Titta

UR Samtiden - Lära med berättande

UR Samtiden - Lära med berättande

Om UR Samtiden - Lära med berättande

Föreläsningar från konferensen "Lära med berättande" som vänder sig till verksamma inom förskola, grundskola, gymnasium, SFI, folkbildning eller i andra lärande miljöer. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lära med berättande : Berättande för kunskap och bildningDela
  1. Där börjar man fundera på vem som kan
    ha lett in honom på brottets bana.

  2. Nån måste det ju vara,
    nån utifrån agerande aktör-

  3. -inspirerad av djävulen.

  4. Tack så mycket.

  5. "Menin aeide thea,
    Peleiadeo Achileos"-

  6. -"oulomenen,
    he myri Achaiois alge etheken."

  7. Ja, det där har ni hört förr,
    många, många, många gånger.

  8. Eller hur?

  9. "Menin aeide thea,
    Peleiadeo Achileos"-

  10. -"oulomenen,
    he myri Achaiois alge etheken."

  11. Nån som kan översätta? De mest kända
    orden i europeisk berättarhistoria-

  12. -genom tiderna, 2 700 år gamla!

  13. Please, nån i denna upplysta
    församling har väl hört det?

  14. "Vreden, gudinna, besjung,
    som brann hos peliden Akilles"-

  15. -"olycksdiger, till tusende kval
    för achaiernas söner."

  16. Så inleds "Iliaden".

  17. Skriven av den blinde siaren Homeros
    nån gång på 700-talet f.Kr.

  18. Vad är det för vrede som brinner
    hos Akilles? Varför är han så arg?

  19. Varför inleds vår äldsta europeiska
    litterära kanons mästerverk med-

  20. -att Akilles är förbannad?

  21. Vreden, ja, den kommer av att Akilles
    nyligen har plundrat ett tempel-

  22. -och rövat med sig en sexslavinna som
    han har våldtagit ett antal gånger.

  23. Det hade varit alldeles utmärkt,
    men Akilles har en chef: Agamemnon.

  24. Han gillar tjejen.
    "Henne ska jag ha."

  25. Så han snor henne
    för att ha henne i sitt tält.

  26. Akilles blir jättearg och ledsen-

  27. -och gör som alla karlakarlar gör
    i "Iliaden": gråter ut hos mamma.

  28. "Det var min flicka!" - "Det är
    förfärligt, jag ska hämnas."

  29. Och hon går till sin chef,
    som heter Zeus och är en övergud-

  30. -och då blir det problem.

  31. Stölden av sexslavinnan måste hämnas
    som grekiska gudar brukar hämnas-

  32. -nämligen med en massa pilar som sår
    split och pest och elände och krig.

  33. Alla dör, mitt i ett krig som håller
    på i tio år och dödar ännu fler.

  34. Vreden blir till ett inbördeskrig
    som blir vårt första litterära epos.

  35. Våld, sex, våldtäkter,
    bråk, kidnappningar, krig-

  36. -bölande inför morsan - det gick hem
    i stugorna i antikens Grekland.

  37. Det här var obligatorisk läsning
    och lektion ett i narrativ teknik-

  38. -i hundratals år.

  39. De grundläggande formativa åren
    i västerländsk kultur.

  40. Därför är vi här allesammans.

  41. Men läs vidare. Vi håller oss fast
    vid "Iliaden" ett tag till.

  42. "Ilias", originalet.

  43. Vilka figurer är mest eftersträvans-
    värda, mest överlevnadsdugliga?

  44. Ja, inte är det Akilles. Han dör
    kort efter att själva eposet är slut.

  45. Hans bäste kompis och manlige älskare
    Patroklos dör också.

  46. Alla dör utom de gamla, visa
    åldringarna som vet att krig är dumt.

  47. Nestor är med i uppföljaren också,
    "Iliaden 2.0", känd som "Odysséen".

  48. Där är han 120 år gammal och "still
    going strong", för han tar det lugnt.

  49. Hjältarna är de som står
    för fred och besinning.

  50. Man ska ju inte
    röva bort slavinnor från tempel.

  51. Man ska inte överträda
    sina chefsbefogenheter som Agamemnon.

  52. Man ska inte kriga och döda.
    Det är fel!

  53. Man ska hålla fred och vara snäll.

  54. Annars går det som det går
    när Akilles blev arg.

  55. Det är sensmoralen, och hur
    ska man då förmedla denna insikt-

  56. -till ett folk som inget högre älskar
    än att slå ihjäl varandra?

  57. För det gjorde man i Grekland då.

  58. Jo, man gör det genom att skapa
    en traumahanterande berättelse-

  59. -där man låter alla gestalterna
    leva ut sina lustar och sin vrede-

  60. -och därefter visar vad som händer.

  61. Så gör vi när vi inte kan rå på ett
    problem, som endemiska inbördeskrig.

  62. Vi berättar om det. Vi hanterar
    traumat, visar vad som kan hända.

  63. Även om de styrande skiter i oss-

  64. -kan vi hantera situationen lättare
    genom att ge den inre logik.

  65. Förhoppningsvis kan det även
    fungera pedagogiskt.

  66. Nån begriper nämligen
    att det där med vrede kan vara dumt.

  67. Tekniken går ut på
    att skapa konflikter i litteraturen.

  68. Individer i konflikt med individer.

  69. Detta leder till action, som ni såg.
    Allmänna problem.

  70. Och det leder till att man senare
    kan nå det grekerna kallade katarsis.

  71. Nån sorts mättad lösning där man kan
    gå vidare med känslorna stillade.

  72. Det här var naturligtvis inget nytt
    i det antika Grekland.

  73. Det här hade man haft långt tidigare.
    Äldsta kända exemplet-

  74. -i den främre orientaliska kultur-
    kretsen, de som uppfann skriften-

  75. -är det man numera kallar
    "Gilgamesheposet".

  76. Det är en lång historia
    om främre orientaliska hjältar-

  77. -där man hör hur jorden gick under
    för att gudarna tyckte det var kul.

  78. Ingen syndaflod, utan gudarna
    fick lust att vara elaka.

  79. Det står ordagrant: "De fingo lust."
    Där får vi veta hur det gick till-

  80. -när gudarna samrådde om att
    dränka världen i en jättestor flod.

  81. Man får se precis hur elaka de är,
    besinningslösa och ändrar sig lätt.

  82. Här möter vi Enlil,
    allas vår originalchef.

  83. Han pekar med hela handen. "Projekt:
    jordens undergång! Är ni med mig?"

  84. Vi finner dessutom problematiska Ea.

  85. Mannen som skvallrar.

  86. Underchefen
    som favoriserar Utnapishtim-

  87. -som ska räddas på sin båt
    med allt han äger.

  88. Vi finner den mycket hysteriska,
    skrikande Ishtar-

  89. -som till en början håller på chefen
    men sen ändrar sig fram och tillbaka.

  90. Sen blir hon kär i hjälten.

  91. Patriarkala ärkebilden
    av en "typisk" kvinna.

  92. De beter sig så, de där gudarna,
    så vi vet aldrig vad som kan hända.

  93. Därför blir det översvämningar,
    krig, jordbävningar och farsoter.

  94. Vi kan inte göra nåt åt det,
    men berättar vi om dem-

  95. -och deras märkliga personligheter
    kan vi åtminstone ta några steg till-

  96. -och tro
    att vi begriper oss på världen.

  97. Det är så berättandet fungerar i våra
    äldsta skriftligt belagda kulturer.

  98. De berättar
    för att man behöver berätta.

  99. Det finns ett samhälleligt trauma
    att bearbeta.

  100. Det finns en stark drift
    att skapa nån sorts ordning ur kaos-

  101. -även om ordningen bara ligger
    på ett psykologiskt plan-

  102. -även om man inte kan
    betvinga världen i övrigt.

  103. Genom berättelser kan du gå vidare-

  104. -och kanske, kanske, kanske
    lära dig nåt av det.

  105. När vår nordeuropeiska kultur hinner
    i kapp skrivkonstens utveckling-

  106. -och börjar nedteckna hjältesagor
    i form av epos-

  107. -finner vi samma funktion
    och samma logik där.

  108. Vårt äldsta stora kända exempel
    är fornengelskt-

  109. -men går säkert tillbaka på skandi-
    naviska sagor, om hjälten Beowulf.

  110. För er som inte har det helt färskt
    i minnet så är grundhandlingen den-

  111. -att den danske kungen Hrothgar
    har enorma problem-

  112. -där han sitter vid heorothallen
    i Lejre på Själland.

  113. Numera utgrävd,
    så det finns kanske en smula sanning.

  114. Ett gigantiskt träskmonster som heter
    Grendel äter upp alla danska krigare-

  115. -vilket på sikt kan leda till
    det pyttelilla kungarikets undergång.

  116. Saxare och andra kan göra Danmark
    till ett ickeexisterande land-

  117. -eftersom alla krigare flyr av rädsla
    för att bli uppätna av monstret.

  118. In på scenen träder då
    geaten Beowulf.

  119. "Geat" kan tolkas
    som gute eller göte-

  120. -beroende på om man berättar det här
    på Gotland eller i Göteborg.

  121. Geaten är från svenskt territorium
    och tycker väldigt bra om Danmark.

  122. Han har släktband med Danmark och
    goda relationer med danske kungen.

  123. Till skillnad från alla fega, lata
    danskar är han bra på att döda odjur.

  124. Beowulf checkar in, kommer fram,
    brottas med Grendel, dödar monstret.

  125. Grendels mamma upptäcker det och blir
    rasande, så han får döda henne också.

  126. Han åker hem och krigar med en massa
    svenskar - svioner, uppsvenskar-

  127. -mälardalingar, stockholmare
    - ännu värre än Grendel!

  128. Sen lever han som kung i 50 år.

  129. För att kunna dö som hjälte måste man
    lägga in en eldsprutande drake-

  130. -som får överfalla
    Götaland eller Gotland 50 år senare.

  131. Det är ingen match för Beowulf, men
    han får sitt banesår i slutstriden-

  132. -så han dör efter draken-

  133. -och kan sen hålla ett långt tal
    där han förmedlar levnadsvisdom.

