Titta

Hvarför skola kvinnorna vänta?

Hvarför skola kvinnorna vänta?Dela
  1. Första dagen på nya jobbet är slut,
    och två kvinnor går ut. Året är 1922.

  2. Dörren leder in till riksdagshuset-

  3. -och kvinnorna tillhör de första
    som har valts in efter valet 1921-

  4. -då kvinnor för första gången tillåts
    rösta. Efter 35 år är målet nått.

  5. Kvinnor har samma värde, medborgar-
    rätt och rätt att rösta som män-

  6. -och samma rätt
    att ta plats i riksdagen.

  7. En stor och förmodligen nervös dag
    för Agda Östlund och Nelly Thüring.

  8. Men dagen hade föregåtts av långt
    och idogt arbete av många kvinnor.

  9. Vänta. Var det nåt som kvinnorna
    gjorde, så var det att vänta.

  10. Vänta på bundsförvanter i riksdagen.

  11. Vänta på att motståndare i första
    kammaren skulle överge sitt motstånd.

  12. Vänta på rätt tid.
    Vänta på männens allmänna rösträtt.

  13. Vänta på krigets slut. Vänta på att
    likgiltiga kvinnor skulle bry sig.

  14. Vänta på
    att upprop skulle ge resultat.

  15. Alltid sist i kön. Men med tålamod,
    intelligens och organisationsförmåga-

  16. -arbetade de sig framåt
    både smart och innovativt.

  17. Det här är en av alla metoder som
    rösträttsrörelsen använde: vykort.

  18. Det här skickade rösträttskvinnorna
    till olika personer-

  19. -och det var ett sätt att sprida
    budskapet och frågan.

  20. Bilden visar att Sverige inte alls är
    först i Norden, utan tvärtom sist.

  21. Kvinnorna har inte ens fått rösträtt.

  22. I dag ser vi kanske Sverige som
    ett modernt land som är tidigt ute-

  23. -med olika frågor och reformer-

  24. -men Sverige var sist med
    att få rösträtt i Norden.

  25. De andra nordiska länderna
    ligger långt före.

  26. Sverige är en mycket äldre nation.

  27. Det finns gamla maktförhållanden
    som är svårare att ändra på.

  28. Opinionen var radikalare
    i de andra nordiska länderna.

  29. Det framstår som pinsamt i samtiden-

  30. -att Sverige inte har genomfört
    rösträtten ännu.

  31. Främst första kammaren bromsar.

  32. Modernare män i andra kammaren
    lägger fram motion på motion-

  33. -utan resultat.

  34. 1903 bildas LKPR, Landsföreningen
    för kvinnans politiska rösträtt-

  35. -en partiöverskridande rörelse.

  36. Den största mobiliseringen av kvinnor
    i vår historia. Bildning är viktigt.

  37. En tidning, tal, kurser i juridik och
    rättigheter, upprop och diskussioner.

  38. I hela Sverige bildas lokalföreningar
    med ett mål: kvinnlig rösträtt.

  39. Här ser vi fyra kvinnor på LKPR:s
    huvudkontor i centrala Stockholm.

  40. De är illustratörer, dramatiker,
    skribenter, journalister-

  41. -och talare. Eftersom kvinnorna
    inte hade plats i riksdagen-

  42. -var de tvungna att arbeta utanför
    och få med sig dem i riksdagen-

  43. -genom att liera sig på olika sätt.

  44. Man fick män att driva frågan.
    Att skriva uppskattande brev...

  45. De var väldigt trevliga och vänliga.
    Man valde det som strategi i Sverige.

  46. De är väldigt medvetna när det
    handlar om propagandamaterial-

  47. -och valet av sina färger. De använde
    gult och vitt i rösträttsfanorna.

  48. Runtom i landet
    bildade man olika föreningar.

  49. Ganska ofta
    låg de där järnvägen gick.

  50. Infrastruktur var viktigt för att
    kvinnorna skulle kunna ta sig runt.

  51. Den största kraften i rörelsen...

  52. Den fick störst kraft när man skapade
    ett lokalt engagemang.

  53. När en del av de mer kända kvinnorna
    åker runt så kommer inte så många.

  54. Man har inte förankrat frågan. Det
    finns ingen resonansbotten på orten.

  55. Man måste få nån
    att driva frågan lokalt.

  56. Det är då som man är framgångsrik,
    och alla de små föreningarna bildas.

  57. I Göteborg är Nelly Thüring aktiv.

  58. Hon blir sen en av dem fem första
    riksdagskvinnorna - till höger här.

  59. Först var hon fotograf, och under
    sina fototurnéer spred hon ordet-

  60. -om kvinnans medborgerliga
    rättigheter och andra radikala idéer.

  61. Nelly var engagerad i fredsrörelsen
    och nykterhetsrörelsen.

  62. Hon var vegetarian och blev social-
    demokrat under första världskriget.

  63. Nelly var modern och en del
    av det nya framväxande samhället-

  64. -samtidigt som hon var rotad i
    bondesamhället. Hon åkte motorcykel.

  65. Hon var fotograf,
    ett nytt yrke med många kvinnor.

  66. Hon ville få fram folkbildningen,
    att folk skulle lära sig språk...

  67. Man skulle vidga sina vyer.

  68. Hon trodde att det var så
    mänskligheten skulle kunna höja sig.

  69. Nelly blev snabbt en drivande kraft i
    den socialdemokratiska kvinnoklubben-

  70. -för hon hade redan erfarenhet av att
    tala. Hon var inte rädd att ta ordet.

