Titta

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Om UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Föreläsningar från konferensen Forum Värmland 2019. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum Värmland 2019 : Bättre vård för barn och unga med diabetesDela
  1. När vi jämför oss med andra länder-

  2. -har vi lägst medel-HbA1c i världen.

  3. Vi har den bästa vården för barn
    och ungdomar med diabetes.

  4. Jag tackar för att jag får komma hit
    och presentera-

  5. -vårt förbättringsprojekt
    inom barn- och ungdomsdiabetes.

  6. Det har varit ett samarbete-

  7. -mellan det nationella
    barndiabetesregistret, Swediabkids-

  8. -Region Jönköping och deras
    utvecklingsavdelning Kulturum-

  9. -inom regionen.

  10. Jag verkar i Linköping med
    koppling till Linköpings universitet-

  11. -och barnkliniken Kronprinsessan
    Victorias barn- och ungdomssjukhus.

  12. Jag tänker börja med resultat.
    Var kan jag se tiden? Där.

  13. Jag tänkte börja
    med en resultatpresentation.

  14. Vi har fått goda resultat
    av vårt förbättringsprojekt.

  15. Det är ett projekt inom diabetes-

  16. -men det jag kommer att beskriva
    kan appliceras inom många områden.

  17. Det här är en "case study"
    i förbättringsarbete.

  18. Den här bilden är fantastiskt rolig
    att få presentera.

  19. Jag kommer att prata mycket om HbA1c.
    Många här jobbar inom diabetes.

  20. För er som inte gör det är HbA1c-

  21. -ett kvalitetsmått
    inom diabetesvården.

  22. Det mäter den metabola kontrollen
    med långtidsblodsocker-

  23. -och anger hur glukosnivån har varit
    de senaste 8-12 veckorna.

  24. Det är det vi följer vid klinikerna-

  25. -inom diabetesteamen.

  26. Vi följer patienternas medel-HbA1c.

  27. Sen 2012...

  28. På x-axeln har ni årtalen.
    På y-axeln har ni medel-HbA1c.

  29. Den gröna linjen i mitten är
    alla barn.

  30. Den orange är flickor
    och den röda är pojkar.

  31. Det har sjunkit.
    Man ska ha ett lågt värde.

  32. Det har gått ner ganska mycket.

  33. Det visar att vården har blivit
    så mycket bättre.

  34. Barn- och ungdomar har fått
    en bättre metabolkontroll i Sverige.

  35. Det ska alla som arbetar med
    barndiabetes vara stolta över.

  36. Det är också väldigt fint
    att kunna presentera-

  37. -andelen med väldigt högt HbA1c.

  38. Vi vill ha en låg andel patienter
    med högt HbA1c.

  39. Ligger man högt har det en koppling
    till komplikationer senare i livet.

  40. De röda staplarna
    visar dem som ligger högt-

  41. -med HbA1c över 70.

  42. Sen år 2000, på y-axeln...

  43. ...har det minskat mycket.

  44. 34 % hade över 70.

  45. 2009 var det 26 %.

  46. 2017 var det knappt 10 %.

  47. Nu 2018 kommer det att vara
    en ännu mindre andel.

  48. Det är fantastiskt
    för barn och unga med diabetes.

  49. Det är väldigt glädjande.

  50. Det som också har hänt
    genom åren är-

  51. -att skillnaden mellan klinikerna
    har minskat.

  52. Det är inga stora skillnader mellan
    den högst upp med lägst HbA1c...

  53. Ni ser inte vilken det är men det gör
    inget. Det här presenteras öppet.

  54. Det är ett sätt att jämföra sig
    med varandra.

  55. Skillnaderna är inte så stora. Det är
    ett resultat av förbättringsarbetet.

  56. Medel-HbA1c i riket
    var 56,8 mmol 2017.

  57. 61,2 hade det team som låg högst.

  58. 51,4 hade det team som låg lägst.
    Det var 10 mmols skillnad.