  134. Sen läggs han i hög
    och krigarna rider runtomkring.

  135. Det här var kortversionen
    av "Beowulf"-sagan.

  136. Det här är ju massor av action.
    Det är krigare, nästan bara karlar.

  137. En dam är med: Wealhtheow, drottning
    av Danmark, som fjäskar för Beowulf.

  138. Annars är det bara män som slåss
    och odjur som de slåss mot.

  139. Men läser man det noggrannare, eller
    rättare sagt lyssnar till det...

  140. Det här var ju muntligt berättande
    som fästes på pränt långt senare.

  141. Då finner man en helt annan historia.

  142. Problemet från början,
    grundproblemet-

  143. -var att stabiliteten, freden,
    på Själland hotades-

  144. -för att monstret, vad han nu än
    kan symbolisera, störde ordningen.

  145. Kaos hade kommit.
    Då måste man hålla ihop.

  146. Visst, det svider att kalla på hjälp
    nånstans ifrån Sverige, men...

  147. "Vad ska vi göre? Svensken?
    Ja, selvfölgelig. Han kan ju dödas."

  148. Man måste hålla ihop. Familjeband,
    brödrafolk måste hjälpas åt.

  149. Sen kan stabiliteten återställas.

  150. Allra mest avslöjande
    blir fredsbudskapet-

  151. -när Beowulf efter att ha dödat
    draken håller på att dö själv.

  152. Givetvis efter att ha hållit en lång
    förklarande monolog för sin kompis.

  153. Vad är han stolt över? Räknar han upp
    alla drakar och sjöodjur han dräpt?

  154. Han dödar sjöodjur i Kattegatt också.

  155. Nej.

  156. Under 50 år var det fred
    i hela Skandinavien-

  157. -på grund av att ingen vågade angripa
    Beowulf - karln var ju livsfarlig.

  158. Det var fred, så folket i geaternas
    land kunde leva i lugn och ro.

  159. De kunde bli fler och odla upp åkrar.

  160. Man kunde sova lugnt.
    Det är det viktigaste.

  161. Vad Beowulf beklagar mest? Då blir
    det väldigt personligt och privat.

  162. Vad han beklagar mest är inte
    att han fick sitt banesår av draken-

  163. -utan det är att hans barn
    inte har överlevt. Han dör barnlös.

  164. Han saknar familj-

  165. -och han misstänker att han därför
    kommer att bli bortglömd.

  166. Det värsta som kunde hända
    en fornnordisk hjälte: inga barn.

  167. "Glömska allena
    skall segra över ditt minne."

  168. "Fä dör, fränder dör,
    själv dör du likaledes."

  169. "Ett jag vet som aldrig dör: domen
    som fälls om den döde." Ur "Havamal".

  170. Finns det ingen kvar att fälla dom
    över den döde då glömmer man Beowulf.

  171. Här finner vi trauman.

  172. Här finner vi problem som måste
    hanteras, berättas om och gås igenom.

  173. Då gör man det genom narrativ teknik-

  174. -genom att berätta på ett sånt sätt
    att det blir omöjligt att glömma dem.

  175. I förlängningen leder det till
    att Beowulf inte är bortglömd.

  176. Det är dock en slump. Att jag vet det
    här beror på att ett enda manuskript-

  177. -av hela den här sagan
    har råkat överleva av en slump.

  178. Det är en av de verkliga dyrgriparna
    i British Library i London.

  179. Nån i England har alltså skrivit ner
    danskars och svenskars nationalepos.

  180. Därför känner vi till det. Utan det
    hade vi inte haft en aning om det.

  181. Vi kan därav lugnt utgå från att
    det säkert finns hundratals liknande-

  182. -traumahanteringar i form av epos
    med samma narrativa teknik-

  183. -som vi inte vet innehållet i-

  184. -eftersom slumpen inte räddade dem
    till eftervärlden.

  185. Vad händer när kristendomen träder in
    och ger oss de berättartraditioner-

  186. -som vi ofta uppfattar som grund-
    läggande för västerländsk kultur?

  187. Påfallande lite,
    skulle jag vilja säga.

  188. De som skriver
    Gamla och Nya Testamentet-

  189. -är barn av exakt samma
    traumahanteringskultur-

  190. -som de som kommer med "Gilgamesh-
    eposet", "Iliaden" och "Beowulf".

  191. Det handlar om samma vilja att
    förklara det som inte kan förklaras.

  192. Katastrofer, folkmord,
    jordbävningar, översvämningar-

  193. -korsfästelser - "you name it". Och
    det förklarar man genom att berätta.

  194. Dessutom ger berättandets möjligheter
    - t.ex. om du ska sätta ihop Bibeln-

  195. -en möjlighet att vara pedagogisk-

  196. -och lära folk
    gammal god levnadsvisdom.

  197. Mitt favoritexempel är historien om
    att Jesus gick på vattnet.

  198. Den handlar inte om att Jesus gick
    på vattnet, för det är ingen story.

  199. Jesus kan uppstå från det döda. Att
    han kan gå på vatten är väl inget.

  200. Historien handlar om att en kompis
    i kretsen, patriarken nummer ett-

  201. -personen man alltid korrigerar, som
    får göra felen som måste rättas till-

  202. -Petrus, går på vatten.

  203. Jesus kommer till Genesarets sjö,
    tittar sig omkring-

  204. -har behov av snabb transport, går
    därför på vattnet. Petrus ser det.

  205. "Oj, han går på vattnet!"
    - "Det kan du också göra."

  206. Petrus försöker och lyckas faktiskt
    gå på vatten, han med.

  207. Sen börjar det blåsa, och Petrus,
    som den svage karl han är, blir rädd.

  208. Då glömmer han bort det här med
    att du ska tro på dig själv-

  209. -så han trampar tokigt och sjunker.
    Vad säger han då, enligt Bibeln?

  210. "Gud, hjälp mig! Jag sjunker!"
    Varvid Jesus drar upp honom-

  211. -och ger honom en förmaning om
    att man måste tro på sig själv.

  212. Kolla in det själva. Det är inte
    den historien man brukar höra-

  213. -när "Jesus går på vattnet"
    dyker upp.

  214. Det är liknelsen folk brukar använda
    för att testa politikers andlighet.

  215. Jag såg Alf Svensson och Ulf Adelsohn
    sitta med nån SVT-journalist-

  216. -som frågade:
    "Tror ni att Jesus gick på vattnet?"

  217. Då vill de att de ska säga nej,
    men då säger Alf Svensson ja.

  218. Det gäller tro kontra vetande men det
    var inte därför berättelsen skrevs.

  219. Alla som läser den ordagrant
    och i dess narrativa sammanhang-

  220. -kan inte annat än övertygas om
    att det är en typisk liknelse-

  221. -klassiskt exempel på
    hur man försöker förmedla insikten-

  222. -att du måste tro på vad du gör,
    annars kommer du att misslyckas.

  223. Det hade precis lika gärna kunnat stå
    i "Beowulf"-eposet eller i "Iliaden".

  224. Det är insikten om att medvetenhet-

  225. -upplevelse av "det här ska jag klara
    av", då kan du kanske göra det.

  226. Narrativ teknik, levnadsvisdom.

  227. Går vi vidare och tittar på resten
    av den kristna narrationsstrukturen-

  228. -finner vi mängder
    av fullständigt okända exempel på-

  229. -hur man använder sig av evangelie-
    gestalterna för att hantera trauman-

  230. -skapa berättelser
    och få ordning i sitt eget liv.

  231. Ytterst lite är känt för gemene man.

  232. Det allra mesta glömdes bort när man
    gick över till industrisamhället.

  233. Men om vi tittar på
    hur Judas Iskariot, Pontius Pilatus-

  234. -Maria Magdalena,
    hela undervegetationen i Bibeln-

  235. -användes i folkliga skrönor,
    mirakelberättelser och historier-

  236. -då ser vi den här tekniken,
    traumahanteringen, oerhört tydligt.

  237. Ta en sån figur som Pontius Pilatus.
    "Pinad under Pontius Pilatus."

  238. Den mest historiskt belagda individen
    i Nya Testamentet.

  239. Roms man i Jerusalem.

  240. Det man minns om honom efter att
    ha hört om honom i kyrkan är-

  241. -att han dömde Jesus till döden,
    så man måste förhålla sig till honom.

  242. I synnerhet som man också måste lyda
    staten, och Pilatus är statens man.

  243. Hur ska man få det att gå ihop?
    Staten och kungamakten är positiv.

  244. Det måste man tycka, annars får man
    problem och blir utsatt för plågor.

  245. Klart att man ska betala skatt, så
    Pilatus är representant för nåt bra.

  246. Han dömer också Frälsaren till döden,
    så han är representant för nåt ont.

  247. Här har vi ett trauma. Hur ska det
    hanteras? Hur får man folk att fatta-

  248. -att även om en dumskalle nån gång
    33 e.Kr. fattade fel domslut-

  249. -innebär det inte att vår domare
    har fel, kära bondeupprorsmän.

  250. Det är ett pedagogiskt budskap.

  251. Samtidigt som man måste hantera det
    själsliga traumat som folk ställs i.

  252. Pilatus levde ju vidare. Klart
    att han fattade att han gjort fel-

  253. -åtminstone efter uppståndelsen. Hur
    hanterade han det? Folk vill ju veta.

  254. Det står ingenting om det i Bibeln.
    Vi får resonera oss fram till det.

  255. Under de århundraden som följer
    föll det romerska imperiet samman.

  256. Brakade ihop i överdrivna skatter,
    för höga utgifter för försvaret-

  257. -för många legosoldater som ville
    skapa egna länder, ekonomisk nedgång-

  258. -och vips fick vi medeltid i stället
    med mängder av småkungariken-

  259. -och extremt svag centralmakt.

  260. Pilatus som statsmaktens representant
    var en figur som man kunde ignorera.

  261. Han jobbade ju åt romerska kejsarna,
    som inte längre fanns i Västeuropa.

  262. Alltså var det viktigare
    att konfrontera problemet-

  263. -varför ingen gav igen på honom, den
    jäveln. Han dömde Jesus till döden.

  264. En del sitter med judeförföljelser.
    Pilatus är ju skyldig!

  265. Han måste väl ha fått ett riktigt
    ondskefullt och hemskt straff?

  266. Förmodligen blev hans chef rasande.
    Vem var det? Kejsar Tiberius i Rom.

  267. När han fick veta att världens
    snällaste man och mirakelgörare-

  268. -"the new giant of the Roman empire",
    hade råkat bli korsfäst av Pilatus-

  269. -påtryckt av judar... Det är klart
    att Pilatus måste ha fått problem.

  270. Man gör Tiberius till kristen, låter
    honom kalla Pilatus till förhör.

  271. Pilatus, som den fega skit han är,
    inser att det lär innebära tortyr-

  272. -korsfästelse, om jag lever så länge-

  273. -bestämmer sig för att begå
    självmord, för det gör fegisar.

  274. Men som självmördare drabbas han
    av en massa medeltida vidskepelser.

  275. Han blir naturligtvis tvungen,
    eftersom han har dött på fel sätt-

  276. -att gå igen efter sin död.

  277. Och det är självmördaren
    som dödade Jesus-

  278. -så det blir gastkramande eländen
    för hela Roms befolkning.

  279. Stackars romarna, som är oskyldiga,
    försöker dumpa honom i närmsta flod.

  280. Tibern ligger väldigt nära
    till hands. Fel, fel, fel.

  281. Då blir ju Tibern i stället hemsökt.
    Vad händer när vatten blir hemsökt?

  282. Kolla upp "Gilgamesheposet"
    och Första Mosebok.

  283. Översvämningar, stormar,
    elände, katastrofer!

  284. Massor av romare dör. Det går inte.
    "Dykare, snabbt! Upp med liket."

  285. Man gör en etymologisk undersökning
    om var helvetet kan ligga-

  286. -så att man kan dumpa Pilatus där.
    Vesuvius är ett hett tips. Nej, nej.

  287. Det finns en stad i södra Gallien
    som heter Vigenna.

  288. Dagens Vienne
    nere i Provence vid Rhone.

  289. "Vigenna är nog en sammandragning för
    'Via Gehenne' - vägen till helvetet."

  290. "Om vi dumpar honom i Rhone, åker han
    raka vägen ner där han förtjänar."

  291. Nu visade det sig att det var
    felaktig etymologisk forskning.

  292. Floden Rhone började bubbla upp
    översvämningar i Arles och Marseille.

  293. De fiskar också upp Pilatus
    och dumpar honom i Genevesjön-

  294. -så att idioterna i Lausanne
    kan få ett helsike.

  295. Lausanne har lärt sig av två
    erfarenheter och fiskar upp Pilatus.

  296. Till slut hamnar han i en sjö
    högt uppe i Alperna-

  297. -vid Pilatusberg utanför Luzern,
    inte långt från Vierwaldstättersee-

  298. -och där sitter han fortfarande
    och gör alpstormar.

  299. Akta er, för på långfredagen
    sitter han till doms mitt i sjön.

  300. Ser man honom
    går man en ond, bråd död till mötes.

  301. Det kan man läsa i turisthandböcker
    som Baedeker från förra sekelskiftet.

  302. Det är alltså Västeuropa. Vad gör man
    då med Pilatus i Östeuropa-

  303. -i den stad vikingarna kallade
    Miklagardr, i Konstantinopel?

  304. Där har romerska riket överlevt i all
    högönsklig välmåga i ett millennium.

  305. Där är Pilatus en bra officer-

  306. -som gjorde fel
    men inte ska skickas till helvetet.

  307. Vad gör man där? Det första som sker
    är att man äreräddar hans fru.

  308. Hon var oskyldig, hon var säkert
    snäll, står det i ett evangelium.

  309. Hon blir Sankta Procla, kvickt helgon
    i grekisk-ortodoxa kyrkan.

  310. Vad gör man med Pilatus? Han får
    hänga med på fruns upphöjelse.

  311. Man måste ha berättelser om honom.
    Ångrade han sig? Självklart.

  312. Vad gör en domare när han upptäcker
    ett felaktigt domslut?

  313. Alla som sett en engelsk deckare vet.

  314. De tillsätter en utredning
    för att se vem som var mördaren.

  315. Man går till platsen för brottet.
    Nån har brutit sig ur Jesus grav.

  316. Jesus själv, nån jude som gömt honom
    eller en konspiration.

  317. Vi får deckarhistorier om
    att Pilatus söker sanningen.

  318. För att göra en mycket lång historia
    kort: Pilatus blir kristen.

  319. Han blir skvallrad på av elaka judar,
    anmäld på felaktiga grunder-

  320. -korsfäst med samma kors som Jesus,
    dör och blir helgon i Etiopien.

  321. Visst, Etiopien och även Egypten
    gör honom till Sankt Pilatus.

  322. Han har samma helgdag som sin fru.

  323. Visste ni om det?
    Nej, det vet man normalt inte.

  324. Det finns evangelier om det här
    skrivna i Etiopien och Egypten-

  325. -eftersom det här var en intressant
    berättelse folk ville föra vidare.

  326. Då använde man samma
    traumahanterande, spännande-

  327. -fantasifulla narrativa teknik
    som tidigare.

  328. Historien är ju inte slut
    bara för att Bibeln tar slut.

  329. Så här kan jag fortsätta
    väldigt länge, person efter person.

  330. Judas Iskariot - varför?
    Jag menar, han är utvald lärjunge.

  331. Valde Jesus ut den
    som skulle förråda honom?

  332. Nej, det måste ha hänt nåt med Judas.
    Vad då?

  333. Varför säljer Judas Jesus
    till översteprästerna?

  334. Redan genom att jämföra
    Bibelns böcker ser man-

  335. -att Judas blir styggare
    ju senare evangeliet skrivs.

  336. Först är han lite dum,
    sen blir han ondskefull.

  337. I version tre och fyra, som ratades
    när man skulle sätta ihop Bibeln-

  338. -börjar man fundera på vem som kan ha
    lett in honom på brottets bana.

  339. Nån måste det ju vara,
    nån utifrån agerande aktör-

  340. -inspirerad av djävulen.
    Och då bestämmer man sig-

  341. -i den manschauvinistiska tidiga
    fornkyrkan... "Cherchez la femme!"

  342. Fru Iskariot, naturligtvis.
    Vad gör flickor och kvinnor?

  343. De äro fåfängliga. De vill
    shoppa loss med pengarna där hemma.

  344. De är oerhört benägna
    på lyx och smink och överflöd.

  345. Judas är säkert gift.
    Det var män i den åldern.

  346. Han har fått en riktig skitkärring
    som tvingar honom att dra in pengar.

  347. Varför skulle han annars stjäla?
    Det står i Bibeln att han var tjuv.

  348. Han gör det inte för egen del,
    det måste vara hans fru som slösar.

  349. Eller hans syster.
    Det måste vara en kvinna.

  350. De här, tjejgänget, driver honom till
    att bli ännu mer kriminell.

  351. I desperation över att inte kunna sno
    mer pengar säljer han vad som helst-

  352. -även Jesus till översteprästerna.
    Då har man löst det problemet.

  353. Men han har fortfarande gjort
    ett brott. Man måste förklara detta.

  354. Här har vi ett stort problem,
    för Jesus befriar alla i dödsriket.

  355. Då ska Judas ha gått och hängt sig.

  356. Judas får hänga sig länge, så att han
    dör först när Jesus är tillbaka.

  357. Då kan han ligga kvar i helvetet
    utan att riskera att bli frisläppt.

  358. Vad gör sen Judas i helvetet?
    Här blommar fantasin upp!

  359. Långa redogörelser
    över vilket straff han får.

  360. Man stänger in honom i heta ugnar
    en dag.

  361. Han blir torterad och söndersliten
    på sin kropp en annan dag.

  362. Han får dricka hett bly en tredje
    dag. Alltid återupplivad på kvällen.

  363. Till slut, på söndag, får han sitta
    på ett isberg och kyla ner sig-

  364. -för att plockas ner igen på måndag.

  365. När vi kommer fram till 800-talet,
    alltså 800 års berättelse-

  366. -kommer det irländska helgonet Sankt
    Brendan förbi på en liten rundresa-

  367. -och råkar få syn på Judas.
    "Vad skönt det är på isberget!"

  368. I en lång diskussion
    berättar Judas allt-

  369. -och ber Brendan att lägga ett gott
    ord för honom hos smådjävlarna-

  370. -så att de tar ner honom
    först på måndag morgon-

  371. -så att han får natten på sig
    i sin weekend från helvetet.

  372. Och det gör Brendan.

  373. Såna här historier, och jag har
    gått igenom massor av såna-

  374. -är totalt okända i dag men vittnar
    om mänskliga behov, som hämndbehov-

  375. -fantasibehov eller behovet "jag
    vill veta vad som hände efteråt".

  376. Det finns naturligtvis
    motberättelser: Judas var bra.

  377. "Toledot Yeshu" - har ni läst den?
    Judarnas hämnd, judisk berättelse.

  378. Det var inget fel på Judas, det var
    Jesus som var dum. Bedragaren.

  379. Judas var en hemlig agent
    från stora rådet.

  380. Judas infiltrerade
    den brottsliga lärjungekretsen.

  381. Jesus utförde mirakel som fuskare.
    Judas skulle ta reda på knepet.

  382. Judas fick särskilda magiska krafter
    och utmanade Jesus på att flyga.

  383. De hade en stor flyguppvisning
    utanför Jerusalem.

  384. Judas kommer över Jesus och onanerar
    så att sädesvätskan trillar på Jesus.

  385. Den förorenar honom, så han trillar
    ner och är avslöjad som bluffmakare.

  386. Jättepopulär historia
    i gettona på medeltiden.

  387. Hade ni hört den? Nej,
    för ni har inte haft behov av den.

  388. Föreställ er nu att ni är
    medeltida försvarsadvokater.

  389. Ärerädda Judas. Henning Sjöström,
    dra nåt gammalt över dig!

  390. Det här får Judas att klara sig.

  391. Det måste man ju kunna
    resonera sig fram till.

  392. Det gav en "rädda Judas"-tradition
    som vi lagt till handlingarna i dag-

  393. -men på 1400-talet
    hade ni känt till det.

  394. Vincent Ferrer, 1396, kommer fram
    till den ultimata lösningen.

  395. Judas ångrar sig. "Vad dum jag var
    som sålde Jesus! Vad jättedumt!"

  396. "Jag måste snabbt göra nåt åt det.
    Be om förlåtelse, i första hand."

  397. "Men det är för mycket folk
    på Golgata - soldater och turister."

  398. "Jag kommer aldrig fram här, jag
    som är så klen. Jag kan inte flyga."

  399. "Jo, det kan jag,
    om jag frigör min själ."

