Titta

Fatta EU - teckenspråkstolkat

Fatta EU - teckenspråkstolkat

Om Fatta EU - teckenspråkstolkat

Hur funkar EU egentligen? Vem gör vad och hur påverkas vi i Sverige av beslut som tas i Bryssel? Programledaren Leila Trulsen får i uppdrag att lära sig mer genom att testa olika yrken som är kopplade till EU. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur allt hänger ihop.

Till första programmet

Fatta EU - teckenspråkstolkat : HandelDela
  1. Det är alltså här
    jag ska jobba i dag.

  2. Här tillverkas nåt som har startat
    krig men också behållit fred.

  3. Handel och jakten
    på råvaror och produkter-

  4. -har startat konflikter
    och till och med krig mellan länder.

  5. Men det har också behållit fred.
    EU är ett exempel på det.

  6. Medlemsländerna har kommit närmare
    på grund av samarbete-

  7. -kring import och export av varor.

  8. Det var handeln med stålet
    som startade allt.

  9. Hej. Leila.
    Jag är er nya stålarbetare för dagen.

  10. Välkommen. Jag är din handledare.
    Vi ska in på ett säkerhetsområde.

  11. Du behöver skyddskläder.
    Följ med, så ska vi ordna det.

  12. Efter två världskrig hade
    stora delar av Europa trasats sönder.

  13. För att undvika att det skulle hända
    igen och för att säkra freden-

  14. -slöt sex länder ett avtal
    om att samarbeta kring vissa frågor.

  15. Det var början till det som i dag
    heter Europeiska Unionen, EU-

  16. -som nu består av 28 länder.
    Sverige gick med 1995.

  17. Grundbulten i EU-samarbetet är-

  18. -att varor, tjänster, personer
    och kapital-

  19. -ska kunna röra sig fritt
    mellan medlemsländerna.

  20. Vi samarbetar även inom flera
    olika områden som miljö, asylpolitik-

  21. -och att bekämpa brottslighet.

  22. Vi säger ofta att vi är en del av EU
    men borde kanske säga att vi är EU.

  23. Det betyder att vi måste fatta EU.

  24. Det är inte helt lätt att förstå
    det här stora maskineriet.

  25. Därför ska Leila och jag,
    statsvetaren Jenny, hjälpa er.

  26. I det här programmet
    ska vi ta oss an handeln-

  27. -som i alla tider varit orsaken
    till både krig och fred.

  28. Handeln är EU:s ryggrad.

  29. -Vad ska vi göra i dag?
    -I dag ska vi följa produktionen.

  30. Vi ska säkerställa att kvaliteten och
    egenskaperna på stålet är de rätta.

  31. -Okej. Då behöver du extra hjälp.
    -Jajamän. Kanonbra.

  32. Du ska få glasögon och handskar,
    och sen kan vi åka in.

  33. Järnmalmen har sen medeltiden varit
    en viktig handelsvara för Sverige.

  34. Under första och andra världskrigen
    exporterades svensk järnmalm-

  35. -till krigande länder,
    där den förädlades till stål-

  36. -för att bland annat tillverka vapen.
    När fred slöts var det stålet-

  37. -och även kol, som EU skapade
    en gemensam handel kring.

  38. Ett sätt att behålla freden.

  39. Kanske är det svårt att förstå
    hur handel med varor skapar fred-

  40. -men om man börjar samarbeta
    och handla varor från varandra-

  41. -skapar det ett beroende,
    vilket också leder till en gemenskap.

  42. Sen 1950-talet
    har det här samarbetet utvecklats.

  43. I dag har EU nåt som kallas
    de fyra friheterna.

  44. De fyra friheterna
    bygger på fri rörlighet:

  45. Att varor, tjänster, personer
    och kapital ska kunna röra sig fritt.

  46. För varor har EU tagit bort
    tullarna mellan medlemsländerna-

  47. -så att det inte läggs på skatter när
    vi importerar eller exporterar varor-

  48. -mellan EU-länder. Varor ska röra sig
    fritt mellan länder, utan hinder.

  49. Det finns samma tanke med tjänster.

  50. Om du har ett företag
    som säljer städtjänster-

  51. -så ska du kunna erbjuda dina
    tjänster till alla EU-länder.

