Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Kontinuerlig blodsockermätningDela
  1. Och den här tekniken
    har blivit allt mer användbar.

  2. Molly Sandén
    har nån liten vit grunka på armen.

  3. Theresa May har en likadan.

  4. Tack, Karlstad universitet
    och Region Värmland-

  5. -för att jag är här
    och blev inbjuden.

  6. Jag ska ta med er på en tidsresa,
    för att jag vill att även ni-

  7. -som inte till vardags arbetar
    med diabetes-

  8. -ska få en inblick i vad som händer.

  9. Och vi måste tänka på
    att det med diabetes-

  10. -har det skett
    en fantastisk utveckling.

  11. För ungefär hundra år sen
    var en diagnos med diabetes-

  12. -liktydigt med en dödsdom.

  13. Man dog inom i snitt tre månader.

  14. Insulinet kunde, som bilderna visar,
    göra en helt avgörande skillnad.

  15. Och vi har kommit mycket längre än så
    i dag-

  16. -när vi kan erbjuda mycket god
    livskvalitet, som ni har hört.

  17. Och även ett liv där det är möjligt-

  18. -att göra de flesta saker
    alla och envar annars gör.

  19. Sen är det så att diabetes i dag-

  20. -är uppemot 30 olika sjukdomar.

  21. Men som tes är det ingen ny sjukdom.

  22. Det fanns även
    på de gamla egyptiernas tid.

  23. Då ställde man diagnosen genom vadå?

  24. Man smakade på urinen.

  25. Det var inte lätt
    att vara diabetesläkare då.

  26. Nu har vi andra tekniker,
    men har hänt mycket.

  27. För att under många år-

  28. -förlitade vi oss på urinprover,
    men med stickor-

  29. -där man kvantitativt sa, eller
    kvalitativt först: Fanns det socker?

  30. Ja eller nej? Sen hur mycket.
    Först i slutet av 60-talet-

  31. -kunde vi börja mäta blodsocker.

  32. Sen blev det "standard of care"
    och nånstans runt millennieskiftet-

  33. -kom kontinuerliga glukosmätare.

  34. Man mäter egentligen inte blod
    i kapillärerna, utan vävnadsglukos.

  35. Det vill säga socker
    i den vätska som omger cellerna.

  36. Och för ungefär 15 år sen-

  37. -så började vi kunna se det här
    i realtid.

  38. Så inte bara mäta, utan man kunde
    titta: Vad har jag för socker?

  39. Och i dag kan man koppla det här
    till olika larmfunktioner.

  40. Så det har hänt mycket och för att
    förstå behöver man se den här bilden.

  41. Ni kan tänka er.
    Många har säkert körkort.

  42. Att köra bil,
    men ni får bara titta i backspegeln-

  43. -och ni får bara titta ibland.

  44. Det är klart att det kan gå,
    men det blir garanterat ganska svårt.

  45. Och CGM öppnar ögonen.

  46. Det gör att du fortfarande
    kan titta bakåt med ditt blodsocker-

  47. -och ha en skarp bild,
    men du kan också se framåt.

  48. Inte lika tydlig bild,
    men du vet vart du är på väg.

  49. Och du kan planera utifrån det här.

  50. För att förstå skillnaden mellan
    det kapillära och vävnadsblodsockret-

  51. -måste man förstå att det är olika
    "compartments", vätskerum i kroppen.

  52. Där plasmaglukos, det kapillära-

  53. -skiljer sig mot det interstitiella
    med att det måste passera-

  54. -en semipermeabel hinna,
    som är ett membran.

  55. Och det här skapar en fördröjning,
    så det är en fördröjningseffekt.

  56. Och fördröjningseffekten
    har blivit mindre och mindre-

  57. -när tekniken har utvecklats.
    I början var den 15 minuter.

  58. I dag är den nere på ungefär fem
    och en halv minut, det fysiologiska.

  59. Och bara för att ge en bild
    hur det här kan se ut.

  60. Om vi tänker oss den gröna linjen
    som en glukoskurva.

  61. Vi har tagit plasmasocker så tätt
    att det blir en linje.

  62. Och på samma sätt
    mäter vi vävnadsglukoset.

  63. Då ser ni en tidsförskjutning.

  64. Den röda kurvan kommer alltid
    att släpa något efter.

  65. Vad betyder det? Spelar det nån roll?
    Ja, vid vissa tillfällen-

  66. -som när man t.ex. här
    har blivit låg.

