Titta

UR Samtiden - ResearchED 2019

UR Samtiden - ResearchED 2019

Om UR Samtiden - ResearchED 2019

Föreläsningar från ResearchED 2019, en internationell skolkonferens som riktar sig till alla som är intresserade av skolutveckling och den senaste forskningen inom pedagogik. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Till första programmet

UR Samtiden - ResearchED 2019 : Ledarskap för forskningsbaserad utbildningDela
  1. Ni måste visa att ni värderar forskning,
    hänvisar till forskningsrön-

  2. -och att ni använder evidens
    i beslutsfattandet.

  3. God middag. Jag heter Lena Adamson.

  4. Jag är docent i psykologi.

  5. Jag är troligen här eftersom jag var
    chef för Skolforskningsinstitutet-

  6. -fram till ungefär ett år sen, men jag
    blev inbjuden i år igen av Eva Hartell.

  7. Jag ska prata om saker
    som jag inte har pratat om tidigare-

  8. -så jag kommer att läsa innantill
    ganska noggrant.

  9. Jag kommer även att stå kvar här.

  10. Jag har fått instruktioner
    eftersom de filmar.

  11. Jag har som synes ändrat titeln från
    "Forskningsbaserat skolledarskap"-

  12. -till "Ledarskap för forskningsbaserad
    utbildning" för att bredda perspektivet.

  13. Till skillnad från talaren före lunch
    ska jag läsa från Powerpoint-bilderna-

  14. -av två skäl. Hjärnan kan inte hantera
    två budskap samtidigt.

  15. Om ni läser nåt
    så lyssnar ni inte på mig-

  16. -så jag försöker att synkronisera det
    i ganska stor utsträckning-

  17. -men det här är dessutom
    ett nytt område för mig.

  18. Jag har inte pratat så mycket
    om det här.

  19. Hur många skolledare har vi i rummet?
    Har vi några alls?

  20. Toppen! Bra.

  21. Jag har alltså breddat perspektivet, och
    skolledarskap är inte alltid en rektor.

  22. Skolledarskap kan vara en funktion-

  23. -som omfattar flera personer
    på en skola.

  24. I dag kommer jag att prata om det här.

  25. Jag kommer att börja
    med bakgrunden.

  26. Var började
    den forskningsbaserade utbildningen?

  27. Jag ska prata om skillnaden mellan
    evidens och evidensbaserad praktik-

  28. -och hur man kan karaktärisera
    en forskningsengagerad skola.

  29. Jag ska ta upp en modell av Godfrey-

  30. -över "den forskningsengagerade
    skolkulturens näringsämnen".

  31. Jag ska ge min definition
    av praktiknära skolforskning.

  32. Sen gör jag en sammanfattning
    och ger några tips till skolledare-

  33. -som möjligen även kan hjälpa lärare.

  34. Jag tänker avsluta med ett väldigt
    kortfattat budskap till våra politiker.

  35. "Var började den forskningsbaserade
    utbildningen?" undrar ni kanske.

  36. Man kan säga att den började 2010.

  37. Den började förstås mycket tidigare,
    för forskning om och för utbildning-

  38. -har pågått under väldigt lång tid-

  39. -men jag menar alltså när den nådde
    det svenska skolsystemet på allvar.

  40. I det avseendet började den 2010-

  41. -för då antog Sveriges riksdag
    en ny skollag där det står:

  42. "Utbildningen ska vila på vetenskaplig
    grund och beprövad erfarenhet."

  43. När jag utnämndes till
    direktör för institutet-

  44. -så kom jag
    från sektorn för högre utbildning.

  45. Hur många av er vet-

  46. -vad Skolforskningsinstitutet är?

  47. Då säger jag några ord om det. Det är
    en av de fyra statliga myndigheterna-

  48. -inom det svenska skolsystemet,
    och det startade 2015.

  49. Det har två huvudsakliga uppgifter:
    finansiera praktiknära skolforskning-

  50. -och sammanställa forskningsresultat
    om undervisning och lärande.

  51. Inte för hela skolsystemet och så,
    utan för sånt som sker i klassrummet.

  52. När jag tog jobbet-

  53. -var jag väldigt väl bekant med det
    svenska lärarutbildningsprogrammet.