  400. "Då kan själen flyga fram
    och säga förlåt."

  401. "Hur ska jag frigöra min själ?
    Dö fort."

  402. "Självmord är förbjudet, men jag
    måste göra det för att ta mig fram."

  403. "Jag blir förlåten för det."
    Han hänger sig och kommer fram i tid.

  404. "Förlåt mig, Jesus!" - "Det är okej,
    Judas." Det står inte "okej", men...

  405. "Ni åker vi upp till himlen och tar
    det lugnt ett tag." Vilket de gör.

  406. Det här är Vincent Ferrer. Hur gick
    det för honom, katalansk predikant?

  407. Många tänker
    att det här är väl ändå kätteri.

  408. Fram med bålet och tändstickan.
    Vincent!

  409. Vincent Ferrer blir några decennier
    senare Sankt Vincent Ferrer.

  410. Fortfarande i dag
    erkänd som helig i katolska kyrkan.

  411. Det här är alltså okej. Det här är en
    intressant utveckling på ett problem.

  412. Det är så här berättandet används.

  413. Taket för berättarkulturen är
    mycket, mycket högt - befriande högt.

  414. Den enskilda historia jag studerat
    mest i denna typ av traumahantering-

  415. -och berättelsefantasi
    är den som äger rum i England-

  416. -under andra hälften av 1300-talet.
    Den kan beläggas omkring 1377.

  417. Allra tidigast
    i Piers Plowmans berömda dikt.

  418. "The vision of William
    concerning Piers the Plowman".

  419. Där finns det en präst som ska
    symbolisera dödssynden lättja.

  420. "Sloth."

  421. Alltså dödssyndspersonifikation,
    latast av alla lata människor.

  422. Han är präst och han har en liten
    monolog för att visa hur lat han är.

  423. "Jag är så lat att jag inte ens
    kan komma ihåg bönen Fader vår."

  424. "But I know the rhymes of Robin Hood
    and Randolph, earl of Chester."

  425. "Men jag minns balladen om Robin Hood
    och om earl Randolph av Chester."

  426. Det är första gången Robin Hood
    nämns. Det finns inte belagt-

  427. -att man berättat historier, uppfört
    skådespel, spelat in filmer, förstås-

  428. -eller gjort nåt annat dramatiskt av
    Robin Hood före mitten av 1370-talet.

  429. Därefter börjar referenser
    dugga tätt, ofta i bisatser.

  430. "Domstolsförhandlingen avbröts
    av busar som skrek:"

  431. "'We are Robin Hood's men!'"
    Eller nåt annat.

  432. "Han var en riktig Robin Hood:are."
    Ungefär så används det cirka 100 år.

  433. Sen börjar vi hitta
    små skådespelnotiser.

  434. Det är inte Shakespeare,
    det är en sida usel dramatik.

  435. "Några springer in, kysser flickan,
    sen slåss de och sen dör de. Slut."

  436. Den typen av anvisningar för familje-
    skådespel dyker upp på 1470-talet.

  437. Engelska myndighetspersoner
    tycker att det här är vidrigt.

  438. De behandlar den där Robin Hood
    som en "famosus sicarius"-

  439. -"ryktbar lönnmördare", en negativ
    figur. Dumt att folk gillar honom.

  440. På 1500-talet blir det till och med
    Robin Hood-förbud.

  441. Skotska parlamentet lagstiftar
    på 1550-talet om totalförbud-

  442. -att rösta ut vilka som ska spela
    Robin Hood i nästa skådespel.

  443. Det är också totalförbud att välja
    den som ska spela Oförnuftets abbot-

  444. -som håller på att utvecklas
    till den vi känner som...broder Tuck.

  445. Lille John och så vidare. Det är
    förbjudet att ens välja ut dem.

  446. Är man så till den grad
    kriminellt förfallen-

  447. -att man tar på sig rollen att spela
    jungfru Marian eller Lille John-

  448. -drabbas man av det näst värsta
    straffet i skotsk lagstiftning.

  449. Värsta straffet är döden.
    Näst värsta straffet är-

  450. -landsförvisning till England.
    Där de hör hemma, ungefär.

  451. 1555 blir det gatukravaller
    i Edinburgh.

  452. Reformatorn John Knox och
    drottning Maria Stuart går samman.

  453. Robin Hood-entusiaster - fy tusan!

  454. De bygger barrikader och kräver
    att få uppföra sina skådespel ändå-

  455. -för Robin Hood är deras man.
    "Det är honom vi vill ha!"

  456. På 1590-talet bestämmer sig en man
    som heter sir Anthony Munday för-

  457. -att göra nåt åt det här. Hur många
    har hört talas om Anthony Munday?

  458. Det finns teatermänniskor här.
    Vad vet ni om honom? Inte ett dugg.

  459. Det kan bero på att hans konkurrent
    hette William Shakespeare.

  460. Munday var dramatiker, verksam
    på Londonscenen på 1590-talet.

  461. Då blir man bortglömd
    om man inte heter Shakespeare.

  462. 1592 är det pest i London.
    Teatrarna stängs.

  463. Munday och alla andra
    måste ut på landsbygden-

  464. -och spela för populasen,
    apa sig i buskarna-

  465. -och anpassa repertoaren
    efter vad som går hem ute på vischan.

  466. Då blir Munday intresserad
    av de här Robin Hood-historierna.

  467. "Balladen om Robin Hood", kiosk-
    litteraturen, den känner han till.

  468. Han tittar närmare på den. Väldigt
    otrevlig och olondonsk handling.

  469. Det är alltid bara män på scenen.
    Extremt manligt.

  470. Väldigt mycket våld, ofta grovt våld.
    Man ska skära av ansiktet och annat.

  471. Det är stora brandtal
    för att man ska hitta på bus.

  472. "These abbots and these bishops,
    ye shall them beat and bind"-

  473. -som det står i inledningen
    till den populäraste balladen.

  474. "Slå ihjäl biskoparna och abbotarna.
    Döda dem och ta allt de har."

  475. Det är det det går ut på. Ingen
    av dessa ballader har filmatiserats.

  476. Det är splatter och inga kvinnor,
    bara unga män som slår ihjäl folk.

  477. Men det här gick hem.
    Folk älskade det här så pass mycket-

  478. -att vanligt folk hade börjat stoppa
    in en del kvinnliga protagonister.

  479. Majdrottningen hade fått bli
    flickvän till Robin Hood.

  480. Så Munday ser en möjlighet.

  481. Det finns nåt i den här "ta från de
    rika och ge till de fattiga"-logiken-

  482. -som appellerar till det engelska
    folket. Inte till Londonpubliken-

  483. -men det är ett känt namn, ett stoff
    som jag kan använda och exploatera.

  484. I synnerhet som inte Shakespeare
    har gjort det än.

  485. "Jag kan vara först på plan."

  486. Så Munday tar Robin Hood
    från de fattiga-

  487. -och ger honom till de rika.

  488. När han är tillbaka i London
    året därpå har han ett nytt stoff.

  489. Då ser vi en uppgraderad Robin Hood.
    Han är ingen landsbygdsplågare.

  490. Han är sir Robert, earl of Loxley
    och earl of Huntingdon.

  491. Han är
    en mycket belevad man vid hovet.

  492. Varför hamnar han i Sherwoodskogen?
    Jo, det är på grund av förräderi.

  493. Han drivs dit, och varför skulle man
    begå förräderi mot honom?

  494. Jo, vad vill Londonpubliken se?
    Kärleksintriger, kamp om en kvinna.

  495. Majdrottningen ut! In med lady Marian
    Fitzwalter. Det funkar på publiken.

  496. Så har vi då föremålet
    för Robin Hoods ömma låga - Marian.

  497. Vi måste ha en rival. Den ondskefulle
    prisjägaren Guy of Gisborne-

  498. -blir sir Guy of Gisborne
    efter en social förvandling.

  499. Och så kan man stoppa in dem i nåt
    kungligt schema. Vi måste ha en kung.

  500. Kungen i balladerna har bytt namn
    efter vem som är kung för tillfället.

  501. Munday stoppar in den kändaste kungen
    han kan: Rikard Lejonhjärta.

  502. Perfekt för dramatiken
    är han alltid borta på korståg.

  503. Då kan man ta hans dumma, meningslösa
    brorsa. Prins John, ni vet. Han.

  504. Stoppa in honom som skurk, så har vi
    en perfekt intrig för Londonpubliken.

  505. Där är vi fortfarande. Det var Munday
    som gjorde det här, tog historien.

  506. Allt det som har hänt senare har
    varit försök till publikanpassning.

  507. Jag skrev en hel bok om utvecklingen.
    Jag slutade nånstans på 1990-talet.

  508. När man börjar använda lasersvärd
    i filmatiseringar, då får det räcka.

  509. Men tillbaka till början.
    Varför blev det en sån här-

  510. -traumahanterande, våldsmättad,
    maskulin, ärkechauvinistisk legend-

  511. -om att slå ihjäl folk omkring 1377?
    Varför började folk berätta det här?

  512. Det måste ha funnits
    ett enormt behov efter det-

  513. -eftersom man under 200 år står emot
    myndighetsbeslut att förbjuda det.

  514. Termen "Robin Hood" i engelskan var
    omkring 1600 likvärdig med termen-

  515. -vi i dag använder om terrorister.

  516. Efter krutkonspirationen 1605-

  517. -när Guy Fawkes
    försökte spränga parlamentet-

  518. -skriver sir Robert Cecil,
    en mäktig statsman:

  519. "Några Robin Hoods försökte spränga
    parlamentet." Det är negativt laddat.

  520. Vilket starkt drivande trauma
    fick folk att berätta-

  521. -ta till sig och lära ut
    att det är gott och hedersamt-

  522. -att ta från de rika
    och ge till de fattiga?

  523. Den laglösa rättvisans princip,
    för att tala med Karl-Bertil Jonsson.

  524. Det vet vi faktiskt.

  525. 1349 hade digerdöden
    gått färdigt över England.

  526. Folkmängden sjunker med 2/3. Det tar
    300 år för landet att återhämta sig-

  527. -för epidemin återkommer och slår ut
    barn och reproduktionsmöjligheter.

  528. 2/3 av alla engelsmän dör.

  529. Det är bra för bönder som överlever,
    för de kan köpa upp jord billigt-

  530. -de får starkare kraft och kan ha
    en ny ekonomi och så vidare.