  59. Det är också väldigt glädjande.

  60. Teamet och inte minst patienterna
    och deras familjer har jobbat hårt.

  61. Familjerna gör ett jättejobb.

  62. Om man tittar internationellt,
    vilket vi har gjort...

  63. Bilderna jag har visat är resultat
    ur nationella barndiabetesregistret.

  64. Många bilder kommer därifrån.

  65. Där kan man själv
    gå in och titta på statistik.

  66. Det gröna diagrammet kommer därifrån.
    Det kan man hämta själv.

  67. Alla som vill kan kolla upp
    olika variabler. Det är bra.

  68. Vi går tillbaka
    till hur det ser ut internationellt.

  69. Där kan vi också vara stolta.

  70. Här är en jämförelse mellan länder
    med bra och välfungerande register.

  71. Det är Sverige, Tyskland, Österrike,
    Danmark, Norge, England, USA-

  72. -och Wales.
    Sverige ligger längst till vänster.

  73. I de blå rutorna befinner sig
    hälften av alla kliniker.

  74. Deras medel-HbA1c
    ligger i de rutorna.

  75. Sen är det lite avvikande "outliers"
    där strecken finns.

  76. Det som är glädjande för oss är-

  77. -att vi har lägst medel-HbA1c
    av de här länderna.

  78. Tyskland ligger nära.
    Wales har betydligt högre.

  79. Det som är bra är att vi inte har
    stora skillnader mellan kliniker.

  80. Tyskland har också ett lågt medel
    men stora skillnader mellan kliniker.

  81. Norge har högre medel men mindre
    skillnad mellan klinikerna.

  82. Det är positivt, för det visar
    att vården är ganska jämlik.

  83. När vi jämför oss med andra länder-

  84. -som kan ta fram sån här data
    via sina register-

  85. -har vi lägst medel-HbA1c i världen.

  86. Vi har den bästa vården för barn
    och ungdomar med diabetes.

  87. Det ska man vara stolt över-

  88. -både de som arbetar med det
    och inte minst familjerna.

  89. De gör ett otroligt jobb.

  90. Inte bara förbättringsprojektet
    har bidragit till det här resultatet.

  91. Under tiden vi har drivit projekten-

  92. -har det kommit
    kontinuerlig glukosmätning-

  93. -som nu, i stort sett, alla barn och
    ungdomar i Sverige använder sig av.

  94. Det har gått jättefort.
    Det har fått stor användning.

  95. Pumpar har blivit vanligare.

  96. Vi har blivit bättre på tekniken och
    att använda alla finesser i pumparna.

  97. Teamet har jobbat mycket
    och utvecklats under den här tiden.

  98. Personer med diabetes
    har fått stor kunskap på olika sätt-

  99. -genom användning av pumpar
    och kontinuerlig mätning.

  100. Det finns en helt annan kunskap
    hos patienter nu än för tio år sen.

  101. Internet får man säga
    har en stor del i det.

  102. Jag börjar med resultat.

  103. Här är resultatet
    av förbättringsprojektet.

  104. Vi tittar fortfarande på HbA1c.

  105. Det är årtalen på x-axeln
    som börjar med 2000-

  106. -när Swediabkids, det nationella
    barndiabetesregistret, startade.

  107. 2014 slutar det med.

  108. Vi har utvärderat två av de tre
    förbättringsprogram vi har genomfört.

  109. Den heldragna linjen-

  110. -är det första IQ-projektet,
    som vi kallar det.

  111. "Improvement of Quality"
    står det för.

  112. Sen registret startades
    har medel-HbA1c gått ner.

  113. Men när vi startar det första
    projektet är det en brantare kurva.

  114. När det andra projektet startade
    gick det också ner.

  115. Det här är alltså medel-HbA1c
    för de team som deltog.

  116. Deras medel-HbA1c sjönk också.

  117. Sen har vi tittat
    på de team som inte var med.

  118. Det här är de två första av tre.

  119. Deras medel-HbA1c sjönk också.

  120. Det här kan man se i andra studier.
    Det blir en "spill over"-effekt.

  121. Det finns 42 barndiabetesteam
    i Sverige.

  122. Vi träffas på möten
    och utbyter erfarenheter.

  123. När man ser i registret
    att vissa har fått goda resultat-

  124. -gör man studiebesök, tar del av
    erfarenheter och sprider kunskap.