  54. Och dess brister, vill jag tillägga.

  55. Men jag klev då för första gången in
    i det svenska skolsystemet-

  56. -"med båda fötterna", så att säga-

  57. -och jag upptäckte väldigt snabbt
    att riksdagsbeslutet från 2010-

  58. -om vetenskapsbaserad utbildning-

  59. -var långt från tillämpat.
    Raka motsatsen gällde.

  60. Nästan alla konferenser som jag
    blev inbjuden till i min nya position-

  61. -hade en titel som nämnde
    den vetenskapliga grunden-

  62. -och det var nästan alltid
    ett frågetecken efter titeln.

  63. Alla undrade:

  64. "Vad är egentligen
    den här vetenskapliga grunden?"

  65. I mitt arbete kommer jag i kontakt med
    en ganska stor grupp skolrektorer-

  66. -och detsamma gäller
    nästan fyra år senare.

  67. Jag säger inte det här
    för att kritisera några lärare-

  68. -eller några enskilda skolledare,
    långt ifrån-

  69. -men vi har snart slösat bort
    tio års utveckling-

  70. -av mer forskningsbaserade skolor
    och forskningsbaserad undervisning-

  71. -eftersom ett från början
    väldigt vettigt politiskt beslut-

  72. -sällan - åtminstone inom skolan - följs
    av en lika vettig tillämpningsplan.

  73. Det fanns ingen tillämpningsplan
    i riksdagens lagförslag 2010.

  74. I stället för att förlita sig på
    nåt slags självorganiserande system-

  75. -borde flera institutioner
    för högre utbildning ha anlitats-

  76. -för att samarbeta med skolor.

  77. Det är en av kärnfrågorna
    om man vill skapa-

  78. -forskningsinformerat skolledarskap
    och en likadan undervisning.

  79. Men det krävs mer
    än ett politiskt beslut-

  80. -så de verkliga anledningarna till
    att använda forskning i praktiken...

  81. Till att börja med, om vi inte gör det-

  82. -kommer skolor och utbildning
    att fortsätta styras av ideologier-

  83. -modeflugor, modeord,
    personliga åsikter och så vidare.

  84. Saker som kan vara bra,
    men vi vet inte om de är bra.

  85. De kan till och med vara dåliga,
    men vi vet inte.

  86. Det finns förstås fler anledningar.

  87. Vi vill satsa på
    det som bäst främjar lärande-

  88. -vilket i sin tur gör att vi utnyttjar
    våra resurser mycket mer effektivt.

  89. Vi får ett mer professionellt språk-

  90. -vilket medför att utbildningsväsendet
    ses som mer professionellt av andra-

  91. -och det ger både skolledare och lärare
    mer självstyre-

  92. -vilket vi pratar mycket om i Sverige.

  93. Lärare och skolledare
    bör ha stort självstyre.

  94. Ni håller nog med om att det saknas.

  95. Det kommer massvis med regelverk
    och nya reformer hela tiden.

  96. Jag pratar hellre om forskning
    och en forskningsbaserad-

  97. -eller forskningsinformerad,
    än en "vetenskaplig" grund-

  98. -som är lite mer obskyr och mycket
    längre från verkligheten i skolan.

  99. Innan jag fortsätter
    vill jag förtydliga-

  100. -att jag är fullt medveten om att
    skolledarskap, väldigt ofta av tvång-

  101. -handlar mer om att hitta lösningar
    på dagliga problem-

  102. -än strategisk planering
    och olika styrmodeller-

  103. -men därför vill jag säga nåt
    om organisationen av skolorna-

  104. -och vad skolledare ska tänka på
    när det gäller forskning-

  105. -som kan vara lämplig för er.

  106. Innan vi går in lite mer på det
    vill jag definiera två begrepp-

  107. -så att vi talar samma språk,
    åtminstone när vi träffas här.

  108. Evidens och evidensbaserad praktik.

  109. Det tycks ofta uppstå missförstånd
    när vi inom skolan pratar om "evidens".

  110. Det tycks väcka känslor när man säger
    det, antingen bra eller dåliga känslor.

  111. Men "evidens" betyder inte "bevis"
    som är sanna till hundra procent.

  112. Det betyder snarare "tydlig antydan".

  113. På svenska skulle jag använda
    ordet "belägg" hellre än "bevis".

  114. Det är viktigt när vi pratar om evidens.

  115. De ska förstås vara sanna
    till hundra procent inom rättssystemet-

  116. -men nu pratar vi om
    undervisning och utbildning.

