Titta

UR Samtiden - Food Planning

UR Samtiden - Food Planning

Om UR Samtiden - Food Planning

Föreläsningar och samtal från Food Planning - var finns maten i samhällsplaneringen? Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Till första programmet

UR Samtiden - Food Planning : Krisberedskap i jordbruketDela
  1. Hästen ser till
    att vi håller åkermark i hävd.

  2. När vi behöver den marken
    för att odla annat på-

  3. -då får vi väl äta upp hästen.

  4. Det här året började rätt dramatiskt.

  5. På nyårsdagens kväll varnade de
    för att det skulle bli blåsigt.

  6. Det blev klass 1-varning
    och det ena med de andra.

  7. Man fodrade djuren ordentligt
    på kvällen och tittade på tv.

  8. Det blinkade till, och
    rätt vad det var så var det mörkt.

  9. Och det blåste så in i Norden. Man
    sov inte många minuter den natten.

  10. Sen började man grubbla: utan ström
    får vi inte vatten till djuren.

  11. Mycket surrar i skallen.

  12. Det är en riktig påminnelse
    om hur sårbart det egentligen är.

  13. Man tänker: Norrtälje energi
    fixar väl ström till i morgon.

  14. "Det ordnar sig väl." Men nej.

  15. Man kan inte göra nåt förrän det
    ljusnar i vilket fall som helst.

  16. Lite ljus fick vi i alla fall in.
    Solen kom fram, i alla fall.

  17. Stentorpsskogen höll på att ramla ner
    - alltihopa.

  18. Vi hade faktiskt ett reserv-elverk.

  19. Vi som har djurhållning ska
    ha tillgång till ett reserv-elverk.

  20. Det här köpte jag
    när jag hade mjölkkor.

  21. Det är inte så enkelt. Traktorn måste
    ju gå i gång. Den måste ha diesel.

  22. Och dieseltanken måste man ha el till
    för att kunna pumpa ur diesel.

  23. Jag har en verkstad inte så långt
    bort där jag kunde köpa ett batteri-

  24. -och så småningom fick vi i gång den.

  25. Kraftöverföringsaxeln
    var ju förstås på nån annan maskin.

  26. Är det bara ljust
    kan man fixa det mesta.

  27. Tur att det inte var
    tjugo grader kallt!

  28. Då hade vi haft riktiga bekymmer.

  29. Men vilken lättnad! Allting lyste.
    Vattnet kom till vattenkopporna.

  30. Kvigorna fick vatten
    och jag kunde ge foder till djuren.

  31. Så himla skönt!
    Då var man rent och skärt lycklig.

  32. Sårbarheter...

  33. Drivmedel. Tillgång till diesel.
    Det är ju det vi har i dagsläget.

  34. Utan diesel hade jag inte kunnat
    få i gång mitt elverk.

  35. Allting går ju på el - nästan.

  36. Sen är det ju
    det här med centralisering.

  37. Det var du som sa
    att det är ju så långt till allting.

  38. Jag har ju nötkreatur.

  39. Ibland ska nån till slakt.

  40. Jag är med i en ekonomisk förening,
    Upplandsbonden.

  41. Jag bor utanför Norrtälje.
    Vi slaktar utanför Sala.

  42. Slaktkropparna åker över till
    Gotlands slakteri där de styckas.

  43. Sen kan de åka till Slakthusområdet
    och finstyckas-

  44. -och komma ut i butik
    som I love eco eller Änglamarkskött-

  45. -eftersom jag
    har ekologisk produktion.

  46. Det är en himla snurr på allting.

  47. Kvarnar... Vi har bara EN kvarn.

  48. Förut var det enkelt att ha
    spannmålsproduktion i Roslagen.

  49. Vi kunde bara tröska, fylla vagnarna-

  50. -åka in till Norrtälje och tömma.

