Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Livsmedelsförsörjning i krisDela
  1. Det handlar om att få mat i magen.
    Det hjälper inte att få mat-

  2. -ut i butiker eller storkök,
    om vi inte kan ta oss dit.

  3. Det är mat i magen man planerar för.
    Man får inte glömma det sista steget.

  4. En gång i tiden
    hade vi en livsmedelsberedskap.

  5. Det här är en programplan
    som jag hittade i våra arkiv-

  6. -när vi funderade på hur vi skulle
    planera för det nya totalförsvaret.

  7. De här programplanerna var en del av
    livsmedelsberedskapen. De sa mycket.

  8. Det handlade dels om kriskost.
    Hur mycket näring vi behöver.

  9. Där fanns också grunden
    för vår lagring av livsmedel-

  10. -men också av insatsvaror
    för livsmedelsproduktion.

  11. Nu ska det tas fram
    nya såna här planer.

  12. Det var en gång.
    Nu har pendeln slagit tillbaka.

  13. Det är för att vi har
    en förändrad omvärldssituation.

  14. Ett annat säkerhetspolitiskt läge.
    Den eviga freden blev inte evig.

  15. Här ser vi
    dåvarande generaldirektören för MSB-

  16. -och ÖB, som skriver under
    en gemensam grundsyn.

  17. Vi har en innevarande
    försvarspolitisk inriktning-

  18. -som kom 2016.
    Den sa att vi ska återuppta-

  19. -det civila försvaret och
    planera för ett nytt totalförsvar.

  20. Alltså ett militärt
    och ett civilt försvar.

  21. Nästa totalförsvarsperiod,
    som är 2021-25-

  22. -har vi fått
    klarare planeringsinriktningar.

  23. Totalförsvaret
    ska planera för minst tre månader.

  24. Alltså en kris som är det, men
    också titta på längre än tre månader.

  25. Men framförallt är det tre månader.

  26. Man ska räkna med att logistikflödena
    till Sverige har begränsningar.

  27. Inte totalt stopp,
    men det kan finnas störningar.

  28. Vi kan ta exemplet, nu är det
    inhemskt genererade störningar-

  29. -med den hamnstrejk som vi har nu.
    Som också slår på logistiken.

  30. En livsmedelsberedskap behöver
    byggas igen, säger man i rapporten.

  31. Man pratar också
    återigen om lagerhållning.

  32. Man pratar också
    om individens beredskap.

  33. Många kommuner
    har kampanjat om 72 timmar.

  34. Nu ska individen klara sig en vecka
    utan samhälleligt försörjningsstöd.

  35. Då pratar vi om friska individer.

  36. Man får räkna med att sänka sin
    standard och inte äta lika varierat.

  37. Man kanske inte kan tillgodoräkna sig
    sitt normala kaloriintag.

  38. Intressant nog pratar man om att
    man inte kan bestämma krisens längd-

  39. -utan man måste ha en beredskap för
    om krisen blir längre än tre månader.

  40. Man pratar om omställning av inhemsk
    produktion, däribland livsmedel.

  41. Man kan inte sätta igång efter
    tre månader, "nu ställer vi om".

  42. En sån plan måste finnas innan,
    som man då kan kicka igång.

  43. Man kan tänka sig att de initiativ
    som görs på lokal nivå är viktiga.

  44. Det blir ett bidrag.

  45. Nånting man kan skruva upp. En
    färdig förmåga som man kan jobba med.

  46. Nationella livsmedelsstrategin
    nämndes också.

  47. Den kom 2017. Det var en lång resa
    innan den blev klar.

  48. Den gick i otakt med den återupptagna
    planeringen för civilt försvar.

  49. Den låg ett år
    i nån slags politisk...

  50. ...mangling, innan den kom 2017. Den
    säger inget om beredskap egentligen.

  51. Mer än att ju mer vi producerar,
    desto bättre beredskap har vi.

  52. Och att en produktionsökning och
    ökad självförsörjningsgrad är bra.

  53. Det skulle minska sårbarheten.

  54. Nu tar ett antal länsstyrelser
    fram strategier. De är snart klara.

  55. Där ser vi att flera av dem
    tar upp beredskapsperspektivet.

  56. Jag vill nämna vad jag menar
    med livsmedelsförsörjning.

  57. Det här är en väldigt förenklad bild
    över livsmedelskedjan.

  58. Lite från jord till bord.

  59. Eller som jag tyckte var vitsigt,
    från hage till mage.

  60. Lite skratt. Hage till mage, ja.
    Det handlar om att få mat i magen.

  61. Det hjälper inte om vi får ut mat
    i butiker eller till storkök-

  62. -om vi inte kan ta oss dit. Eller
    om inte leveranser av matportioner-

  63. -till de som behöver stöd fungerar.