  117. "Evidensbaserad praktik" är ett bredare
    koncept som alltid innehåller tre delar.

  118. Där ingår evidensen, men även
    praktikerns kunskap och erfarenhet-

  119. -oavsett om man är
    skolledare eller lärare.

  120. Där ingår även en tredje del.

  121. Bakgrunden, kunskapen, erfarenheten
    och åsikterna från den tredje parten.

  122. Inom skolan är det eleverna, och för
    en skolledare är det givetvis lärarna.

  123. Inom sjukvården är det patienten.

  124. Evidensbaserad praktik innebär att
    man slår samman de här tre delarna-

  125. -vilket innebär
    att forskningsrönen, evidensen-

  126. -alltid måste sättas i ett sammanhang.
    Det är väldigt viktigt att komma ihåg-

  127. -för den här diskussionen
    är fortfarande ibland lite hätsk.

  128. Om vi går vidare och tar en titt på
    vad som kan definiera-

  129. -en forskningsengagerad skola
    i jämförelse med andra skolor...

  130. Jag pratar om
    forskningsengagerade skolor.

  131. Jag pratar inte om skolor
    som forskningsinstitut-

  132. -för vi har mycket längre dit.
    Jag hoppas att vi når dit-

  133. -men låt oss först se till att alla
    våra skolor är forskningsengagerade.

  134. Jag hittade den här definitionen
    av Raphael Wilkins.

  135. En sån skola förespråkar
    praktikerforskning bland personalen-

  136. -och den uppmuntrar personalen
    att läsa och ta till sig forskning.

  137. Den välkomnar-

  138. -både som en läromöjlighet
    och en plikt gentemot skolväsendet-

  139. -vilket är en väldigt klok poäng-

  140. -att externa organisationer
    forskar om den.

  141. Den använder forskning
    i beslutsfattandet på alla nivåer.

  142. Den har även ett utåtriktat tänkande-

  143. -med forskningsbaserade kopplingar
    till andra skolor och universitet.

  144. Jag håller med om alla punkter, men
    jag skulle nog kasta om lite i listan.

  145. Först skulle jag uppmuntra personalen
    att läsa forskning-

  146. -och min sista punkt skulle vara
    att förespråka praktikerforskning.

  147. Orsaken till det är att jag inte anser-

  148. -att en stor del av skolledarna eller
    lärarna borde ägna sig åt forskning.

  149. Lejonparten av de två grupperna borde
    förstås leda skolorna och undervisa.

  150. Vad menas med "20 % mot 100 %"?

  151. Jag tycker att det verkar vara rimligt-

  152. -att ungefär 20 %
    av personalen, av lärarna-

  153. -ägnar sig åt nån sorts forskning.

  154. Inte nödvändigtvis samma 20 %.

  155. Man kan ju låta dem byta roller.

  156. Men givetvis bör 100 %
    kunna klara av att använda-

  157. -befintlig forskning i undervisningen.

  158. Detsamma gäller förstås
    skolledare och rektorer.

  159. 100 % bör kunna använda
    redan befintlig forskning.

  160. Jag insåg det på institutet.

  161. Samtalet om forskning i skolor
    här i Sverige-

  162. -är väldigt fokuserat på
    att lärare bedriver forskning.

  163. Jag hör aldrig nån ge samma budskap-

  164. -som jag har upprepat flera gånger nu.

  165. Vi måste ge lärare förmågan och
    tillfällen att använda färdig forskning.

  166. Ge dem verktygen, så att säga.

  167. Att läsa och använda forskning är
    också plattformen som man behöver-

  168. -om man vill bedriva forskning-

  169. -oavsett om man vill utveckla fältet-

  170. -eller kopiera eller anpassa nåt
    till sin egen kontext.

  171. Det här är ett väldigt vanligt misstag
    när studenter skriver examensarbeten.

  172. De uppfinner hjulet hela tiden-

  173. -och vi borde inte främja det
    i skolorna-

  174. -så låt oss först stärka förmågan
    att hitta, läsa och använda forskning-

  175. -innan man bedriver forskning. Man
    ska givetvis kunna läsa den kritiskt-

  176. -och bedöma den på olika sätt.

