Titta

Folkmordet i Rwanda

Folkmordet i Rwanda

Om Folkmordet i Rwanda

2019 är det 25 år sedan folkmordet på tutsibefolkningen i Rwanda. På bara tre månader dödades över 800 000 människor. Grannar mördade grannar, vänner mördade vänner. Hur kunde folkmordet ske? Och hur går ett land vidare efter ett folkmord? Tack vare rättsprocesser och en aktiv försoningsprocess är Rwanda i dag ett av de mer stabila länderna i regionen. Serien innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Syfte

Seriens syfte är att belysa mekanismerna bakom ett folkmord, hur medborgarna påverkas och hur en försoningsprocess kan gå till. Serien kopplar till såväl samhällskunskap som historia och förmedlar kunskaper om aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. Även människors erfarenheter av förtryck, och folkfördrivningar skildras.

Till första programmet

Folkmordet i Rwanda : Hur kunde det ske?MaterialDela
  1. 1994 - i skuggan av att Sverige
    tar brons i fotbolls-VM-

  2. -och Nelson Mandela svärs in
    som president i Sydafrika-

  3. -sker ett brutalt folkmord
    i Rwanda.

  4. Landet mitt i centrala Afrika, som
    är ungefär lika stort som Småland-

  5. -fylls med döda kroppar
    och lukten av ruttnande lik.

  6. Motsättningarna mellan folkgrupperna
    hutu och tutsi har pågått länge-

  7. -men nu genomförs ett folkmord
    på tutsibefolkningen i Rwanda-

  8. -medan omvärlden passivt ser på.

  9. På bara hundra dagar
    mördas nästan en miljon människor.

  10. Vad var det som hände?

  11. Och vad ledde fram
    till de blodiga månaderna 1994?

  12. Vi var hemma, min pappa började
    gömma sig och sov oftast utomhus.

  13. För de hade en lista på kända
    människor i vår sektor att döda.

  14. De förberedde material att använda.
    Folk hade klubbor och macheter.

  15. Vi barn såg
    att de dödade äldre människor-

  16. -så vi förstod
    att de kommer döda oss också.

  17. Gunilla von Hall - Svenska dagbladets
    utsända i krigets Rwanda...

  18. Så har vi med oss Gunilla von Hall-

  19. -journalist som bevakat
    både Burundi och Rwanda...

  20. Gunilla är 26 år och ganska nybliven
    journalist när folkmordet sker.

  21. Hon är på uppdrag
    i ett av grannländerna-

  22. -när hon och en amerikansk kollega-

  23. -tar beslutet att resa in i Rwanda
    med tutsirebellerna-

  24. -för att rapportera
    och dokumentera vad som händer.

  25. Hennes fotografier från resan
    är unika som källor till folkmordet.

  26. Och fram tills nu
    har de flesta varit opublicerade.

  27. Nu är hon tillbaka i Rwanda
    för första gången, 25 år senare.

  28. När jag var här för 25 år sedan
    var det totalt kaos-

  29. -det var mitt i kriget
    och vi reste ju med gerillan in-

  30. -och det var fruktansvärt,
    fruktansvärt.

  31. Vi reste ju
    från massaker till massaker.

  32. Det märkte mig för livet tror jag,
    jag glömmer aldrig scenerna jag såg.

  33. Det kommer tillbaka ibland
    som blixtminnen...

  34. ...och man översköljs
    av hur fruktansvärt det var-

  35. -och hur obegripligt det var-

  36. -och kanske också funderingar på,
    kan sånt hända igen.

  37. I Nyarubuye i sydöstra Rwanda sker en
    massaker kring den katolska kyrkan.

  38. Det är en av de första platser
    Gunilla kommer till.

  39. Nu närmar vi oss snart
    kyrkan i Nyarubuye-

  40. -och det känns
    både spännande och lite nervöst.

  41. Vacker fågelsång och surrande bin
    på idylliska sommarängar-

  42. -omger denna makabra scen där minst
    tusen människor massakrerats.

  43. Uppslagna biblar
    ligger utspridda på marken.

  44. Människor
    har dött med knäppta händer.

  45. Kvinnor med barn på ryggen
    har stympats-

  46. -och likstanken är outhärdlig.

  47. Här bad de katolska rwandierna
    för sina liv in i det sista.

  48. Här sökte de räddning och frälsning-

  49. -men tillflyktsorten
    blev istället en massgrav.

  50. Man tänker den här synen
    att alla strömmade hit-

  51. -för att klara sig
    när uppropet i radion av byledaren-

  52. -att liksom, ta er till kyrkan,
    där är ni i säkerhet-

  53. -katolska kyrkan, vår stolthet,
    vår säkerhet, vår trygghet-

  54. -och tänk de liksom bara strömmade
    in här. Och sen så kom de.

  55. Startskottet för folkmordet
    sker den 6 april 1994.

  56. Den hutuiske presidenten
    Juvenal Habyarimana-

  57. -är på väg hem från Tanzania – när
    flygplanet skjuts ner ovanför Kigali-

  58. -och kraschar i hans egen trädgård.

  59. Presidenten och besättningen dör.

  60. Strax före landning i Rwandas
    huvudstad Kigali störtade planet.

  61. I FN:s säkerhetsråd
    hölls en tyst minut till minne...

  62. Presidenten har skrivit under
    ett fredsavtal-

  63. -mellan de två stridande
    grupperna i landet - Hutu och Tutsi-

  64. -en konflikt som pågått länge.

  65. Men alla tycker inte om fredsavtalet-

  66. -särskilt inte extremisterna
    i presidentens eget parti.

  67. Ingen grupp tar på sig nedskjutningen
    - men det finns starka misstankar-

  68. -att det är hutuextremister
    som ligger bakom attentatet.

  69. Snabbt sprids rykten
    att tutsierna har dödat presidenten-

  70. -och det blir starten för folkmordet.

  71. Allt är redan förberett,
    direkt efter nedskjutningen-

  72. -upprättas vägspärrar,
    dödslistor delas ut, liksom vapen.

  73. Och det brutala massmördandet av
    tutsibefolkningen tar sin början.

  74. Dödens skugga sprider sig snabbt över
    landet, och efter ungefär tio dagar-

  75. -når militären
    och den hutuiska milisen Interahamwe-

  76. -den katolska kyrkan i Nyarubuye.

  77. Ferdinand är vid kyrkan under folk-
    mordet med sin fru och sina tre barn.

  78. Han ser vad som händer.

  79. Under första dagen
    började de skjuta mot oss-

  80. -och då började alla de flyende
    människorna springa in i kyrkan.

  81. Medan de sköt mot dem sprang de
    genom kyrkan och ut genom baksidan.

  82. Det låg massa döda kroppar utanför.

  83. Ferdinand hittas av en angripare,
    som hjälper honom.

  84. Han sa: "De kommer döda dig.
    Ge mig pengar!"

  85. Jag gav honom pengar och sen tog han
    mig till toaletten och gömde mig där.

  86. Han lämnade mig kvar där inne
    och han stannade kvar i närheten.

  87. Jag fick aldrig veta vem han var,
    inte efteråt och vet inte än idag.

  88. Jag lever fortfarande tack vare honom,
    även om jag inte vet vem han var.

  89. Han hjälpte mig den natten
    och även dagarna efteråt.

  90. Han hjälpte mig. Jag såg allt därifrån.
    Jag såg hur de dödade människor.

  91. Ferdinand och hans familj
    överlever massakern i kyrkan-

  92. -men hans fru och barn
    dödas senare under folkmordet.

  93. Det är inte så att det var en strid-

  94. -att det här
    var en gerillagrupp mot en annan-

  95. -det här var inte militärer, det här
    var ju liksom barn, kvinnor, gamla.

  96. Och helt försvarslösa,
    helt oskyldiga människor.

  97. De var ju liksom som fångna.

  98. Den ångesten går inte att tänka sig.

  99. Här kunde vi inte andas när vi gick,
    alltså vi kunde andas-

  100. -men vi andades med de här orange kry-
    santemumblommorna på näsan såhär-

  101. -annars hade man inte kunnat gå här.

  102. Man hade inte kunnat promenera här
    för att det var sån stank-

  103. -och man fick hela tiden
    se upp var man gick-

  104. -för det låg kroppsdelar utspridda
    och många många barn.

  105. Det var obehagligt, att det var så
    många, att det var så många barn.

  106. Det här har de ju bara på fälten,
    för potatisar, bananplantor...

  107. Helt oskyldigt säkert men jag ser
    den och tänker på helt andra saker.

  108. Sånt här används
    till att skära av människors halsar.

  109. Så en machete för mig kommer alltid
    vara förknippad med ett folkmord.

  110. Det känns ju fantastiskt att se
    så många levande människor här inne.

  111. Det låter säkert jättekonstigt
    men där var det bara döda-

  112. -och nu ser jag levande, unga
    människor som sitter där inne.

  113. Det är helt otroligt.

  114. Jag försöker hitta vinkeln
    där jag stod.

  115. Det måste vara här
    och där är den dörren.

  116. Jag försöker komma ihåg
    hur jag kände när jag såg det här-

  117. -återigen en ensam person som blivit,
    som stupat efter nåt machetehugg-

  118. -och sen att vi hittar
    de här patronhylsorna som lyste gula-

  119. -och vi tittade, eller jag tittade
    och sa "vad är det där?".

  120. Och så tittade jag ännu närmare,
    och ännu närmare-

  121. -och sen såg jag
    att de är från Bofors.

  122. Och det står "JK6 krut Bofors Svezia"
    som Bofors har sålt till Italien-

  123. -och Italien säljer vidare
    och i det här fallet-

  124. -blev ju Boforsammunition använt i
    ett folkmord till att döda människor.

  125. Jag kände mig inte stolt över att
    vara svensk när jag såg det här.

  126. Folkmordet är inget
    som sker över en natt-

  127. -spänningarna
    mellan grupperna Hutu och Tutsi-

  128. -har byggts upp under en längre tid.

  129. Rwanda har varit befolkat
    i tusentals år.

  130. Majoriteten av invånarna har varit
    uppdelade i grupperna Hutu och Tutsi.

  131. Men grupperna delar samma språk,
    religion och kultur.

  132. När tyskarna koloniserar området
    i slutet av 1800-talet-

  133. -är landet indelat
    mellan olika klaner.

  134. Inom klanerna finns en uppdelning
    mellan de mer välbeställda tutsierna-

  135. -och den jordbrukande
    majoriteten hutuer.

  136. Landet styrs av en tutsimonarki.

  137. Men tutsi var också något
    man som hutu kunde bli-

  138. -om man hade det
    tillräckligt gott ställt.

  139. Efter första världskriget tar Belgien
    över kolonialstyret från Tyskland.

  140. Nu kommer motsättningarna
    mellan hutuer och tutsier att öka.

  141. 1933 inför belgarna
    ett identitetskort för alla-

  142. -där det står
    om man är hutu eller tutsi.

  143. Belgarna favoriserar
    till en början tutsi-

  144. -vilket leder
    till spänningar i landet.

  145. 1959 genomförs en revolution och
    hutu-majoriteten tar över makten.

  146. Tre år senare blir Rwanda
    självständigt från Belgien.

  147. Efter revolutionen pågår förföljelser
    och massakrer av tutsier-

  148. -och hundratusentals flyr landet,
    ofta till grannländerna.

  149. Exiltutsier grundar en gerilla-armé,
    Rwandiska patriotiska fronten, RPF.

  150. 1990 invaderar gerillaarmén Rwanda.

  151. Inbördeskriget är ett faktum.

  152. Kriget tvingar Rwandas president
    Juvenal Habyarimana-

  153. -att skriva på
    ett fredsavtal med RPF år 1993.

  154. Men samtidigt
    som fredsavtalet ska genomföras-

  155. -köper huturegimen in allt fler vapen
    och börjar förbereda sig för strid.

