Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Krisberedskap i skolor och förskolorDela
  1. När det är kris
    vet man aldrig hur lång den är.

  2. Kanske ska vi direkt
    göra en annan meny-

  3. -för att spara på råvarorna?

  4. Jag ska prata om
    vår syn på livsmedelsförsörjning-

  5. -utifrån mitt perspektiv
    som är förskola och skola-

  6. -där jag jobbar
    med måltidsverksamheten.

  7. Jag pratar lite om vårt nuläge
    och fortsatta arbete.

  8. Jag är enhetschef för
    Norrtälje kommuns måltidsverksamhet-

  9. -och har hand om
    skolor och förskolor.

  10. Jag har en bakgrund
    som lite allt möjligt:

  11. Som kock, inom industri med livsmedel
    och inom handel.

  12. Jag har en lite blandad bakgrund.

  13. Om Norrtälje kommun
    brukar många säga:

  14. "Det är på landet.
    Där har jag min lilla stuga."

  15. Men vi finns,
    vi som bor där hela tiden också.

  16. Den är stor till ytan. Det är
    nästan tio mil från norr till söder.

  17. Vi har många skolor och förskolor.

  18. De är inte så stora, men de är många.

  19. Vi har 28 tillagningskök
    som är spridda i hela kommunen.

  20. Självklart är det främst
    i centralorterna-

  21. -men även mycket ute på landsbygden.

  22. Till det här har vi även
    ungefär 30 mottagande enheter-

  23. -som får varm mat levererad
    från våra tillagningskök.

  24. Sammantaget lagar vi
    ungefär 7 500 portioner per dag.

  25. Det är olika storlek på våra kök,
    från tillagning till 30 portioner-

  26. -upp till 2 000 på gymnasiet.

  27. Norrtälje kommun är stort till ytan.

  28. Det är ungefär en tredjedel
    av Stockholms läns yta-

  29. -men har bara 3 % av befolkningen.

  30. Vi är ändå 61 000.

  31. Så det är
    lite bakgrund till vad vi har.

  32. Man kan fundera: Ska vi se det här
    som sårbarheter eller möjligheter-

  33. -det vi har i dag?

  34. Vi har många enheter på landsbygden.
    Det kan ju vara sårbart.

  35. Vägar som blir avskurna, och så.

  36. Jag tycker det är en möjlighet. Vi
    har många ställen som kan laga mat.

  37. På många av våra ställen
    lagar man mat på plats.

  38. Det innebär att vi har ett litet
    lager, i alla fall, på varje enhet.

  39. Vi har inga stora livsmedelslager,
    men det finns mat på alla ställen.

  40. Vad det innebär
    i en kommun som ser ut så här-

  41. -är att vi har mycket transporter,
    som måste fortsätta fungera.

  42. Vi har ganska långa avstånd.

  43. Vi transporterar både varm mat
    och råvaror.

  44. Det är ett val kommunen har gjort.
    Vi vill ha en levande landsbygd.

  45. Det innebär också att vi har
    skolor kvar ute på landet.

  46. Stormen Alfrida,
    som Karin också pratade om innan.

  47. Det tog inte lång tid. Efter tre dag-
    ar stod det så här i vissa butiker.

  48. Mycket tog slut, men det visar
    att invånarna i kommunen-

  49. -var duktiga på att själva lösa
    problemet. De köpte det de behövde.

  50. De satt inte hemma och väntade.

  51. Men handeln måste också hänga med-

  52. -för att vi ska kunna fortsätta
    leva som vi gör.

  53. Jag vet inte hur långt man måste åka
    för att få tag på ett reservaggregat.

  54. Vi ser att den decentraliserade
    verksamhet vi har, med många kök-

  55. -är flexibelt vid kris.

  56. Vi stängde nån förskola och flyttade
    barnen till en annan förskola.

  57. Även om vi inte kan ha reserv-
    aggregat och få i gång skolor-

  58. -så flyttar vi barnen. Vi har bra
    kapacitet att laga fler portioner-

  59. -på flera av våra ställen.

  60. Det var bra att använda kommunens
    lokaler som trygghetspunkter.

  61. Att öppna upp så invånarna
    kunde komma och ladda telefonen-

  62. -och prata lite med de andra
    som inte heller hade ström.

  63. Vi öppnade upp vissa gympasalar
    så man kunde låna duschen.

  64. Det fanns
    ett jättestort socialt engagemang.

  65. Det skapades Facebook-grupper:
    "Duscha hos mig! Jag bjuder på mat!"

  66. Ett jättestort socialt engagemang
    kom fram i den här krisen.

  67. Det var inte positivt med stormen-

  68. -men det finns jättemycket
    vi kan lära av den, och ta med oss.