  125. När vi drev de här projekten var
    behandlingsmålet för HbA1c 57 mmol.

  126. Sen 2017
    har behandlingsmålen sjunkit.

  127. Nu har vi som mål att HbA1c
    ska vara 48 eller lägre.

  128. Man har ändrat det...

  129. ...dels för att man ser att det går
    att uppnå lägre medel-HbA1c...

  130. ...och det motsvarar
    medelglukosvärdet på 7,5-8...

  131. ...som vi vill att patienterna
    ska ligga under.

  132. Det motsvarar också de riktlinjer-

  133. -som NICE i England har,
    som är väl underbyggda.

  134. Nu strävar vi efter
    att patienterna ska ligga under 48.

  135. Det här gäller barn och ungdomar.
    Det är inte samma mål för vuxna.

  136. Nu ska jag övergå till
    att beskriva bakgrunden-

  137. -till de här förbättringsprojekten.

  138. Det såg ut så här 2010.

  139. Det här är klinikerna
    och deras medel-HbA1c.

  140. Medel-HbA1c i riket är 64. Det är
    nästan 10 mmol högre än nu.

  141. Det är stora skillnader.

  142. Den klinik som låg bäst
    hade ungefär 50-52...

  143. Nu ska vi se... 54 mmol...

  144. Den som hade högst hade nästan 69.

  145. Det är märkligt eftersom vi har samma
    insulin och samma tekniker.

  146. Vi har riktlinjer,
    men ändå är det sån skillnad.

  147. Vi funderade på vad det berodde på.

  148. Vi gjorde studier och tittade
    i registret. Är det skillnad?

  149. Har man mer flickor eller pojkar
    på det ena stället?

  150. Flickor ligger högre,
    framför allt i tonåren.

  151. Är det skillnad i ålder?

  152. Har de äldre patienter?
    Har de haft diabetes längre?

  153. Men det var inte det
    som var avgörande.

  154. Det fanns inga kliniska faktorer
    som hade samband med skillnaderna.

  155. Då skickade vi ut frågor
    där teammedlemmarna fick svara på-

  156. -vad som är deras viktigaste budskap-

  157. -när det gäller kost, fysisk
    aktivitet, hypoglykemier och mer.

  158. Sen analyserade vi svaren
    med kvalitativ metod.

  159. Då fann vi att det var skillnader...

  160. ...mellan team
    som hade ett gott resultat...

  161. ...och de som hade
    högre medel-HbA1c...

  162. ...och då inte lika gott resultat.

  163. De som hade sänkt
    medel-HbA1c mycket-

  164. -hade ett tydligt budskap
    till patienterna.

  165. Det var engagerade teammedlemmar.

  166. De hade en positiv attityd
    till arbetet och teamet-

  167. -och patienter och vård.

  168. De hade också
    ett lägre målvärde för HbA1c-

  169. -och de upplevde
    att teamet fungerade bra.

  170. Dem med högt medel-HbA1c
    hade nästan tvärtom.

  171. De hade nästan helt motsatta
    uppfattningar.

  172. Mot den bakgrunden startade vi
    de här förbättringsprojekten.

  173. Vi hade genomfört såna projekt
    i vuxenvärlden-

  174. -men inte med så jättegoda resultat
    så vi var lite nervösa.

  175. Vi bjöd in alla team
    till det första projektet.

  176. Det var tolv som deltog.
    Sen kom det till ytterligare team.

  177. Sen gjorde vi en sista upphämtning.

  178. Till slut hade 36
    av de 42 teamen varit med.

  179. Det betyder att 90 % av alla
    barn och ungdomar med diabetes-

  180. -har blivit berörda av det här
    och fått en bättre vård.

  181. Teamen kom från norr och söder
    och var olika stora-

  182. -från de minsta med 50 personer, till
    de stora klinikerna i storstäderna.

