Titta

Folkmordet i Rwanda

Folkmordet i Rwanda

Om Folkmordet i Rwanda

2019 är det 25 år sedan folkmordet på tutsibefolkningen i Rwanda. På bara tre månader dödades över 800 000 människor. Grannar mördade grannar, vänner mördade vänner. Hur kunde folkmordet ske? Och hur går ett land vidare efter ett folkmord? Tack vare rättsprocesser och en aktiv försoningsprocess är Rwanda i dag ett av de mer stabila länderna i regionen. Serien innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Syfte

Seriens syfte är att belysa mekanismerna bakom ett folkmord, hur medborgarna påverkas och hur en försoningsprocess kan gå till. Serien kopplar till såväl samhällskunskap som historia och förmedlar kunskaper om aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. Även människors erfarenheter av förtryck, och folkfördrivningar skildras.

Till första programmet

Folkmordet i Rwanda : Fred och försoningMaterialDela
  1. 1994 - i skuggan av att Sverige
    tar brons i fotbolls-VM-

  2. -och Nelson Mandela svärs in
    som president i Sydafrika-

  3. -sker ett brutalt folkmord
    i Rwanda.

  4. Spänningarna mellan grupperna hutu
    och tutsi har ökat sen 1950-talet.

  5. Nu genomförs ett folkmord
    på tutsibefolkningen.

  6. På hundra dagar
    dödas nästan en miljon människor.

  7. Går det att skipa rättvisa
    och ställa människor till svars-

  8. -för de brott som begåtts?

  9. Hur kan man gå vidare efter ett
    folkmord - som land och som människa?

  10. Vi ska börja med första steget.
    Vem har något att säga?

  11. Det är viktigt att tala om folkmordet-

  12. -för när jag talar om det med kollegor
    motverkar man att det kan hända igen.

  13. Jag tror de kommande generationerna
    kommer leva fredligt...

  14. ...och vara lyckliga.

  15. Lyckligare än folk är nu
    och lyckligare än de var tidigare.

  16. Den här Rwanda-erfarenheten
    förändrar en som människa.

  17. Alla i det här landet har ju upplevt
    den mest enormt traumatiska händelse.

  18. Tora Holst har varit åklagare-

  19. -på Sveriges internationella
    åklagarkammare-

  20. -som bland annat
    utreder krigsbrott och folkmord.

  21. Tora har tillsammans med sina
    kollegor drivit två stora mål-

  22. -i svensk domstol mot personer
    misstänkta för folkmord-

  23. -och krigsförbrytelser
    begångna i Rwanda.

  24. Hon har varit i landet
    över 15 gånger sedan 2012.

  25. Det är i området kring staden Kibuye,
    mot gränsen till Kongo-

  26. -som de svenska åklagarnas
    första fall-

  27. -till största del ska utspela sig.

  28. Om jag skulle beskriva paradiset
    på jorden skulle det vara så här-

  29. -med blommorna, träden och fåglarna.
    Det är så vackert.

  30. Samtidigt - det vi hörde då -
    det var våra första förhör.

  31. Under hela mitt åklagarliv
    hade jag aldrig hört-

  32. -nånting som var så fasansfullt.

  33. Precis på stranden här höll
    människor på att gömma sig-

  34. -för de här förövarna
    som kom efter dem med machetes.

  35. De försökte gömma sig i buskarna
    och hitta nåt som flöt-

  36. -så att de kunde ta sig över sjön,
    ut till öarna-

  37. -eller rädda sig över till Kongo.

  38. De här kontrasterna -
    mellan paradiset och helvetet-

  39. -det var nästan obegripligt.

  40. Under folkmordet är sjön inte fylld
    av sjungande fiskare i fiskebåtar-

  41. -utan folk som försöker fly för sina
    liv och gömma sig i strandkanten.

  42. Och det är i en kyrka i närheten
    som Toras utredningsarbete inleds.

  43. Efter folkmordet
    är Rwanda ett land i ruiner.

  44. Miljontals människor är på flykt,
    hela byar är förstörda.

  45. Nästan en miljon människor
    har mist sina liv.

  46. Den överlevande befolkningen har
    varit med om fruktansvärda händelser-

  47. -som sätter djupa spår
    för resten av livet.