  177. Skolledarnas roller och ansvar,
    enligt min åsikt...

  178. Jag anser
    att man ansvarar för att se till-

  179. -att alla lärare är välinformerade
    och kan använda forskningsrön-

  180. -inom deras undervisningsområde.

  181. Men att bara begära det-

  182. -av vanligtvis
    redan hårt pressad personal-

  183. -fungerar inte på lång sikt,
    så det här måste integreras.

  184. Forskningsaktiviteter måste integreras
    i det befintliga systemet.

  185. Det innebär att man behöver
    bestämda tider och forum för det.

  186. Det andra är att man bör se till-

  187. -att ha regelbundna forsknings- och
    utvecklingsprojekt på skolorna.

  188. Det finns ingen tydlig gräns-

  189. -mellan forskning och utveckling,
    särskilt i praktiken i skolor eller så.

  190. Det är en ganska svävande fråga.

  191. Så...

  192. Hur när vi systemet...

  193. ...för att skapa
    en forskningsengagerad skolkultur?

  194. David Godfrey nämner fyra saker.

  195. Man måste granska ledarskapet
    och lärarnas yrkesskicklighet.

  196. Man behöver systemaspekter
    och organisationsaspekter.

  197. Jag tänker inte gå igenom hela hans
    modell. Jag ska nämna några saker.

  198. Det som är markerat med blått.

  199. Låt oss börja med ledarskapsrutan.

  200. Vad måste skolledare tänka på här?

  201. Man måste börja bygga förmåga.

  202. Ursäkta mig.
    Nåt hände med timern, och jag vill...

  203. Okej.

  204. Man måste hitta rätt personer
    i organisationen-

  205. -personer som redan är på rätt spår-

  206. -och som är ansedda
    bland kollegorna.

  207. Ge dem först en tydlig uppgift.

  208. Att hålla koll på relevant forskning-

  209. -och förmedla den systematiskt.
    Vad menar jag då med "relevant"?

  210. Man måste tänka väldigt behovsdrivet.

  211. Det som lärare och ni själva behöver.

  212. Forskning kring ämnen som ni
    och era lärare behöver veta mer om.

  213. Mycket har skrivits
    om utbildningsledarskap-

  214. -och jag har ibland svårt att ha koll på
    alla olika modeller och typer-

  215. -men David Godfrey rekommenderar
    distribuerat ledarskap. Jag håller med.

  216. Ju större skolan är, desto fler personer
    måste man givetvis engagera-

  217. -men hitta rätt personer
    och släpp inte taget om dem.

  218. Ni måste delta i deras arbete, för jag
    tror att det är ett vanligt misstag.

  219. Nån får i uppgift att göra det här.
    Nån finansieras för att...

  220. De deltar på deltid i en av...

  221. ...forskarutbildningarna.

  222. Sen tycker man
    att det gör skolan forskningsbaserad.

  223. Gör inte det. Det måste bli en del
    av organisationen, av systemet.

  224. Utse inte bara
    en forskningssamordnare-

  225. -utan bygg ett starkt system
    som främjar tillämpning av forskning-

  226. -i skolans strategiska planering
    och i praktiken.

  227. Bygg organisationen
    kring de här frågorna-

  228. -så att ni känner att allt är på plats.

  229. Många skolledare har säkert ett
    organisationsschema. Om inte, gör ett-

  230. -och se till att inkludera den här
    funktionen så att ni vet var den finns.

  231. "Det är så här den hänger ihop
    med resten av organisationen."

  232. Det är lätt hänt att man begår
    ett vanligt misstag här.

  233. Det är att man blir...alltför teoretisk-

  234. -och väljer alltför breda perspektiv.

  235. Det är riktigt bra
    att börja skilja mellan teorier-

  236. -som inlärningsteorier,
    utvecklingsteorier och ledningsteorier-

  237. -å ena sidan, och å andra sidan
    resultaten från empiriska studier.

  238. Man behöver givetvis teorier
    för att kunna förstå.

  239. Men ni bör redan känna till teorierna.

  240. Ni bör ha lärt er dem
    under er utbildningsbakgrund.

  241. Att söka efter resultaten av empiriska
    studier är ett kliv ut i "verkligheten".

  242. Och då måste ni vara specifika.
    Här har vi några exempel.

  243. Jag menar inte att ni måste
    fördjupa er i just de här ämnena.

  244. De är exempel på frågetyper.

  245. Jag har gett er länkar
    om ni vill läsa mer-

  246. -men det här är alltså snarare
    exempel på olika specifika frågor.