  183. Vi tryckte på
    att hela teamet skulle vara med-

  184. -och att man skulle ha stöd fån
    ledningen. Det här kostade en slant.

  185. Det kostade resor
    och en viss summa att vara med.

  186. Det var viktigt att ha det stödet.

  187. Det här genomfördes
    med genombrottsmetoden-

  188. -som är en metod
    för förbättringsarbete.

  189. Det här var modifierat-

  190. -för att anpassas till diabetes
    och diabetesteam.

  191. Det pågick under 1,5 år.

  192. Första året var det fyra träffar.

  193. Vid lärandeseminarierna,
    som vi kallade dem-

  194. -fick man lära sig om olika metoder
    för förbättringsarbete.

  195. Vi hade mycket aktiviteter i teamen.
    Man satt tillsammans och jobbade.

  196. Man hade grupper från olika team och
    tog del av varandras erfarenheter.

  197. Inför varje seminarium skulle man
    också presentera sina resultat-

  198. -genom att hämta uppgifter
    från registret.

  199. En förutsättning i det här
    var ett väl fungerande register.

  200. Man har det väl förspänt
    inom diabetes-

  201. -eftersom vi har ett mått
    som är lätt att följa - HbA1c.

  202. Det är inte alla områden som har
    ett mått man kan följa såpass bra.

  203. Mycket av arbetet gjordes
    hemma på klinikerna.

  204. Det var mycket jobb hemma för teamen.
    Det tog tid.

  205. Efter de tolv månaderna
    hade vi två uppföljningsmöten-

  206. -där man fick presentera hur man
    gick vidare och hur resultaten var.

  207. I det här projektet-

  208. -hade vi en coach i varje team-

  209. -och det tror jag var avgörande
    för att det gick så bra.

  210. Det kunde vara nån
    som hade lite pondus i teamet.

  211. En dietist, en sjuksköterska, en
    läkare eller nån annan profession.

  212. Förutsättningen var att använda
    barndiabetesregistret.

  213. Det startade 2000
    och heter Swediabkids-

  214. -och kommer med årsrapporter,
    numera på nätet.

  215. Det innehåller data från alla
    som insjuknar före 18 års ålder-

  216. -och alla diabetestyper.

  217. Alla mottagningar och team
    rapporterar till registret.

  218. Man hittar det på ndr.nu.

  219. Där kan man hämta resultat
    om man klickar på "Knappen".

  220. Där kan alla se
    varje kliniks resultat.

  221. Arbetsplanen var att definiera
    vilka som ingår i vårt team.

  222. Det kanske man inte vet,
    men det är viktigt.

  223. Är jag med i teamet eller inte?
    Ska jag komma på mötena?

  224. Att definiera målen är viktigt. Man
    fick beskriva sina arbetsprocesser.

  225. Ni känner igen det här från olika
    metoder för förbättringsarbete.

  226. Man bestämde vilka variabler man
    skulle följa, och följde resultaten.

  227. Man skulle hitta förbättringsområden
    och följa resultaten-

  228. -och ha en plan för hur
    man vidmakthåller det här.

  229. De verktyg som användes var 5P.

  230. Man skulle beskriva mål
    och vilka patienter man hade-

  231. -för att se vad man hade
    att jobba med.

  232. I värdekompassen
    beskriver man sina huvudmål.

  233. Man gör flödesscheman
    och inventerar vilka problem man har.

  234. Man ska göra en handlingsplan
    och jobba enligt PDSA-hjulet.

  235. Det är metoder. Det ett strukturerat
    arbete man ska göra.

  236. Det här är ett sätt
    att bedriva ett förbättringsarbete.

  237. Det finns andra metoder men det
    viktiga är att det sker strukturerat.

  238. Det man kunde tycka att var flummigt
    i början-

  239. -var att man skulle definierade
    de huvudsakliga målen.

  240. Det tyckte man var väldigt bra-

  241. -för det hade man kanske inte
    diskuterat så mycket.