  67. Då visar vävnadsglukosmätaren:
    "Nej, du är inte låg än."

  68. Den här himla mätaren är ju skräp!

  69. Eller när du har haft hypoglykemin
    och behandlat det.

  70. Du har tagit druvsockertabletter
    eller druckit saft eller nåt-

  71. -och kuperat den. Ja, då visar
    den röda kurvan att du är låg-

  72. -trots att du känner
    att det har passerat.

  73. Himla skräpteknik!

  74. Och på samma sätt
    ser vi exakt samma sak med det höga.

  75. Det vill säga
    att det här kommer för sent.

  76. Vi måste vara tydliga
    att informera patienter och anhöriga.

  77. Det är en fördröjning.
    För patienterna mäter båda ibland.

  78. Den här tekniken har blivit allt mer
    användbar och använd av patienterna.

  79. Ungefär 70 % av patienterna
    med typ 1-diabetes-

  80. -använder den här typen
    av kontinuerlig glukosmätning.

  81. Och ni har säkert sett
    kända personer.

  82. Molly Sandén
    har nån liten vit grunka på armen.

  83. Theresa May har en likadan.

  84. Och de kan se ut
    som en tillplattad legobit på magen.

  85. Det är också glukossensorer.

  86. Sen kan man koppla ihop
    de här sensorerna med en insulinpump.

  87. Så glukosvärden går direkt in
    i pumpen och man får hjälp av pumpen-

  88. -att dosera insulin,
    välja måltidsinsulin-

  89. -justera upp och ner utifrån om man
    fysiskt är mer aktiv eller mindre.

  90. Och det gjordes en studie
    som presenterades 2012-

  91. -som visar mycket elegant hur sockret
    förändras, här mätt som HbA1c.

  92. När man sätter på en sensor
    får man en reduktion av HbA1c.

  93. Tar man bort sensorn
    går man upp igen.

  94. De som inte har sensorn påslagen
    ligger kvar i HbA1c.

  95. När sensorns slås på,
    ja då sjunker HbA1c.

  96. Så att det här med sensor och
    sensoreffekt, det är nåt här och nu.

  97. Det är inte nåt man kan lära sig:
    "Förra gången gjorde jag så här"-

  98. -"då kan jag göra så här nästa gång."
    Jag kommer tillbaka till det.

  99. Men vad man då såg i den här studien-

  100. -är att man sänker HbA1c
    med ungefär fem millimol-

  101. -när man kopplar på en sensor
    till en pump.

  102. De här patienterna kunde pump.
    De hade behandlingen innan.

  103. Men vad som är mer intressant
    för patienten-

  104. -är att man får lägre andel
    hypoglykemier.

  105. Man har mindre risk för det.
    Man minskar från 31 minuter per dag-

  106. -till 19 minuter per dag
    i hypoglykemiområdet.

  107. Men man behöver lära sig
    att använda sakerna.

  108. Ingen teknik funkar
    om vi inte har en god undervisning-

  109. -av patienter och vårdpersonal
    hur man ska göra.

  110. Och vad hade man gjort i studien?
    Jo, man hade fler bolusdoser.

  111. Man ökade antalet måltidsdoser.

  112. Om jag äter ett digestivekex
    ger min bukspottkörtel mig insulin.

  113. Så har man diabetes behöver man även
    vid små mellanmål tillföra insulin.

  114. Och man såg
    att patienterna som lyckades-

  115. -använde temporära basdosjusteringar.

  116. D.v.s. basdosen, den insulin
    som tillförs mellan måltiderna-

  117. -den ökade och minskade de
    utifrån det här glukosvärdet.

  118. Och man såg att när man hade
    ett skarpare fall i glukoskurvan-

  119. -då stängde man av pumpen temporärt-

  120. -för att minska fallet
    och platta ut kurvan.

