Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Strategier för odling och livsmedelsförsörjningDela
  1. Man kan säga
    att det bara är för nöjes skull-

  2. -men jag tänker
    att om många odlar för nöjes skull-

  3. -bygger man upp en odlingskunskap
    hos befolkningen.

  4. Mycket är sagt, men nu ska jag koppla
    ihop det med vad Södertälje gör.

  5. Vi har tre betydelsefulla verktyg
    att använda-

  6. -när det gäller planering
    av livsmedelsrelaterade frågor.

  7. Dels jobbar vi sen många år
    med ett kostkoncept-

  8. -"Diet for a Green Planet",
    som styr vår kostpolicy-

  9. -och hela den offentliga maten i
    Södertälje. Jag återkommer till det.

  10. Vi har också en odlingsstrategi,
    som är i genomförande.

  11. Den handlar om att främja möjligheten
    till odling av olika slag-

  12. -både på kommunens egen mark
    och generellt.

  13. Vi har en påbörjad
    livsmedelsförsörjningsstrategi-

  14. -för att skapa medvetenhet
    om hur man får till-

  15. -hållbarhet i ett livsmedelssystem.
    Det är mycket större än bara odling.

  16. "Diet for a Green Planet", vårt
    kostkoncept, är forskningsbaserat.

  17. Det har sin grund
    i ett politiskt beslut.

  18. Kevin pratade om det viktiga
    med politisk uppbackning.

  19. Det togs ett beslut 2001 i kommunen-

  20. -att använda matinköpen
    som ett verktyg i miljöarbetet.

  21. Utan det beslutet hade vi
    inte varit med i forskningsprojektet-

  22. -BERAS-projektet,
    som hade Östersjöfokus-

  23. -och tittade på
    hur jordbruket påverkar Östersjön.

  24. Det var partners
    från alla Östersjöländer i det här.

  25. Jordbruket är en stor förorenare,
    framförallt näringsläckage.

  26. Utgångspunkten var att ett jordbruks-
    system som inte läcker näring-

  27. -och som inte har en negativ påverkan
    på klimat och biologisk mångfald-

  28. -och som skapar hälsosamma produkter,
    som kan föda regionens befolkning...

  29. Om man ska gå på allt det,
    kommer man fram till ett kostupplägg-

  30. -"Diet for a Green Planet".
    Från början "Östersjövänlig mat"-

  31. -men det här funkar över hela jorden.
    Vi kopplar loss det från Östersjön.

  32. Kortfattat handlar det om god
    och vällagad mat som folk tycker om.

  33. Det är jätteviktigt.
    Det här med "pleasure" är viktigt.

  34. I möjligaste mån ekologiskt odlad,
    och helst från kretsloppsjordbruk-

  35. -som är det begrepp
    som myntades för det jordbruk-

  36. -som skulle fungera på det sättet att
    det inte skulle förstöra Östersjön-

  37. -klimatet
    eller andra delar av miljön.

  38. I korthet går det ut på
    att det ska vara balans-

  39. -mellan djurantal och jordareal-

  40. -så att man inte tillför
    för mycket näring som läcker ut.

  41. Att man blir självförsörjande
    på gödsel och foder.

  42. Då blir man också mer hållbar,
    och behovet av transporter minskar.

  43. En annan viktig sak är minskad mängd
    animalier. Här står kött-

  44. -men alla animaliska produkter-

  45. -till förmån för grönsaker,
    baljväxter och fullkornsprodukter.

  46. Och att det vi äter
    är säsongsanpassat-

  47. -och i möjligaste mån kommer från
    det lokala eller regionala området.

  48. Sist men inte minst, minskat svinn.

  49. Både i produktion, förädling, handel-

  50. -tillberedning och på tallriken.

  51. Konceptet blir helt olika,
    beroende på var man befinner sig-

  52. -och tid på året.
    Men det fungerar över hela världen.

  53. När man jobbar så,
    blir det behov av mer grönsaksodling-

  54. -och ett mer diversifierat lantbruk
    än vad vi har-

  55. -med fler grödor,
    som har nämnts lite grann hittills.

  56. Det var nog en del av grunden
    till att politikerna tog beslutet-

  57. -att vi skulle ha en odlingsstrategi.