  52. Det vi kanske märker allra mest
    är den fria rörligheten för personer-

  53. -att vi ska kunna resa, arbeta,
    studera, starta verksamhet-

  54. -och leva som pensionärer
    i vilket EU-land vi vill.

  55. Sist, men inte minst,
    har vi rörligt kapital-

  56. -att vi som medborgare och
    medlemsländer ska kunna investera-

  57. -i vilket EU-land vi vill,
    till exempel köpa hus eller spara-

  58. -eller köpa fonder
    i ett annat lands bank.

  59. -Nu åker vi genom vakten.
    -Är det mycket säkerhet?

  60. Det är jättemycket säkerhet. Vakterna
    kontrollerar alla som åker in och ut.

  61. De vet att jag är stålarbetare i dag.

  62. De har koll. Du finns i systemet.

  63. -Nu ser vi det som kallas masugnen.
    -Okej...

  64. Det är där vi blandar kol och järn
    och smälter det till flytande form.

  65. Nu närmar vi oss vårt första stopp.
    Så där. Då var vi framme.

  66. -Då kommer vi ut i produktionen.
    -Okej.

  67. Det luktar som bränt nyårsfyrverkeri.

  68. -Det är svavel som luktar.
    -Jaha.

  69. -Nu är vi i stålverket.
    -Det här är ju galet...

  70. Ja, allt är lite större
    än vad man kanske är van vid.

  71. Hallå, hallå! Jag skulle vilja
    ha ett prov på det här.

  72. Har ni möjlighet att ta ett
    som vi kan analysera?

  73. -Absolut.
    -Tack så mycket.

  74. Varför måste ni ta prov på det här?

  75. För att säkerställa
    de kemiska egenskaperna-

  76. -och i slutänden de mekaniska
    egenskaperna som stålet ska få.

  77. -Så här ser det ut när man gör det.
    -Det här är ju början.

  78. Sen när det är stål,
    vilka säljer ni det till?

  79. Vi säljer över hela världen,
    men framför allt inom EU.

  80. Alla länder är beroende av import av
    varor som man inte har i sitt land.

  81. Även export är viktig, eftersom
    industrin som tillverkar varor-

  82. -skapar arbetstillfällen-

  83. -och då får vi in pengar till staten
    i form av skatter.

  84. Vi behöver både import och export
    för att ett land ska må bra.

  85. Det här utbytet mellan länder
    äger rum hela tiden.

  86. Inom EU sker hela 70 procent
    av all handel mellan medlemsländerna.

  87. Hallå... Vem hjälper oss
    med provtagningen?

  88. -Ja, det har kommit precis.
    -Är det här man har koll på sånt?

  89. Det ser superbra ut. Allt är hemma.

  90. Har Sverige
    det renaste stålet i världen?

  91. -Ja, bland de renaste, det stämmer.
    -Det borde vara jättehett.

  92. Varför säljer ni nästan bara till EU?

  93. Vi säljer till hela världen.

  94. I och med att EU
    inte har tullar eller handelshinder-

  95. -är det enklast för oss
    att sälja där.

  96. Det ligger också geografiskt nära-

  97. -men framför allt
    att inga hinder stoppar oss.

  98. Innan vi gick med i EU hade vi
    tullar, alltså skatter-

  99. -på de varor som vi handlade
    från andra europeiska länder.

  100. Det var ett sätt att få in pengar-

  101. -men vi ville också skydda
    vår industri och våra företag.

  102. Om varor från andra länder är dyrare
    skulle vi på så vis välja varor-

  103. -som producerades i Sverige.
    Vi ville undvika konkurrens.

  104. När vi gick med i EU ändrades det.

  105. Tullarna togs bort och vi har nu
    en gemensam marknad.

  106. Om vi bara ser till handeln skulle vi
    kunna se oss som ett stort land-

  107. -som kallas för en handelsunion.

  108. EU har i stället gemensamma tullar
    och avgifter mot länder utanför-

  109. -som ska skydda oss.
    Andra länder gör samma sak mot EU.

