trygghet för barn som är anhöriga till vuxna med ohälsa. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga : Utveckla ett familjeperspektiv inom vårdenDela
  1. Samtalen öppnar upp förälderns
    förståelse för barnens situation-

  2. -för det förankras hos föräldern
    innan och hos föräldern efter.

  3. Jag heter Kerstin Åkerlund
    och jobbar på Karolinska som kurator.

  4. Jag har varit med länge
    i BRA-sammanhang.

  5. Jag var en av piloterna
    och känner igen er andra här.

  6. Då jobbade jag på Huddinge sjukhus-

  7. -inom den neurologiska vården
    i tio år.

  8. 2009 uppmärksammade jag när lagen
    var på gång - barn som närstående-

  9. -och hur vi kunde jobba med det.
    Nu jobbar jag inom cancervården-

  10. -och är tacksam mot dem före,
    så att ni fick se hur det kan vara-

  11. -att vara ett anhörigt barn
    inom cancervården.

  12. Jag ska berätta om hur vi har jobbat
    inom den somatiska vården-

  13. -och med patienter inom vuxenvården
    som har olika kroppsliga sjukdomar.

  14. Det kan vara MS, det kan vara ALS
    och olika ovanliga sjukdomar.

  15. Stroke, Parkinson, hjärtsjukvården...

  16. Till intensivvården kommer kanske
    föräldrar efter ett självmordsförsök.

  17. Vi har olika trauman och cancervård.
    Det finns många olika områden.

  18. Vi har jobbat med att implementera-

  19. -att barn är anhöriga
    med egna rättigheter.

  20. Det stöter ibland på patrull eftersom
    vi har fokus på de vuxna patienterna.

  21. De behöver väldigt mycket,
    så fokus är på dem.

  22. Det är olika kunskapstraditioner
    där medicin och psykologi ska mötas-

  23. -förutom det här
    med barn- och vuxenperspektiv.

  24. Jag vill börja med att ge Anna,
    14 år, en röst här i rummet.

  25. Vi gjorde intervjuer när neurologen
    startade upp ett förbättringsarbete.

  26. Det här är citat från en intervju.

  27. Annas pappa har en hjärntumör.

  28. "Pappas sjukdom är en stor del
    av livet. Jag känner mig så ensam."

  29. "Jag kan inte prata med mina
    föräldrar, för de mår ju så dåligt."

  30. "Jag utvecklade
    en ätstörning samtidigt."

  31. "Jag åt kopiösa mängder mat, så det
    blev allt på en och samma gång."

  32. "Mamma är helt fokuserad på pappa."

  33. "Jag ville inte prata med henne,
    för hon pendlade nåt enormt."

  34. "Hon var jättejobbig hela tiden. Hon
    skulle ju vara den fasta föräldern."

  35. "Jag ville skydda mina syskon,
    men pallar inte."

  36. "Min lillasyster
    har råkat mest illa ut."

  37. "Jag försökte ta hand om henne,
    men jag kunde bli så där arg"-

  38. -"för alla mina känslor
    gick ut över henne."

  39. "När en förälder blir sjuk,
    så blir man vuxen, på nåt sätt."

  40. "Hos kuratorn
    vågade jag inte öppna mig."

  41. "Jag hade behövt att nån
    hade förklarat sjukdomen för mig"-

  42. -"för det blev som en chock."

  43. "Det tog lång tid innan jag förstod
    att det inte var mitt fel"-

  44. -"att han var så konstig. Alla
    som har utsatts för nåt sånt här"-

  45. -"behöver få ventilera det."

  46. "I mitt fall skulle det ha hjälpt
    att få prata med nån, tror jag."

  47. "Jag bearbetar fortfarande sorgen -
    förlusten över den pappa han var."

  48. "Han är ju en annan människa nu
    och blir annorlunda hela tiden."

  49. Annas berättelse illustrerar vikten
    av ett familjeperspektiv i vården.

  50. Det är vuxna, anhöriga,
    den andra föräldern och barnen-

  51. -och förstås patienten.

  52. Som hon beskriver är det de minsta
    barnen som kanske tar mest skada-

  53. -när det inte finns stöd och hjälp.

  54. Den där bilden ska illustrera
    ett familjeperspektiv.

  55. Det svåraste för barnen är inte,
    som på bilden, ett rörelsehinder-

  56. -utan personligheten som förändras.