  531. Det är också bra för den stora hög-
    adeln som kan göra fastighetsklipp.

  532. Men det är en katastrof för dem
    däremellan: medelklassen.

  533. Lågadel och mellanstora jordägare,
    som tidigare har klarat sig väl-

  534. -men som inte kan
    hålla kvar sin status.

  535. Vad gör en lågadelsman som inte
    längre har några bönder att hunsa?

  536. Som riskerar att sjunka ner
    och bli en vanlig "peasant"!

  537. Han kan hitta en rik änka
    att gifta sig med fort.

  538. Han kan göra det enda han är bra på:
    slåss. Han kan bli legosoldat.

  539. Legosoldatyrket har en blomstringstid
    då. Men man kan dö, det är inte kul.

  540. Eller så kan man göra alternativ tre,
    och det svider i skinnet först.

  541. Blotta tanken är avskyvärd tills man
    inser de ekonomiska möjligheterna.

  542. Man kan ta ett jobb åt den ende som
    har råd att betala, nämligen kungen.

  543. Man kan bli korrupt ämbetsman. Fogde,
    "bailiff", seneschall, sheriff-

  544. -domare eller gå in i kyrkan
    och berika sig på att vara abbot.

  545. De här mellancheferna i kyrka och
    samhälle - där kan man få in en fot-

  546. -och kompensera sig för inkomstbort-
    fallet genom att sno från alla andra-

  547. -även dem som har mindre än en själv.

  548. Det är de korrupta ämbetsmännen
    som är kritiserade i krönikor-

  549. -helgonlegender, mirakelberättelser,
    folkliga sånger och ballader-

  550. -och det är dem Robin Hood
    dödar och attackerar.

  551. Aldrig kungen, aldrig högfrälset,
    aldrig utlänningar-

  552. -utan det är lokala mellanchefer,
    korrupta ämbetsmän.

  553. Framför allt kyrkomän
    som sitter nära till hands-

  554. -och sherifferna
    som ser till att de kommer undan.

  555. Den här vreden
    kan man inte göra nåt åt i praktiken.

  556. Man försöker i bondeuppror, men då
    blir man besegrad och fyrdelad.

  557. Dragen till avrättningsplatsen,
    hängd så att man nästan dör-

  558. -revitaliserad och sen hugger de av
    kroppsdelar. Det är inte kul.

  559. Man drar ut tarmarna, vi har bilder.
    Upprorsmän blir så bestraffade.

  560. John Ball bestraffades så. Ni minns
    väl prästen som skrev raderna:

  561. "När Adam grävde och Eva spann,
    vem var då en adelsman?"

  562. 1300-talets största engelska
    kommunist, han avrättades så.

  563. Det vill man inte råka ut för. Men
    att sitta på krogen med ett stop ale-

  564. -och höra berättelsen om
    hur Robin Hood angriper dem-

  565. -lyckas, vinner, det är riskfritt.

  566. Då kan man ta ut sina aggressioner,
    leva sig in i allt detta-

  567. -njuta av situationen,
    och så vinner man genom berättelsen.

  568. I förlängningen kan man också lära ut
    det som är det sanna alternativet-

  569. -till överklassens girighet, nämligen
    att man ska ge till de fattiga.

  570. Prästen håller med
    - allmosor och kollekt.

  571. Så blev det här nån sorts tidigt
    socialdemokratiskt välfärdsprojekt.

  572. På 1500-talet hade man Robin Hood-
    fester. Kyrkoherden tog en kollekt.

  573. Sen delades det ut till de fattiga
    1 maj, lämpligt nog, varje år.

  574. Det här är berättande
    som svar på ett folkligt behov.

  575. Därefter, i utvecklad form, nåt
    som man gör om till allmän dramatik.

  576. Ett självgenererande narrativt hjul
    som myndigheter måste reagera på.

  577. Engelska myndigheterna fattar inte
    det här förrän på 1800-talet.

  578. I början av 1800-talet
    kom romantiken in.

  579. Ni vet, ut med upplysning och förnuft
    och in med känslor.

  580. Voltaire och de här - fy tusan!
    Vi vill ha mörkret, medeltida ruiner.

  581. "Sturm und Drang." In med blånande
    berg, med riddar Sven som kommer in.

  582. Robin Hood är perfekt.
    Han är reellt medeltida.

  583. Han har spännande historier
    och kan läggas in i olika sammanhang.

  584. Dessutom kan man använda honom som
    nationalistisk ikon - en engelsman.

  585. Första gången
    Robin Hood blir nationalist-

  586. -använd som ett narrativt,
    dramaturgiskt instrument-

  587. -är 1819-20 i romanen "Ivanhoe",
    där sir Walter Scott målar upp-

  588. -hur England sett ut om Napoleon hade
    vunnit, fast förlagt till medeltiden.

  589. Idel elaka män som pratar franska
    bestämmer.

  590. Ni har sett "Ivanhoe" på tv allihop.
    Vad heter alla de där busarna?

  591. Reginald Front-de-Boeuf,
    Brian de Bois-Guilbert-

  592. -Maurice de Bracy eller min favorit
    Philip de Malvoisin.

  593. Malvoisin
    - "dålig granne" på franska.

  594. Då behövs det en sann engelsk gerilla
    ledda av Robin of Loxley-

  595. -som reser sig upp
    för att återta landet.

  596. 100 år senare skriver man barnböcker
    uppfordrande engelska ungdomar-

  597. -att göra som Robin Hood gjorde.
    Gå in, ta värvning-

  598. -och skynda ner till skyttegravarna
    i Flandern för att skjuta hunner.

  599. Första världskriget var han alltså
    en nationalistisk ikon.

  600. "Gör som Robin Hood gör:
    Döda utländska jävlar."

  601. Det är narrativ användning av
    en historia som var så sprängfylld-

  602. -att den var totalförbjuden att ens
    gestalta på offentliga scener.

  603. Därmed kommer nästa steg
    i min historiska genomgång.

  604. Staten kommer in, makten kommer in.

  605. Allt jag har gett exempel på tidigare
    är exempel på maktlöshet i samhället-

  606. -där det är högt i tak och du kan
    skapa din egen Judas, Robin Hood-

  607. -eller vem det nu är du har behov av
    att förhålla dig till.

  608. Men från 1500-talet och framåt
    har staten blivit starkare-

  609. -fått muskler
    och bestämt sig för att bestämma.

  610. Bestämt sig för att använda sig av
    alla dessa bubblande historier-

  611. -för att skapa nåt att använda mot
    folket. Pedagogiskt, skulle vi säga.

  612. Då spelar det ingen roll om det har
    hänt eller inte. Bruket i sig-

  613. -bildningen på statens egna
    premisser, är viktigare.

  614. Av avgörande betydelse är
    boktryckarpressen. Efter Gutenberg-

  615. -från 1450-talet, kan man göra detta
    betydligt mer intensivt än tidigare.

  616. Gränsen mellan fiktion,
    egenpåhittad berättelse-

  617. -och det som är äkta historia
    kan man lätt blanda ihop.

  618. Och det spelar ingen roll,
    för vem bryr sig i slutändan?

  619. Det är budskapet som är det viktiga.

  620. Det här leder som ni vet till ett
    enormt uppsving för skönlitteratur.

  621. Kan du hitta på friskt och låtsas
    att det är sant, så är det okej.

  622. Det är skönlitteratur. 1600-talets
    största tyska bestseller är-

  623. -Grimmelshausens berättelse
    om Simplicissimus Teutsch.

  624. Utspelas under trettioåriga kriget,
    kan man läsa i gamla historier.

  625. Ska skildra kampen mellan svenska och
    kejserliga, och slaget vid Wittstock-

  626. -där Johan Banér verkligen besegrade
    von Hatzfeldt och hans saxare. Fel!

  627. Det handlar om Spanien. Det är en
    rip-off av en spansk pikareskroman.

  628. Man har bara bytt ut namnen,
    så att det är lite fler tyskar.

  629. Det gör inget, det är skönlitteratur.

  630. Eller Cervantes "Don Quijote",
    där man lägger in en lång historia-

  631. -om en lösenfånge som rymt
    eller blivit friköpt från Nordafrika.

  632. Det är Cervantes själv som berättar,
    för han hade suttit som slav där.

  633. Så kan man blanda och ta
    och lägga in satir och ironi.

  634. "Gullivers resor", "Robinson Kruse".

  635. Medlet att använda berättelser
    för att få folk att lyssna-

  636. -blev allt mer etablerat. Skulle då
    inte statsmakten utnyttja det-

  637. -för att bilda folk, uppfostra folk-

  638. -och få dem att tycka som statsmakten
    tycker att man ska tycka?

  639. I Sverige har vi ett sånt exempel-

  640. -som man ända fram till tidigt
    70-tal, då det gick en tv-serie-

  641. -inpräntade i alla skolbarn,
    nämligen historien om svenskarna.

  642. Efter att ha blivit krossade av
    den onde danske kungen Kristian II-

  643. -reste de sig som en man bakom
    Gustav Vasa och befriade landet.

  644. Gustav Vasas äventyr i Dalarna,
    dem har ni hört nån gång.

  645. Annars, ta valfri hyrbil och åk runt
    i Siljantrakten och kolla läget.

  646. Ornässtugan, där han ska ha
    firat ner sig från nåt dass.

  647. Massor av hårresande historier.
    Den stackars unge, ädle Gustav Vasa-

  648. -har flytt från Kalö slott och tagit
    sig till Lübeck men får ingen hjälp.

  649. Han tar sig till Kalmar men får ingen
    hjälp av slottshärskarinnan Anna.

  650. Han tar sig igenom Sverige
    upp till Dalarna-

  651. -alltid förföljd
    av de nesliga danskjävlarna.

  652. Blir inbjuden till kung Kristians
    stora kröningsfest men kommer inte-

  653. -och undviker att bli halshuggen,
    som 100 andra stockholmare blir.

  654. Försöker berätta för dalkarlarna:
    "Lyssna inte på kung Kristian."

  655. "Han är fiende, stöd mig!" De skakar
    på huvudet, och Gustav måste fly.

  656. Flydde, kom till Mora. Ingen ville
    lyssna. Fortsätter upp till Sälen.

  657. Under tiden har nyheten
    om Stockholms blodbad nått Dalarna.

  658. "Är det en sån kung vi har haft?
    Han är en sann tyrann, Kristian."