  51. Jag hade höstvete, fyra hektar,
    för några år sen.

  52. Ekologiskt höstvete.
    Jag fick bra falltal och alltihopa.

  53. Men det ska ända ner till Södertälje
    till en anläggning.

  54. Kors och tvärs genom hela länet
    och Sverige, kan man säga.

  55. Mejeri har vi i Kallhäll.

  56. Det är för vanlig mjölk och filmjölk.

  57. Osten du visade på bilden
    kommer inte alls från det mejeriet.

  58. Det är ju specialiseringar.

  59. Sen är det tillgång på vatten
    och beroende av omvärlden.

  60. Det här med klimatförändringar...
    Åren är ju aldrig lika.

  61. Här ser man i Ägnan, 2012.

  62. Jag hade typ sjökor på det stället.

  63. Sen har vi nere vid ån.

  64. När jag åkte till Hov med vatten
    till kvigorna som var där då-

  65. -åkte jag över den här vallen.
    Det är egentligen en kornåker.

  66. Det blev väldigt lite korn i år,
    och det var också en insådd.

  67. Man hade sått in vallfrö där.
    Det kom ingenting.

  68. Jacob Gustafsson i Billinge
    har åkern, och beslutade:

  69. "Det lilla korn som är
    slår vi och ger till djuren."

  70. Sen gjorde de
    en senare insådd av vallfrö.

  71. Det blev lite regn i augusti,
    så det tog sig faktiskt.

  72. Det kanske blir
    lite vall där nästa år.

  73. Det är så vi bönder måste jobba.

  74. Vi måste hela tiden säga: "Jaha,
    nu är det så här. Hur gör vi nu?"

  75. Vi måste själva fixa
    den här beredskapen, egentligen.

  76. Och vi måste bevara åkermarken.

  77. Det är där
    vi kan producera livsmedel.

  78. Det låter som om vi kan odla vad
    som helst på vilken åker som helst-

  79. -men så är ju inte fallet.

  80. Vi måste tänka att det är
    ett odlingssystem vi måste hantera-

  81. -och sköta hela tiden.

  82. Vi pratade om kretsloppsjordbruk
    och så där.

  83. Det är enligt den gamla modellen,
    att man har en bra växtföljd.

  84. Vi pratar om kolinlagring
    och ökad humushalt i jorden.

  85. Det visar sig att det är djurgårdar
    där man har vallodling-

  86. -och naturgödsel,
    där kan vi ha balans-

  87. -på det här med humus
    och att näringsämnen frigörs.

  88. Sen är det ju också bra att kombinera
    det här med spannmål och vallodling.

  89. Tre år vallodling, alltså flerårig
    gröda, med flera olika växter.

  90. Det vill man ha över huvud taget.

  91. Man har olika växter på åkrarna.

  92. Är det torrt så går det ena.
    Är det lite blötare så går det andra.

  93. I en vall där man har lusern
    har man lite käringtand.

  94. Lusern har väldigt djupa rötter.
    De led inte alls av torkan.

  95. Hade man en vall med lusern
    fick man riktigt bra skörd i år.

  96. Sen måste jag säga: dessa
    fantastiska djur! Titta vad de äter!

  97. De får mat för fjorton dagar,
    men om sex timmar är det uppätet.

  98. De äter sånt inte vi kan äta
    - den här vallen jag pratade om.

  99. Olika sorters gräs och klöver.

  100. De behövs ju i vårt odlingssystem.

  101. De behövs ju också i det andra...
    Vi pratade om drivmedel som biogas.

  102. Det kan man också göra
    av rötad gödsel-

  103. -och ändå få ett bra gödselmedel
    som kan komma tillbaks till jorden-

  104. -fast man har använt biogasen.

  105. Det här är kvigorna
    på mitt kvighotell.

  106. De gör en annan nytta
    på det som kallas naturbetesmarker.

  107. Vi behåller en biologisk mångfald.

  108. Det är det här
    vi tycker är jätteviktigt i LRF.

  109. "Värna åkermarken för hållbar odling
    av livsmedel och energi."