  48. Den tutsiska rebellarmén,
    Rwandiska patriotiska fronten, RPF-

  49. -har tagit makten i landet.

  50. Nu startar en jakt
    på de som låg bakom folkmordet.

  51. Arbetet att skipa rättvisa
    kommer ta lång tid-

  52. -och drivs på flera plan samtidigt.

  53. Genom FN
    ska de ytterst ansvariga dömas.

  54. I Rwanda ska hundratusentals miss-
    tänkta förövare ställas inför rätta.

  55. I utländska domstolar
    sker också rättsprocesser-

  56. -eftersom många misstänkta förövare
    hunnit bli medborgare i andra länder.

  57. Fallet Tora arbetar med är unikt.

  58. Det är första gången brottet folkmord
    ska prövas i svensk domstol.

  59. I Sverige har lagen mot folkmord
    funnits sedan 1964.

  60. Nu är vi på väg till kyrkan i Kibuye-

  61. -där det var en väldigt stor massaker
    den 17 april 1994-

  62. -där ungefär 4 000 människor dödades.

  63. Den misstänkta är känd i området-

  64. -och utpekas som en av ledarna
    vid flera massakrer.

  65. Eftersom han hunnit bli svensk
    medborgare och inte kan utlämnas-

  66. -måste rättsprocessen ske i Sverige.

  67. För Tora, och hennes
    åklagarkollega Magnus Elving-

  68. -handlar arbetet
    om att utreda vad som hänt-

  69. -och hur den misstänkta i Sverige
    kan kopplas till händelserna.

  70. Man får tänka sig
    att det var helt packat med folk-

  71. -och att männen som hade samlat
    stenar stod på planen framför kyrkan.

  72. Man sköt in i den här folkmassan.

  73. Då bröt man motståndet
    och kunde ta sig fram mot kyrkan.

  74. Och där fanns kvinnor och barn.

  75. Speciellt med det här folkmordet
    är att man sa...

  76. Det var ju fråga om utrotning.

  77. ...man uppmanade: "Ni får inte
    glömma kvinnorna och barnen."

  78. De jobbar med ett team
    med svenska poliser-

  79. -och en kriminaltekniker på plats.

  80. Teamet förhör ett 80-tal personer
    i Rwanda och börjar bygga ett åtal.

  81. De lyckades sen slå sig fram
    till kyrkans dörr.

  82. Det finns två stora entréer
    till kyrkan-

  83. -och där tände man eld på traktordäck
    så det kom in massa rök.

  84. Och man kastade in granater i kyrkan
    där det var packat med folk.

  85. När de började försöka fly från röken
    så stod angriparna utanför dörrarna-

  86. -och slog ihjäl dem
    med machete och klubbor.

  87. I dag väcktes åtal i Sverige mot
    en man som misstänks för inblandning-

  88. -i folkmordet i Rwanda 1994.

  89. Rättegången har pågått i ett halvår
    och har varit mycket speciell-

  90. -eftersom förhandlingar både hållits
    i Sverige och på plats i Rwanda.

  91. Här ute stod det förövare
    med klubbor och machetes-

  92. -och dödade de här människorna
    när de kom ut från kyrkan.

  93. Under rättegången
    bestämmer sig åklagarna-

  94. -för att ta med sig hela rätten
    till brottsplatserna.

  95. För att de verkligen
    ska förstå vad som hänt.

  96. Det är en av de första gångerna i
    svensk rättshistoria som det händer.

  97. Det är inte bara det juridiska arbe-
    tet som är problem efter folkmordet.

  98. Åren efter folkmordet är det
    fortfarande oroligt i landet.

  99. Hutumilis sidan kommer ibland
    tillbaka och gör attacker.

  100. Den 18 mars 1997 inträffar något
    som sätter djupa spår i byn Nyange.

  101. Skolan attackeras.

  102. Angelique är 19 år
    när hon och hennes klasskamrater-

  103. -sitter och läser läxor
    i sitt klassrum en kväll.

