Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoserDela
  1. ...att vara i nuet och ha kontakt
    med sina inre upplevelser och känslor-

  2. -utan att försöka undvika dem
    eller fly från dem.

  3. Jag ska prata om det nätbaserade
    behandlingsprogram som vi utvecklat-

  4. -och om en randomiserad kontrollerad
    studie som undersökte dess effekt.

  5. Föräldrar till barn med kroniska sjuk-
    domar eller funktionsnedsättningar-

  6. -löper en ökad risk att drabbas
    av stressrelaterade problem-

  7. -såsom utmattning
    och olika fysiska symptom.

  8. Det är inte så konstigt med tanke på de
    dagliga utmaningar som de ställs inför.

  9. De oroar sig
    och är ofta under tidspress.

  10. Och att ens barn får en diagnos
    kan komma som en chock.

  11. Trots det erbjuds de här föräldrarna
    sällan psykologiskt stöd.

  12. Det skulle kunna gynna dem
    att få verktyg att hantera stressen.

  13. Nätbaserad behandling
    skulle kunna vara ett sätt-

  14. -att ge den här gruppen
    psykologiskt stöd-

  15. -för de har ofta svårt hinna med att
    delta i behandlingar där man ska ses.

  16. I tidigare studier har vi upptäckt-

  17. -att det ofta är en rätt hög andel som
    hoppar av t.ex. gruppbehandlingar.

  18. Nätbaserade program är inte bundna
    till en tid och en plats-

  19. -utan de kan användas vid behov
    och när det passar-

  20. -och övningarna införlivas
    på ett mer flexibelt sätt i vardagen.

  21. Vi skapade ett program utifrån Accept-
    ance and commitment therapy - ACT.

  22. Det utvecklades
    för att främja välbefinnande-

  23. -hos föräldrar
    till barn med kroniska tillstånd.

  24. Det är ett behandlingsprogram
    för välbefinnande-

  25. -som är baserat på allmänna processer
    och det kan tillämpas av olika grupper.

  26. I Jyväskylä har vi utvecklat
    liknande program för depression-

  27. -för exempelvis universitetsstudenter.

  28. Jag ska kort förklara vad ACT är, alltså
    Acceptance and commitment therapy.

  29. Det är en kontextuell beteendeterapi.

  30. Den är processbaserad och
    kan användas vid många olika problem.

  31. Inom ACT används olika strategier
    för acceptans och mindfulness-

  32. -kombinerat med strategier för
    engagemang och beteendeförändring-

  33. -för att öka
    den psykologiska flexibiliteten-

  34. -vilken kan definieras som förmågan
    att vara närvarande i nuet-

  35. -och ha kontakt
    med sina inre upplevelser och känslor-

  36. -utan att försöka undvika
    eller fly från dem-

  37. -och samtidigt välja hur man agerar
    utifrån sina värderingar.

  38. Vårt behandlingsprogram pågick
    i tio veckor.

  39. Det handleddes av personliga coacher,
    i det här fallet psykologistudenter.

  40. Varje deltagare hade en personlig
    coach under programmets gång.

  41. Först genomfördes en telefonintervju
    om livsstil, sociala relationer-

  42. -och annat
    som påverkar ens välbefinnande.

  43. Under de tio veckorna
    fick deltagarna skriftlig återkoppling-

  44. -från sin coach-

  45. -men coachen och klienten
    träffades aldrig.

  46. Programmet bestod
    av fem olika moduler-

  47. -med olika ACT-relaterade teman.

  48. Varje modul tog ungefär två veckor.

  49. Temat för den första var värden i livet-

  50. -och deltagarna fick frågor som:
    Vad är viktigt för dig i ditt liv?

  51. Hur vill du att ditt liv ska vara?
    Hur vill du vara som förälder?

  52. Vad är viktigt
    inom andra områden i livet?

  53. Den andra modulen fokuserade
    på värdebaserade mål-

  54. -på hur man kan agera för att leva
    mer i linje med sina värderingar-

  55. -och på hur man kan synliggöra
    sina värderingar i vardagen.

  56. Det tredje temat var medveten närvaro-

  57. -och inkluderade
    olika mindfulnessövningar.

  58. Det fjärde temat var kognitiv defusion.

  59. Det innebär att man skapar distans
    till sina egna tankar.

  60. Man ser tankar som tankar,
    man reagerar inte på dem automatiskt-

  61. -och man ser dem inte som sanna.

  62. Och det sista temat var
    att acceptera sina känslor-

  63. -och att visa sig själv mer medkänsla.

  64. I varje modul fanns information
    i form av text och videoklipp.

  65. De olika övningarna kunde deltagarna
    antingen lyssna på eller läsa om.

  66. I slutet av varje modul
    ombads deltagarna-

  67. -att göra hemuppgifter
    och reflektera över modulen.

  68. Det skickade de sen till sin coach,
    som gav dem skriftlig återkoppling.

  69. Här kan ni se hur programmet såg ut.

  70. Det finns en huvudsida
    med de olika temana, några videoklipp-

  71. -och en sammanfattning
    i slutet på modulen-

  72. -med några uppgifter
    som klienten ska göra.

  73. Varje deltagare hade också en dagbok
    för personliga anteckningar.

  74. Det fanns ett forum där deltagarna
    kunde diskutera med varandra.

  75. Vi gjorde
    en randomiserad kontrollerad studie-

  76. -för att undersöka hur effektivt
    det här programmet var.