  242. Det här kallas värdekompassen.
    Vad har vi för värdegrund?

  243. Man sa att det hjälpte dem
    att komma överens om kärnan-

  244. -och det övergripande målet
    med vården. Det var faktiskt bra.

  245. Sen skulle man identifiera
    problemområden.

  246. Då kunde man göra
    ett fiskbensdiagram.

  247. Man hade olika mål
    och diskuterade problem.

  248. "Vi har problem med att göra
    en vårdplan. Varför är det så?"

  249. Man ställer frågan "varför"
    tills man kommer till kärnan-

  250. -och därifrån kan göra
    sin handlingsplan.

  251. Det fick man göra i teamen.

  252. Man definierar problemområdet och
    funderar på vad man ska göra åt det.

  253. Man ser till att man har en ansvarig
    och en tidsplan.

  254. Det här är inga konstigheter.

  255. Vad testade man då?
    Vad var det man gjorde?

  256. Vad gjorde teamen
    som gjorde att det gick så bra?

  257. Man uppdaterade sina PM, gick igenom
    riktlinjer och kollade checklistor.

  258. Genom att göra det kom man fram till
    vad man ska säga till patienterna-

  259. -så att man får ett gemensamt
    budskap. Det är oerhört viktigt.

  260. Man hittar också de gemensamma målen.
    Det är en av kärnpunkterna.

  261. Många jobbade med tätare besök,
    om man låg högt i HbA1c.

  262. Många utbildade personalen
    på avdelningen.

  263. Personalen som träffar
    de nydiagnostiserade patienterna...

  264. Man införde kolhydraträkning på många
    ställen under den här perioden.

  265. Det har bidragit till det låga HbA1c.

  266. Man gjorde förberedelser
    inför besöken-

  267. -och lärde sig använda registret.
    Det hade en pedagogisk betydelse.

  268. De hade kanske inte hämtat
    sina resultat tidigare.

  269. Det handlar mycket om att uppdatera
    riktlinjerna för de nyinsjuknade.

  270. Man såg igenom riktlinjerna
    för pumpanvändning.

  271. Pumpanvändningen ökade också
    under den här perioden.

  272. Man blev bättre på tekniken
    under tiden.

  273. Vad tyckte coacherna?
    Vad underlättar förändringsarbetet?

  274. Det ska finnas stöd på hemmaplan.
    Man måste ha ledningen med sig.

  275. Vi är nog inte så vana att involvera
    ledningen och rapportera tillbaka.

  276. Det var man tvungen att göra här
    och det är viktigt.

  277. Det är en viktig faktor
    att man talar om vad man gör.

  278. "Det här gör vi.
    De här resultaten har vi fått."

  279. Och att det finns en acceptans bland
    arbetskamraterna för det här...

  280. "Jaha, nu sitter de i möte igen.
    Nu åker de iväg."

  281. Man ska vara öppen med vad man gör.
    Det är också viktigt.

  282. Engagemang i teamet är viktigt.

  283. Alla ska vara med
    och prioritera teamarbetet.

  284. Det är bra med ett register som stöd
    och resultatuppföljning-

  285. -och att använda statistiken.

  286. Det är ett strukturerat arbete.
    Det tyckte de var bra.

  287. Och att det fanns en coach
    som höll ihop arbetet...

  288. Det är viktigt
    att man får med alla på tåget-

  289. -och ser till att arbetet flyter på-

  290. -och att man har möten
    fast ingen har tid.

  291. Det som försvårar-

  292. -är bristen på engagemang.

  293. De som tycker
    att förändring är jobbigt...

  294. Personalomsättningen
    är ett problem vi har.

  295. En del har svårt att samarbeta.
    Det var sånt vi jobbade med.

  296. Vi hade telefonmöten med coacher.
    Jag var "huvudcoach".

  297. Vi hade telefonmöten
    mellan de fysiska mötena.

  298. Vi hade luncher
    vid seminarierna med coacherna-

  299. -där man kunde prata om problem.
    "Vi gjorde så här."

  300. Vi hade också personer
    med på de här mötena-

  301. -som hade erfarenhet av hur man
    hanterade såna problem.