  104. Då händer något som förändrar
    hennes liv för alltid.

  105. När de kom
    attackerade de den här skolan.

  106. De kastade in en granat
    genom det här fönstret.

  107. Jag träffades av granatsplitter.

  108. Det stod en soldat här.

  109. Han sa åt oss när han kom in:

  110. "Hutuer ska vara på den här sidan
    och tutsier på den här sidan."

  111. Den som sa det stod här.
    Och en annan stod här.

  112. Bägge hade vapen. Lamporna
    var tända så de kunde se oss.

  113. Och den som sa att vi är alla rwandier
    var en flicka som hette Chantall.

  114. Hon satt på första bänken
    på mittersta raden.

  115. Hon sa: "Det finns inga hutuer
    eller tutsier här, vi är alla rwandier."

  116. Då sköt de henne.

  117. En annan som sa att vi
    alla är Rwandier hette Sylvestre.

  118. Han sa att det inte finns
    några hutu eller tutsi hos oss.

  119. Han satt här på den sidan.

  120. De började skjuta.

  121. De sköt först Chantall, som satt här.
    Hon dog.

  122. En annan som sköts hette Beatrice.
    Hon satt där.

  123. Milisen vill att klassen
    ska dela upp sig i Hutu och Tutsi-

  124. -för att döda de som är tutsi.
    Men eleverna vägrar.

  125. Efter att ha skjutit flera elever
    försvinner milismännen.

  126. Regeringssoldater
    kommer för att hjälpa barnen.

  127. Men för en del är det redan försent.

  128. När militären kom in frågade han:

  129. "Är det någon som är levande
    som vi kan hjälpa?"

  130. Vi var alla rädda och trodde att de
    kommit tillbaka för att göra slut på oss.

  131. De räknade mig bland de döda.

  132. Men jag visade dem att jag var levande.

  133. De tog mig från de döda kropparna.
    De skiljde de döda från de levande.

  134. Att ungdomarna vägrar dela upp sig
    i tutsi och hutu får ett högt pris.

  135. Många skadas och åtta dör.

  136. Angelique blir delvis förlamad
    i sitt ben på grund av attacken.

  137. Den första konsekvensen
    av det som hände-

  138. -var att jag fick en funktionsnedsättning.

  139. Ena benet fungerar inte
    eftersom foten blev förlamad.

  140. Andra konsekvensen var
    att jag förlorade mina klasskamrater.

  141. Mina vänner som dog.

  142. På skolgården finns nu en skylt
    med namnen på de elever som dog.

  143. Eftersom de stod upp för varandra
    och för fred kallas de hjältar-

  144. -och de hyllas varje år
    vid en ceremoni.

  145. Flera av eleverna ligger begravda
    vid skolan med utsikt över kullarna.

  146. FN:s insats under folkmordet
    får i efterhand kritik.

  147. När folkmordet bryter ut 1994
    har den lilla FN-trupp-

  148. -som finns i landet inte mandat
    att ingripa militärt-

  149. -utan kan endast passivt se på
    när människor dödas.

  150. Sedan 1948 finns en särskild
    FN-konvention mot folkmord-

  151. -eftersom det är ett av de grövsta
    brotten mot mänskligheten.

  152. Men det är inte så lätt
    att tillämpa konventionen.

  153. 1994 sätter sig vissa länder
    i säkerhetsrådet emot-

  154. -att kalla det som händer i Rwanda
    för folkmord - genocide-

  155. -och därmed blockeras FN
    från att ingripa.

  156. Fem år efter folkmordet
    tillsätts en oberoende utredning-

  157. -ledd av Sveriges tidigare
    statsminister Ingvar Carlsson.

  158. I utredningen
    riktas hård kritik mot FN.

  159. Det var en djupt upprörd
    och mycket sorgsen utredare-

  160. -som framträdde i FN i dag.

  161. Vår slutsats är att det finns
    en övergripande orsak-

  162. -till varför FN inte kunde
    stoppa eller förhindra folkmordet.

  163. Och det handlar om bristande resurser
    och bristande vilja.

  164. FN tar i stället ett stort ansvar
    för rättskipningen efter folkmordet.

  165. I november 1994 beslutar FN
    att instifta-

  166. -den Internationella Rwandatribunalen
    (ICTR)-

  167. -som förläggs till Arusha i Tanzania.