  156. Från huvudstaden drivs nu en stark
    propaganda, bland annat via radio.

  157. Tutsier kallas för kackerlackor.

  158. Enligt propagandan
    vill tutsierna förstöra Rwanda.

  159. Därför måste alla tutsier
    och tutsivänliga hutuer utrotas.

  160. Kom samman och fira

  161. De är borta

  162. Kom samman och fira

  163. Gud är god!

  164. I närheten av kyrkan har ett minnes-
    märke och en massgrav uppförts.

  165. Här vilar många av de som dödades
    i närheten under folkmordet.

  166. Hur många ligger här?
    Det är ju fantastiskt!

  167. Titta, med riktiga kistor.

  168. 11, 12, 13, 14, 15, 16-

  169. -17, 18, 19...

  170. Tjugo på varje rad.

  171. Flera hundra, flera hundra.

  172. Det här är besöksboken.

  173. Intressant. När börjar den?
    Tjugo hundra...

  174. Jag måste skriva där.

  175. -Talar du franska?
    -Ja, jag talar franska.

  176. När byggdes det här stället?

  177. Det byggdes 2016.

  178. Jag var här i Rwanda för 25 år sedan.
    Jag var här under folkmordet.

  179. -Åh, var du här?
    -Ja, jag var här.

  180. Jag kom hit några veckor
    efter dödandet.

  181. -Hittade ni många människor här?
    -Ett enormt stort antal, enormt.

  182. -Framför kyrkan.
    -Och inne i kyrkan?

  183. Inne i kyrkan var det bara
    två till fyra döda personer.

  184. Ja, två eller tre personer.

  185. Exakt, två till tre i kyrkan.
    Resten låg döda utanför.

  186. Det är kanske fem till tio personer.

  187. Man hittar bara kroppsdelar.
    Men ett huvud, armar eller ben räcker...

  188. Delarna räknas också som en kropp.

  189. Om vi räknar,
    har vi mer än 58 000 kroppar här.

  190. Men begravda i 300 kistor.

  191. Starkaste intrycket idag
    var att se hur livet fortsätter-

  192. -på ett sånt fint sätt ändå. Inne i
    kyrkan ser man korset där det står:

  193. "Vi ska tro och ha hopp,
    vi ska utbilda våra unga."

  194. Man hörde folk som sjöng i kyrkan.

  195. Vi såg barn och unga
    som satt i klassrum-

  196. -och det var väldigt fint tycker jag.

  197. Efter andra världskriget-

  198. -och nazisternas folkmord
    på judar och andra grupper-

  199. -blir frågan om internationella
    regler mot folkmord aktuell.

  200. Sedan 1948 finns en särskild
    FN-konvention mot folkmord.

  201. Det är Juristen Raphaël Lemkin som
    introducerar begreppet "genocide"-

  202. -folkmord, som ett av de grövsta
    brotten mot mänskligheten.

  203. Folkmordet i Rwanda har mycket gem-
    ensamt med andra folkmord i historien:

  204. Uppdelandet av människor i grupper-

  205. -massiv propaganda
    och avhumanisering av människor.

  206. I Rwanda delar regimen ut vapen-

  207. -så att den civila befolkningen
    kan hjälpa till i dödandet.

  208. Regimens militärer har
    stor hjälp av milisen Interahamwe.

  209. De är ofta unga,
    och sägs vara mycket brutala.

  210. Inte bara tutsier mördas,
    utan även tutsivänliga hutuer.

  211. Mördarna gör ingen skillnad på män,
    kvinnor eller barn.

  212. Målet är att utrota alla tutsier.

  213. Därför är sexuellt våld
    också ofta en del av folkmord.

  214. Att våldta kvinnor eller medvetet
    sprida sjukdomar som hiv-

  215. -för att hindra
    att nya generationer föds.

  216. Det här hände Jeanne D´Arc,
    som då var 16 år gammal.

  217. Ibland kunde vi inte sova hemma.

  218. Vi visste inte när vi skulle dö.

  219. Vi visste inte
    om vi skulle överleva eller inte.

  220. Man började med våldtäkter
    mot kvinnor och flickor.

  221. Folkmordet hade pågått i ca en månad.
    Människor dödades.

  222. Jag togs med i den gruppen.

  223. Militären kom och hämtade mig
    och jag trodde att jag skulle dö.

  224. Tänk dig att tvingas ha sex
    med någon man inte ens känner.

  225. Jag var bara ett barn.

  226. Det var mycket smärtsamt.
    Och att dessutom bli smittad...

  227. Jeanne D´Arc fick både HIV och blev
    gravid som resultat av folkmordet.

  228. Under folkmordet är det många hutuer
    som försöker hjälpa sina släktingar-

  229. -vänner och grannar,
    ofta med risk för sina egna liv.