  247. Lärare frågar varför de ska använda
    forskning som inte är relevant...

  248. ...för det som de lär ut.

  249. Men den ska givetvis vara relevant.
    Till exempel...

  250. "Vad ska vi tänka på om vi tar in
    lärarassistenter?" Ni gör säkert det.

  251. "Hur utvecklar jag elevernas förmåga
    för matematiska resonemang?"

  252. "Vad måste jag veta när jag har
    väldigt begåvade elever i klassen?"

  253. Såna frågor kan göra skillnad-

  254. -när det gäller vad ni faktiskt gör
    med eleverna i era skolor.

  255. Hitta ämnen som ni vill veta mer om.

  256. Be personen som "kanske" nyligen
    har blivit forskningsansvarig på skolan-

  257. -att hitta den senaste forskningen och
    ge er en kort presentation. Ni rektorer.

  258. Ni ska få en kort presentation, för en
    ledare måste vara som en journalist.

  259. Man måste veta tio rader om allt.

  260. Man måste ha koll på läget
    och veta lite om sånt här.

  261. Lärarna ska givetvis bli proffsen-

  262. -men även ni bör hålla er uppdaterade.

  263. Det finns hemskt mycket forskning
    om skolledarskap för rektorer-

  264. -så ni måste känna till det senaste
    när det gäller de frågorna också.

  265. Ni klarar inte det själva. Ni behöver
    ett proffs som har tid med det här-

  266. -som kan ge korta sammanfattningar.

  267. Nästa ruta. Lärares yrkesskicklighet.
    Vad måste ni tänka på här?

  268. Ni måste samtala med lärarna-

  269. -för att nå samförstånd när det gäller
    synen på forskningsevidens.

  270. "Informerad men inte dikterad
    av forskningsevidens", enligt Godfrey.

  271. Det är i stort sett en upprepning av det
    som jag sa om evidensbaserad praktik.

  272. Det är lite lustigt, för så snart man
    läser om bruket av forskning i skolor-

  273. -är alla författare väldigt försiktiga.

  274. De har ofta kraftiga invändningar mot-

  275. -"det mekaniska, top-down-styrda
    standardbruket av forskningsevidens."

  276. Men jag har hittills aldrig träffat nån-

  277. -som säger att vi bör vara mekaniska
    och använda en top-down-styrd metod-

  278. -men jag läste nyligen en ny bok
    som ägnade ett helt kapitel åt det här.

  279. Det är ett viktigt budskap,
    men det inser vi säkert redan.

  280. Då går vi vidare till...

  281. ...systemaspekterna.

  282. Skolor är ju en integrerad del av ett
    större system, inte isolerade enheter-

  283. -så ni klarar det inte själva,
    eller så gör ni det-

  284. -men det går mycket bättre
    om ni inte gör det själva.

  285. Öppna skolorna
    för olika nätverk med andra skolor-

  286. -men givetvis
    även forskningssamhället.

  287. En rektor frågade hur man samarbetar
    med forskningssamhället.

  288. "Forskare intresserar sig bara för skol-
    forskning som passar programmen"-

  289. -"som de redan bedriver."
    Det var vad rektorn sa.

  290. Det är tyvärr sant för många forskare-

  291. -men under de senaste åren
    tycks det ha skett en förändring.

  292. Det görs mer praktiknära skolforskning.

  293. Man kan hitta forskare - särskilt här,
    men även på andra platser-

  294. -som är intresserade av
    praktiknära skolforskning-

  295. -men hur gör man för att hitta dem?

  296. Hitta rätt person. Allt hänger på dem
    som är inblandade, vad man än gör.

  297. Hitta rätt person,
    inte bara en forskare.

  298. Ni måste leta, läsa och visa vad ni kan
    om det som ni vill veta mer om-

  299. -och det ni vill göra på skolorna.

  300. Ni måste tala om för forskarna
    vilken forskning som är intressant-

  301. -innan ni inleder ett projekt.

  302. Problemet är att vi åter är på väg att
    skapa, eller kanske redan har skapat-

  303. -ett nytt modeord:
    praktiknära forskning.

  304. Jag vill visa er en definition av...

  305. Jag vet inte
    varför jag gjorde det där gult.

  306. Den här definitionen använde jag
    när vi tog fram förslaget på institutet.

  307. Forskning som har sin grund i dagliga
    frågor och utmaningar i skolan-

  308. -så forskningen
    utgår från skolaktiviteter.

  309. Forskning som kan användas i skolan
    för att förbättra metoder och arbetet-

  310. -och förmågan att göra
    professionella bedömningar-

  311. -om elevens utveckling och lärande.

  312. Forskning som förutsätter
    skolans strukturer och resurser-

  313. -och bygger på symmetrisk
    samverkan mellan skola och forskare.

  314. Det är nog den viktigaste punkten.
    Den symmetriska samverkan-

  315. -där forskare och skolans professioner
    befinner sig på samma nivå-

  316. -i förhållandet.

  317. Båda parter inser att båda parter,
    båda perspektiven, behövs-

  318. -för att skapa den bästa forskningen.

  319. Forskare som inte arbetar i en skola
    vet inte vad ni behöver veta mer om-

  320. -så de behöver skolans professioner,
    som ju inte är forskare-

  321. -och inte kan formulera
    forskningsfrågorna-

  322. -så man måste ha ett nära samarbete,
    och vi har ganska långt kvar dit-

  323. -för väldigt ofta bildar båda parter
    ett asymmetriskt partnerskap-

  324. -där forskarna kommer
    och "vet så mycket".

  325. Båda parter
    har ett ansvar att jämna ut det-

  326. -vilket innebär att man måste skapa
    långsiktiga samarbeten-

  327. -för man kan göra det först
    när man lär känna varandra.

  328. Sån här forskning kan även leda till
    en framväxt av nya forskningsmiljöer.

  329. Jag sa ju att jag pratar om
    forskningsengagerade skolor-

  330. -inte forskningsskolor, men vi kan
    givetvis långsamt röra oss mot det.

  331. Resultaten bör vara avsedda
    att få inverkan på skolpraktiken-

  332. -på kort till medellång sikt,
    kanske 1 till 5 år.

  333. Sån här forskning bör inte utvecklas
    under flera år innan nåt händer.

  334. Vi behöver teoretisk forskning också-

  335. -men det här bör vara nåt
    som ni kan använda ganska snart.

  336. Ett av kraven när man sökte bidrag
    av institutet på min tid-

  337. -jag tror och hoppas att det gäller än -
    var att man behövde ett kontrakt-

  338. -som var signerat av rektorerna
    på skolorna som deltog i projekten.

  339. Man klarade inte granskningen
    utan kontraktet.

  340. Under de två första omgångarna...
    Vi hade en årlig bidragsutlysning.

  341. Då skrevs 554 såna kontrakt.

  342. Efter den första omgången, som
    troligen gällde ungefär 200 kontrakt-

  343. -gjorde vi en uppföljning och frågade
    alla som inte fick några pengar...

  344. Medlen är väldigt, väldigt begränsade.

  345. Vi frågade dem: "Vad hände
    med de här samarbetsprojekten?"

  346. "Gav ni upp när ni inte fick pengar?"

  347. Såvitt jag minns svarade 50-60 %
    av rektorerna och forskarna. De sa:

  348. "Nej då, vi fortsätter med samarbetet."

  349. "Det blir inte lika omfattande
    som önskat"-

  350. -"men vårt samarbete fortsätter."

  351. Det är såna samarbeten
    som vi behöver.

  352. Mellan skolorna
    och forskningssamhället.

  353. Om vi gör en liten sammanfattning...

  354. I egenskap av skolledare
    har ni ett val.

  355. Ni har stort inflytande över skolan-

  356. -och på lång sikt över vad som händer
    med elevernas lärande och utveckling.

  357. Ni kan formulera visioner
    och skapa rätt organisation-

  358. -för stöd, delning, spridning
    och påverkan av forskning.

  359. Jag anser att ni har ett val-

  360. -och det är en ganska retorisk fråga.

  361. Forskningen kan ses på ett av två sätt.

  362. Som ytterligare ett måste
    som hindrar viktigare saker-

  363. -eller som ett kraftfullt instrument
    som kan stärka alla skolaktiviteter.

