Titta

Jakten på dyslexin

Jakten på dyslexin

Om Jakten på dyslexin

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Syfte

I serien Jakten på dyslexin berättar vi i åtta avsnitt om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin : Skolan och diagnosenDela
  1. -Det är bara en diagnos.
    -Ja.

  2. Jag har inte låtit min diagnos
    bestämma mitt värde.

  3. Jag har snarare tänkt: "Trots svårig-
    heterna ska jag greja det här ändå."

  4. För vissa är dyslexi ett överkomligt
    hinder. För andra är det förlamande.

  5. Det gjorde ont i magen och hjärtat.
    Man vill bara skaka om nån.

  6. "Förstår du
    vad du gör med vår framtid?"

  7. Jag heter Niklas Hyland och är på
    jakt efter dyslexins olika skepnader.

  8. Ett stort problem
    är att ingen skola är den andra lik-

  9. -när det kommer till att hantera
    barns läs- och skrivsvårigheter.

  10. En av dem som har blivit bortslarvade
    i systemet är Malin.

  11. Jag har aldrig
    lyckats läsa ut en bok.

  12. När vi skulle låna böcker på skolan
    kunde jag låna en jättetjock bok-

  13. -men jag kunde inte förstå nånting.

  14. Men jag skulle prompt låna tjocka
    böcker för att inte vara annorlunda.

  15. Sist vi träffade Malin skulle hon
    berätta om sin dyslexi-problematik-

  16. -för sina kompisar.

  17. -Vet ni vad "dyselexi" är?
    -Jag vet det.

  18. -Jag har "dyselexi".
    -Har du?

  19. Dyslexi, Malin. Inte "dyselexi".

  20. -Dyslexi.
    -Sak samma. Jag har det i alla fall.

  21. Hur länge sen tittade du på det här?

  22. Det var nog några år sen i alla fall.

  23. -Hur känns det att se sig själv?
    -Det är inte kul.

  24. -Du var ju så liten.
    -Ja, det är väl min räddning.

  25. Vad tänker när du ser den här tjejen?
    Du gick i femman.

  26. Jag var väldigt nojig och rädd.

  27. Nu vet jag ju att allt gick bra.
    Att jag oroade mig väldigt mycket.

  28. För vad?

  29. För hur det skulle gå
    i högstadiet och gymnasiet.

  30. Och om andra. Mina fotbollskompisar
    tog ju beskedet bra-

  31. -men hur skulle andra reagera?

  32. Det hände inte så mycket
    när du berättade.

  33. Där och då kändes det som om jorden
    skulle gå under om jag berättade.

  34. Och att folk skulle döma en.
    Men det gick ju bra.

  35. Jag har alltid tyckt
    att stavning är krångligt.

  36. Jag har inte fattat det vi har gått
    igenom. Man vågar inte sticka ut.

  37. Alla andra har sagt att de förstår
    och har börjat arbeta direkt.

  38. Jag var den enda
    som inte fattade nåt.

  39. Det var jobbigt. Man tänkte: "Jag
    kan inget. Är jag dum i huvudet?"

  40. Förväntade du att vi ville att du
    skulle säga att du var dum i huvudet?

  41. Nej. Jag trodde
    att det var nåt fel på mig.

  42. Jag förstod inte hur alla andra
    kunde förstå allt så enkelt.

  43. Jag trodde faktiskt
    att det var nåt fel med mig.

  44. -Vad jobbigt. I den där åldern.
    -Då var det riktigt jobbigt.

  45. Jag ville bara sluta i skolan-

  46. -och göra vad som helst
    utom att vara i skolan.

  47. Min strategi var mest att gå ut
    på toaletten eller titta ner-

  48. -om läraren skulle välja ut nån.

  49. Det funkade ett tag.

  50. Det var jobbigt när du ringde
    till mig på jobbet en gång.

  51. Då var du på toaletten.

  52. -Jag pratade tyst, för det ekade.
    -Jag hörde knappt vad du sa.

  53. Det hjälpte att ha nån att prata med.

  54. Du behövde inte komma.
    Det var bara skönt att prata.

  55. -Fast jag kom ändå.
    -Jag vet. Men...ändå.

