Titta

Jakten på dyslexin

Jakten på dyslexin

Om Jakten på dyslexin

I Jakten på dyslexin berättar vi om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Syfte

I serien Jakten på dyslexin berättar vi i åtta avsnitt om de styrkor och fördelar som dyslexi för med sig men även om de hinder som man kan stöta på i sin vardag. Vi tar tempen i skolorna, på arbetsplatserna och undersöker strategier och hjälpmedel. Programmet kommer att ge en ökad förståelse och underlätta för många som oroar sig kring denna ganska vanliga diagnos - dyslexi.

Till första programmet

Jakten på dyslexin : KarriärDela
  1. Varför kan inte nästa innovation
    faktiskt komma till-

  2. -tack vare att någon har dyslexi
    och det perspektivet, inte trots?

  3. Det säger du som HR-chef på ett av
    Sveriges mest framgångsrika företag.

  4. Vi har konstaterat
    att dagens skolsystem-

  5. -stoppar dem
    med läs- och skrivproblematik.

  6. Systemet sorterar tyvärr bort,
    och tar inte till vara på olikheter.

  7. På riktigt, det känns grymt omodernt
    att dela upp folk efter läshastighet.

  8. För tio år sen
    träffade jag Peter Rosén-

  9. -som då läste farkostkonstruktion
    på KTH.

  10. Inte självklart för en dyslektiker.

  11. Men i dag gör han raketkarriär
    i fordonsbranschen med målfokus.

  12. Ett av mina signalement
    är att jag alltid har haft ett mål.

  13. Sen har jag uppdaterat det
    längs vägen.

  14. Att ta sig in på KTH var ett mål,
    och att avsluta KTH.

  15. Sitt första jobb. Det har hängt med
    att ha nåt att sträva efter.

  16. Det är envishet, men hjälpmedel som
    anteckningshjälp, förlängd skrivtid-

  17. -och inlästa läroböcker har varit
    en nyckel för att komma vidare.

  18. Nu ska vi in på föreläsningssal.
    Kan du få nån hjälp här?

  19. Jag hade anteckningshjälp förut.
    En kompis antecknade åt mig-

  20. -så att jag slapp skriva
    och kunde fokusera på föreläsningen.

  21. Men man lär sig av att skriva.

  22. Ingenjör är mer
    än att kunna göra det på papper.

  23. Kreativitet, att komma på idéer
    och leda projekt.

  24. Det sitter inte i hur fort det går
    att läsa och skriva.

  25. Det man ska beräkna
    är säkerhet mot utmattning...

  26. Eftersom du inte är litterär
    får du ta alla chanser...

  27. För att få syn- och hörselintryck.

  28. -Har du roligt eller är det en plåga?
    -Jag har jättekul, och trivs bra.

  29. Vi har en grundfilosofi,
    "skill capture".

  30. Det handlar om att ha inställningen
    att mångfald är nåt bra.

  31. Men för att dra nytta av mångfalden
    behöver vi vara inkluderande.

  32. Man måste inte anpassa sig, utan kan
    bidra och påverka på sina villkor.

  33. Jag har en ganska bra förmåga
    att kunna ha många saker i huvudet.

  34. Om det kommer många mejl
    och man inte hinner svara-

  35. -ploppar det upp när det passar.
    "Just det, det har jag glömt."

  36. För att våga söka
    till en ingenjörsutbildning-

  37. -behöver man trygghet
    från grundskola och gymnasium.

  38. Har utslagningen inträffat
    innan man kommer dit är det sorgligt.

  39. För vi behöver ingenjörer i Sverige.
    Det är en bristvara.

  40. Peter utvecklar tunga elfordon
    som laddar upp under körning.

  41. Har du några avgörande ögonblick?

  42. "Här gick det rätt,
    och här gick det fel."