  121. Men insulindoserna i sig,
    de ändrades inte.

  122. Så man använde lika mycket insulin,
    men på ett annat sätt-

  123. -och fick då jämnare glukoskontroll
    och ett bättre HbA1c-

  124. -som är det kvalitetsmått
    som diabetesvården använder.

  125. Så rätt använd teknik,
    och det här kräver utbildning-

  126. -och naturligtvis motivation
    hos patienterna.

  127. Men det var ju för pump.

  128. Funkar CGM, kontinuerlig glukos-
    monitorering, för dem med penna?

  129. För ungefär 30 % av våra vuxna
    patienter har pump i dag.

  130. Resterande 70 % har pennor.

  131. Då gjordes den här studien
    på samma sätt.

  132. Också en crossover-studie.
    Man ville optimera i början.

  133. Så fick ena gruppen starta
    med kontinuerlig glukosmonitorering-

  134. -och ni ser att den lila kurvan
    har en kraftig sjunkning av HbA1c-

  135. -sen har man en "wash out".
    Man återgår till ursprungsvärdet.

  136. Sen byter man grupper
    så att de som började utan CGM-

  137. -de sjunker vackert.
    Så vi ser samma mönster-

  138. -oavsett om man har penna eller pump.

  139. Man tjänar på
    en kontinuerlig glukosmonitorering.

  140. Sen kan man säga:
    "En studie är en studie."

  141. "Vi vill se en annan studie
    som visar samma sak." Här är den.

  142. Man gjorde en parallell studie med
    lottade grupper som fick varsin arm.

  143. De startade på samma HbA1c. Båda har
    sprutbehandling, alltså insulinpenna.

  144. Så lägger man till
    hos ena gruppen en CG.

  145. Där ser vi då att de orangea,
    de sjunker i Hba1c-

  146. -redan efter tre och sex månaders
    behandling, och signifikant.

  147. Så man har den här effekten
    på ungefär 0,5 % i HbA1c-

  148. -eller 5 millimol/mol. Det är
    lika mycket som en pump i sig sänker.

  149. Så det är absolut
    en god och effektiv behandling.

  150. Och utöver HbA1c-sänkningen
    minskar man också hypoglykemier-

  151. -och de här svängningarna,
    variabiliteten-

  152. -d.v.s. att sockret går upp och ner,
    som många uppfattar som negativt-

  153. -för livskvaliteten.

  154. Så frågan är också:
    Ska man köra CGM före pumpbehandling?

  155. Vad ska man starta med?
    Då vet vi att startar vi med CGM-

  156. -har vi större andel som fortsätter.
    Att vi har bättre lång...

  157. Det blir i sin tur
    bättre långtidseffekter.

  158. Man minskar både hypoglykemierna
    och skapar större tillfredsställelse.

  159. Och det här med tillfredsställelse
    blir allt viktigare att följa upp-

  160. -när vi följer upp och
    kvalitetssäkrar diabetesbehandlingen.

  161. Men vad ska vi ha för mål
    med insulinbehandling?

  162. Vad ska det leda till?
    Jag brukar säga att naturen är klok.

  163. Vi siktar egentligen efter det här,
    en normal insulinfrisättning-

  164. -att i samband med måltider
    har man frisättningar av insulin-

  165. -och däremellan har man en basnivå.

  166. Och detta når man väldigt långt
    med en insulinpump.

  167. Ni kan skratta lite och tycka
    att det är lite tramsigt-

  168. -men så här såg
    de första pumparna ut på 60-talet.

  169. Och sen har det gått raskt framåt.
    I dag har vi betydligt mindre-

  170. -och smartare devices.

  171. Och man har lagt
    olika evolutionssteg-

  172. -där det ultimata
    är en artificiell pankreas.

  173. Och utvecklingen går och vi har nu
    tillgång till "Closed Loop System"-

  174. -d.v.s. en hybridvariant.

  175. Och det finns väldigt många-

  176. -över 150 olika projekt
    som pågår just nu i världen.

  177. Men vad vi tittar på nu i Örebro
    är en Hybrid Closed Loop-

  178. -som är en halvautomatisk artificiell
    bukspottkörtel med två settings.

  179. En automatisk där pumpen själv-

  180. -utifrån glukossensorvärdena
    både bromsar och gasar på insulin.

  181. Så den doserar vad som behövs
    och om sensorsignalen inte funkar-

  182. -då går den till "manual mode"
    som har en skyddseffekt.

  183. Vad behöver patienten göra?
    Inte så mycket.

  184. Man behöver tala om när man äter och
    om det är en liten eller stor måltid.

  185. Och man kan också justera lite
    på insulinkänsligheten-

  186. -som Stig nämnde.
    Den kan variera lite.

  187. Man kan om man är osäker
    lägga in ett säkerhetsvärde.

  188. Men det är som med autopiloten
    på ett flygplan. Tekniken tar över.

  189. Det finns en Proof of Concept
    -studie på ganska få patienter.

  190. Här har man sett att ja-

  191. -man har en sänkning av HbA1c
    med ungefär en halv procent.

  192. Tittar man på
    om det är ungdomar eller vuxna-

  193. -båda tjänar och har en förbättring.

  194. Tittar man på "timing range",
    tiden som man är inom målområdet-

  195. -så höjs den. Den stiger
    från 67 % av tiden till 72 %.

  196. Så man har en sänkning av HbA1c, men
    man ökar också tiden inom målområdet.

  197. Det kan exemplifieras med
    de här kurvorna där det mer orangea-

  198. -är när patienterna
    har autofunktionen på.

  199. Och ni ser i början på kurvorna,
    som är under natten-

  200. -att man har den bästa funktionen.

  201. Och det är ju då man inte själv
    interagerar så mycket-

  202. -med måltider och annat.

  203. Och för att förstå det här måste vi
    inse att alla dagar är olika.

  204. Och tittar vi på... Det här
    är samma patient, fyra olika nätter.

  205. Och vi lyfter fram de här lite grann
    och ser att det är skillnad-

  206. -mellan hur glukoskurvan ser ut.

  207. Men titta framför allt på
    hur basaldosen förändras.

  208. Ni som arbetar med diabetes
    säger inte-

  209. -att varje dag
    ändra sin basdos på natten.

  210. Men tekniken i dag
    säger att det behövs.

  211. Den automatiserade tekniken har
    ca. 100-150 olika basdosjusteringar-

  212. -varje dygn.
    Så tekniken i dag når mycket längre-

  213. -än vi förmår själva.

  214. Och den komplexitet-

  215. -som vi i dag kräver av patienterna,
    den är helt ohemul.

  216. Och jag förstår den oro som finns.

  217. Men det finns absolut
    ett ljus i tunneln.

  218. Det kan vara ett tåg, men i det här
    fallet är det ljus på annat sätt.

  219. Och nästa generations insulinpumpar-

  220. -kommer förutom att kunna ge insulin
    också kunna ge glukagon-

  221. -som är hormonet
    som är tvärtom i kroppen.

  222. Det är insulinets motsats.

  223. Så glukagon höjer blodsocker,
    insulin sänker.

  224. Och genom att ha båda hormonerna blir
    det som en bil med gas och broms.

  225. Vi kan köra på ett helt annat sätt.
    Tuffare, men säkrare.

  226. Vi kommer också
    att få bättre sensorer-

  227. -som är snabbare, rappare
    och med ökad mätnoggrannhet.

  228. Vi kommer också att få sensorer
    som inte bara mäter glukos i realtid-

  229. -utan även andra saker
    som ketonkroppar-

  230. -laktat, som är kopplat
    till fysisk ansträngningsgrad-

  231. -och även vissa blodförgiftningar
    och andra allvarliga tillstånd.

  232. Så ja, det finns en helt ny framtid
    och öppningar-

  233. -med anledning av de landvinningar
    som vi gör.

  234. Så hemskt mycket tack
    för att ni lyssnade.

  235. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kontinuerlig blodsockermätning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Diabetes, Endokrina organ, Endokrinologi, Glykemiskt index, Hyperglykemi, Hypoglykemi, Hälsofrämjande arbete, Medicin, Personer med diabetes
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.