  56. Jag får tillbaka lite av den paniken
    och ångesten som jag hade då.

  57. Det är inte kul att få tillbaka
    de känslorna.

  58. Rädslan att "Han kanske väljer mig"
    och att jag inte...

  59. Jag försökte läsa lite i förväg, men
    jag visste hur dåligt mitt uttal var.

  60. Han kanske inte hade valt mig. Jag
    smet ut ändå, för säkerhets skull.

  61. Hej. Hur stavar du till "dyslexi"?

  62. Ska du kolla om jag har det?
    Jag vet inte.

  63. Dyslexi.

  64. Det här var svårt. Det är nog den.

  65. -Tvåan?
    -Jag vet inte. Den måste det vara.

  66. -Är det trean eller tvåan?
    -Jag vet inte!

  67. När jag kom hem, la jag mig direkt
    på soffan framför teven.

  68. Jag ville inte göra läxorna.
    När mamma skulle hjälpa mig med dem-

  69. -sa jag att jag bara
    skulle se klart programmet.

  70. Sen tittade jag på tre till
    för att vinna lite tid.

  71. Då trodde mamma att jag var lat.
    Vi blev sura på varandra hela tiden.

  72. Kommer du ihåg
    boken om pojken och tigern?

  73. -Ja.
    -Den var tråkig.

  74. Vi var tvungna att komma igenom den.

  75. Du sa bokstäver
    som inte ens fanns i de orden.

  76. Vi blev osams många gånger.

  77. Jag trodde att du skulle bli arg
    om jag läste fel.

  78. Jag förstod inte, Malin.
    Jag sa att du var lat.

  79. Du var inte lat, men jag förstod inte
    att du hade så svårt.

  80. Mamma hade nog dåligt samvete över
    att hon hade varit på mig så mycket.

  81. Det är skönt att ha nån att prata med
    när det är extra svårt.

  82. "Vi tar det en gång till." Det gör
    inget att det tar lite längre tid.

  83. Skolan måste se och möta alla utifrån
    hur man tar till sig kunskap.

  84. Det behövs ett likvärdigt sätt
    att jobba efter.

  85. Hej! Jag heter Malin.
    I dag ska vi läsa tillsammans.

  86. Vi ska spela in era ögonrörelser.

  87. Kopplingen mellan ögonrörelser
    och läsning har man känt till länge.

  88. Vi tar det ett steg längre.

  89. Med detta mätinstrument kan man se
    hur barn läser och vad de fastnar på.

  90. Sen är det upp till skolan att ta
    reda på orsaker och vidta åtgärder.

  91. Du kommer att få säga vad bokstäver
    heter och läsa text på skärmen där.

  92. Vi ser inte dyslexi-

  93. -utan hur en elevs läsförmåga ser ut
    i förhållande till jämnåriga elevers.

  94. Vi kan tidigt upptäcka de elever
    som behöver extra stöd och hjälp.

  95. "Ella har en katt."

  96. Det enda vi egentligen tittar på
    är ögonrörelsesignalen under läsning.

  97. Den speglar t.ex. bearbetningsproblem
    och ordavkodningsproblem.

  98. Vill du se hur man läser
    när man har det jobbigt?

  99. Det finns de som läser långsamt
    och kan svara på varenda fråga.

  100. De har en bra språkförståelse.

  101. Sen finns det de som läser snabbt
    och har ett bra läsflyt-

  102. -men har en svag språkförståelse.

  103. Vi kan också se hur en elev utvecklas
    över tid. En enskild lärare kan ha-

  104. -en god uppfattning
    om vilka elever som har svårigheter.

  105. Det kan dock vara svårare att veta
    hur utvecklingen för eleven ser ut.

  106. Man kan se hur läsförståelsen skiljer
    sig mellan skolor och kommuner-

  107. -för att sen även analysera orsaker.

  108. Vi kan se över tid t.ex. om en viss
    lärare alltid har de svaga eleverna-

  109. -eller om man har
    ett annat arbetssätt.

  110. Att allt fler elever kan bli hjälpa
    genom att de upptäcks tidigt-

  111. -är en fantastisk känsla.
    Vi kan göra skillnad.

  112. 8 av 10 barn
    med läs- och skrivproblem-

  113. -lär sig med tidiga åtgärder
    att hantera språket bättre.

  114. Det finns dock
    många sätt att ta till sig text på.

  115. Ett stort problem dyslektiker möter-

  116. -är att hjälpmedel inte tillåts
    vid flera nationella prov.