  302. Nu tänkte jag beskriva ett exempel
    från den vackra staden Visby...

  303. ...och det teamets arbete.

  304. Visby team har ganska få patienter,
    50 stycken-

  305. -och ungefär fem nyinsjuknade per år.

  306. De har ett team
    som var med i den sista omgången.

  307. De här bilderna kommer
    från teamledaren Mikael Bellander.

  308. De hade det högsta HbA1c:et
    i Sverige-

  309. -och låg ganska mycket högre än andra
    team och hade gjort det i flera år.

  310. De hade ingen diabetessköterska.

  311. Jag vet inte varför de låg så högt,
    men de hade nåt att bita i.

  312. Det visste vi alla,
    eftersom det presenteras öppet.

  313. De gjorde sitt fiskbensdiagram.
    De hade rätt mycket att jobba med.

  314. De gjorde sin arbetsplan.

  315. Det här är
    sånt som de flesta team gjorde.

  316. De bestämde sig för att ha
    ganska långa möten en gång i veckan.

  317. De hade också en strategidag
    då och då.

  318. De började med informationsträffar
    för patienter och sjukhusledning-

  319. -och de följde sitt resultat
    varje månad.

  320. De gjorde en handlingsplan
    som man skulle.

  321. De försökte hitta
    ett gemensamt budskap-

  322. -och lokala riktlinjer för målet.

  323. De satte ett HbA1c-mål på 52.
    Det hade de flesta vid den tiden.

  324. De flesta team hade under 52.

  325. De införde olika behandlingsregimer
    vid olika nivåer av HbA1c.

  326. Det kunde bli inläggning
    om det var riktigt högt.

  327. De hittade en gemensam behandling
    av hypoglykemier-

  328. -och gjorde en kunskapstrappa
    för patienterna-

  329. -som byggdes på efter hand.

  330. De gjorde förändringar
    som rörde kolhydraträkning-

  331. -och nydebuterade.

  332. Det verkar vara
    det huvudsakliga de jobbade med.

  333. Vad hände då? Nu ska ni få se.

  334. Det har åstadkommit
    nåt helt fantastiskt.

  335. I augusti 2014 hade de ett
    medel-HbA1c på nästan 70-

  336. -och i februari 2016
    hade de alltså knappt 60.

  337. De har haft lite problem ett tag-

  338. -men det håller sig ganska väl,
    och har sjunkit ytterligare.

  339. 2017 hade de 54,4-

  340. -och ligger under rikets genomsnitt.

  341. De har gjort en fantastisk resa.

  342. Barnen och familjerna
    har fått så mycket bättre vård.

  343. 50 patienter berördes.
    Tänk vad det innebär-

  344. -för varje individ,
    och risken för komplikationer.

  345. De reflektioner teamet gjorde var
    att det här kräver tid.

  346. Det är viktigt med ett gemensamt
    budskap. Arbetet måste fortsätta.

  347. Förutsättningarna är
    samma budskap, förändringsbenägenhet-

  348. -och att man har stöd från ledningen.

  349. Det är stimulerande men tidskrävande.

  350. Om man tittar på en stor klinik...
    Hur gick det för dem?

  351. Det är en stor skuta att vända.

  352. Bilderna har jag lånat
    av teamledare Eva Örtqvist.

  353. Man har valt att titta på hur lång
    tid patienten har haft diabetes.

  354. Alla de grupperna
    har också fått sänkt medel-HbA1c.

  355. De gjorde ett stort arbete. De fick
    dela upp sitt stora team i grupper.

  356. De hade också problem.
    De låg väldigt högt.

  357. Men det här arbetet gav effekt
    i alla fall.

  358. Det är fint att se
    att det går även i stora team.

  359. De hade redan före projektet
    börjat med det här arbetet.

  360. Redan 2010 hade de definierat-

  361. -ett mål för glukosvärdet-

  362. -som skulle ligga mellan 4-6,
    eller 8 efter måltid.

  363. De hade ett lågt HbA1c-mål - 45-55.

  364. De var tydliga med behandling
    av hypoglykemier-

  365. -och de hade börjat
    med kolhydraträkning.