  43. Det finns egentligen
    två stora händelser.

  44. Det är egentligen
    slutet på högstadiet, i nian.

  45. Jag fick veta i fyran
    att jag behövde extra stöd.

  46. Från fyran till nian var det
    en kapplöpning att försöka hänga med.

  47. Jag gick hos speciallärare.

  48. Jag har inte läst extra språk, utan
    fokuserade på svenska och engelska.

  49. När jag fick högstadiets slutbetyg
    var det en enorm rusch från åttan.

  50. Jag höjde betygen
    för att kunna komma vidare.

  51. Det var en stor milsten, att kunna
    söka gymnasiet där jag ville gå.

  52. Sen är motsvarande
    när jag kom på sluttampen på KTH.

  53. När jag insåg att det skulle gå
    och jag fick examensbeviset.

  54. Jag kände att hela världen låg öppen.

  55. Om man inte gillar teknik
    är det korrekt.

  56. Men att inte bli ingenjör
    för att systemet hindrar en-

  57. -för att man inte kan stava
    blir ju helt barockt.

  58. Det är populärt med diagnoser.
    Barn har adhd och Asperger.

  59. Där är spannet enormt
    mellan dem som fungerar jättebra här.

  60. På KTH finns det nog fler
    Asperger-diagnoser än nån annanstans.

  61. De är otroligt duktiga på
    att koncentrera sig-

  62. -och upprepa samma sak
    på avancerad nivå.

  63. Så är det med dyslexi också.
    Man kan ta in en ny dimension.

  64. Får du mer tid
    kan du tänka lite mer också.

  65. Det kanske blir värdefullt.

  66. Om alla ska göra karriär, måste
    man få rättvisa förutsättningar.

  67. En kommun som ligger i framkant vad
    gäller en demokratisk skola, är Håbo.

  68. Jag sätter mig här.
    I dag ska vi göra del S.

  69. Vi ska titta på läshastighet.

  70. I dag skickar vi inte elever
    som vi tror har dyslexi till logoped.

  71. Vi anser att man ska ha
    rätt till den stöttningen-

  72. -utan diagnos.

  73. Vi behöver inte utreda
    och få diagnos dyslexi.

  74. Vi ska jobba med eleverna på skolan.

  75. Specialpedagogerna kartlägger
    för att förstå varje individs behov.

  76. Då är det främst undervisningen
    som vi förändrar och tittar över.

  77. Att inte diagnosticera
    i en värld som kräver-

  78. -intyg och diagnoser
    är inte helt okontroversiellt.

  79. Många tror
    att diagnosen ger rättigheter-

  80. -och att skolan jobbar bättre
    om man har en diagnos.

  81. Men vi jobbar för att diagnosen
    inte är det viktiga-

  82. -utan vad vi vet om elevens behov.
    Det är där vi kan jobba.

  83. Hur man lägger upp undervisningen,
    främst läsundervisningen-

  84. -gör att man får med sig fler
    som har svårigheter.

  85. "Han sa att han ville vara med 5B,
    för där gick Billy."

  86. De specifika insatserna är inte
    riktade mot det enskilda barnet.

  87. Vi tänker i större banor.

  88. Vi vill titta på gruppen.
    Det är där som insatserna ska göras.

  89. Evelinas sätt att jobba
    med hela klasser har gett resultat.

  90. I flera fall har hon höjt läs-
    och skrivförmågan till det dubbla.

  91. Man lämnar inte eleverna ensamma
    i läsningen.

  92. Läsning sker
    i ett socialt sammanhang-

  93. -och man läser tillsammans.

  94. Man ger en förförståelse
    genom att prata om vad man har läst.

  95. Man förtydligar
    förhållanden mellan karaktärer.

  96. Då blir eleverna
    mer engagerade i läsningen.

  97. "Snusförnuftig",
    hur kan man förklara det ordet?

  98. Hur är man när man är snusförnuftig?
    - Ja, Tuva?

  99. Kanske lite "meh",
    eller vad man ska säga.

  100. Ja, lite lillgammal.

  101. Insatser till hela klassen är viktigt
    så att eleven inte blir exkluderad.

  102. Vi har en lektionsstruktur där alla
    lärare har samma lektionsstruktur-

  103. -för varje lektion
    som är återkommande.

  104. Vi använder appar som är anpassade
    för hela klassen.

  105. Det finns kreativa former för
    redovisningar, inte bara skriftligt.

  106. Man kan göra filmer
    och Powerpoint-presentationer.

  107. Alla ska ha rätt
    att lyckas visa sina kunskaper i dag.

  108. Vi lär oss på olika sätt, och det är
    viktigt att fånga de olika delarna.

  109. Riskerna med att vänta på en diagnos
    är att man förlorar tid-

  110. -som skulle kunna hjälpa eleven. Och
    vad händer om man inte får diagnosen?