  117. Ett faktum som gjorde att Saga, 12,
    stämde sin kommun.

  118. Många barn vägras rätten till sina
    hjälpmedel när det gäller som mest.

  119. Alla dessa barn
    har diagnosen dyslexi.

  120. Skolan vet om att de har diagnosen
    och inte kan läsa.

  121. Ändå tvingas de att genomföra prov
    som om de skulle kunna läsa.

  122. Detta är otillständigt,
    diskriminerande-

  123. -och i strid med rätten till
    utbildning. De stängs av mentalt.

  124. Ner. Ligg. Ligg.

  125. Rulla. Bra!

  126. De accepterar en inte
    för att man behöver sina hjälpmedel.

  127. Det har gjort att jag inte
    accepterar mig själv över det.

  128. Det som händer står i tydlig strid
    med det som är rätt och riktigt-

  129. -och grundläggande mänskliga rättig-
    heter samt innefattar diskriminering.

  130. Under fyran, femman och sexan
    byggde hon upp en trygghet-

  131. -i sitt sätt att hantera dyslexin
    och hjälpmedlen. Och den försvann.

  132. Hela den tryggheten. Totalt borta.

  133. Vi vill få den här frågan prövad-

  134. -och inte träffa en överenskommelse
    om 5 000 kronor. Det lockar oss inte.

  135. Stellan.

  136. Hej, Ola. Var är du?

  137. Inga förlikningar. De får jättegärna
    medge, så kan vi återkalla.

  138. Fortfarande nu ett år efter
    är hennes självförtroende i botten.

  139. Hon har börjat fejkläsa. Hon
    vill inte använda sina hjälpmedel.

  140. Just nu driver advokat Stellan
    tre liknande fall pro bono.

  141. I fråga om Saga skyller kommunen
    på Skolverkets direktiv-

  142. -och välkomnar en dom.
    Tyvärr är det redan för sent.

  143. Jag hade sån grov ångest
    dagen, veckan och månaden innan-

  144. -att jag inte kom upp ur sängen
    den dagen. Jag låg bara och grät.

  145. Det som kommer upp är bevisningen-

  146. -om du själv
    vill vittna i domstolen sen.

  147. Det är spännande att det äntligen
    har kommit till skott.

  148. Målet är att alla dyslektiska barn
    ska må bra av den här kampen.

  149. Vad är dina styrkor som målvakt?

  150. Jag är kort och har svårt att nå
    uppåt, men jag är snabb på fötterna.

  151. Vad har idrotten som skolan saknar
    när det gäller att lära sig?

  152. När man idrottar är det ganska
    kravlöst. Man kör för att det är kul.

  153. I skolan har oftast lärarna
    en kursplan.

  154. De håller sig till den trots att
    eleverna har kommit olika långt.

  155. I fotbollen ser tränarna
    om nån ligger bakom övriga-

  156. -och anpassar träningen.

  157. Jag älskar att spela fotboll
    och jag är målvakt.

  158. Jag har sju medaljer.
    Det är bara fotbollsmedaljer.

  159. -Du hade sju medaljer senast.
    -Ja. Det har hänt lite.

  160. Har dina idrottsframgångar påverkat
    ditt självförtroende som dyslektiker?

  161. Ja, det tycker jag. Jag har kommit
    ganska långt i fotbollen-

  162. -och fått ett kvitto på att jag är
    bra på nåt, om än inte i skolan.

  163. Jag som månar om att man ska ta till
    sig litteratur saknar nåt här inne.

  164. På hyllorna finns inga böcker!

  165. Nej. Jag läser väldigt sällan
    om det inte är i skolan, faktiskt.

  166. Det är där jag läser.

  167. Vad är din dröm nu?

  168. Att fortsätta med fotbollen,
    växa där, och bara köra på.

  169. Ska vi göra en high-five, då?

  170. Att ingen lyckas väcka Malins läslust
    är ett misslyckande-

  171. -och att hon och många andra barn ser
    läsning som ett straff är förödande.

  172. En engagerad skolbibliotekarie
    kan ofta innebära hela skillnaden.

  173. I förskoleklass har jag en struktur
    för vad jag vill skicka med dem.

  174. De lär sig att hitta i biblioteket
    och att hantera böcker.

  175. Men det viktigaste vi gör
    är att lära känna varandra.

  176. -Eller hur?
    -Ja. Får jag ta ett sånt här?

