Titta

UR Samtiden - Lära med berättande

UR Samtiden - Lära med berättande

Om UR Samtiden - Lära med berättande

Föreläsningar från konferensen "Lära med berättande" som vänder sig till verksamma inom förskola, grundskola, gymnasium, SFI, folkbildning eller i andra lärande miljöer. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lära med berättande : Allt du behöver veta om källkritikDela
  1. Oj tusan! Det är Timbro som
    har finansierat undersökningen.

  2. Eller Arena.

  3. Eller det står "Finansierat av
    Socialdemokratiska arbetarpartiet".

  4. Eller "Finskhetsförbundet
    garanterar..." Nej. Okej.

  5. Det finns kanske skäl att sätta ett
    trovärdighetsfrågetecken i kanten.

  6. Nu blir jag
    tråkig historieprofessor igen, men...

  7. ...jag kan inte stå här och berätta
    vad som är rätt och fel och etiskt-

  8. -och religion o.s.v.
    Det bestämmer ni själva.

  9. Men när vi ska snacka vad som är rätt
    och fel så finns det ett antal-

  10. -grundläggande källkritiska regler,
    som vi lär ut på Lunds universitet.

  11. Där man t.ex. ska utgå ifrån
    "är det här sant eller falskt?".

  12. "Är brevet jag tittar på äkta?"

  13. "Är det Hitlers dagböcker
    eller nån förfalskning?"

  14. "Är det här
    en sann rapport med statistik"-

  15. -"eller har nån opinionsbyrå
    tvingat det på mig?"

  16. Äkta - börja med det. "Är det
    överhuvudtaget värt att diskutera"-

  17. -"eller är det här en bluff?"

  18. "Sions vises protokoll" - bluff.
    IRO-statistik - ja.

  19. Två: "När skrevs det här
    och var skrevs det?"

  20. "Det här är en skildring av Finland."

  21. "Konstigt att det är av en i
    Nya Zeeland som aldrig varit här."

  22. "Är detta trovärdigt?"
    Nej kanske inte.

  23. Kolla var och när det skrivs.

  24. "Det där påminner mig om nånting
    som kan ha skrivits på 1800-talet."

  25. "Jag tycker jag känner
    igen ordet 'yttermera'."

  26. Det är en rip-off från 1890-talet.

  27. Samtidighet -
    geografisk och tidsmässig.

  28. Man kan komma mycket nära det sanna
    värdet bara genom att sålla där.

  29. Sen har du det där med tendens - vill
    man nånting med den här skriften?

  30. Oj tusan! Det är Timbro som
    har finansierat undersökningen.

  31. Eller Arena.

  32. Eller det står "Finansierat av
    Socialdemokratiska arbetarpartiet".

  33. Eller "Finskhetsförbundet
    garanterar..." Nej. Okej.

  34. Det finns kanske skäl att sätta ett
    trovärdighetsfrågetecken i kanten.

  35. Sen har vi det där med beroende.

  36. Ofta läser man texter som är
    publicerade tre gånger förr.

  37. Lägger man ihop de här, så ser det ut
    som väldigt många har skrivit dem-

  38. -men i själva verket
    kan de vara en och samma sak.

  39. Där har ni fyra stycken grundläggande
    kriterier som man kan använda-

  40. -med vanligt sunt förnuft
    och lite jobb.

  41. Där har faktiskt internet
    gjort jobbet mycket lättare.

  42. Men mitt favoritkriterium är det
    femte, som nästan alla lärare-

  43. -glömmer bort att förmedla,
    nämligen genrens betydelse.

  44. I vilket sammanhang sägs det här?

  45. Du förmedlar nyheter, åsikter
    och värden på ett helt annat sätt-

  46. -i riksdagen i en debatt
    än du gör på en dramatisk scen.

  47. Eller i en lärobok.

  48. Det gör att det urval du gör av fakta
    skiljer sig åt också.

  49. Om du t.ex. tittar på immigrationen,
    som är det jag har tittat mest på-

  50. -på sistone så är det enorm skillnad
    i vilken typ av fakta du lägger fram-

  51. -beroende på vad du vill övertyga om
    när det gäller värden.

  52. Du kan helt nonchalera
    mängder av positiva effekter-

  53. -t.ex. på anställning av byggarbetare
    på invandrarförläggningar-

  54. -om du bara vill förmedla
    en bild av att det är kris.

  55. På samma sätt som du kan hoppa över
    en mängd historiska erfarenheter.

  56. T.ex. Bosnien-krisen,
    som alla hoppade över i Sverige-

  57. -för att slippa komma i nån slags
    farlig jobbig argumentationscirkel.

  58. Genren - forumet för urvalet -
    avgör vad det är för typ av värden-

  59. -du väljer att prioritera och då väl-
    jer man bort det som är besvärligt.

  60. Utgår man från de här fem principerna
    kan man komma mycket, mycket långt.

  61. Men det normala i vår debatt i dag
    är att man inte bryr sig om nåt-

  62. -utan sväljer allt med hull och hår
    om det inte är alldeles för tokigt.

  63. Ska jag ge något allmänt råd
    så är det att vara källkritisk.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Allt du behöver veta om källkritik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, föreläser om källkritik och redogör för fem viktiga kriterier att ta hänsyn till när man bedömer en källas trovärdighet. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Berättande, Filosofi, Historia, Kunskapsteori, Källkritik, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lära med berättande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Berättande för kunskap och bildning

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, ger en historisk överblick över berättande som kunskapsbärare och bildningsskapande metod. Hur har man i historien använt sig av berättelser för att skaffa sig makt, bli ihågkommen eller för att forma en nation? Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Varför muntligt berättande i förskola och skola?

Ola Henricsson, forskare och grundskollärare, föreläser om effekterna av muntligt berättande. Om hur lärare erfar att berättande tränar lyssnandet, väcker lust att använda språket, skapar gemenskap, väcker nyfikenhet och intresse för ämnet samt väcker frågor som öppnar för samtal. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Berättande som kunskapsförmedlare

Hur kan man använda berättande och berättelser som metod och verktyg för att kommunicera kulturhistoria? AnnCristin Winroth och Katarzyna Wolanik Boström, båda etnologer vid Umeå universitet, forskar om berättande. Museipedagog Ingela Wall och berättarantikvarie Marianne Folkedotter arbetar vid Västerbottens museum. Här berättas både om museets verksamhet och forskningen kring metoden. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Muntligt berättande som konstart och metod

Storytelling är mycket mer än att berätta historier, säger Guy Tilkin, koordinator och konstnärlig ledare för Europas största berättarfestival i Alden Biesen, Belgien. Här talar han om berättelsens kraft att skapa ett narrativt tänkande och om berättelsen som meningsskapande verktyg, minnesverktyg och konstform. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Allt du behöver veta om källkritik

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, föreläser om källkritik och redogör för fem viktiga kriterier att ta hänsyn till när man bedömer en källas trovärdighet. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Kampen om sanningen

Med internet och den digitala tekniken har kampen om vem som äger "sanningen", vilket narrativ som får styra, blivit tydlig. Vi har idag en uppsjö av narrativ, säger Dick Harrison, professor i historia. Han menar att ur ett historiskt perspektiv är detta väldigt intressant - ingen har längre monopol på att berätta. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning