Titta

Nyfiken på EU

Nyfiken på EU

Om Nyfiken på EU

I de första programmen möter vi Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för NATO och reportern Morten Brink Iwersen på resor i Tyskland, Ungern, Italien, Frankrike, Spanien och Storbritannien. Hur ser dessa länders moderna historia ut? Man talar till exempel om Tysklands eventuella skuld efter andra världskriget. Och hur förhåller sig länderna till unionen i dag? De resterande avsnitten tar, via nyhetsklipp, upp olika aktuella ämnen som till exempel brexit, Gröna västarna och Kataloniens vilja till självständighet.

Till första programmet

Nyfiken på EU : SpanienDela
  1. Välkomna till "Nyfiken på EU".
    Nästa stopp är Spanien.

  2. -Gott.
    -Vad är det?

  3. -Hur ser politiken ut?
    -Spanien är splittrat.

  4. Här i Katalonien
    vill många bli självständiga.

  5. Är Spanien ens ett land?

  6. Spanien. Du har säkert varit på Mallorca
    eller i Malaga och ätit tapas.

  7. Du kanske har varit i Barcelona.
    Där kallar sig folk inte spanjorer.

  8. De är katalaner i Katalonien.
    Där är Anders och Morten.

  9. Har du märkt hur många
    katalanska flaggor vi ser när vi kör runt?

  10. Ja, det märker man.
    Och de har målat märken på vägen.

  11. Hur tänker du?

  12. Det är en galen idé
    att separera Katalonien från Spanien.

  13. Katalonien ligger i Spanien
    och har sitt eget språk, sin egen kultur-

  14. -och sin egen flagga,
    som man ser på FC Barcelonas logga.

  15. Det är en del av Spanien,
    men det vill många katalaner ändra på.

  16. När man lämnar ett land-

  17. -hamnar man utanför EU,
    och de kan knappast gå med igen-

  18. -eftersom många länder inte skulle
    gå med på det, för då sprider det sig.

  19. Jag förstår inte hur Katalonien
    skulle klara sig utan EU.

  20. Om Katalonien blir ett land
    släpper EU nog inte in dem-

  21. -då fler minoritetsgrupper
    kan följa deras exempel.

  22. Vad tycker katalanerna själva?

  23. Hur många
    skulle rösta för självständighet?

  24. -En, två, tre, fyra. Och han tvekar lite.
    -Han tvekar lite.

  25. -Det är en klar majoritet.
    -Det är det verkligen.

  26. Överallt har man uppfattningen-

  27. -att Katalonien är en del av Spanien.
    Det har det aldrig varit.

  28. Det blev bara spanskt
    på grund av vapnen.

  29. -Eftersom vi förlorade kriget.
    -Alltid.

  30. När länder krigar
    handlar det om territorium.

  31. När det ena landet vinner
    bor det fortfarande kvar en minoritet.

  32. Titta på Europa.
    Landsgränserna drogs inte av Gud.

  33. De har uppkommit genom krig.
    Därför finns det fullt av minoriteter-

  34. -som vill vara självständiga.

  35. Mitt argument lyder så här.

  36. När Katalonien ansöker om medlemskap
    i EU kommer många länder att säga:

  37. "Aldrig! Vi belönar inte självständighet."

  38. Vi vet att det är en risk.
    Vi kommer inte att vinna allt.

  39. Vi måste förlora nåt. Ett tag
    kommer vi att undra om vi valde rätt.

  40. Nu för tiden tänker
    de som stöttar självständigheten inte-

  41. -på pengar eller ekonomin.
    Det handlar om värdighet.

  42. Många känslor står på spel. Historiskt
    sett har såna här konflikter startat krig.

  43. Till exempel inbördeskrigen
    i Nordirland, Baskien-

  44. -och forna Jugoslavien.

  45. Det har redan
    förekommit oroliga demonstrationer.

  46. Många fruktar att det kommer att leda
    till ännu mer våld.

  47. Killarna ska träffa Pablo Bustinduy
    från vänsterpartiet Podemos.

  48. Enligt honom måste man hitta
    en demokratisk lösning.

  49. Den enda vägen ut ur återvändsgränden
    som vi verkar vara i-

  50. -skulle vara en folkomröstning.
    Jag vill att Katalonien stannar.

  51. -Vi håller med.
    -Alla gör inte det.

  52. Politikerna har skapat
    ett värre problem än vi hade från början.

  53. Strategin att förtrycka
    och att fängsla folkvalda politiker-

  54. -och att skicka folk i exil fungerar inte.
    Det gör bara problemen värre.

  55. Spanien fängslade katalanska politiker
    efter en folkomröstning om självstyre.

  56. Det har trappat upp konflikten.

  57. Vi ska träffa José María Aznar som inte
    stöttar Kataloniens självständighet.

  58. -Äntligen!
    -Hur mår du? Trevligt att träffas igen.

  59. Vi var i Katalonien och träffade
    några väldigt arga människor.

  60. Det är svårt
    att ta nationalisterna på allvar.

  61. Ledarna för nationalisterna.
    De är inte seriösa.

  62. Är de inte seriösa?

  63. -Jag lovar att de var seriösa.
    -Nej.

  64. Man kan inte acceptera
    en författningsvidrig statskupp.

  65. Aznar ser annorlunda
    på de fängslade politikerna.

  66. I Spanien har vi inga politiska fångar.

  67. Det finns politiker som sitter i fängelse.

  68. De ser det inte så.

  69. Om en politiker begår ett brott
    har vi en fängslad politiker.

  70. Inte en politisk fånge.

  71. -Vad är er lösning?
    -Jag accepterar inte en folkomröstning.

  72. Jag erkänner inte rätten-

  73. -för en del av landet
    att bestämma restens öde.

  74. Många i Katalonien
    vill ha självstyre och bli ett eget land.

  75. Spanien motsätter sig det
    och har fängslat katalanska politiker.

  76. EU lägger sig inte i, för om Katalonien blir
    självständigt vill fler ställen också bli det.

  77. Folk är arga på båda sidor av konflikten.
    Kommer det att leda till mer våld?

  78. Det har vi sett förr. Nästa gång ska vi
    till England. Du har nog hört om brexit.

  79. Översättning: Heidi Schmidt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Spanien

Avsnitt 5 av 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Spanien. I nuläget uppmärksammas landet mest genom Kataloniens kamp för självständighet. Kan Katalonien frigöra sig från Spanien? Vad blir konsekvenserna? Och hur är Spaniens förhållande till katalanska politiker? Vi möter Pablo Bustinduy som anslutit sig till vänsterpartiet Podemos och José María Aznar, före detta premiärminister som företrädde högerpartiet Partido Popular.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
Europa, Europeiska unionen, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Katalonien, Politik, Samhällsvetenskap, Spanien, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Nyfiken på EU

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Tyskland

Avsnitt 1 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato, och reportern Morten Brink Iwersen reser till Tyskland för att ta reda på landets betydelse för Europa historiskt och i nutid. I samtal med vinproducenten Egon Müller IV och Daniella De Ridder, tysk socialdemokratisk politiker, diskuteras om öppna eller stängda gränser, om "den tyska skulden", har landet en skuld från andra världskriget, och kan den i så fall gå i arv? Och om bildandet av EU som en garant för "aldrig mera krig".

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Ungern

Avsnitt 2 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Ungern. De promenerar längs stängslet mellan Serbien och Ungern och samtalar om Ungerns politiska arv och hur flyktingar behandlas. Flyktingfrågan diskuteras sedan med en politiker på den yttersta högerkanten, en människorättsaktivist och ett antal män på en krog. Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, talar inför parlamentet och Morten Brink Iwersen analyserar landets politiska strategi och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien

Avsnitt 3 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Italien och tar tempen på landets politiska och ekonomiska tillstånd. De möter ett antal vinproducenter som ger sin syn på EU och Europa och de intervjuar Davide som är ansluten till Femstjärnerörelsen. Femstjärnerörelsen är ett politiskt parti som vill motarbeta korruptionen och vurmar för så kallad direktdemokrati. Morten Brink Iwersen analyserar partiets populistiska knep och visualiserar med grafik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Frankrike