  177. Och skapar en relation.

  178. Det är så jag kan utveckla dem
    som läsare, om jag känner dem.

  179. Jag hade en idé
    om hur det skulle fungera.

  180. Lärarna hade en lite mer traditionell
    syn på biblioteksverksamheten.

  181. Att de kunde skicka grupper till mig
    och att jag skulle läsa högt för dem.

  182. Det har varit en process
    att få våra världar att mötas.

  183. Nu ska vi till ettorna som jobbar med
    ASL, att skriva sig till läsning.

  184. Då är jag med och stöttar
    kring skrivandet i de fall jag kan.

  185. Jag är med i deras läs- och
    skrivutveckling redan från början.

  186. Då har jag ännu större koll på
    vad de behöver för hjälp.

  187. Biblioteket ska inte vara en plats
    där jag läser högt för barnen.

  188. Det ska finnas ett mål
    med mitt arbete.

  189. Nu jobbar läraren och jag tillsammans
    för elevernas ökade måluppfyllelse.

  190. Titta på orden där.
    Ser du nåt användbart?

  191. "Ålen är smutsig."

  192. Vad ska det vara
    i början av meningen?

  193. -Oj.
    -Just det.

  194. Skolbiblioteket har tre mål:

  195. Att verka läsfrämjande, utveckla
    elevernas informationskompetens-

  196. -samt att vara en integrerad del
    i skolans verksamhet.

  197. Det jag gör ska vara sammankopplat
    med det eleverna gör i klassrummet.

  198. Den här boken kanske ni känner till.

  199. -"Ta fast Fabian" Vem är Fabian?
    -Den lilla apan.

  200. Skolbiblioteket
    är ett pedagogiskt verktyg.

  201. Det är resursslöseri
    att ha ett obemannat bibliotek-

  202. -med böcker
    som ingen bryr sig om att sköta om.

  203. Det är också slöseri
    att ha en skolbibliotekarie-

  204. -som bara sitter i biblioteket.

  205. Läspennor är en grej för dyslektiker.

  206. Den ska se ut som en penna.
    En penna brukar se ut så här.

  207. Det här är mer ett läkarverktyg.

  208. Det är en enkel grej. Man stoppar in
    hörlurarna. Sen aktiverar man hjulen.

  209. Sen skannas texten som sen läses upp.
    Det låter smart. Jag ska testa.

  210. Det finns stödhjul för såna som mig
    som inte kan hålla koll på...

  211. Man ska hålla pennan i rätt vinkel,
    så att laserstrålen gör det den ska.

  212. "Han kom som ett yrväder en april-
    afton och hade ett höganäskrus..."

  213. Det är svårt att höra vad hon säger.

  214. Men den är liten och smidig.
    Det krävs ingen speciell app.

  215. Man har den bara i fickan.
    Man får även ha med den på prov.

  216. Läraren vet ju
    att man inte använder mobilen.

  217. Den här modellen är lite mer
    avancerad. Den kan man översätta med.

  218. Lite svårt att höra. Den känns lite
    omodern. Men den får ändå 10 av 10.

  219. Kommunen har utsatt Saga
    för diskriminering-

  220. -genom att inte tillåta henne att
    använda sina ordinarie hjälpmedel.

  221. Det handlar om proven
    i årskurs 3 och 6-

  222. -som ska prova om eleverna
    kan avkoda text och läsa med flyt.

  223. Vår definition av
    "textavkodning och läsflyt" innebär-

  224. -att man ska läsa med ögonen.

  225. Vi tillåter inte ett inläst material,
    att en röst läser upp det som står-

  226. -för då ser vi inte
    att provets syfte uppfylls.

  227. Det är det stämningen handlar om.

  228. Enligt Skolverket-

  229. -ges proven bl.a. för att upptäcka
    barn med avkodningsproblem.

  230. Enligt Stellan är det absurt,
    då de redan har en diagnos.

  231. Utan verktygen
    får de ingen rättvis chans.

  232. "Alla varma föremål sänder ut
    strålning. Strålningen är osynlig."

  233. Tänk dig själv att nån
    som inte kan se utan glasögon-

  234. -fråntas sina glasögon.

  235. Eller att nån som går med kryckor
    efter ett benbrott fråntas kryckorna.

  236. De får reda på
    att lärarna eller systemet-

  237. -inte värderar det de faktiskt kan.

  238. "Du får gå igenom det här
    mest för syns skull"-

  239. -"och bedöms
    efter en mall som inte stämmer."

  240. Kommunerna argumenterar utifrån att-

  241. -de har instruerats att agera så här
    av Skolverket.