  57. Kognitiva svårigheter som sjukdomen
    eller behandlingen kan bidra med.

  58. Det är inte ovanligt att det ger
    biverkningar som ger svårigheter.

  59. Inom vuxensjukvården
    och den somatiska vården-

  60. -ska vi alltså erbjuda stöd
    till barn som är anhöriga.

  61. Då måste vi ta reda på om patienten
    har minderåriga barn.

  62. Det finns inte i nåt register,
    utan vi måste fråga.

  63. Den nedre delen
    är det önskvärda scenariot:

  64. Att vi identifierar patienter
    med minderåriga barn-

  65. -och informerar
    om deras rättigheter till stöd-

  66. -och att vi har metoder
    att erbjuda stöd.

  67. Det här ska leda till öppen kommuni-
    kation om förälderns situation-

  68. -och främja psykisk hälsa hos barn,
    men också hos hela familjen.

  69. För att det här ska bli av bland alla
    de uppgifter som personalen har-

  70. -så är det väldigt viktigt
    att det finns tydliga rutiner.

  71. Vi har tagit fram rutiner som säger
    vem som ska fråga.

  72. Ska alla fråga hela tiden, och när
    ska det frågas om det finns barn?

  73. Är det vid första besöket
    eller vid uppföljandebesök?

  74. Där är det bra att ha en tydlighet.

  75. När man har frågat
    och ska ge informationen-

  76. -vad är det då för information
    man ska ge och hur?

  77. Sen när man så att säga har lyft av
    locket och föräldern erbjuds stöd-

  78. -så måste man veta vad för stöd
    och vem som kan ge det.

  79. Kan jag ge det, eller finns det nån
    annan i organisationen som kan det?

  80. Det finns behov av,
    har vi förstått...

  81. I vuxenvården kanske det inte känns
    självklart att prata med barn.

  82. Det behövs evidensbaserade metoder
    eller såna som är under utvärdering-

  83. -för en ny metod saknar ju evidens.

  84. Då måste man utvärdera och följa upp,
    vilket görs med BRA.

  85. På Karolinska utbildar vi i det här.

  86. Förutom BRA utbildar vi också
    i Föra barnen på tal.

  87. Det är viktigt att också personalen
    får stöd och handledning i det här.

  88. BRA-samtalen och BRA-modellen har vi
    haft stor glädje av på Karolinska.

  89. Jag illustrerar materialet
    med cirkeln-

  90. -för cirkeln har verkligen gått hem.

  91. Den är så tydlig och det är
    ett bra material att jobba med.

  92. Det är enkelt och instruktivt.

  93. Jag har förhört mig lite grann
    kring hur det här används-

  94. -i de verksamheter där man jobbar
    väldigt mycket på Karolinska-

  95. -som neurointensiven,
    centralintensiven, neurologen-

  96. -och inom cancervården.

  97. Man säger att det här är så fiffigt-

  98. -för föräldrarna är ju "gate
    keepers", och när vi presenterar det-

  99. -så ser de vad det handlar om
    och tycker att det ser jättebra ut.

  100. Likaså tycker de flesta barn att det
    är roligt att få rita och berätta-

  101. -utifrån den här situationen.

  102. Men inte alla barn.
    För de med koncentrationssvårigheter-

  103. -kan det vara svårt,
    så visst får man anpassa det här.

  104. Men det viktigaste i arbetet-

  105. -är att man känner till
    förälderns sjukdom.

  106. Sen behöver man en utbildning
    i BRA-samtalets förhållningssätt.

  107. Det är ju en modell
    där vi skannar av barnets situation.

  108. Jag har hört om de effekter som det
    ändå har och som vi ser att det har.

  109. Samtalen öppnar upp förälderns
    förståelse för barnens situation-

  110. -för det förankras hos nån
    av föräldrarna innan och efter-

  111. -eller nån viktig vuxen.

  112. Det är en vinst, för det öppnar upp
    barnens förståelse för föräldern-

  113. -och inte minst personalens
    förståelse för barnens situation.

  114. Då kan vi länka vidare-

  115. -och söka stöd i socialtjänsten
    där det behövs.

  116. Vi kan växla perspektiv, men det är
    svårt att ha två olika samtidigt.

  117. Patienten är viktigast, men då
    måste vi byta och ha barnets fokus.

  118. När vi träffar barnen och hör deras
    berättelser är det lätt att förstå-

  119. -hur de har det. Det här är exempel
    på vad barnen säger när vi möter dem.