  168. Målet är att åtala de ytterst
    ansvariga för planeringen-

  169. -och organiseringen av folkmordet.

  170. På 20 år åtalar ICTR 93 personer –
    ett 60-tal döms.

  171. Många till livstids fängelse.

  172. ICTR blir första internationella
    domstol att erkänna våldtäkt-

  173. -som ett vapen under ett folkmord.

  174. Nu är vi på väg till Gatwaro-stadion,
    en fotbolls-stadion i Kibuye-

  175. -där det dagen efter det
    som hände i kyrkan-

  176. -så var det
    en ännu större massaker där.

  177. Det här ser ut som ingången till stadion.

  178. På Gatwarostadion samlas tusentals
    människor ihop för att sedan dödas.

  179. Det ser inte alls ut
    som det gjorde under folkmordet.

  180. Där borta ser man "memorial"-skylten
    över folkmordet-

  181. -massakern som skedde här.

  182. Man räknar med att det var 10 000
    som dödades här inne.

  183. Men exakt hur många som ligger här
    vet jag inte riktigt.

  184. Det som hände på stadion
    pågick i flera dagar.

  185. När man hade dödat under två dagar
    så hämtade man lastbilar-

  186. -och fraktade bort kroppar.
    Så många ligger inte här.

  187. ...gärningsmän - Interahamwe -
    och andra gärningsmän in på stadion-

  188. -med machetes och klubbor
    och dödade de som var skadeskjutna-

  189. -och som fanns kvar inne på stadion.

  190. Tora och hennes team förhör också
    vittnen om det som hände på stadion.

  191. Vi har en hemsk berättelse
    från en pojke som var 16 år.

  192. Han berättade
    att han hade hela sin familj med sig-

  193. -han hittade sin mamma sittande
    med sin döda lillebror i knäet.

  194. Hon sa att de skulle stanna
    för angriparna skulle komma tillbaka-

  195. -dagen därpå och
    att de skulle dö där tillsammans.

  196. Han förlorade hela sin familj.

  197. Theonest är den 16-årige pojken
    som Tora förhör.

  198. Bland de som dog på stadion
    fanns min familj.

  199. Min pappa,
    mamma och mina fem syskon.

  200. Jag fick en ny identitet-

  201. -att leva livet ensam som en överlevare.

  202. Jag kunde fly från stadion på kvällen
    och jag tog mig till Gatwaro-berget.

  203. De som dödades
    den 19:e på morgonen-

  204. -dödades genom att huggas till döds
    för de kunde inte kämpa emot.

  205. Jag kan säga
    att den 18:e dog folk en bra död.

  206. De dödades av skott och granater.

  207. Om man skulle räkna överlevare
    från Gatwaro-stadion på fingrarna-

  208. -är det så
    att det är färre än fem personer.

  209. Jag har samarbetat
    med det svenska rättsväsendet.

  210. De sökte upp mig som en överlevande.

  211. Jag berättade för dem hur vi hade det
    på stadion och hur dödandet gick till.

  212. De ställde olika frågor under
    rättegången och jag svarade på dem.

  213. Vi hade ett bra samarbete.

  214. Det som gjorde mig glad efteråt
    var att en av de misstänkta-

  215. -för de brott som begicks på stadion
    och som hade koppling till dödandet-

  216. -blev dömd för gärningarna
    och fick sitt straff.

  217. Nyligen dömdes en man från Rwanda
    till livstids fängelse-

  218. -i den första svenska domen
    gällande folkmordet i Rwanda-

  219. -då runt 800 000 människor dödades
    på bara några månader.

  220. Man blir väldigt
    känslomässigt berörd.

  221. Man kan ju inte låta bli-

  222. -särskilt när de här barnen
    och ungdomarna berättar-

  223. -men under själva huvudförhandlingen
    och i rätten och så vidare-

  224. -då håller man ju
    en professionell attityd.

  225. Det måste man göra-

  226. -och inte låta känslorna färga
    ens framställning eller ens frågor.

  227. I Rwanda är rättsväsendet i princip
    utraderat efter folkmordet.

  228. 1998 sitter över 100 000
    folkmordsmisstänkta i fängelse-

  229. -i väntan på rättegång.