  71. Många var rädda för konsekvenserna,
    och ofta utmålades den nya kvinnan-

  72. -som okvinnlig, manhaftig och ett hot
    mot familjebildning och barnomsorg.

  73. Hela nationen skulle kunna utplånas.

  74. Kritiken
    tog ofta form i hånfull humor.

  75. På bilden ser vi hur man tänkte sig
    att det kunde se ut i riksdagen.

  76. Den handlar om vad som kommer
    att hända med kvinnorna i riksdagen.

  77. På bilden ser vi att männen
    sliter och jobbar som stenografer-

  78. -och de får underhålla kvinnorna.

  79. Kvinnorna förlöjligar man.

  80. De ses inte som politiska varelser,
    utan de fikar och sminkar sig.

  81. De spelar kort och har nån virkning.
    Här sitter de och speglar sig.

  82. De läser förstås de viktiga tidningar
    som rösträttsrörelsen hade.

  83. Även kvinnorna själva använde satir
    som ett effektivt vapen.

  84. Det är ett sätt att skruva upp idéer
    och att skratta åt perspektiven.

  85. En kvinna i Göteborg som hette Frigga
    Carlberg var aktiv där inom FKPR.

  86. Hon var författare och dramatiker.
    Hon skrev pjäser och mycket böcker.

  87. Hon skrev en monolog om varför
    kvinnor inte borde få rösträtt.

  88. Hon tyckte inte det,
    men hon använde satir-

  89. -för att vrida motståndarnas argument
    ur händerna på dem.

  90. "Rösträtt för kvinnor är revolt mot
    naturen. Betrakta dessa damer här."

  91. "Giv akt på deras fysiska svaghet"-

  92. -"deras andliga oförmåga
    och allmänna bristfällighet."

  93. "Icke skulle de kunna nedlägga
    en politisk valsedel."

  94. "Naturen säger nej.
    Mannens lagar bjuda nej."

  95. "Guds röst ropar nej,
    och så gör även jag."

  96. Men kanske är det dags efter
    männens allmänna rösträtt 1909? Nej.

  97. Men efter sommarens
    stora internationella kongress 1911-

  98. -då LKPR samlat hundratals rösträtts-
    kvinnor från Europa och USA? Nej.

  99. När över 350 000 namnunderskrifter
    med krav från kvinnor i hela landet-

  100. -lämnas in till regeringen 1914, då?
    Återigen nej.

  101. Hungerkravaller
    och revolutionshot 1917? Nej.

  102. Men när oron i Europa
    hotar säkerheten i landet-

  103. -ger första kammaren efter.
    Rösträtten klubbas igenom 1919.

  104. Kvinnor kan förbereda sig för sitt
    första riksdagsval två år senare.

  105. Nelly blir en av kvinnoförbundets
    agitatorer inför valet 1921-

  106. -och då reste hon över hela Sverige.

  107. Hon hade stark vilja och envishet.

  108. "Vi måste samla så många röster som
    möjligt och nå ut med vårt budskap."

  109. "Nu har kvinnorna fått sin rösträtt.
    Nu måste ni använda den."

  110. Allmän och lika rösträtt för kvinnor
    och män skulle införas i Sverige.

  111. Ta in känslan här i salen-

  112. -men flytta er 100 år bakåt i tiden
    och tänk er spänningen i luften här.

  113. Ett världskrig hade rasat,
    och tre kejsardömen gått under-

  114. -medan Stockholm hade sett
    hungerkravaller och demonstrationer.

  115. I andrakammarsalen, precis här,
    avlöste talarna varandra.

  116. När klubban föll
    var säkert många trötta-

  117. -men jag tror att de väl visste
    att de just hade skapat-

  118. -ett avgörande ögonblick och vägval
    i Sveriges historia.

  119. Riksdagen hade gjort vårt land till
    en demokrati genom fredliga reformer.

  120. 100 år efter att de första kvinnorna-

  121. -intog sina platser här. Kerstin
    Hesselgren i förstakammarsalen.

  122. Här i andrakammarsalen:

  123. Elisabeth Tamm i bänk 35,
    som finns ungefär där.

  124. Nelly Thüring i nummer 124
    uppe vid utgången.

  125. Bertha Wellin i nummer 14 här.

  126. Agda Östlund i bänk 13 där borta.

  127. Dagens jämställdhetspolitiska mål
    hade Nelly säkert skrivit under på.

  128. Jämn makt, lika ekonomiska villkor,
    samma rätt till hälsa och utbildning-

  129. -jämställt ansvar
    för arbete i hemmet-

  130. -samt att mäns våld mot kvinnor
    ska upphöra.

  131. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hvarför skola kvinnorna vänta?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Mellankrigstiden, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Politiska ideologier, val och partier, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
1910-talet, Genusfrågor, Historia, Kvinnlig rösträtt, Kvinnofrågor, Kvinnor, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - somaliska

Gymnasieeleverna Barwaqo Dheman och Nasim Hamid visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Den döda pojken

Om nationalhjälten Pavel Morozov, som i 30-talets Sovjet var så trogen kommunismen att han angav sin egen far. Släkten mördade honom, men hans martyrskap har hyllats i Sovjet. Men hur pass hjältemodig var han egentligen? Varför finns det så många varianter av berättelsen? Och varför ser fotografiet av honom inte alls ut som bilderna i på frimärkena? Anna Charlotta grunnar på hur unga människors öde kidnappas i propagandans tjänst och David Silva kastas in i dagens ämne och hjälper till att gräva djupare i historien.