  77. Mer specifikt undersökte vi effekten
    av den här ACT-behandlingen-

  78. -och jämförde den med kontrollgruppen
    när det gällde utbrändhet, stress-

  79. -depression och ångest hos föräldrar
    till barn med kroniska tillstånd.

  80. Vi undersökte också behandlingens
    effekt på ACT-relaterade processer-

  81. -såsom psykologisk flexibilitet,
    mindfulness och kognitiv defusion.

  82. Dessutom har vi gjort
    en mediationsanalys-

  83. -där vi har undersökt om förändringar i
    de här processerna påverkar resultatet-

  84. -eller förändrar symptomen.

  85. Det var 74 föräldrar som deltog.

  86. De hade barn med diabetes typ 1
    eller en funktionsnedsättning.

  87. De värvades från barnläkar-
    mottagningar och habiliteringscenter.

  88. För att få delta skulle föräldrarna ha
    kraftiga symptom på utbrändhet.

  89. Nästan alla som kontaktade oss
    hade kraftiga symptom på utbrändhet.

  90. Om jag minns rätt
    så var det kanske 2 eller 3 av 85-

  91. -som inte hade kraftiga symptom
    på utbrändhet.

  92. Deltagarnas snittålder var 43.

  93. Det var flest mödrar, men också några
    par deltog tillsammans.

  94. De var relativt högutbildade. Fler än
    hälften hade universitetsutbildning.

  95. Nästan hälften av barnen hade
    diabetes typ 1.

  96. De andra hade psykiska eller fysiska
    funktionsnedsättningar.

  97. Här kan ni se hur studien utformades.

  98. Deltagarna randomiserades till ACT-
    programmet eller en kontrollgrupp.

  99. Vi utförde mätningar
    innan programmet började-

  100. -halvvägs genom programmet,
    när programmet hade avslutats-

  101. -och fyra månader
    efter programmets slut.

  102. Efter det fick kontrollgruppen tillgång
    till ACT-programmet.

  103. Vi mätte symptom på utbrändhet,
    depression, ångest och stress-

  104. -samt psykologiska processer,
    såsom psykologisk flexibilitet-

  105. -färdigheter i mindfulness, som
    att kunna iaktta sina inre upplevelser-

  106. -och även kontextuella variabler-

  107. -att kunna beskriva dem,
    att agera medvetet-

  108. -att inte vara reaktiv och att inte
    värdera, samt kognitiv defusion.

  109. Vi var intresserade
    av de här processerna, för enligt ACT-

  110. -anses de behöva påverkas
    för att välbefinnandet ska öka.

  111. Resultatet visade på
    en betydande förbättring.

  112. Hos ACT-gruppen minskade symp-
    tomen på utbrändhet och depression-

  113. -och färdigheterna i mindfulness
    och kognitiv defusion ökade.

  114. Alla förbättringar fanns kvar fyra
    månader efter avslutad behandling.

  115. Vi genomförde även
    en mediationsanalys-

  116. -där vi undersökte om förändringar
    i processerna - mindfulness-

  117. -psykologisk flexibilitet och kognitiv
    defusion - påverkade resultatet-

  118. -och alltså minskade utbrändhet,
    depression, ångest och stress.

  119. Hypotesen var att om processerna på-
    verkades skulle symptomen förändras.

  120. De viktigaste mediatorerna var kognitiv
    defusion och medvetet agerande.

  121. De påverkade alla resultat.

  122. Förmågan att kunna beskriva
    inre upplevelser-

  123. -och att vara mindre reaktiv
    påverkade resultaten för utbrändhet.

  124. Och att inte värdera och att kunna
    beskriva påverkade stress.

  125. Vi fick positiv återkoppling
    från deltagarna.

  126. Mer än 80 % kunde tänka sig att
    rekommendera programmet för en vän.

  127. Några av kommentarerna
    som vi fick visade-

  128. -att deltagarna hade lärt sig
    en del ACT-relaterade färdigheter-

  129. -att de hade fått insikt om
    hur de tänkte-

  130. -och att de
    tog hand om sig själva bättre.

  131. Ett förslag var att man borde erbjuda
    den här typen av program-

  132. -kort efter att barnet har fått
    en diagnos.

  133. En möjlig klientgrupp
    skulle kunna vara-

  134. -de som har fått diagnosen utbrändhet
    eller utmattningssyndrom.

  135. Sammanfattningsvis: Den här typen av
    nätbaserade program kan användas-

  136. -för att förbättra
    föräldrars psykiska välbefinnande.

  137. Våra resultat visar på de förändrings-
    processer som finns med i ACT.

  138. Och att främja defusion
    och mindfulness-

  139. -kan öka föräldrars välbefinnande.

  140. Den här typen av nätbaserade program
    kan vara ett sätt-

  141. -att erbjuda föräldrar till barn med
    kroniska tillstånd psykologiskt stöd.

  142. Det är viktigt att övningar som förbätt-
    rar ens färdigheter i mindfulness ingår.

  143. Framöver vore det intressant
    att undersöka coachens roll-

  144. -och om man skulle kunna använda
    programmet helt på egen hand.

  145. Det vore även intressant att undersöka
    deltagarnas beteendeförändringar.

  146. Hur förändrade de sitt beteende
    i vardagen?

  147. Vi håller på att undersöka behandling-
    ens effekt på barnens livskvalitet.

  148. Kan vi se nån förändring
    även i barnens välbefinnande?

  149. Tack!

  150. Översättning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning, Föräldrar till sjuka barn, Personer med funktionsnedsättning, Psykisk hälsa, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Utbrändhet, Utvecklingspsykologi, Vuxenpsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.