  69. Beroenden, som flera har pratat om.

  70. Det blev tydligt
    hur viktigt det är med personal.

  71. Personal kom inte till jobbet.
    De satt fast hemma.

  72. Det låg träd över vägen
    på både ett och flera ställen.

  73. De kunde inte höra av sig, för
    mobiltäckningen blev helt utslagen.

  74. Det är jätteviktigt med el, vatten
    och tillgång till livsmedel.

  75. Vi lagar mycket från grunden,
    så vi måste ha råvaror.

  76. Det kan vara en nackdel, men vi kan
    också styra om menyn lättare.

  77. När vi inte har mycket halvfabrikat
    hemma kan vi anpassa menyn lättare.

  78. Nåt man inte ska glömma med
    transporter är sophanteringen.

  79. Utan transporter bygger vi upp sopor
    på enheterna, som vi behöver få ut.

  80. Även mattransporter
    med varm mat är viktigt för oss.

  81. Lite frågeställningar
    och fortsatt arbete...

  82. Vi måste verkligen tänka till-

  83. -vilka verksamheter
    som ska prioriteras vid en kris.

  84. Vilka ska ha möjlighet
    till reservkraft och vatten?

  85. Vi ser det som att förskolan
    bör vara en prioriterad verksamhet.

  86. Får vi inte förskolan att fungera
    kan inte föräldrar komma till jobbet.

  87. Den blir viktigare än grundskolan
    i de lite högre åldrarna-

  88. -och gymnasiet.

  89. Vid nyproduktion funderar vi på att
    bygga in överkapacitet i vissa kök-

  90. -för att kunna tillgodose högre antal
    portioner än vi gör i dag.

  91. Det handlar om
    att dels tillgodose den skolan-

  92. -men som vi hört
    vid tidigare sammankomster...

  93. Man nämnde Ljusdal, alla brandmän,
    eller om annat försvar behöver mat-

  94. -så kanske vi behöver
    en högre kapacitet.

  95. Hur många kan vi klara av
    och ska vi klara av att servera-

  96. -vid en kris?

  97. Här är det också viktigt att kommunen
    kravställer till privata aktörer-

  98. -vad de ska klara av att göra i kris.

  99. Till exempel äldreboenden
    som drivs av privata aktörer.

  100. Det är viktigt att de fått till sig
    innan att de har det här ansvaret-

  101. -att kunna leverera.

  102. Nåt som blev tydligt är: Hur
    kommunicerar vi utan mobiltäckning?

  103. Det är näst intill omöjligt.

  104. I Norrtälje har väldigt många ställen
    inget fast telefonnät.

  105. Det är inte mycket fasta telefoner
    kvar. Det är mobilen man har.

  106. Det spelade ingen roll vilket
    operatör det var. Det fungerade inte.

  107. Det blir viktigt inte bara hur vi
    kommunicerar inom vår organisation-

  108. -utan också hur vi kommunicerar med
    andra aktörer vi ska samarbeta med.

  109. Hur länge klarar vi oss utan att ha
    fri tillgång på livsmedel?

  110. Hur kan vi ställa om menyerna?
    Hur snabba måste vi vara på det?

  111. När det är kris
    vet man aldrig hur lång den är.

  112. Kanske ska vi direkt
    göra en annan meny-

  113. -för att spara på råvarorna
    så länge som möjligt?

  114. Bättre att vara snabb på det
    än märka att man inte har nåt kvar.

  115. Vi behöver bli bättre på att hantera
    lokala avtal för livsmedelsinköp-

  116. -så vi kan vända oss
    till mindre aktörer som finns nära.

  117. Vi behöver främja lokala producenter-

  118. -för att minska beroendet
    av dagliga transporter-

  119. -och förbereda odling av smarta gröd-
    or, med mycket näring på kort tid.

  120. Det vi behöver göra direkt
    i de offentliga köken-

  121. -är att utbilda personalen
    så de också kan det här:

  122. Hur får vi våra råvaror att räcka
    så länge som möjligt?

  123. Det kan man göra på lite roliga sätt.

  124. Man kan ha tävlingar i köken:
    Vad kan ni laga av det här?

  125. Att få i gång
    större engagemang kring det.

  126. Vi ska se över om vi har kunskaper i
    detaljstyckning, för att stycka kött-

  127. -och kunskap om alternativa
    proteinkällor från växtriket.

  128. Det var det jag hade. Tack!

  129. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Krisberedskap i skolor och förskolor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Akutvård, Hälso- och sjukvård, Katastrofberedskap, Livsmedelsförsörjning, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.