  659. "Vi måste kalla på Gustav igen och
    resa oss i ett nationellt uppror."

  660. Gustav har traskat långsamt på
    snöskor, men dalkarlarna kan skida.

  661. De tar tillbaka honom - första Vasa-
    loppet - sen drar man i gång allting.

  662. Det här är en historia
    som Gustav dikterar för sin agent-

  663. -sedermera biskop i Västerås,
    Peder Swart.

  664. Gustav dikterar en tiondel av detta.

  665. Han kom inte på mer,
    men det är spännande.

  666. Tittar man sen närmare finner man
    att alla danskar var i Stockholm.

  667. I Dalarna fanns bara kungatrogna
    dalkarlar, så stryk danskarna.

  668. Stryk sen Stockholms blodbad.
    Vad brydde sig folk i Mora om-

  669. -att 100 stockholmare blivit nackade?
    Man brydde sig inte alls, stryk det.

  670. Stryk sen
    allt annat Gustav gör i Dalarna-

  671. -för när man kollar var historierna
    kom från är det grekisk mytologi.

  672. Hur gudar och hjältar beter sig,
    alltså Herakles, Perseus och de.

  673. Dessutom tycks de flesta av äventyren
    ha varit så hiskeligt fantasifulla-

  674. -att Gustav inte kom på dem själv.
    De dyker upp på 1600- och 1700-talet.

  675. Vissa detaljer uppfanns av Anna Maria
    Roos för ungefär 100 år sen.

  676. Ni vet "Sörgården" - den Roos.

  677. Så det är 400 års
    statligt påbjuden propaganda-

  678. -för att vi ska gilla Gustav Vasa.

  679. Mannen som krossade bondeuppror
    och högg av Dackes huvud.

  680. Mannen som införde skatter som inte
    ens Gunnar Sträng kunnat hitta på.

  681. Mannen som gjorde kronan ärftlig,
    stängde Sveriges gränser-

  682. -och lade ner Uppsala universitet,
    vilket jag som lundensare gillar.

  683. Det är statligt användande av fiktion
    för att göra folk till svenskar.

  684. Det allra mesta av det
    vi tror oss veta om Gustav Vasa-

  685. -hittar man på på 1800-talet,
    när det blir föreskrivet uppifrån-

  686. -att man ska göra det.
    Fryxell skriver stora historieverk.

  687. Man använder historien som ett medel
    för att folk ska känna sig svenska.

  688. Hur många på 1700-talet i Sverige
    var svenskar?

  689. Hur många danskar var danskar? Hur
    många är nationalister på 1700-talet?

  690. Nej, det är inte uppfunnet än. Man
    kan känna en lojalitet mot konungen-

  691. -men den mesta lojaliteten, om man
    ska tala om identitet, var religiös.

  692. Lutherska läran eller katolicismen.
    Kyrkan gick man till varje söndag.

  693. Där hade man en identitet. Och så
    var det byn, socknen, grannarna.

  694. Alla utsocknes var man
    väldigt negativa till-

  695. -på ett sätt som får rasister
    att framstå som helgon.

  696. Nationalist var man inte.
    Det blev man från 1792 och framåt.

  697. 1792 har franska revolutions-
    regeringen förklarat krig mot Europa-

  698. -och alla anfaller. Fransmännen inser
    att de inte är fransmän.

  699. De är provencalare,
    Marseillebor, bretagnare...

  700. De måste bli "francais", annars är
    man chanslösa. Skapa nationalkänsla.

  701. Claude Joseph Rouget de Lisle ska
    skriva en krigssång till Rhenarmén-

  702. -som ska sjungas av unga grabbar
    på krogen för att de ska bonda.

  703. Han skriver sången som kallas "Chant
    de guerre pour l'armée du Rhin".

  704. "Krigssång för Rhenarmén".

  705. Mycket fort når den popularitet och
    blir till Frankrikes nationalsång.

  706. Den har ni hört, men har ni lyssnat
    på texten till "Marseljäsen"?

  707. Det börjar trevligt:
    "Allons, enfants de la Patrie"-

  708. -"le jour de gloire est arrivé!"
    Lite hejigt och glatt.

  709. Men vad händer sen?
    Då har ärans dag kommit.

  710. Jo, det är fienden som kommer.
    Ni hör dem brölande ute på fälten.

  711. De har rest sitt blodiga standar.
    "L'étendard sanglant est levé."

  712. Och de kommer nu för att
    "égorger nos fils, nos compagnes".

  713. Äta upp våra barn och våra kamrater.
    Alla vet att tyskar är kannibaler.

  714. De ska äta upp oss när de brölar på
    fälten. "Mugir dans les campagnes."

  715. Och vad är botemedlet
    mot en tysk kannibal?

  716. Jo, jo! "Marchons, marchons!"
    Få med er era bataljoner!

  717. Marschera, döda de jävlarna! "Qu'un
    sang impur abreuve nos sillons!"

  718. Tills deras orena blod
    göder våra plogfåror.

  719. Det här är ju fruktansvärt!
    Det borde anmälas.

  720. Nej, det här sjunger fransmännen
    varje gång de vinner nåt i OS och VM.

  721. Det är så man formar
    en nation av fransmän.

  722. Då måste man forma den vidare, skapa
    nationella symboler och historier-

  723. -som fyller i hur stolta vi alltid
    varit över att vi är fransmän.

  724. Vad var vi dessförinnan? Galler!

  725. Så skapar man en historia
    om de anrika gallerna.

  726. Det här för fransmännen ut
    i sitt kolonialvälde.

  727. I senegalesiska skolor på 60- och
    70-talet stod det i historieboken:

  728. "Nos ancetres, les gaulois"
    - "våra förfäder, gallerna". Jaha.

  729. Jag undrar vad senegaleserna tyckte.

  730. Så här börjar man.
    Använda berättelser, forma en nation.

  731. Svenskar följer efter. Vi måste också
    ha galler. Vi använder vikingar.

  732. Forma dem. Geijer, Tegnér, Ling och
    andra skapar berättelser om vikingar-

  733. -anpassade efter 1800-talets
    pedagogiska, statliga behov.

  734. 1800-talet var det mest patriarkala
    århundradet i vår kända historia.

  735. Det finns inga kvinnor under vikinga-
    tiden, om man ska tro berättelserna.

  736. Undantaget en och annan valkyria
    i en Wagneropera, annars idel karlar.

  737. Alla med skägg,
    för det hade karlarna på 1800-talet.

  738. Hur fick de hornhjälmarna?

  739. Tittar vi på Malmströms tavlor
    och bilder från "Frithiofs saga"-

  740. -så har de små gråsparvsvingar.
    Man har börjat experimentera.

  741. Gråsparvsvingarna slog inte an.

  742. Sen skulle man ha "Götterdämmerung"
    i Bayreuth.

  743. 1876.
    Alltså Wagneroperornas uruppförande.

  744. Man skulle ha en kör
    som trallade i "Ragnarök".

  745. Då behövde man ha körhuvudbonader
    utan vingar, för det hade hjältarna.

  746. En tysk scenograf satte horn på dem.
    Det ville man ha på Metropolitan med.

  747. 20-30 år senare
    hade alla vikingar hornhjälmar-

  748. -och gjorde saker i enlighet
    med den nationella berättelsen.

  749. De skapade Sverige, Danmark och
    Norge, upptäckte Amerika med mera.

  750. De berättelserna ligger till grund
    för hela vår nuvarande vikingasyn.

  751. Vår vikingabild. Den skulle jag kunna
    berätta i timmar om också-

  752. -men allt jag berättar om är typiska
    exempel på hur man tar sig rätten-

  753. -att använda narrativa metoder
    för att man har ett syfte.

  754. Berättelser är makt.

  755. Berättelser skapar sammanhang
    som gör att folk tar det till sig.

  756. Det är det här urgamla knepet som man
    använder, och det fungerade suveränt.

  757. Så suveränt
    att jag började göra så här också.

  758. När jag åker runt och berättar, för
    att avsluta med några bildningsknep-

  759. -gör jag precis på det här sättet.

  760. Om jag vill att ett budskap, kunskap
    om ett historisk skeende, oftast-

  761. -ska sjunka in i skallen på folk
    använder jag dessa uråldriga knep.

  762. Mitt syfte är inte
    att utöva makt, förstås.

  763. Mitt syfte är pedagogiskt:
    Ni ska bli historiskt kunniga.

  764. Men jag kan använda mig av samma
    narrativa textstruktur - knepen.

  765. Till exempel får jag väldigt ofta,
    sen sju år tillbaka, i uppdrag-

  766. -att föreläsa om migration
    till Sverige, immigration.

  767. Det är ett hett ämne.

  768. Många är emot att fler kommer in,
    andra vill ha moteld.

  769. Framför allt finns ett kunskapsbehov
    om immigrationsproblematik.

  770. Då brukar jag bli inkallad. Jag har
    varit i alla möjliga sammanhang.

  771. Men hur får jag folk
    att förstå problematiken?

  772. Hur får jag folk att förstå-

  773. -att vi har historiska erfarenheter
    på fältet som vi har valt att glömma?

  774. Traditionella sättet att berätta är
    att använda statistik och Powerpoint.

  775. Ni har inte sett mig använda det
    en sekund.

  776. Jag brukar i stället berätta
    om jutefabriken i Oskarström.

  777. I slutet av 1800-talet
    blev man protektionist i Sverige.

  778. För att gynna de egna näringarna
    chockhöjde man tullarna.

  779. Då tänkte två bröder i södra Halland:
    "Det här kan vi utnyttja."

  780. "Nu blir det jättedyrt att importera
    det bästa vi vet: jutesäckar."

  781. Ingen har gjort jutesäckar i Sverige,
    för det har man importerat billigt.

  782. "Vi kan starta en egen juteväveri-
    fabrik. Eller vi hade kunnat det"-

  783. -"om vi hade haft nån som kunde väva
    jutesäckar. Vi kan importera tyskar."

  784. Vinsterna är så stora potentiellt-

  785. -att de initiala kostnaderna för tysk
    import är förhållandevis överkomliga.

  786. Man tog de bästa jutevävarna
    man kunde hitta i tysktalande Europa-

  787. -nämligen de som fanns i Böhmen.
    Tysktalande tjecker massimporterades.

  788. Man byggde upp en hel by med tysk-
    talande jutevävare och -väverskor-

  789. -bredvid Oskarström. Inom två, tre år
    var hela byn ett industrisamhälle.