  111. Hur fungerar det i klassrummet?

  112. Det är alldeles för högljutt,
    och det är orättvist.

  113. Det är jättebra att vi har en
    gemensam plan så att alla gör lika.

  114. Så att alla
    får samma förutsättningar här i Håbo.

  115. Är dyslektiker trögare?
    Nej, det är inte felet.

  116. Felet är att det finns talsyntes
    som ska läsa text för dyslektiker.

  117. Men de går för långsamt.
    Här har vi en som heter Tortalk.

  118. Man markerar en text, trycker play,
    och sen läser den upp det.

  119. "...daemon smög fram
    och var noga med att hålla sig..."

  120. Vem pratar så? Det går långsamt.

  121. Vi är på steg 8 av 40,
    så vi kan testa att snabba upp.

  122. "...till ena sidan,
    utom synhåll från köket."

  123. Jag vet inte om ni hör vad de säger,
    men det kan man öva upp.

  124. Man kan bli bättre på
    att höra snabbare text.

  125. Det är skönt för oss. Vi orkar inte
    vänta på en långsam röst.

  126. Säg att en polare skickar en bild på
    en text. Då finns det en OCR-knapp.

  127. Trycker man på den så tar den
    ett foto och läser av texten.

  128. Väldigt snabbt då. Men om man tar
    i normal speed, så att man kan höra.

  129. Originalpris 275 kr.
    Konfigurering + radbredd = 17 kr.

  130. Felfritt. Väldigt enkelt.

  131. Felet med dyslexiprodukter
    är att de är för stora.

  132. De ska var små och enkla, som
    den här. En liten bar. Tio av tio.

  133. Vi startar med en repetition av hur
    man bestämmer kinetiska energin T-

  134. -och rörelsemängdsmomentet H
    för en partikel...

  135. Går det att pausa? Man blir ju bra på
    att navigera i det här också.

  136. Den är ganska mastig. Den här
    läste jag inte många meningar i.

  137. Jag blir imponerad av att du har
    en kaffebryggare inbyggd i bilen.

  138. Men det är inte vad du pysslar med.
    Vad är din stora roll?

  139. Min stora roll är koncept-
    eller möjlighetsstudier.

  140. Vi provar kundens upplevelse
    av att köra hela lastbilen.

  141. Det inkluderar kaffebryggaren-

  142. -placeringen av kylbox,
    reglage och knappar.

  143. Men det intressanta med den här bilen
    är att vi kommer att ha-

  144. -vår framdrivning från trådar
    över motorvägen, som ett tåg.

  145. Vi kopplar upp oss med en pantograf.

  146. Sen laddar vi batterierna,
    kör en sträcka och kopplar ifrån.

  147. Sen kan fordonet köra med batteriet
    en bit längs distributionsslingan.

  148. För det här fordonet är det nya
    att ta energin-

  149. -från ledningar
    i stället för dieseltanken.

  150. Att till exempel ha dyslexi
    ger en ett speciellt perspektiv.

  151. Det perspektivet och den erfarenheten
    är ju en tillgång.

  152. För den har inte alla andra.

  153. Vem säger att inte nästa stora
    innovation faktiskt kommer till-

  154. -tack vare att någon har dyslexi
    och det perspektivet, inte trots?

  155. Du har ett rätt avancerat jobb.

  156. Det måste vara mycket kommunikation
    som är litterär.

  157. Om jag ska kommunicera
    internt på Scania-

  158. -skriver jag ett mejl
    utan att tänka på det.

  159. Ibland får man svar tillbaka
    och ser vad man har skrivit.

  160. Då kan man se:
    "Oj, här hoppade det fel."

  161. Då är det ord som har en annan
    betydelse, som "hatt" och "hat".

  162. Du tappar ett T, men du får inte
    rödmarkeringen att det är felstavat.

  163. Såna ord kan hoppa med. Men internt
    på Scania gör jag mig förstådd.

  164. När man ska kommunicera
    med tyska myndigheter på engelska-

  165. -får jag sitta länge och se
    om jag har fått ut mitt budskap.