  64. Vi måste se till att hela kedjan...
    Det är mat i magen man planerar för.

  65. Man får inte glömma det sista steget.

  66. Vi pratar om tre typer av individer.

  67. De friska förväntas ha en egen
    beredskap för att klara sig en vecka.

  68. Vi har de sårbara. Det är människor
    som normalt sett klarar sig bra-

  69. -men om det är störningar,
    som svårt snöoväder-

  70. -kan de inte ta sig utanför dörren.
    Den gruppen hänger mittemellan.

  71. Sen har vi också de beroende.

  72. Biståndsbedömda inom vård och omsorg.
    De behöver hjälp från timme noll.

  73. De som har ansvar för de grupperna
    måste planera för det.

  74. Vem ansvarar för livsmedels-
    beredskapen? Det är en svår ekvation.

  75. Jag börjar uppifrån.

  76. Det finns initiativ när det gäller
    tillgång till livsmedel-

  77. -men inom EU har vi den gemensamma
    jordbrukspolitiken där man reglerar.

  78. Vi är en del av den politiken.

  79. Det innebär att det är konkurrens
    och fri handel inom det här systemet.

  80. Då blir det svårt om man
    som vi i Sverige har högre kostnader-

  81. -på grund av vårt läge, vårt klimat
    och en sträng djurskyddslagstiftning.

  82. I det sammanhanget
    är det svårt för oss att konkurrera.

  83. Hur ser det ut apropå beredskapen?
    Finland nämndes. De har klarat sig.

  84. Men när de förhandlade sig in i EU,
    lyfte de fram sitt geografiska läge-

  85. -med den stora införselvägen
    till Finland via Östersjön.

  86. Man förhandlade sig till en möjlighet
    att stödja den egna produktionen-

  87. -för sitt geografiska läges skull.
    Och den historien och grannen.

  88. Det är lite speciellt.

  89. Det här kanske stjälper oss.
    Vi har blivit utkonkurrerade.

  90. Sen vi gick med i EU
    har vi minskat vår andel.

  91. Vi äter lika mycket importerat
    som vi själva producerar.

  92. Regeringen, då?
    Om man frågar dem, så säger de:

  93. "Det är EU-medlemskapet som gäller.
    Annars är det protektionism."

  94. Det här blir intressant att se. Jag
    vet att man i utredningar som görs-

  95. -kopplat till uppbyggnaden
    av det civila försvaret-

  96. -ska titta på vad EU-medlemskapet
    innebär. Tittar fler länder på det-

  97. -kan det bli ett annat system.
    Man måste kanske kunna...

  98. ...trygga sin nationella försörjning.

  99. Har livsmedelsbranschen
    ett ansvar för att det finns mat?

  100. Det är deras affärsidé. Men blir det
    för kostsamt, kan aktörer försvinna.

  101. Samtidigt
    vill man ta ett samhällsansvar.

  102. Men det handlar också
    om att kunna överleva som företag.

  103. Jordbruksverket hade ett ansvar
    för den gamla programplanen.

  104. Man var sektorsansvarig myndighet. Nu
    jobbar man med smittskyddsbekämpning-

  105. -och stöd till primärproduktion
    med landsbygdsprogram.