  242. Det är enligt oss
    ett ohållbart argument.

  243. Om en myndighet instruerar
    en annan myndighet-

  244. -måste man hela tiden bedöma huruvida
    det man blir tillsagd att göra-

  245. -står i strid med grundläggande rätt.
    Instruktionerna ska inte följas!

  246. Jag vet inte
    om det har nån betydelse-

  247. -men det här betyder inte att vi inte
    förstår att Saga och andra elever-

  248. -i omgångar tycker att det här
    är väldigt jobbigt. Så är det sagt.

  249. Om man är en kommun
    som ansvarar för skolan och barnen-

  250. -och medger att de lider hemskt illa
    av det sätt som proven genomförs-

  251. -kan man undra varför de då inte
    vägrar att utföra proven så här-

  252. -när de vet effekterna för eleverna.

  253. Det finns nåt i kommunens svaromål
    som inte är acceptabelt.

  254. Nåt saknas i deras ansvarstagande.
    Uppenbart, alltså.

  255. Efter nationella proven
    har jag inte tillåtit mig själv-

  256. -att använda mina hjälpmedel.
    Jag har tappat tryggheten i dem.

  257. När dyslexin har varit jobbig har
    fotbollen varit Malins andningshål.

  258. Så även för Alva Selerud:

  259. Anfallare både i ungdomslandslaget
    och i Allsvenskan för Linköpings FC.

  260. Den har alltid fått mig att må bra.

  261. På planen är man en helt annan
    människa. Där betyder betygen inget.

  262. Hur har dyslexin påverkat dig?

  263. När jag var liten hade jag extra
    svårt, framför allt med stavningen.

  264. Man skulle lära sig långa, fina ord.

  265. "Hör du sj-ljudet?" undrade läraren.
    "Nej", sa jag.

  266. "Det ska ju vara två konsonanter."

  267. -Man bara: "Konsonant? Ja, absolut."
    -Exakt. "Jag hör det."

  268. Som liten kände man sig dum över det.

  269. Man ville samtidigt
    inte använda diagnosen som en ursäkt.

  270. -"Därför klarar jag inte av det här."
    -Det är bara en diagnos.

  271. Nån berättar att jag har dyslexi,
    men den bestämmer inte mitt värde.

  272. Jag har snarare tänkt
    att jag ska greja det här ändå.

  273. "Jag ska få A i det här ämnet."
    Har det varit så för dig också?

  274. Jag har också blivit mer envis.

  275. Det är som att slänga sig. "Jag
    ställer mig upp om jag missar igen."

  276. Ärligt talat är självförtroendet
    och självkänslan inte alltid på topp.

  277. Men dyslexin påverkar inte fotbollen
    eller nåt annat.

  278. Satsa på det du vill.

  279. Vill du bli statsminister, fotbolls-
    spelare eller rockstjärna - gör det.

  280. Du kanske behöver bevisa
    att du förtjänar det mer.

  281. Den styrka man får från dyslexin
    är att man blir mer envis.

  282. Man vill motbevisa den lite.

  283. Man vill visa
    att man vill bli bättre.

  284. -Man vill ju ständigt utvecklas.
    -Absolut. Verkligen.

  285. Hur tycker du
    att terminen har gått hittills?

  286. Bra. Men jag får inte nog med tid
    på de skriftliga proven.

  287. -Kan du inte läsa, eller?
    -Nej. Jag har ju dyslexi.

  288. Just det. Dyslexi.

  289. Vi har ju enats om
    att jag ska få mer tid på mig.

  290. Nej. Nej.

  291. Och får sitta kvar en timme längre.

  292. -Det låter ju helt omöjligt.
    -Jag sitter bara och skriver längre.

  293. Då blir det ju soluppgång
    när det blir solnedgång till slut.

  294. Ska vi dricka påskmust på jul?

  295. Tord, har du hört? Tord!

  296. Vad säger ni? Vad är det som händer?

  297. Han vill ha en timme extra på provet
    p.g.a. läs- och skrivsvårigheter.

  298. Det går ju inte! Då blir det ju
    påskmust på jul och julmust på påsk!

  299. Precis! Vi ses nästa halvår.

  300. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli, Svenska > Läsning, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, Inlärningssvårigheter, Läs- och skrivsvårigheter, Pedagogik, Skolan, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Scanias HR-chef Jenny Kylefors. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Källkritik

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Religionen i den sekulära skolan

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?