  58. Jag var med i gruppen
    som tog fram den.

  59. Det har varit två års arbete.
    I november beslutades den.

  60. Den är redan igång i genomförande.
    Den har fyra fokusområden.

  61. Det är olika förutsättningar
    för olika typer av odling.

  62. Därför delas den upp så här: Yrkes-
    mässigt lantbruk och trädgårdsodling-

  63. -fritidsodling och
    det vi kallar för komplementodling.

  64. Vi har myntat det begreppet.

  65. Det betyder att en verksamhet
    som inte har odling som huvudsyfte-

  66. -använder det som nån form av metod
    eller verktyg i sin verksamhet.

  67. Det kan vara i pedagogiskt
    eller terapeutiskt syfte.

  68. Det kan vara ett kulturellt syfte.

  69. Parallellt med den här
    odlingsstrategins framtagande-

  70. -har Södertälje deltagit
    i ett EU-finansierat utbytesprojekt-

  71. -med andra städer i Europa.

  72. Det vill jag varmt rekommendera. Det
    händer intressanta saker i världen.

  73. Det har vi fått exempel på
    tidigare under dagen.

  74. Vi hämtade fyra idéer
    från de tio partners-

  75. -vi hade
    i det här projektet Agri-Urban.

  76. Dels jordbruksparkskonceptet
    från Spanien.

  77. I Belgien var det en trädgårds-
    inkubator, där små trädgårdsföretag-

  78. -kunde få växa till och stå på
    egna ben. Det fick stöd i inkubatorn.

  79. I Frankrike träffade vi
    på kommunal grönsaksodling-

  80. -där man odlade huvuddelen av
    skolkökens grönsaker i kommunal regi.

  81. I Wales var det en pollineringsplan.
    Inte bara för en kommun-

  82. -utan för ett "county", län. Våra
    politiker blev så förtjusta i det-

  83. -att det beslutades snabbt
    att det ska vi också ha.

  84. Nu är det fel årstid, annars hade ni
    sett det lite här och var i staden.

  85. Sen fick vi också möjlighet att göra
    en "case study" i vår egen kommun.

  86. Det gjorde vi på en daglig verksamhet
    som heter Norrbyvälle-

  87. -där folk med särskilda behov
    får sysselsättning.

  88. Där finns ett samarbete mellan
    odling, lunchservering och café-

  89. -som skapar bra sysselsättning
    för de som har sin verksamhet där.

  90. Men när man jobbar med det här,
    ser man ganska snart-

  91. -att livsmedelsförsörjning inte bara
    är odling. Det är ett helt system.

  92. Och ska man få fram hållbarhet
    i hela livsmedelssystemet-

  93. -och titta på det, då hamnar man
    snabbt i de här beredskapsfrågorna.

  94. Från politikerna kom det skrivningar
    om att vi ska förbereda oss-

  95. -för ett framtida förändrat klimat
    och en ökad befolkning.

  96. Strategin ska ha kopplingar
    till den nämnda odlingsstrategin-

  97. -och till vår utbyggnadsstrategi,
    som mer handlar om fysisk planering.

  98. När man kommer till beredskaps-
    frågorna, blir det "vad händer om?".

  99. Det finns massa läskiga grejer
    som vi kan fundera på.

  100. Om vi inte har el och diesel,
    eller andra drivmedel.

  101. Det påverkar precis vartenda led
    i livsmedelsförsörjningen.

  102. Varenda aktör blir
    gravt handikappad, skulle jag säga.

  103. Telekommunikation har inte nämnts.
    Betalningssystem!

  104. Vi kan inte betala maten,
    den kommer inte fram.

  105. Distribution kan skäras av
    av olika anledningar.

  106. Det kan vara klimatet,
    som översvämningar.

  107. Det kan vara terrorhandlingar,
    internationella blockader.

  108. Ekosystemtjänsterna.
    Vi fick ingen bevattning i somras-

  109. -utav våra lantbruksgrödor.
    Det ledde till missväxt.

  110. Det kan vara för mycket vatten
    eller värme, stormar. Allt möjligt.

  111. Jag har tagit upp föroreningar.
    Tänk er ett radioaktivt nedfall-

  112. -under odlingssäsongen.

  113. Det finns mycket hemskheter, men
    vi ska titta på de positiva grejerna.

  114. Fokus för livsmedelsförsörjnings-
    strategin: Hållbarhet i normalläge-

  115. -och beredskap vid krisläge.
    Om man tittar på hållbara koncept-

  116. -ser man att riskerna minskar
    vid krissituationer.