  366. Hur hittar man sättet
    att driva förbättringsarbete?

  367. Det här är ett recept på hur man
    kan göra. Det är inget hokus pokus.

  368. Det gäller
    för de flesta organisationer-

  369. -inte bara inom vården.

  370. Det handlar om att ha stöd
    från ledningen. Det tar lite mer tid.

  371. Det handlar om att definiera sitt
    team, och man behöver en coach.

  372. Målen är viktiga.
    Man beskriver sina processer.

  373. Man måste hitta flaskhalsarna
    och följa sina resultat.

  374. Det är vi kanske inte vana vid i
    vården, att ta ner det på golvet...

  375. De flesta kliniker
    har ju resultatrapporter-

  376. -men det kanske inte är så förankrat
    bland dem som jobbar längst ut.

  377. Man måste hitta de områden man vill
    förändra och testa förändringarna.

  378. Hade de god effekt
    fortsätter man jobba på det viset.

  379. Hade de ingen god effekt
    får man börja om och testa nåt nytt-

  380. -följa upp resultaten och rapportera
    tillbaka till ledningen.

  381. Framgångsfaktorer är teambuilding,
    ett gemensamt budskap, tydliga mål...

  382. ...person- och familjecentrerad
    vård...

  383. ...kunskap om ny teknologi
    och att följa sina resultat.

  384. Hur ser det då ut i år
    och för Karlstad?

  385. Det här har jag hämtat ur registret
    och "Knappen" nyligen.

  386. 2010 var det i riket-

  387. -64,3 mmol medel-HbA1c.

  388. I Karlstad låg man på 68,6 mmol 2010.

  389. Karlstad var med
    i det första IQ-projektet.

  390. 2018 var det i riket 54,6
    och Karlstad hade 53.

  391. Ni ser vilken resa man har gjort här.
    Ett fantastiskt arbete har skett.

  392. Hur ser det ut
    med dem som har riktigt högt HbA1c?

  393. Ni kanske inte ser siffrorna,
    men det har sjunkit.

  394. I riket är det 8 % som ligger
    över 70, en sänkning från 2017.

  395. I Karlstad är det knappt 4 %.

  396. Det är bra för de barn och ungdomar
    som har diabetes här.

  397. När det gäller de som har uppnått
    målvärdet har man lite att jobba med.

  398. I riket är det nu drygt 30 %.

  399. Det är lika många som år 2010
    låg under målvärdet 57.

  400. Nu ligger 30 % under
    det låga målvärdet vi har på 48.

  401. I Karlstad är det ungefär 33 %.

  402. Det är ungefär som i riket.
    Det är inga stora skillnader.

  403. Det är fantastiskt roligt
    att kunna presentera det här.

  404. Det är roligt att resultaten
    har hållit i sig.

  405. Det finns fortfarande diskussioner
    om IQ-projektet.

  406. Många säger att det har betytt mycket
    för deras arbete. Det känns roligt.

  407. Det har spridit sig till andra
    länder. Vi har startat det här-

  408. -i Norge, England, Wales och Finland.

  409. Finland hade ett par team med
    i det sista IQ-projektet.

  410. I Danmark är man på gång också.

  411. Vi fortsätter
    de internationella jämförelserna.

  412. Vi har ungefär samma möjligheter
    att behandla i alla länder-

  413. -i alla fall i Väst.

  414. Vi tittar på om det
    kan ha med duration att göra-

  415. -eller kliniska variabler,
    men det verkar inte vara så.

  416. Nu tittar vi på
    hur det ser ut i debuten.

  417. Är det där det är viktigt
    att ha en god metabol kontroll?