  790. Man hade fått i gång en ny näring.
    Problemet var att de var katoliker.

  791. Vi får bygga en kyrka och skolor.

  792. De är bättre på facklig organisering,
    så de får högre löner än svenskarna.

  793. Svenskarna blir rasande,
    och så får man bråk.

  794. Historiker älskar det, för bråk ger
    dokumentation. Vi kan forska om det.

  795. I förlängningen byggs
    ett industrisamhälle upp-

  796. -och vi har en provkarta
    på lyckosam invandring, problem-

  797. -arbetarbråk,
    återanpassning och assimilering.

  798. Erfarenheter som ingen
    har en aning om i dag-

  799. -men som vi upplevt i Sverige
    många gånger förr.

  800. När jag har berättat om det här har
    alla hängt med, för det här är nytt.

  801. De vet inte. De har ingen aning om
    att vi hade invandring på 1800-talet.

  802. Då ställer jag frågan:
    "Hur tror ni att jag vet detta?"

  803. Jag gör mig själv
    till en medspelare i berättelsen.

  804. Hur vet jag historien
    om invandringen-

  805. -av sudettyska arbetare
    till Oskarström?

  806. Nån tror att jag deltagit
    i ett stort forskningsprojekt-

  807. -om fabriksarbetarinvandring
    till svenska bruksorter.

  808. Det är ett väldigt bra ämne. Ingen
    har skapat ett sånt forskarprojekt.

  809. Ett litet tips, om ni känner nån
    doktorand. Nej, ingen har gjort det.

  810. Kan det bero på att nån i Oskarström
    har ringt och berättat det för mig?

  811. Nej, nej, nej. Det beror på
    att min pappa kom från Oskarström.

  812. Min pappa Walther var född där.
    Hans pappa Harry jobbade på Sulfiten.

  813. Hans pappa var fackpamp
    bland de svenska sossarna.

  814. De som låg i motståndarlägret.
    Jag har alltså hört det här hemifrån.

  815. Jag känner till det här
    bara av rent biologisk slump.

  816. Pappa träffade mamma. Mamma kom
    från Gyllenfors utanför Anderstorp-

  817. -som växte upp lite före Oskarström-

  818. -till följd av massiv import
    av tyska glasbruksarbetare.

  819. Inte Kosta Boda, Orrefors,
    utan vanligt fönsterglas.

  820. Utan det inget Anderstorp
    eller Gislaved-

  821. -för den kommunen växte upp omkring.

  822. Så där har jag två sanna historier
    direkt länkade till immigration.

  823. Positiva fördelar och problem
    - hela historien.

  824. Erfarenheter jag använder effektivt
    för att jag lägger in mig själv.

  825. Det kan ni göra också
    om ni tänker efter.

  826. Sverige har haft migration sen 13 000
    f.Kr. när istiden började försvinna.

  827. Det där är också en bra koppling.

  828. Det finns inget banalare än att säga:
    Vi är alla ättlingar till invandrare.

  829. Ingen kunde bo här för 13 000 år sen
    - det var inlandsis.

  830. Säger man det offentligt får man
    problem i Sverige. Jag har sagt det.

  831. Jag har aldrig blivit så nedringd.

  832. Samer och sverigedemokrater menar
    båda att deras grupper var först.

  833. Men det är en god utgångspunkt
    för att berätta.

  834. Plocka in er själva och lägg in
    en historia om verkliga människor.

  835. Jag kan dra statistik, men först med
    verkliga människor hettar det till.

  836. Då kommer följdfrågan: Oskarström
    och Anderstorp var väl unikum?

  837. Nej, ta Bromölla.

  838. Bromölla finns bara på grund av
    kaolinleran på närbelägna ön Ifö.

  839. Gissa vad man gör av den. Alla har
    suttit på det en gång i tiden.

  840. Det finns på grund av
    William Abelgaard Jensen-

  841. -som kom på att man skulle göra
    toasitsar och tvättställ.

  842. Han var okunnig på det. Man får
    importera galicier från södra Polen.

  843. De har annat att göra, men det finns
    några därifrån som jobbar i Sachsen.

  844. Galiciska tyskar bygger upp Bromölla.

  845. Det skedde för 100 år sen, och
    nästan ingen har hört talas om det.

  846. Sanna exempel, gärna ur det nära
    förflutna, får folk att haja till-

  847. -och kan användas, i mitt fall,
    för jag är positiv till immigration-

  848. -för att visa på
    att detta går till långsiktig nytta.

  849. Därmed kan jag
    föra berättelsen vidare.

  850. Ett annat exempel på det här är när
    jag berättar om medeltida historia.

  851. Korståg, digerdöd,
    vikingar och så vidare.

  852. Traditionella sättet att göra på är
    att berätta om kollektiv som rör sig.

  853. Folk som förflyttar sig på färder,
    vandringar, i regel för att kriga.

  854. Gör det på individnivå i stället, och
    visa konsekvenserna för individerna.

  855. Korståg - då tänker man på Rikard
    Lejonhjärta, Ivanhoe och fiction.

  856. Jag tänker på Aage Stigsen
    och Alexander Pedersen.

  857. Räck upp handen om ni hört talas om
    Aage Stigsen och Alexander Pedersen.

  858. Själland och Skåne, 1187.
    Nehej. Varför inte det?

  859. Det är min poäng. Historierna bör
    vara okända, annars funkar de inte.

  860. Aage Stigsen och Alexander Pedersen
    var två fulla tonåringar på Fyn 1187.

  861. Kong Knud sitter och dricker jul.
    Man dricker jul på den tiden.

  862. De är plakata
    efter två dagars råsupande.

  863. In träder en liten italiensk legat
    och säger: "Jerusalem har fallit!"

  864. "Den heliga staden är i saracenernas
    händer. Om i ären män och icke möss"-

  865. -"så drar ni ut och befriar den,
    annars gör nån annan det."

  866. "Hur ska ni danskar känna er då,
    som de möss ni är?"

  867. Det får en psykologisk effekt. Ärke-
    biskopens bror håller ett brandtal.

  868. "Alla vet ju att vi danskar är
    störst och bäst på jorden."

  869. "Alla är rädda för oss, och Palestina
    är ju ett gammalt gott danskt land."

  870. "Vem är med mig?"
    Alla reser sig upp och tar korset.

  871. När de nyktrar till inser de att det
    innebär att man förpantar egendom-

  872. -dör av dysenteri på färden, aldrig
    kommer hem - negativa bieffekter.

  873. Nästan alla hoppar av och betalar
    substitutio eller compensatio-

  874. -för att snirkla sig ur löftet.

  875. Utom Aage Stigsen, Alexander Pedersen
    och tre andra dumma killar.

  876. För rika för sitt eget bästa. Deras
    föräldrar var rika. "Pappa betalar."

  877. Inom loppet av ett år byggs världens
    minsta korsfararflotta: fyra skepp.

  878. Aage och Alexander sticker i väg.

  879. De försöker navigera till Saint Jean
    d'Acre, dagens Akko i norra Israel.

  880. Då brukar jag avbryta berättelsen
    och fråga "das ärade Publikum"-

  881. -om de minns Anatolij Gusjtjin.

  882. Anatolij Gusjtjin.

  883. Minnes i Anatolij Gusjtjin?

  884. Oj, vad han hade blivit glad
    för er kollektiva glömska!

  885. Han vill definitivt inte
    bli ihågkommen.

  886. Anatolij Gusjtjin var ubåtskapten
    i sovjetiska marinen-

  887. -i Herrens år 1982 e.Kr.

  888. Han blev upptäckt när han gick på
    grund utanför Karlskrona med U 137.

  889. En kärnvapenbestyckad sovjetisk ubåt.
    Aj då!

  890. "Jag råkade navigera fel", sa han.
    "Jag trodde att vi var vid Bornholm."

  891. Felnavigering. Då säger jag: Anatolij
    Gusjtjin var en mästernavigatör-

  892. -jämfört med Aage Stigsen
    och Alexander Pedersen.

  893. De skulle till syriska kusten.
    De hamnade på Öckerö.

  894. Öckerö låg utanför det icke grundade
    Göteborg och beboddes av norrmän.

  895. När norrmännen har skrattat färdigt
    åt de där söndagsseglarna-

  896. -bogserar man flottan till Tönsberg
    så att kung Sverre kan applådera dem.

  897. Sen erbjuder man en lots som guide.

  898. Det är en elak bohuslänning som ska
    leda danskarna hela vägen norrut.

  899. "Nästa anhalt är Bergen."
    Såna var bohuslänningarna.

  900. I Bergen inser danskarna
    att de lurats-

  901. -så efter ett antal knivhugg
    sticker de västerut.

  902. Det är fortfarande fel
    om man ska till Medelhavet.

  903. När en båt gått på grund sitter
    resten av flottan i Frisland.

  904. De ger upp projektet att åka båt.
    De åker landvägen till Venedig-

  905. -checkar in på en flotta och kommer
    fram tre veckor för sent till kriget.

  906. Tre veckor dessförinnan har parterna
    slutit stillestånd på tre år.

  907. Det vet inte danskarna.
    De har ingen aning.

  908. Dessutom talar de bara danska.

  909. Olyckligtvis finns en klausul
    i fredsfördraget som säger-

  910. -att om det blir jobbigt att inte slå
    ihjäl nån kan vi ge oss på grekerna.

  911. Så alla greker har flytt fältet.
    England ligger i krig med Grekland.

  912. Och ingen kan ju grekiska.
    Här kommer då Aage och Alexander.

  913. "Ska vi till Jerusalem?"
    - "Åt vilket håll ska vi?"

  914. Om ni är en mamluk från Assuan eller
    en "soldier in king Richard's army"-

  915. -då är det där rena grekiskan för er.

  916. Det var väldigt nära att det blev
    en massaker på danska heliga krigare.

  917. Lyckligtvis fanns det danskar
    och svenskar som hade kommit i tid.

  918. De sa: "Stopp, det är grabbar
    hemifrån. De är bara försenade."

  919. Sen blir det
    en riktig västgötaklimax.

  920. De försenade Aage och Alexander
    får höra var Jerusalem ligger.

  921. Det är okej att åka dit.
    Gör rundturen, köp palmblad i Jeriko-

  922. -bada i Jordanfloden. Det är inträde,
    men gör det när ni nu är här.