  110. Det är ett tjockt ämne
    till att börja med.

  111. -Efter varje gång blir det plattare.
    -Den är varm också.

  112. Nu har plåten plattats till,
    kan man säga.

  113. Nu märks den. Vi har ett internt ID
    på den i fabriken-

  114. -så att vi kan identifiera den.

  115. Nu ska vi gå vidare
    och se när plåten klipps.

  116. För att kunna hantera den
    klipps den i mindre bitar.

  117. Vi ska även ta ut en kupong
    för att ta med till labbet och prova.

  118. Vi fortsätter säkerställa kvaliteten.

  119. När ni sen ska sälja stålet,
    påverkas ni av olika handelshinder?

  120. Kina har ståltullar,
    USA vill införa det...

  121. Det är klart att det påverkar.

  122. Vi verkar helst
    på en fri, oreglerad marknad.

  123. När länder försöker skydda sin egen
    marknad med hinder och tullar-

  124. -kan det skapa konflikter.

  125. Ett exempel
    är att USA:s president Donald Trump-

  126. -vill sätta upp handelshinder mot
    Kina för stål och viss elektronik.

  127. Vi skickar ett meddelande
    till våra utländska konkurrenter:

  128. Tiderna när ni kunde plundra
    USA:s jobb och rikedomar är över.

  129. På så sätt blir dessa varor dyrare.

  130. Han vill att amerikanerna ska välja
    produkter från USA-

  131. -i stället för Kina.

  132. Kina vill besvara det med höga tullar
    på jordbruksprodukter från USA.

  133. Det brukar kallas handelskrig.

  134. Motsatsen till det här
    kallas handelsavtal-

  135. -att länder förhandlar och kommer
    överens gällande vissa varor-

  136. -som man är beroende av.
    EU har många avtal med andra länder.

  137. Dem måste Sverige rätta sig efter.

  138. Nu ska du få hjälpa mig med en sak.
    Vi ska göra ett slagprov.

  139. -Okej.
    -Du tar den här tången.

  140. -Plocka upp en av bitarna på botten.
    -Okej.

  141. Den här maskinen mäter
    segheten i materialet.

  142. Den produkt vi utvecklar
    måste ha rätt värden.

  143. -Så?
    -Perfekt. Tryck på svarta knappen.

  144. Då kan vi se värdena från vårt slag.

  145. Som vi ser har vi gröna värden.
    Det är toppen.

  146. Nu är vi redo
    att ta det här till kunden.

  147. -Nu kan det här säljas?
    -Det uppfyller kvalitetskraven.

  148. Nåt som är viktigt att ta upp
    är att handel och miljö hänger ihop.

  149. Ju högre välstånd och ekonomisk
    aktivitet, desto större utsläpp.

  150. Samtidigt som vi i EU
    samarbetar kring handel-

  151. -vilket ökar tillverkningen av varor-

  152. -så finns det mål
    att utsläppen ska minska.

  153. -Då påverkas ni ganska mycket av EU?
    -Det stämmer.

  154. Framför allt EU:s miljökrav
    påverkar oss en hel del.

  155. Vi ska faktiskt åka tillbaka till
    början på vår produktion, masugnen-

  156. -och kika lite. Den är den största
    koldioxidboven, om man säger så.

  157. Produktionen av det vi handlar med
    bidrar till miljöproblem-

  158. -som miljöföroreningar
    och utsläpp av växthusgaser.

  159. Miljön är en viktig del
    i EU:s samarbete.

  160. Man vill minska växthusutsläppen
    med 20 procent till år 2020-

  161. -och 40 procent till år 2030,
    jämfört med 1990 års nivåer.

  162. Det här är masugnen. Det är här
    största delen av våra utsläpp sker.

  163. Svensk stålindustri
    står för en stor del av utsläppen-

  164. -och masugnen
    är faktiskt en stor del av det.

  165. Men inom ett par år ska vi byta
    den kolbaserade ståltillverkningen-

  166. -till en där man använder
    elektricitet för att smälta järnet.

  167. Om vi inte var med i EU-

  168. -hade det gått
    lika snabbt att förändra industrin?