  230. Man måste helt enkelt
    hitta en annan lösning.

  231. De styrande i Rwanda bestämmer sig
    för att använda en gammal tradition-

  232. -en folkdomstol, Gacaca,
    fast i tidigare osedd skala.

  233. 2002 startas officiellt de första
    så kallade Gacaca-domstolarna.

  234. Gacaca kan löst översättas
    till "rättvisa på gräset".

  235. Drygt 12 000 Gacaca-domstolar
    upprättas över hela landet.

  236. I varje by utses
    ett antal respekterade personer-

  237. -som fungerar som domare.

  238. I Gacaca-domstolar finns bara några
    få, tydliga brottskategorier-

  239. -för att snabbt kunna hantera fallen.

  240. Nästan alla misstänkta
    döms utifrån vittnesmål-

  241. -och stort fokus
    ligger på att få ett erkännande.

  242. Ett erkännande kan sänka
    ett fängelsestraff med flera år-

  243. -eller göra så
    att en del av fängelsestraffet-

  244. -omvandlas till samhällstjänst.

  245. Att bygga varaktig fred och försoning
    är viktigt för framtiden.

  246. Många bor kvar på samma ställe
    efter folkmordet-

  247. -och ska lära sig
    att leva tillsammans i fred igen.

  248. Claude bor i ett hus i utkanten av
    Kigali med sin fru och sina två barn.

  249. Vi hoppas kunna uppföra
    några köksträdgårdar här.

  250. Det där är ett avokadoträd.

  251. Huset är hans barndomshem.
    Men det är också huset-

  252. -där hans föräldrar och flera kusiner
    blev mördade framför hans ögon.

  253. Sedan ett par år tillbaka bor
    han i huset igen med sin familj-

  254. -och försöker på olika sätt
    arbeta för försoning.

  255. Jag trodde inte att jag skulle kunna leva
    nära de där människorna igen-

  256. -för han som bor där
    var med om att döda min familj.

  257. Han är min nya granne.

  258. Många av mördarna som kommer
    till familjens hus är grannar.

  259. Och flera av dem bor än idag
    kvar i området.

  260. Mördarna så åt oss att sitta ner.

  261. Sen tog de min kusin -
    en pojke som var äldre än jag var.

  262. De dödade honom framför oss.

  263. De...de...

  264. Ursäkta.

  265. De dödade honom med en kniv.

  266. De dödade min pappa och mamma.

  267. Sen sa de åt oss
    att gå tillbaka in i huset.

  268. De sa åt oss att sitta där de hade
    dödat min mamma och min pappa.

  269. Sen tog en kille fram en granat
    och la den mellan oss.

  270. Granaten dödade
    en av mina små kusiner.

  271. Hon dog ögonblickligen.

  272. Det var ren tur
    att jag klarade mig oskadd.

  273. Att återvända till trakten
    och förlåta är svårt.

  274. Men Claude har på olika sätt försökt
    arbeta för försoning i området.

  275. Personen som la granaten mellan oss
    träffar jag på ibland för han bor i trakten.

  276. När jag började bygga det här huset
    så erbjöd jag honom att jobba åt mig.

  277. Han heter Emmanuel.
    Emmanuel bad mig förlåta honom-

  278. -så för att visa att jag accepterar det-

  279. -och för att själv må bättre inombords-

  280. -erbjöd jag honom ett
    byggnadsarbetarjobb hemma hos mig.

  281. Han tackade ja,
    men såg mig inte i ögonen.

  282. Nu känner jag inte
    att det är några problem.

  283. Det har skett vissa förändringar.

  284. Han har också startat
    flera fotbollslag-

  285. -för att människor ska vara vänner
    och känna gemenskap.

  286. Allt för att motverka att något
    som folkmordet ska kunna hända igen.

  287. Det kommer många barn
    och spelar med oss.

  288. Jag ville att det skulle finnas vänskap
    bland oss grannar-

  289. -för jag har barn och de måste
    lära känna de andra barnen.

  290. Barnen är oskyldiga.
    Det var föräldrarna som var problemet.

  291. Jag försökte ordna något
    som kunde föra samman ungdomarna.

  292. Och det fungerade.

  293. -Irerero fotboll gör mål.
    -In in in!