  923. Ni kan stanna i tre år till nästa
    krig, men det är väldigt dyrt nu.

  924. Vill ni åka hem,
    gör det via Grekland.

  925. Sen blir de turister, även i
    Grekland, och går guidade rundturer.

  926. De åker hem via Ryssland
    och kommer hem 1193.

  927. De hyr en landsflyktig norsk präst
    att skriva en vitbok-

  928. -om varför det gick som det gick
    med bortförklaringar.

  929. Kände ni till det här? Tänk er in
    i Aages och Alexanders värld-

  930. -i allt som gäller sjöfärden,
    det heliga krigets praktik, resandet.

  931. Vi har alltså ögonvittnesberättelser
    från 1190-talet.

  932. Ingen har hört talas om det, för
    ingen hade skäl att berätta om det.

  933. När den tyske bibliotekarien Bernhard
    Caspar Kirchmann hittar historien-

  934. -"De profectione Danorum in Hiero-
    solymam", i Hamburg på 1600-talet-

  935. -vill ingen i Danmark
    läsa eländet, förstås.

  936. Den franske greven Paul Riant
    på 1800-talet skriver en bok om det.

  937. Jag kan fortfarande hitta
    exemplar av boken på antikvariat-

  938. -för ingen ville ha den
    på 1800-talet.

  939. Första användandet av den i forskning
    kom 1995.

  940. En liten avhandling i teologi rörande
    gammaltestamentliga metaforer.

  941. Inte förrän 2005 används den
    i historisk forskning på riktigt.

  942. Såna historier är äkta och kan öppna
    dörrarna för vad jag vill ha sagt.

  943. I det här fallet om fundamentalism,
    krig, äventyrslystnad-

  944. -geografi och syn på omvärlden.
    Såna där historier kan vara öppnaren-

  945. -för mitt sätt att berätta
    som staten förr gjorde-

  946. -men med mina narrativa
    utgångspunkter.

  947. Det jag har ägnat allra mest tid åt
    att forska om - fyra tjocka böcker-

  948. -är nåt helt annat,
    nämligen slaveri genom tiderna.

  949. Det största och mest bortglömda
    brottet mot mänskligheten.

  950. Jag kan knocka ut de flesta publiker
    genom att dra fram ILO:s statistik-

  951. -som visar att 11-15 miljoner barn
    hålls som slavar i dag-

  952. -enligt stater
    som erkänner förslavandet.

  953. Enligt människorättsorganisationer
    är det minst 50 miljoner barnslavar.

  954. Men de här berättelserna
    blir ännu effektivare-

  955. -om jag stoppar in verkliga exempel
    och lägger in dem i ett sammanhang.

  956. Jag kan appellera
    till publikens minne.

  957. Kommer ni ihåg rubrikerna
    om El Monte i Kalifornien 1994?

  958. Jag är säker på att många här såg
    dem. El Monte utanför Los Angeles.

  959. Skälet till att det blev rubriker är
    att Los Angeles är den enskilda stad-

  960. -som har flest nyhetsbyråer
    och tv-stationer.

  961. Det fanns ett komplex,
    ett byggnadskomplex, i El Monte.

  962. Muromgärdat, taggtråd, kreneleringar.

  963. Tänk er Auschwitz
    korsat med Ivanhoes riddarborgar.

  964. Men i Kalifornien
    bor miljardärer på det sättet.

  965. Man hörde skrik därifrån,
    men det är Kalifornien.

  966. Galna miljardärer med orgier finns
    där, så det är inget att bry sig om.

  967. Sen tipsade nån till slut polisen om-

  968. -att man kanske borde titta närmare
    på komplexet. Då gjorde man det.

  969. Det var inte alls en galen miljardär-

  970. -utan det här var en fabrik för
    tillverkning av billiga textilier.

  971. Thailändska tonårsslavinnor
    hade hållits där i flera år-

  972. -och tvingades tillverka det.
    Utan lön, förstås.

  973. Majoriteten kom från nordöstra
    Thailand, dit turister aldrig åker.

  974. Landsbygdsflickor hade lurats
    att skriva på arbetskontrakt-

  975. -om att de fick resan till USA
    betalad-

  976. -mot att de i efterhand gäldade detta
    med arbete i textilfabriken.

  977. Sen fick de veta att det var lögn.
    De blev kvar i fabriken på livstid-

  978. -tjänade under slavliknande löner,
    bodde i baracker, piskades-

  979. -och levde det liv vi förknippar
    med gruvarbetare på 1500-talet-

  980. -eller plantagearbetande afrikaner
    på 1800-talet i USA.

  981. Detta var utanför Los Angeles 1994,
    och därför blev det rubriker.

  982. Det spelades in en stor film om det
    med Mel Gibson och Danny Glover:

  983. "Dödligt vapen 4". Där förminskar man
    katastrofen, tar bort thailändskorna-

  984. -tar in kineser
    och gör det kosmetiskt trevligare-

  985. -för ingen hade stått ut med
    att se den sanna historien.

  986. Men ingen av er hajade till. "Visst
    ja, jag minns ju El Monte-skandalen."

  987. Nån av er kanske är för ung. Jag hade
    glömt den, för vi vill glömma sånt.

  988. Det gör för ont att påminnas om det.
    Jag kom ihåg den när jag forskade-

  989. -grävde djupare och nystade upp det.
    Det finns många liknande berättelser.

  990. Ibland med enskilda individer
    som har suttit med-

  991. -funnits mitt i slaveländet,
    och som berättar sin historia själva.

  992. Lägger du en sån historia
    tillsammans med ILO-statistik-

  993. -blir det svårt för gymnasieeleverna-

  994. -att inte strunta i
    sina mobiltelefoner och skärmplattor-

  995. -och börja fundera på
    om man ska köpa nåt på Fairtrade.

  996. Då börjar man lyssna.

  997. En annan stor bok som jag har
    skrivit... Mitt sista exempel.

  998. Den handlar om trettioåriga kriget.
    Ni har hört talas om det i skolan.

  999. Då har ni gjort det
    i form av svenska och danska kungar.

  1000. Kungar, fälttåg, punkt.

  1001. Vad händer om ni letar
    efter kvinnliga dagboksförfattare-

  1002. -som försöker undvika våldtäkt av
    knektar genom att gömma sig på loft-

  1003. -och sen berättar om det?
    Såna finns nämligen, ganska många.

  1004. 1600-talets tyskar var skrivkunniga.
    Deras berättelser är tillgängliga-

  1005. -i regel tryckta redan på 1700-talet
    av nån lokalpatriot-

  1006. -och sen dess totalt bortglömda-

  1007. -av statsmakternas pedagogiska
    narrationsexperter i 250 år-

  1008. -för det var fel berättelser.
    Man ville ha slaget vid Lützen.

  1009. Så jag byggde upp halva min bok
    på ögonvittnen.

  1010. Både förövare och offer,
    både knekten och mjölnardottern.

  1011. Den narrativa dynamiken gjorde att
    jag vann historiska erfarenhetspoäng-

  1012. -som aldrig hade dykt upp hos folk-

  1013. -som inte ens velat höra ett ord om
    det här trista kriget en gång till.

  1014. Och det leder mig över
    till min avslutande slutsats.

  1015. De här narrativa bildningsteknikerna
    som vi har använt-

  1016. -bevisligen sen 2000-talet f.Kr. och
    troligen sen Homo sapiens uppstod-

  1017. -har man de senaste 200 åren i stor
    utsträckning försökt göra till sina.

  1018. Från statsmakternas håll
    monopolisera, lägga in i läroböcker-

  1019. -UR-program,
    tidningar och tidskrifter.

  1020. Men vi själva har makten över dem.

  1021. Vi kan själva, precis som de som
    hittade på Judas Iskariot-historier-

  1022. -berätta vår egen historia. Och mest
    effektivt är att utgå från sanningen-

  1023. -som nästan, nästan alltid
    överträffar dikten. Tack.

  1024. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Berättande för kunskap och bildning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, ger en historisk överblick över berättande som kunskapsbärare och bildningsskapande metod. Hur har man i historien använt sig av berättelser för att skaffa sig makt, bli ihågkommen eller för att forma en nation? Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Samhällskunskap, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Berättande, Berättarteknik, Historia, Makt (samhällsvetenskap), Nationalism, Retorik, Samhällskunskap, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lära med berättande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Berättande för kunskap och bildning

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, ger en historisk överblick över berättande som kunskapsbärare och bildningsskapande metod. Hur har man i historien använt sig av berättelser för att skaffa sig makt, bli ihågkommen eller för att forma en nation? Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Varför muntligt berättande i förskola och skola?

Ola Henricsson, forskare och grundskollärare, föreläser om effekterna av muntligt berättande. Om hur lärare erfar att berättande tränar lyssnandet, väcker lust att använda språket, skapar gemenskap, väcker nyfikenhet och intresse för ämnet samt väcker frågor som öppnar för samtal. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Berättande som kunskapsförmedlare

Hur kan man använda berättande och berättelser som metod och verktyg för att kommunicera kulturhistoria? AnnCristin Winroth och Katarzyna Wolanik Boström, båda etnologer vid Umeå universitet, forskar om berättande. Museipedagog Ingela Wall och berättarantikvarie Marianne Folkedotter arbetar vid Västerbottens museum. Här berättas både om museets verksamhet och forskningen kring metoden. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Muntligt berättande som konstart och metod

Storytelling är mycket mer än att berätta historier, säger Guy Tilkin, koordinator och konstnärlig ledare för Europas största berättarfestival i Alden Biesen, Belgien. Här talar han om berättelsens kraft att skapa ett narrativt tänkande och om berättelsen som meningsskapande verktyg, minnesverktyg och konstform. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Allt du behöver veta om källkritik

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, föreläser om källkritik och redogör för fem viktiga kriterier att ta hänsyn till när man bedömer en källas trovärdighet. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lära med berättande

Kampen om sanningen

Med internet och den digitala tekniken har kampen om vem som äger "sanningen", vilket narrativ som får styra, blivit tydlig. Vi har idag en uppsjö av narrativ, säger Dick Harrison, professor i historia. Han menar att ur ett historiskt perspektiv är detta väldigt intressant - ingen har längre monopol på att berätta. Inspelat den 14 februari 2019 på Campus Skellefteå. Arrangörer: Nordiskt berättarcentrum, Västerbottens museum och Umeå universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.