  364. Ni måste bestämma er.

  365. Ni som inte är rektorer
    måste övertyga era rektorer.

  366. Det här behövs i organisationen.
    Det görs inte vid sidan om.

  367. Gör inte bara nåt
    för att det står så i skollagen.

  368. Det här är nåt som bör påverka och
    hjälpa er att göra det ni gör bättre.

  369. Några tips och knep.
    När nån påstår nåt-

  370. -fråga då varför personen tycker så.
    Vilka bevis stödjer tänkesättet?

  371. Skapa utrymme för yrkessamtal,
    till exempel under personalmöten.

  372. Få personalen
    att dela med sig av sitt arbete-

  373. -genom observation och mentorskap,
    och även rektorer måste ju observera-

  374. -men det måste göras systematiskt-

  375. -så jag la till en länk
    till en förhållandevis ny rapport-

  376. -om lärarobservationer.

  377. Ni måste visa att ni värderar forskning-

  378. -att ni hänvisar till forskningsrön och
    använder evidens i beslutsfattandet.

  379. Det gäller inte bara rektorer
    eller skolledare, utan även lärare.

  380. Tänk på det här
    i samspelet med era kollegor.

  381. Det här är svårast för oss alla. Lova
    att lyssna på och följa forskningsrön-

  382. -även om de går emot
    era åsikter och metoder.

  383. Visst är det svårast av allt?

  384. Jag har ett sista budskap
    till våra lokal- och rikspolitiker.

  385. Har vi några politiker här?

  386. Bra! Lyssna noga-

  387. -och sprid det här till era kollegor.

  388. Så här kan skolsystemet förändras:
    Genom top-down-stöd-

  389. -för bottom-up-förändringar,
    inte genom fler reformer.

  390. Det är farliga tider
    när vi får en ny regering-

  391. -för det är då
    som nya reformer börjar dyka upp-

  392. -men vi behöver top-down-stödet,
    inte de nya regelverken.

  393. Jag brukar ge tid för frågor-

  394. -men vi måste avsluta föredraget först-

  395. -så jag vill tacka er så mycket,
    och sen kan vi ta några frågor efteråt.

  396. Tack.

  397. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ledarskap för forskningsbaserad utbildning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lena Adamson är tidigare chef för Skolforskningsinstitutet. Här berättar hon om var den forskningsbaserade utbildningen började och vad kännetecknen är för en forskningsbaserad skola. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Pedagogisk forskning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - ResearchED 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Komparativ bedömning

Marije Lesterhuis har forskat på komparativ bedömning och studerat metoder för att bedöma kompetenser. Inom denna metod jämför utvärderarna arbetet med eleverna i par och väljer arbetet med högst kvalitet. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Kunskaper som är nödvändiga på 2000-talet

Paul Kirschner, professor vid Open University of the Netherlands, talar om de problem han ser med de så kallade tjugoförsta århundradets färdigheter. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Ledarskap för forskningsbaserad utbildning

Lena Adamson är tidigare chef för Skolforskningsinstitutet. Här berättar hon om var den forskningsbaserade utbildningen började och vad kännetecknen är för en forskningsbaserad skola. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Barak Rosenshines undervisningsprinciper

Tom Sherrington har arbetat som lärare och skolledare i trettio år. Här talar han om Barak Rosenshines undervisningsprinciper som publicerades 2012 i American Educator. Vad gör lärare effektiva och varför fungerar dessa principer? Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Familjeinkomst och skolresultat

Education Endowment Foundation (EEF) är en oberoende engelsk välgörenhetsorganisation som syftar till att bryta länken mellan familjeinkomst och pedagogisk prestation. Alex Quigley, chef för forskarskolan vid Huntington School, utforskar här de berömda EEF-undervisningsverktygen. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - ResearchED 2019

Att öka barns intelligens

David Didau talar utifrån sin bok "Making kids cleverer: A manifesto for closing the advantage gap" om varför intelligens spelar roll, hur vi kan öka barns intelligens och vad skolor behöver göra. Inspelat den 9 februari 2019 på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Arrangör: ResearchED.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tjugo år med skolreformer

Del 1

Har resursfördelningen mellan skolor och elever påverkats av att skolan bytt huvudman från staten till kommunerna? På vilket sätt har läraryrkets förutsättningar påverkats av skolans förändrade styrning? Dessa frågor diskuterar fil.dr. Camilo von Greiff respektive fil.dr. Niklas Stenlås i två nya rapporter till ESO.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.