  120. De berättar om sin vardag och hur
    den färgas av förälderns sjukdom.

  121. Man har med sig oron. "Jag hörde en
    ambulans och fick gå hem och kolla."

  122. Man är lojal. "De som inte accepterar
    sjukdomen har inte med oss att göra."

  123. Man vill vara delaktig. "Hon förstår
    inte att jag är en del av det hela."

  124. Man vill ha information. "Då behöver
    man inte oroa sig i onödan."

  125. Ofta kommer det hem personal,
    som personliga assistenter.

  126. Hemmet blir en vårdavdelning
    med mycket hjälpmedel.

  127. Det är bra, men också jobbigt. Det
    kan försvåra ett naturligt umgänge.

  128. Sen säger barnen
    det här som står i alla teorier:

  129. "När det finns problem i familjen,
    så tystnar alla samtal."

  130. Vi bygger ett nytt sjukhus och ska
    vända oss till de allra sjukaste.

  131. Vi har ett nationellt uppdrag, och
    då får vi absolut inte tappa bort-

  132. -arbetet med att utveckla
    ett familjeperspektiv.

  133. Vi har numera enkelrum
    med plats för anhöriga-

  134. -och engagerad personal inom de verk-
    samheter där vi ska specialisera oss-

  135. -men de måste också ges mandat
    att använda de här olika metoderna.

  136. BRA är ju en väldigt god hjälp-

  137. -i att främja barnens utveckling
    trots svårigheter hos föräldrarna.

  138. Tack.

  139. Textning: Linda Eriksson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn till psykiskt sjuka, Barn till sjuka föräldrar , Barnpsykologi, Psykiatri, Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Stärkt stöd till barn som anhöriga

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa eller missbruksproblem riskerar i högre grad att misslyckas i skolan och få det svårare i livet. Merike Hansson, utredare på Socialstyrelsen, berättar varför. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Ge barnet möjlighet att förstå sin förälder

Therése Jarland, grundare av organisationen Maskrosbarn, föreläser om risken att barn ärver sin förälders psykiska ohälsa och missbruk. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Vad är ett BRA-samtal?

Samtalsmodellen BRA är utvecklad för att uppmärksamma barn som är anhöriga till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Om den här modellen berättar bland annat Åsa Lundström Mattsson, projektledare på Stiftelsen Allmäna Barnhuset. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

En analys av samtalsmodellen BRA

Maria Eriksson, professor i socialt arbete, har granskat samtalsmodellen BRA. En modell som fokuserar på att bjuda in barn till samtal. Men hur fungerar den i verkligheten? Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Bra att tänka på vid samtal med barn

Var vänlig och snäll och skapa bra förutsättningar för barnet att känna sig tryggt. Då ökar chansen att barnet vill prata om sitt liv. Det säger Karin Fängström, psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Att uppmärksamma barn som anhöriga

Barnets makt och föräldrarnas makt närmar sig jämvikt. Det säger Margaretha Hartzell, anhörigkonsulent, i den här föreläsningen om hur man uppmärksammar barn inom socialtjänsten. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Hur möter vi barn inom vuxenpsykiatrin?

Patienter som söker sig till psykiatrin är ofta också föräldrar. Och det är viktigt att prata om föräldraskap. Det säger Anna-Karin Ljungblom, kurator inom vuxenpsykiatrin i Halland. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

När en förälder har en allvarlig psykisk sjukdom

När en förälder eller annan närstående vuxen drabbas av sjukdom uppstår ofta många frågor hos barn. Hur ska dessa frågor bemötas? Nora Kathy, socionom och psykoterapeut på BUP i Region Skåne, och Pernilla Arvidsson, socionom, psykoterapeut och handledare för skol- och vårdpersonal, berättar. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Utveckla ett familjeperspektiv inom vården

Hur ska man inkludera barn i samtal när en förälder har försökt ta sitt liv? Psykoterapeuten Kerstin Åkerlund berättar om barns rättigheter inom vuxenvården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Barnperspektiv inom beroendevården

Att avlasta från skuld är grundläggande för att barnet ska kunna komma vidare. Anna Henley Bäcklund, kognitiv psykoterapeut på Södermalms beroendeteam, och Anna Olsson, förebyggande socialsekreterare på Södermalms öppenvård, berättar om sina erfarenheter inom beroendevården. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rätt som anhöriga

Anhörighelvetet

Genom Susanna Alakoskis författarskap går en tydlig röd tråd i berättelserna om anhöriga till någon som är sjuk i beroende. Här berättar hon själv varför detta perspektiv är så angeläget. Inspelat den 6 februari 2019 på Lustigkulla event i Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.