  166. Sen får jag granska det ord för ord.
    Ser det rätt ut? Är det korrekt?

  167. I engelskan hade jag tidigt
    svårt för olika stavningsregler.

  168. Det var glosor på lappar
    för att lära sig hur det ska se ut.

  169. Och sen hämta den bilden.

  170. Av alla som jobbar här har vi fler
    dyslektiker än vi har en aning om.

  171. För det märks inte i vardagen.

  172. De som skriver instruktionsböcker
    ska kanske inte vara dyslektiker?

  173. Eller så gör de det extra bra.

  174. Inget var väl "klart"
    förrän jag hade min examen.

  175. Jag vågade inte tro, förrän på
    masterprogrammet, de sista två åren-

  176. -att jag kommer att bli färdig.

  177. De tre första åren
    var mycket osäkerhet och omtentor.

  178. Man kände ibland:
    "Kommer jag att orka det här?"

  179. Nu har jag hamnat på en arbetsplats
    där jag trivs bra.

  180. Man jobbar mycket med det som ligger
    i framkant, och omställningen.

  181. Man får driva och påverka
    utvecklingen, och det känns kalasbra.

  182. Vi är i Håbo
    där satsningen på läsning är stor.

  183. Tre förskolor, och snart många fler-

  184. -har små egna bibliotek för att ge
    familjerna tillgång till litteratur.

  185. "Är det otäcka djur? Släpp mig!"

  186. Det finns siffror på att bara 4 av 10
    föräldrar läser för sina barn.

  187. Då är det viktigt att vi inspirerar
    och ger dem läslust.

  188. Tamburbibliotek är ett sätt för oss
    att väcka läslust för de yngsta.

  189. Om man inte läser för barn-

  190. -lär de sig femtontusen ord
    tills de är sjutton år.

  191. Men om man läser för dem är det
    femtiotusen. Det är stor skillnad.

  192. Lite grann är det så att barn i dag
    går längre tider på förskolan.

  193. Man hinner inte till biblioteket.
    Då är det bra att vi har det här.

  194. Att man kan få det kulturella,
    fast det är i vår lilla hall.

  195. -Ni har ju läst böcker från lådan.
    -Vi läser den här också.

  196. Sen kan han, som han gjorde nu, säga:

  197. "Den här har vi läst.
    Kan vi låna hem den?"

  198. Då kan vi skriva upp
    och ta med oss hem.

  199. -Men...
    -Vi har ju glömt att lämna tillbaka.

  200. Två gånger hade vi läst böcker
    innan vi hade ätit lunch.

  201. Vi hör varje vecka: "Kan vi låna
    en bok den här veckan?"

  202. "Jag vill ha den där boken."

  203. Det är P, som i pirat.

  204. Det är inget som vi har nån roll i.
    Föräldrarna sköter det.

  205. De skriver upp vilken bok de tar,
    barn och datum.

  206. Sen lämnar de tillbaka den.

  207. Det är ett demokratiskt syfte,
    för att barn ska få-

  208. -jättemycket ord och språk
    in i sitt liv.

  209. En stövel. Nån bor där.

  210. Att förklara för en femåring är
    svårt. Man kan möta det med böcker.

  211. När det har blivit konflikter mellan
    kompisar har vi lånat hem böcker-

  212. -just för att möta
    hur man ska hantera känslor och så.

  213. Vi samarbetar med Håbo bibliotek.
    De gör urvalet av böcker-

  214. -och ser till att det passar
    för de olika åldrarna och språken.

  215. De har också fixat pengar
    genom Litteraturfrämjandet.

  216. Biblioteken är fantastiska.
    Vi säger ofta:

  217. "Nu vill vi ha en låda om det här"-

  218. -"eller om kompisrelationer."
    Sen skickar de hit det.

  219. En stor del
    är det språkfrämjande arbetet-

  220. -men man är också tillsammans
    med sitt barn.

  221. Man får nåt gemensamt att prata om
    och tar sig in i andra världar.

  222. Det skapar också en gemenskap.

  223. Hej, ursäkta.

  224. Om du fick en miljon kronor, och
    dyslexi på köpet, skulle du ta det?

  225. -"Why not"?
    -Du skulle ta den?

  226. -Det går att överleva med dyslexi.
    -Gör det?

  227. -Har du exempel?
    -Jag stavar fel på mitt namn.

  228. Är du själv dyslektiker?
    Är det det svåraste problemet?