  110. Här är det olika politiska saker:

  111. Vi ska inte odla energi. Då konkurr-
    erar vi med livsmedelsproduktion.

  112. Hållbar växtföljd som ökar mullhalten
    och kolinlagringen är jätteviktig.

  113. Nån annan pratade
    om vattenhushållning.

  114. Vi måste sköta jorden, helt enkelt.

  115. Vi har haft ett projekt
    hemma i Roslagsbro, Estuna.

  116. Vi har varit flera bönder:
    Vad kan vi göra tillsammans?

  117. Vi jobbar tillsammans:
    Billinge lantbruk har mjölkkor.

  118. Jag föder upp kvigorna.
    Andra har odlingar.

  119. Vi gör det här tillsammans. Jag har
    inte så väldigt mycket åkermark.

  120. Däremot är det nån annan
    som vill odla gräs åt mina djur.

  121. Sen ska han då i stället
    få gödsel tillbaka.

  122. Det är också ett sätt att öka
    hållbarheten. Att man samarbetar.

  123. Sen skulle jag vilja säga
    att har vi djurhållning-

  124. -och använder djuren
    för livsmedelsproduktion-

  125. -så har vi också en beredskap.

  126. Varför har vi hästen med här?

  127. Faktum är att hästen är
    en bra beredskap att ha.

  128. Den ser till
    att vi håller åkermark i hävd.

  129. När vi behöver den marken
    för att odla annat på-

  130. -då får vi väl äta upp hästen.

  131. Men det är viktigt att den finns.

  132. Den är en viktig reserv,
    för åkermarken får inte bebyggas.

  133. Vi ska kunna ha den i reserv.

  134. Jag avslutar där.

  135. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Krisberedskap i jordbruket

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Samhällskunskap
Ämnesord:
Katastrofberedskap, Lantbruk, Livsmedelsproduktion
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Food Planning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Var finns maten i samhällsplaneringen?

Hur skapar och bibehåller man ett hållbart livsmedelssystem? Kevin Morgan, professor vid Cardiff University, delar med sig av sin breda erfarenhet av forskning för samhällsförändring. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsplanering - trender och tendenser

Vilken plats tar maten i samhällsplaneringen idag och hur kan det komma att se ut i framtiden? Spaningar med Madeleine Granvik, forskare vid SLU och Uppsala universitet. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat

Hos SMHI rustar man för kommande klimatförändringar. Jacob von Oelreich, sektorsansvarig inom klimatanpassning, berättar bland annat om gamla spannmålssorter, så kallade kulturspannmål, vars långa rötter har bättre förmåga att hämta vätska när det är torka. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Livsmedelsförsörjning i kris

Hur kan vi säkerställa att alla medborgare har tillgång till mat i händelse av kris? Therese Frisell från Livsmedelsverket berättar om arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Strategier för odling och livsmedelsförsörjning

I ett krisläge är det viktigt att många har kunskap om odling och matlagning och se till att alla Sveriges skolkök är fullskaliga och tillgängliga om behov uppstår. Helena Nordlund, huvudförfattare till Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi, berättar. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i Stockholms län

I Sverige är vi beroende av en fungerande livsmedelsinförsel. Inte minst i Stockholms län. Hur klarar vi oss i händelse av kris? Kristina Nigell och Staffan Forsell från Länsstyrelsen berättar om arbetet med en regional livsmedelsstrategi. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i jordbruket

När stormen Alfrida slog till drabbades Norrtälje hårt. Men händelsen gav viktiga insikter och erfarenheter, berättar lantbrukaren Karin Broström. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskap i skolor och förskolor

Stormen Alfrida satte Norrtäljes invånare på prov. Anna Pedersen som arbetar med måltidsverksamhet inom skolor och förskolor vittnar om en stor vilja till samarbete. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Food Planning

Krisberedskapen i vårt samhälle

Kan vi lita på livsmedelsförsörjningen? Ett panelsamtal om hur väl Sverige är rustat i händelse av kris. Medverkande: Anna Pedersen, Karin Broström, Anna-Lena Dahlberg, Therese Frisell och Staffan Forsell. Moderator: Madeleine Granvik. Inspelat på Södertälje Science Park den 31 januari 2019. Arrangör: Projekt Matlust och Länsstyrelsen i Stockholms län.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.