  230. Alla som inte aktivt hjälper till i
    folkmordet riskerar att dödas själva.

  231. Damas var hutu och drev ett barnhem
    under tiden för folkmordet.

  232. Idag anses han som en hjälte
    för sina modiga handlingar.

  233. Den här perioden 1994
    var en hemsk tid.

  234. Tre månader av mörker.

  235. Vi visste inte vad som skulle hända
    om en timme eller dagen därpå.

  236. Det var svårt.

  237. Damas hade stor respekt i området.

  238. Under folkmordet börjar många,
    särskilt kvinnor och barn-

  239. -söka sig till barnhemmet
    för att få skydd.

  240. Och han gömde dem inne på området.

  241. Militären letade överallt.

  242. I kyrkor, skolor, hem och utomhus -
    överallt på jakt efter tutsier.

  243. Vi hade tur och överlevde.
    Men det var mycket mycket svårt.

  244. Denise växte upp på barnhemmet
    och arbetar nu på centret.

  245. Hon känner till husets historia.

  246. Som mest göms 400 personer
    i byggnaderna.

  247. Han gömde personer här i taket.

  248. När angriparna kom
    kunde de inte hitta dem-

  249. -för han hade sagt åt alla
    att klättra in i taket.

  250. Det här är köket, det här är stället.

  251. 25 personer upptäcks av milisen och
    släpas ut på gårdsplanen och dödas.

  252. Deras död markeras
    av en minnessten på gården.

  253. De fångade dem och torterade dem
    från kvällen till nästa morgon.

  254. De dödade dem på morgonen, men
    de hade vägrat att säga hur de kom in-

  255. -eller var deras anhöriga befann sig.

  256. De betraktas nu som hjältar.

  257. Idag är det inte längre ett barnhem
    utan ett center för barn och unga.

  258. Jag får ofta frågan varifrån jag fick
    modet att gömma människor.

  259. Kraften är inte min.

  260. Det finns något som bor i en människa
    - kärlek.

  261. När man tänker efter,
    varför vill jag att min vän ska lida.

  262. Om jag skulle lida precis
    som han lider - hur skulle det vara?

  263. När folkmordet bryter ut i Rwanda
    finns tusentals FN-soldater på plats.

  264. Men under folkmordets första dagar-

  265. -mördas den hutuiska premiärministern
    Agathe Uwilingiyimana-

  266. -och hennes tio
    belgiska FN-livvakter.

  267. FN:s säkerhetsråd fördömde givetvis
    attentatet i går kväll.

  268. Rådet fördömer dessa attacker
    och de som utfört dem.

  269. Livvakternas död
    gör att Belgien snabbt bestämmer sig-

  270. -för att dra sig ur landet.

  271. I världen och av FN kallas folkmordet
    till en början för ett inbördeskrig.

  272. Två väpnade sidor
    som strider mot varandra.

  273. De FN-soldater
    som finns kvar i landet-

  274. -får därför inte mandat att ingripa-

  275. -och kan bara passivt se på
    när hundratusentals människor mördas.

  276. Först i maj beslutas att fler
    FN-soldater ska skickas till Rwanda-

  277. -men när de fredsbevarande styrkorna
    väl kommer fram-

  278. -är det redan för sent.

  279. Efter massakern i Nyarubye
    beger sig Gunilla vidare-

  280. -längre in i landet, till Gitarama,
    där Huturegimen förskansat sig.

  281. Här hålls också en avgörande strid
    mellan huturegimen och RPF-gerillan.

  282. Gunilla är den första journalisten-

  283. -som kommer till platsen
    efter striden.

  284. Nu är vi på väg till Gitarama-

  285. -som vi åkte till efter att ha varit
    i Nyarubuye, i kyrkan och Nyamata-

  286. -och sett flera massakrer på vägen.