  229. Nej, men det är det som jag stöter på
    oftast och som är utmärkande.

  230. Vad händer om man medvetet stavar fel
    på sitt namn, tror du?

  231. -Vad händer?
    -Man borde byta namn.

  232. Men vad ger det för skada? Det kan
    vara bra att stava fel ibland.

  233. Är det så noga med stavning i dag?
    Vi stavar hit och dit.

  234. Alla har sett exempel på
    när man tar bort bokstäver i en text-

  235. -och hjärnan fyller i luckorna,
    så det är okej att stava fel i bland.

  236. -Startade du alla tåg med knappen?
    -Ja.

  237. När jag var liten hade jag
    en uppfällbar tågbana, som den här.

  238. Det spårade ur ganska ofta.
    Ofta var det nån skruv som stack upp.

  239. Genetiken är inblandad
    när det gäller dyslexi.

  240. Precis som Peter kämpade hans pappa
    mot oförståelsen i skolan.

  241. De tyckte
    att jag var okoncentrerad på nåt vis.

  242. Jag fick vara med obsklasserna
    två timmar i veckan.

  243. Jag vet inte vad som skulle hända,
    men det var skolans lösning.

  244. Det fanns mobbning också. Det är
    tacksamt att ta nån som är utanför-

  245. -och inte är så bra. Det är lättare
    att välja en sån person.

  246. Men just att jag har varit
    mycket utsatt-

  247. -stärkte mig i stället på...

  248. Där tror jag att mycket
    av min envishet kommer ifrån.

  249. Jag har bestämt mig för
    att hålla en linje, och håller den.

  250. När Peter kom upplevde jag
    precis det här en gång till.

  251. Men då var jag beredd och visste
    att det inte växer bort.

  252. Det är häftigt att komma in
    i ett labb som handlar om dyslexi-

  253. -och det är inte massa läsplattor
    eller bokstäver...

  254. Nej, det här är biokemisk
    eller genetisk forskning.

  255. Dyslexi har en biologisk bakgrund.

  256. Hela processen
    som kan öka risken för dyslexi-

  257. -börjar redan under fostertiden.

  258. Hjärnceller vandrar
    till sina ställen på hjärnbarken.

  259. Många dyslexigener som vi har hittat-

  260. -påverkar hjärncellernas vandring
    till parkeringarna på hjärnbarken.

  261. Vissa hjärnceller har svårt
    att gå till rätt ställe.

  262. Då blir dessa hjärnbanor svagare.

  263. Så jag har
    nån trång passage nånstans?

  264. Lite tunnare bana nånstans
    som kopplar ihop-

  265. -områdena i hjärnan
    som har med språk att göra.

  266. Men det går att förstärka
    kontakterna genom träning.

  267. Precis som med muskler.

  268. Minns du att vi hade en ångmaskin?
    Innan man hade motorer med bensin-

  269. -hade man ångmaskiner.

  270. Jag är inte orolig inför framtiden.
    Jag ska vara observant i skolåren-

  271. -och sätta in insatser tidigt.
    Då behöver du inte hamna efter.

  272. -Har du sett den här, Joel?
    -Jag har sett den.

  273. En sån lastbil fick jag
    när jag fyllde fyra år.

  274. Vad gäller hjälpmedlen...
    Alla har rättstavning i Outlook.

  275. Det är inget man specialbeställer.
    Alla har det.

  276. Jag tror att vi kommer att få
    ännu fler hjälpmedel.

  277. När Joel växer upp kanske man inte
    har tangentbord utan "voice to text".

  278. Med de hjälpmedel som finns
    blir det lättare och lättare.

  279. Det här som har varit
    ett stort problem-

  280. -kanske mest för pappas generation,
    då det inte fanns hjälpmedel-

  281. -kommer att bli lättare och lättare.

  282. Det finns ord
    som man aldrig lär sig att stava.

  283. "Dusch". "Dusch" är väl mitt.

  284. "Schweiz" har jag jättesvårt
    att stava.

  285. -Det finns större problem.
    -Precis.

  286. "Sjuk resa,
    nedsatt till 69 kronor per person."

  287. "Res lätt packad! Beställ på..."

  288. Du, jag har bokat en sjuk resa
    för 69 spänn per skalle!

  289. Vi drar om tio minuter,
    och man ska vara lätt packad.

  290. -Skål! Nu drar vi!
    -Skål!