  117. Om vi tittar på primärproduktionen,
    så är ett ekologiskt jordbruk-

  118. -ett kretsloppsjordbruk där man
    hittar balans mellan djur och jord...

  119. Om man blir självförsörjande på foder
    och minskar behovet av insatsmedel...

  120. Då ligger man lite bättre till, om
    inte transport och import fungerar.

  121. Samtidigt är man precis lika sårbar
    när det gäller el och drivmedel.

  122. Det här med fritids-
    och komplementodling som vi har-

  123. -är också intressant. Man kan säga
    att det bara är för nöjes skull-

  124. -men jag tänker
    att om många odlar för nöjes skull-

  125. -bygger man upp en odlingskunskap
    hos befolkningen.

  126. I ett krisläge när man måste odla-

  127. -för att ha en hyfsad kost, då är det
    bra att många har provat det innan.

  128. Att det finns mark och så vidare
    som är förberedd för det.

  129. Om vi tittar på samhällsplanering
    lite mer övergripande-

  130. -säger jag "watershed management".

  131. Jag har inget bra ord för det
    på svenska. Jakob nämnde det.

  132. Att jobba med vattnet i landskapet.

  133. Alltså, det här görs
    på många andra håll i världen.

  134. I Sverige har vi inte behövt bekymra
    oss om det. Jag har jobbat i Indien-

  135. -där man har haft klimatförändringar
    sedan länge och måste arbeta med det.

  136. Det handlar om att ta tillvara
    på vattnet som faller-

  137. -som vi kan använda då vi har torka.

  138. I dag dränerar vi bort vatten.
    Det borde i stället nå grundvattnet-

  139. -eller tas tillvara i dammar för
    att kunna användas till bevattning.

  140. Det kan vara för mycket vatten.
    Då får vi översvämningar, jordskred.

  141. Då handlar det
    om att bromsa vattnet i landskapet-

  142. -och att kunna ta hand
    om stora flöden där de dyker upp.

  143. Det här är en viktig bit,
    som jag tror kommer.

  144. Vi ska nämna det
    i vår livsmedelsförsörjningsstrategi.

  145. Producera el och drivmedel lokalt.
    Sol, vind, biogas och så vidare.

  146. Vi blir inte självförsörjande, men
    det blir till hjälp vid energikriser.

  147. Sen ta med livsmedelsproduktionen
    i planprocesserna i fysisk planering.

  148. Bygg inte bort jordbruksmarken.

  149. Se till att det finns odlingsmark
    i bostadsområden.

  150. De offentliga köken har möjlighet
    att vara användbara i ett krisläge.

  151. Där skulle jag säga att
    måltidsverksamhet i egen regi-

  152. -är väldigt bra.
    Lägger man ut det på privata företag-

  153. -har man ingen kontroll,
    varken över utrustning och kök-

  154. -eller kompetensen. Man kan inte
    styra det som vid egen verksamhet.

  155. Det är viktigt vid egen regi
    med en centraliserad ledning-

  156. -och upphandling, för att kunna styra
    mot till exempel vårt kostkoncept.

  157. Det måste komma via tydlig styrning.
    Men man kan decentralisera menyer-

  158. -och lägga ut kompletta
    tillagningskök på alla enheter.

  159. Då sprider man ut både kunskap
    och tillagningen över hela kommunen.

  160. Det kan vara viktigt i ett krisläge,
    då offentliga kök kanske behövs-

  161. -till mer än skolmat
    och äldreomsorgsmat.

  162. Gör man det, har man kockar som
    är vana att laga mat från grunden.

  163. Ta tillvara överbliven mat och
    improvisera när nåt oväntat händer.

  164. Dessutom har man gäster som är vana
    att äta säsongsvarierad mat.

  165. Det tror jag kan vara bra
    vid ett krisläge. Tack för mig.

  166. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Katastrofberedskap, Livsmedelsförsörjning, Livsmedelsproduktion, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Matrevolutionen

På några få decennier har fetma blivit ett stort problem. Vad beror det på, och vad kan vi göra åt det? Läkaren Andreas Eenfeldt, kostdoktorn, är författare till boken Matrevolutionen. Han beskriver dagens kostråd som förkastliga och menar att våra vanor måste ändras. Inspelat i Stockholm den 3 maj 2014. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.