  294. På tio år prövar Gacaca-domstolarna
    upp emot två miljoner fall.

  295. Gacaca gav folk chans till rättvisa:

  296. Men också möjlighet att få reda på
    vad som hänt deras anhöriga.

  297. Var de dödades
    och var kropparna finns.

  298. Att många fick en rättegång-

  299. -var också ett sätt att bryta
    mot den tradition av straffrihet-

  300. -som rått för de som begått brott
    mot tutsier innan folkmordet.

  301. Vissa människorättsorganisationer har
    pekat ut brister i Gacacasystemet-

  302. -som att de åtalade
    inte hade advokat.

  303. Andra menar att Gacaca
    lade grunden till-

  304. -att Rwanda
    skulle kunna börja läka som land.

  305. I Rwanda pratar man inte längre
    om hutu eller tutsi-

  306. -nu ska alla vara rwandier.

  307. Många projekt pågår
    för att bygga varaktig fred-

  308. -och hjälpa till med försoning.

  309. Att prata om det som hände.

  310. Att utbilda människor
    om Rwandas historia-

  311. -och vad som ledde fram
    till folkmordet.

  312. Allt för att förebygga
    att det händer igen.

  313. Vi lär oss så mycket. Vi löser problem.
    Vi skapar möjligheter åt varandra.

  314. Vi gör mycket för att barnen ska få det
    bättre men även människor i vår ålder.

  315. Vi försöker få dem att gå från destruktiva
    liv till att bygga något inför framtiden.

  316. När jag tänker på framtiden
    blir jag inspirerad.

  317. Inspirerad att bli en av alla dem som
    bidrar till att skapa landets framtid.

  318. Det väcker många hågkomster det här.

  319. Man ser ju...

  320. ...att en del skallar har krosskador
    och huggskador som den där.

  321. Det är så starkt så det har ju tagit
    flera år att fundera på detta.

  322. Jag gör det fortfarande.

  323. Överallt i världen är det viktigt
    att man utreder folkmord.

  324. Och det vore fruktansvärt
    om vi inte kunde göra det i Sverige-

  325. -om vi inte hade resurser
    att göra detta.

  326. Det här är ju de värsta grymheter jag
    någonsin har kommit i kontakt med.

  327. Jag skulle inte kunna stå upp för mig
    själv om jag inte försökte göra allt-

  328. -för att man skulle lagföra
    de personer som finns i Sverige-

  329. -och har medverkat
    till den här typen av grymheter.

  330. Båda Toras mål om folkmord i Rwanda
    slutar med fällande domar-

  331. -och livstids fängelse
    för de åtalade.

  332. Det är ju så obegripligt det
    de här människorna berättar för oss-

  333. -att man vill döda dem-

  334. -inte för någonting de har gjort
    utan för någonting som de är.

  335. Det handlar inte om någonting
    som man kan låta bli att vara-

  336. -och sen så vill människor
    döda av den anledningen.

  337. Det är ju helt helt, ja groteskt.

  338. Och det är det
    som är själva essensen i en-

  339. -att man försöker utrota
    en befolkning eller befolkningsgrupp.

  340. Därför är det så otroligt viktigt
    att vi hela tiden påminner oss-

  341. -att vi får inte dela upp
    mänskligheten i vi och dem-

  342. -det är vi, vi människor,
    vi måste hjälpa varandra.

  343. Det har påverkat mig väldigt mycket
    måste jag säga.

  344. Hur man ser på
    vad det är att vara människa.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efter 1990, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
Extremism, Folkmord, Folkmordet i Rwanda 1994, Fredsarbete, Försoning, Historia, Hutu, Inbördeskrig, Politik, Rwandas historia, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Tutsi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Folkmordet i Rwanda

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Romernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen - finska

Ruth Rogoff

Ruth Rogoff berättar om hur hennes familj flydde från Tyskland till London just innan andra världskriget bröt ut. När familjen steg ur tåget på stationen i London meddelade de engelska myndigheterna att krig hade brutit ut. Ruth understryker i sin historia vikten av att prata med barn om nazismen och hur historien måste föras vidare på ett konstruktivt sätt.