  287. Och nu ändrades vårt fokus
    kändes det som-

  288. -för nu åkte vi från att ha sett
    massakrerna mot fronten-

  289. -mot någonting
    som var mycket mera hotfullt...

  290. ...och farligt för oss helt enkelt.

  291. Det var en konstig känsla för vi
    visste inte vart kriget var på väg-

  292. -och sen den här allmänna känslan av
    var är vi, vart är vi på väg-

  293. -vad är det här för land.
    Liksom...den spöklika stämningen.

  294. Jag kom ju in i Gitarama med hjälp
    av en befälhavare som heter Eric-

  295. -och han tog in mig bara några timmar
    efter att staden hade fallit-

  296. -vilket var väldigt dramatiskt.

  297. Gunilla von Hall var
    den enda västerländska journalisten-

  298. -som kommit fram...

  299. Några stupade regeringssoldater
    ligger längs gatorna.

  300. De flesta har skjutits eller fått
    huvudena krossade med spikklubbor.

  301. I ett hus möter en fruktansvärd syn.

  302. Den medelålders kvinnan
    ligger på golvet med halvöppna ögon-

  303. -halsen uppskuren
    och händerna bakbundna.

  304. Talar du engelska?

  305. Jag minns att jag gick på
    den här gatan 1994, när Gitarama föll.

  306. -Jag var där.
    -Var du här?

  307. -Jag var sju år gammal.
    -Sju år gammal?

  308. Ja, det var i min barndom.

  309. Råkade din familj illa ut
    under folkmordet?

  310. Några dog och vissa stannade kvar där.

  311. -Flydde du från Gitarama då?
    -Ja.

  312. Vart flydde du? Vad heter platsen?

  313. -Under folkmordet var jag i Nyamabuye.
    -Jag vet var det är.

  314. -Och sen kom du tillbaka till Gitarama?
    -Nu bor jag i Gitarama.

  315. -Och hur är livet i Gitarama idag?
    -Nu?

  316. Som du ser är det bra.
    Handel och gatuliv - livet är bra nu.

  317. Det är väldigt viktigt att journa-
    lister har kunnat vara på plats-

  318. -här i Rwanda under folkmordet,
    även efter-

  319. -men under folkmordet var det jätte-
    viktigt att jag kunde komma in här-

  320. -och dokumentera
    att det verkligen skedde.

  321. Jag såg det med egna ögon.
    Nu är jag tillbaka här i Gitarama-

  322. -den rwandiska staden
    som föll för 25 år sedan...

  323. Det finns en risk
    att med tiden så kommer-

  324. -kryper revisionister
    ut ur sina skal-

  325. -och börjar säga att "det hände inte,
    det var inte så många som dog"-

  326. -"det fanns inget folkmord".

  327. Och där är vår roll
    som journalister jätteviktig-

  328. -också för att vi är oberoende.

  329. Vi är oberoende,
    neutrala ögon och öron på plats.

  330. Kort efter att Gitarama har fallit-

  331. -flyr Huturegimen in i Zaire,
    nuvarande Kongo.

  332. I och med det tar folkmordet slut.

  333. Men kvar finns ett land
    i fullständigt kaos.

  334. Hämndaktioner
    och jakten på de skyldiga-

  335. -kräver livet av tusentals människor-

  336. -samtidigt befinner sig miljontals
    människor, både hutuer och tutsier-

  337. -på flykt,
    både i Rwanda och närliggande länder.

  338. Hur går man vidare
    efter ett folkmord-

  339. -och hur bygger man upp
    ett land på nytt?

  340. Det kan ni få veta mer om i del 2
    i serien "Folkmordet i Rwanda".

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efter 1990, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
1990-talet, Afrika, Extremism, Folkmord, Folkmordet i Rwanda 1994, Hat, Historia, Hutu, Inbördeskrig, Inbördeskriget i Rwanda 1994, Propaganda, Rasism, Rwanda, Rwandas historia, Tutsi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Folkmordet i Rwanda

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Samernas tid - sydsamiska

Allianser i Sápmi

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.