  106. Men man har inget ansvar
    för att det finns mat i Sverige.

  107. Försvarsmakten? Ja,
    de ansvarar för sin egen försörjning.

  108. De kan inte se till
    att Sverige får mat.

  109. Livsmedelsverket har ett samordnings-
    ansvar. Det låter flummigt.

  110. Vi samordnar kris- och beredskaps-
    planering för livsmedelsförsörjning.

  111. Uppdraget är i ledet efter primär-
    produktionen. Det är inte jordbruket.

  112. Vi har samma ansvar för dricksvatten.

  113. Länsstyrelsen?
    Ja, samordnar och samverkar.

  114. Bollplank mot kommuner. Man tar fram
    regionala livsmedelsstrategier.

  115. Men kan man påverka produktionen?
    Ja, genom olika stimulansåtgärder.

  116. Man har ingen beredskapsdel. Man får
    se hur det blir i det nya systemet.

  117. Det kan handla om fördelning
    i en väldigt svår situation.

  118. Kommun och region, då?
    Här blir det på annat sätt.

  119. Vi har det här att alla som vistas
    i en kommun står under dess ansvar.

  120. Vi har de biståndsbedömda. De
    som är inom skola, vård och omsorg.

  121. Här har kommunen ett ansvar. Det är
    starkt i civilförsvarslagstiftningen.

  122. Där pekas man ut. Man ska
    förbereda försörjning på olika sätt.

  123. Här har kommunen ett stort ansvar.

  124. Sen landar vi ner på individen.
    Individen ska kunna ansvara-

  125. -för sin egen försörjning upp till
    en vecka. Det ligger på oss alla.

  126. Det är lite tvådelat. Att dels
    som individ ha den beredskapen-

  127. -gör att samhället ska kunna ta hand
    om de som verkligen behöver det-

  128. -om det skulle hända nåt.

  129. Som individer har vi också ett val
    vad vi vill äta.

  130. Vad väljer vi för livsmedel?
    Våra individuella val-

  131. -påverkar det vi ser ute i butik.
    Man säger "vi har ingen makt".

  132. Här har vi faktiskt möjlighet att
    påverka. Nåt som kan bli bra för oss-

  133. -när det gäller tillgång
    till livsmedel på sikt.

  134. De privata livsmedelsaktörerna
    är oerhört viktiga i systemet.

  135. De driver livsmedelskedjan.
    De är experterna.

  136. Ofta tycker man att om det blir
    svårt, då måste myndigheter ta över.

  137. Vi ser det som att samhället
    behöver stödja de privata aktörerna.

  138. Ge dem förutsättningar
    att fortsätta verka.

  139. Privatoffentlig samverkan på alla
    nivåer från nationell till lokal-

  140. -är viktigt för att kunna bygga
    en fungerande livsmedelsberedskap.

  141. Lite slutsatser: Alla initiativ som
    på nåt sätt lyfter fram livsmedel-

  142. -och matfrågorna på agendan är bra.
    Det finns många perspektiv-

  143. -förutom att vi behöver näring.
    Det är det sociala, pedagogiken.

  144. Det finns mycket
    som är kopplat till mat.

  145. Att vi lyfter upp frågorna
    är viktigt.

  146. De bidrar till att vi kan klara
    en försörjning bättre i kris.

  147. Också i det globala perspektivet.

  148. Jag tror vi utnyttjar hälften
    av vår odlingsbara mark i dag.

  149. Det är ungefär så.
    Vi har möjlighet att steppa upp.

  150. Vi har goda möjligheter
    att producera mat i Sverige.

  151. Vi kan dela med oss till andra-

  152. -i stället för att tro att andra
    ska hjälpa oss om det blir jobbigt.

  153. Vi behöver se till helheten
    i arbetet. Det är prat om hållbarhet.

  154. Det är bra att Madeleine lyfte upp
    att vi behöver faktiskt mat.

  155. Att den är hållbar är bra, men i en
    nödsituation är näring det viktiga.

  156. Det behöver inte vara varandras
    fiender, det är en totalekvation.

  157. Vad som är viktigt
    är att vi gör det tillsammans.

  158. Vi kan alla dra vårt strå
    till stacken i det här sammanhanget.

  159. Vi har information på vår hemsida.
    Det finns verktyg, fallstudier-

  160. -filmade föreläsningar från
    vår Mötesplats livsmedelsförsörjning-

  161. -som vi har haft 2017 och 2018.

  162. Vi har också mer tips i broschyren
    "Om krisen eller kriget kommer".

  163. Vi har förslag på krismenyer med
    bönor och vad ni nu har i förrådet.

  164. Titta på vår hemsida.
    Det finns en del information.

  165. Tack. Jag har ett uttryck som jag
    hörde från en kollega i Australien.

  166. "Vi är bara tre måltider
    från anarki."

  167. Vi är vana vid
    att maten alltid finns.

  168. Om vi inte vet när vi får mat
    nästa gång, blir det jobbigt. Tack.

  169. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Livsmedelsförsörjning i kris

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Katastrofberedskap, Livsmedelsförsörjning, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.