Avsnitt 4 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Frankrike. Vad präglar landet mest, andra världskriget eller det fransk-tyska kriget 1870-71? Är Frankrike det mest EU-vänliga landet inom unionen? Och kan ett starkare EU ge större frihet åt invånarna jämfört med Ungerns och Italiens EU-motstånd? Anders Fogh Rasmussen och Morten Brink Iwersen söker svar på sina frågor genom att bland annat intervjua personalen i en saluhall och en medlem i Emmanuel Macrons socialliberala parti En Marche!

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Spanien

Avsnitt 5 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Spanien. I nuläget uppmärksammas landet mest genom Kataloniens kamp för självständighet. Kan Katalonien frigöra sig från Spanien? Vad blir konsekvenserna? Och hur är Spaniens förhållande till katalanska politiker? Vi möter Pablo Bustinduy som anslutit sig till vänsterpartiet Podemos och José María Aznar, före detta premiärminister som företrädde högerpartiet Partido Popular.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Storbritannien

Avsnitt 6 av 20

Anders Fogh Rasmussen, tidigare generalsekreterare för Nato och reportern Morten Brink Iwersen reser till Storbritannien. Landet befinner sig för närvarande i ångest inför brexit, Storbritanniens utträde ur EU. Anders Fogh Rasmussen sammanfattar bakgrunden till landets iver att lämna unionen. Damian Green, före detta vise premiärminister, intervjuas om brexit och varför det brittiska folket röstade för utträde. Och på en lokal pub får vi höra några representanter för folket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Gula västarna

Avsnitt 7 av 20

Gula västarna är en fransk proteströrelse, som bildades 2018, mot president Macrons politik. Men vad kämpar de för? Intervju med en dansk journalist och nyhetsbilder från konfrontationer mellan Gula västarna och polis.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 1

Avsnitt 8 av 20

Radiorapport från Davos om Frankrikes president Macron och den politiska blandningen från yttersta höger till yttersta vänster bland Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Gula västarna?

Avsnitt 9 av 20

Frankrikes president Macron talar till den franska tv-publiken efter konflikter med Gula västarna. Intervjuer med folk på gatan om Macrons politik och olika förklaringar till missnöjet. Intervju med experter om bakgrunden till Gula västarnas agerande.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 1

Avsnitt 10 av 20

Radiointervju med expert, om Italien och EU samt om den italienska finanspolitiken och migrationen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Italien, EU och problemen, del 2

Avsnitt 11 av 20

Radiointervju med expert om migrationen från Nordafrika till Italien och om andra EU-länders förhållningssätt till migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 2

Avsnitt 12 av 20

Radiointervju med expert om olika länders finansiella stabilitet/instabilitet efter 2008. Dessutom om ländernas ideologier, identitet och förhållningssätt till populismen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Vad vill Katalonien?

Avsnitt 13 av 20

Tv-rapport från demonstration i Barcelona med kommentarer och analys.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Brexit

Avsnitt 14 av 20

Reportage om brexit, bland annat om problemen med nationsgränsen mot republiken Irland, som kommer att stanna i EU. Politisk analys av Theresa Mays utspel i parlamentet och samtal med en brittisk familj som oroar sig för konsekvenserna av brexit.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyfiken på EU

Rapport från Davos, del 3

Avsnitt 15 av 20

Radiorapport från Davos om brexit, om konsekvenserna för britterna samt om Frankrikes president Macrons förhållande till Gula västarna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta PK-mannen

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Göran Persson dansar med kossan Doris

En dag i september 2001 tackar dåvarande statsminister Göran Persson ja till att bli intervjuad av kossan Doris i barnprogrammet Abrakadabra. Under inslaget dansar Göran Persson i tio sekunder med Doris, vilket skapar många reaktioner. Vad låg bakom beslutet att tacka ja, och hur långt kan - och ska man gå - för att nå ut till folket med sin politik?