  169. Svårt att säga, men det har varit
    en viktig drivande faktor-

  170. -att vi vill ta ner våra utsläpp
    så mycket som möjligt.

  171. Där måste alla hjälpa till, speciellt
    när vi är en så stor del av det.

  172. Jag är nog klar för i dag.
    Jag har bara tryckt på en knapp-

  173. -men nu vet jag hur ditt jobb ser ut.

  174. -Då kan du hoppa in när jag är sjuk.
    -Absolut. Det skakar vi hand på.

  175. Jag har en sak till att visa.
    Häng med.

  176. EU är en
    av världens största ekonomier.

  177. För att förenkla handeln
    mellan medlemsländer-

  178. -har EU ett ekonomiskt samarbete
    med en gemensam valuta, euron-

  179. -och en centralbank, men där
    är inte Sverige med. Vi röstade nej.

  180. -Det här är sista steget, alltså?
    -Jajamän.

  181. Här lastas produkter på båt
    för att tas ut till våra kunder.

  182. -Ut till Europa.
    -Jajamän.

  183. Textning: Peeter Sällström Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Handel

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Handel och jakt på råvaror kan starta konflikter och krig, men också göra att freden bevaras. EU är ett exempel på det. Sedan EU grundades har antalet medlemsländer ökat och handelshinder tagits bort. Men när tillverkningen av varor ökar leder det till större miljöutsläpp. Så samtidigt som vi i EU samarbetar kring handel, vilket ökar utsläppen, finns det mål att utsläppen ska minska. Leila besöker ett stålverk och får veta hur det påverkas av handelsunionen och miljömålen. Jenny hjälper oss att förstå vad det innebär att vara med i en handelsunion, samt hur tullar och handelsavtal fungerar.

Ämnen:
Miljö, Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete > EU
Ämnesord:
EU-länderna, Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Europeiska unionen, Europeiskt ekonomiskt samarbete, Europeiskt samarbete, Export, Finansväsen, Fri rörlighet för varor, Handel, Import, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Miljöfrågor, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Stålindustri
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta EU - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - teckenspråkstolkat

Beslutsprocessen

Avsnitt 1 av 3

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - teckenspråkstolkat

Handel

Avsnitt 2 av 3

Handel och jakt på råvaror kan starta konflikter och krig, men också göra att freden bevaras. EU är ett exempel på det. Sedan EU grundades har antalet medlemsländer ökat och handelshinder tagits bort. Men när tillverkningen av varor ökar leder det till större miljöutsläpp. Så samtidigt som vi i EU samarbetar kring handel, vilket ökar utsläppen, finns det mål att utsläppen ska minska. Leila besöker ett stålverk och får veta hur det påverkas av handelsunionen och miljömålen. Jenny hjälper oss att förstå vad det innebär att vara med i en handelsunion, samt hur tullar och handelsavtal fungerar.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta EU - teckenspråkstolkat

Samarbete

Avsnitt 3 av 3

EU samarbetar inom många områden och oftast fungerar det bra. Men 2015, när så många från krigets Syrien ville söka skydd i Europa, sattes samarbetet på prov. Trots att EU:s regler säger att medlemsländerna ska dela på ansvaret, slutade allt fler ta emot asylsökande. Sveriges krav att alla länder måste ta sitt ansvar vann inget gehör. Då stängde också Sverige gränserna, införde passkontroller och ändrade reglerna för migrationspolitiken. Vi får följa med Leila till Malmös gränspolis, och Jenny fördjupar sig i EU:s samarbeten och vad som händer när EU-länder bryter mot överenskommelser.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Energy bits

Biobil

Martin, Håkan och Jonathan bygger om gamla, bensindrivna bilar. Tillsammans har de en bilpool för dem som vill köra mer miljövänligt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna I skuggan av klimatet

Kalifornien

Torkan i Kalifornien har fått allt större konsekvenser på senare år, med bland annat allvarliga skogsbränder som följd. I de värst drabbade områdena kan människor leva utan vatten i kranarna under flera månader och jordbruket drabbas hårt. På andra håll förbjuds rika Los Angelesbor att vattna sina gräsmattor så ofta som de vill. Andra invånare provoceras när förbuden ignoreras. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.