  291. -Varför är vi på Södersjukhuset?
    -Det stod "en sjuk resa".

  292. "Sjukresa", inte "sjuk resa"!

  293. -Men varför ska man vara lätt packad?
    -"Lättpackad", inte "lätt packad"!

  294. -Ja, jag är båda i alla fall.
    -Kul.

  295. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Arbete, Arbetsliv, Arbetsmarknad, Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Karriär, Läs- och skrivsvårigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på dyslexin

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Fördelar och styrkor

Avsnitt 1 av 8

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Förståelse, förväntan och familj

Avsnitt 2 av 8

Hur lever man upp till höga förväntningar från omgivningen? Vi träffar Stephani som drömmer om en akademisk karriär men där dyslexi är "som en black runt foten". Vi träffar Ola Rosling, son till Hans Rosling, som berättar om både sin och sin fars dyslexi och hur Hans tack vare sin dyslexi kunde kommunicera med hela världen. Vi får också tillgång till en unik, aldrig tidigare publicerad, intervju med Hans där han berättar om sin dyslexi för sin son.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Självbild och identitet

Avsnitt 3 av 8

Hur bygger man upp sitt självförtroende och slutar att se dyslexi som ett ständigt hinder? Man måste älska sig själv, säger Hanna när vi träffar henne för att prata framtidsdrömmar och identitet. När hon för första gången hörde talas om dyslexi trodde hon att det var en dödlig sjukdom. I programmet träffar vi även prins Carl Philip, som gjort acceptans för dyslexi till sitt uppdrag. Dessutom Olof Wretling som trots, eller kanske tack vare, sin dyslexi numera är en av Sveriges mest anlitade komiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Skolan och diagnosen

Avsnitt 4 av 8

Kan skolan förvänta sig att en elev med dyslexi ska klara skolan på lika villkor som övriga? Hösten 2018 stämmer en 12-årig flicka sin kommun för att hon inte får använda sina hjälpmedel vid det nationella provet. För sju år sedan träffade vi Malin, vars mamma bara trodde dottern var lat. När dyslexidiagnosen kom så öppnades en stor förståelse hemifrån, men skolan förblev tuff.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Högskolan

Avsnitt 5 av 8

Att söka till högskolan för en person med dyslexi kan kännas läskigt. Men det finns bra hjälpmedel. Emilia Salmi Sunnerdahl är en gymnasist som siktar mot högskola och en akademisk karriär. Tor Ghai kom inte in på högskolan då han inte fick, eller får, använda talsyntes på högskoleprovet. Idag utbildar han lärare och elever på universitet om studieteknik för dyslektiker samt utvecklar en talsyntes som kan läsa all typ av text och som hjälper högskolestudenter. Det han själv aldrig får bli.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Från skolan till jobbet

Avsnitt 6 av 8

Ska man berätta att man har dyslexi när man söker jobb? Vi följde Johanna Gustafsson för åtta år sedan, en stormig tid där hon med mycket kämpande till sist lyckades få fullständigt gymnasiebetyg. Nu träffar vi henne igen och sedan vi sist sågs har hon hunnit gå på folkhögskola och utbildat sig till fritidsledare. På vägen dit var hennes stora fråga om någon skulle vilja anställa en dyslektiker.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Karriär

Avsnitt 7 av 8

Vad är det som säger att nästa stora tekniska innovation inte kommer från någon med dyslexi? Och då inte trots, utan tack vare, säger Jenny Kylefors, HR-chef på Scania. På Scania jobbar Peter, som vi träffade för tio år sedan då han var en kämpande student på KTH i Stockholm. Idag är han en framstående ingenjör som jobbar progressivt med utveckling av el-lastbilar. Vi besöker också Håbo kommun där man ifrågasätter hela syftet med diagnoser - man ska ta hand om alla oavsett diagnos eller ej.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på dyslexin

Skola, jobb, karriär och framtid

Avsnitt 8 av 8

Vi besöker prins Carl Philip i hans hem. Om en kunglighet för femtio år sedan öppet hade talat om sin dyslexi så hade det varit mot all tidigare tradition. Idag är prinsen på barrikaderna när det gäller att strida för dyslektikers rättigheter, och hans idé är att inspirera så många som möjligt till att också se dyslexins fördelar och styrkor.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.