  418. Det verkar nästan så.

  419. Jag ber att få tacka för
    uppmärksamheten. Tack så mycket.

  420. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn
Ämnesord:
Allmän medicin, Barn med diabetes, Diabetes, Endokrina organ, Endokrinologi, Medicin, Vårdkvalitet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forum Värmland 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Bättre vård för barn och unga med diabetes

Hur kan svensk barndiabetesvård förbättras? Barndiabetessköterskan Lena Hanberger har tagit fram ett förslag på hur man kan driva förbättringsarbete och presenterar här sin studie. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

ACT-terapi för föräldrar till barn med kroniska diagnoser

Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättningar eller kronisk sjukdom innebär en utmaning på många sätt. Utmattning och fysiska symptom hör till vanligheterna. Essi Sairanen, forskare vid Karlstad universitet, har studerat nyttan av ACT-terapi. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Konsekvenser av tidig psykisk ohälsa

Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap, forskar om psykisk ohälsa bland unga. Den psykiska ohälsan ökar i den här gruppen, särskilt bland flickor. Vi måste ta reda på mer om orsakerna och lära oss att jobba förebyggande, menar Hagquist. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Upptäcker skolsköterskan barn som far illa?

Elevhälsan skulle tidigt kunna fånga upp signaler från barn som far illa. Men en forskningsstudie av distriktssköterskan Lisbet Engh, före detta skolsköterska, visar att det finns hinder på vägen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Att mäta hälsolitteracitet

Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå, värdera och använda hälsoinformation. Hanne Søberg Finbråten, sjuksköterska, presenterar forskning hon gjort bland den norska befolkningen. Det visade sig bland annat att över 50% av befolkningen aldrig faktakollar hälsoinformation i media. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Från diagnos till konsekvens av sjukdom

Laura von Kobyletzki, docent och allmänläkare, föreläser om sin forskning inom epidemiologi. Hon är expert på eksem och har gjort en studie som visar att patienterna ofta saknar det stöd som de skulle behöva. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Fysisk aktivitet för mental hälsa

Allt fler ungdomar uppger att de mår psykiskt dåligt. Det yttrar sig som ångest, oro och magont. Motmedlet är fysisk aktivitet, det visar tydligt den forskning som Annette Løvheim Kleppang har gjort i Norge. I sin doktorsavhandling tog hon upp just sambandet mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Hälsofrämjande diabetesvård

Jenny Rossen, forskare vid Sophiahemmet högskola, berättar om vikten av fysisk aktivitet och sin forskning kring det. Professor Unn-Britt Johansson har studerat diabetespatienters rädsla för blodsockerfall - hypoglykemi. Här finns stora behov av utbildning och stöd. Båda drar slutsatsen att det behövs en ökad helhetssyn kring människors hälsa. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Effekterna av bra kost och fysisk aktivitet

Vilka effekter har olika typer av fysisk träning på exempelvis övervikt, blodsockernivå och muskelmassa? Hur påverkas blodkärlens funktion av vad vi äter? Och varför är det så hälsosamt att äta frukt, bär och grönsaker? Dietisten Stig Mattsson, som bland annat arbetar för svenska skidlandslaget, ger handfasta svar. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Kontinuerlig blodsockermätning

Förr i tiden smakade man på patientens urin för att mäta blodsockret. Sedan dess har utvecklingen gått långt. Johan Jendle, professor vid Örebro universitet, berättar om glukosmonitorering. Det är en teknik som kontinuerligt mäter blodsockret via en sensor som i sin tur styr insulinpumpen. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum Värmland 2019

Diabetes och effekterna på synen

Skador på näthinnan - diabetesretinopati - är den vanligaste komplikationen till följd av diabetes. I förlängningen kan skadorna leda till synnedsättning. Fler och fler personer drabbas av diabetes, framför allt äldre. Vi står inför stora utmaningar för att kunna optimera ögonkontrollerna. Ögonläkaren Karl-Johan Hellgren berättar om sin forskning. Inspelat den 14 februari 2019 på Karlstad congress culture centre (KCCC). Arrangörer: Region Värmland och Karlstads universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Onani en källa till njutning och flykt

För de allra flesta människor är onani ett sätt att uppnå njutning, att känna lust och välbehag. Och sexologer vill undanröja tabun som rör att ha sex med sig själv. Men för vissa människor kan onanin vara tvångsmässig, ett sätt att fly oro och nedstämdhet.