Titta

Syssna

Syssna

Om Syssna

Syssna, lyssna med synen, är en programserie på teckenspråk om mod, passion, kamp och framtidshopp. I fem avsnitt delar fem personer med sig av sina starka berättelser. En kärlekshistoria som sträcker sig över halva jordklotet, den ständiga kampen i att få allmänheten att förstå att teckenspråket är ett språk, flykten från en diktatur som tar en oväntad vändning och om modet som krävs för att bryta normer.

Till första programmet

Syssna : MagnusDela
  1. Jag ska bevisa
    att teckenspråk är ett språk.

  2. Hej! Jag heter Magnus.

  3. Jag är 43 år gammal.
    Jag börjar bli gammal.

  4. Jag jobbar som adjunkt, och jag bor
    här i Stockholm med min familj.

  5. Jag ska ge er verktyg så att ni
    kan gå ut och argumentera för-

  6. -att teckenspråk är ett språk.

  7. Det finns olika sätt att bevisa det
    på, och jag ska ge er verktyg-

  8. -för att argumentera
    att teckenspråk är ett språk.

  9. För att kunna bedöma
    om ett språk verkligen är ett språk-

  10. -krävs det
    att man följer vissa kriterier.

  11. Jag har valt att fokusera
    på tre av dessa kriterier.

  12. Ett kriterium är att ett språk
    ska kunna skapa nya ord eller tecken-

  13. -för ett nytt begrepp
    eller en ny tanke.

  14. Samtidigt ska språket också
    kunna kassera gamla ord eller tecken-

  15. -som inte längre används.

  16. Man skulle kunna säga att nånting
    nytt föds, och nånting annat dör.

  17. Jag är adjunkt
    på Stockholms universitet.

  18. Jag har undervisat i drygt 20 år,
    och min målgrupp är hörande.

  19. Det är kul att se det
    från när de inte kan nånting-

  20. -tills att de är färdiga
    att komma ut och tolka.

  21. I början är det papper och penna som
    gäller, och gester och kroppsspråk-

  22. -men efter ett tag lär de sig snabbt
    att teckna. Det är härligt att se.

  23. 1998-1999 undervisade jag i en klass,
    och där gick Jenny.

  24. -Kommer du ihåg det?
    -Ja.

  25. Andra året på gymnasiet var du
    min lärare i teckenspråksämnet.

  26. Han kändes så himla kunnig
    och duktig.

  27. Han kunde sin sak även om det var
    hans första jobb. Det kändes bra.

  28. Det var ett väldigt roligt år. Ämnet
    var jag inte så förtjust i innan-

  29. -men det blev roligt med honom.
    Han är en duktig lärare.

  30. Efteråt blev ju vi tillsammans också.

  31. Jag tänkte visa några exempel
    på tecken som har tillkommit-

  32. -och tecken som har kasserats.

  33. Tecken som bildas
    har en koppling till dagens samhälle.

  34. Ord som har exploderat på sistone
    är ju olika begrepp inom IT.

  35. Även på teckenspråk
    har det bildats nya tecken-

  36. -som hör ihop med de nya begreppen,
    till exempel när internet dök upp.

  37. Tidigare fanns det fyra tecken
    för "internet".

  38. Det första ser ut så där.

  39. Det andra ser ut så här.

  40. Det tredje ser ut så här,
    och det fjärde ser ut så.

  41. Kanske det var nån från Stockholm
    som träffade nån från Skåne-

  42. -och så pratade de om
    det här nya internet.

  43. Stockholmaren sa:
    "Internet har blivit så populärt."

  44. "Internet?", tänkte skåningen, medan
    han själv tecknade på ett annat sätt.

  45. Men han tyckte Stockholms tecken
    var bättre och tog efter det-

  46. -och spred det i Skåne.

  47. På så sätt har man kommit överens om
    att teckna "internet" på samma sätt.

  48. Det var ett exempel. Ett annat är
    "Twitter", som nyligen bildats.

  49. Men där var alla rörande överens
    redan från början.

  50. Twitter har ju en logotyp
    av en fågel.

  51. På så sätt föll det sig naturligt
    att "Twitter" skulle tecknas "fågel".

  52. Jag visade nu exempel
    på nya tecken som har bildats.

  53. Nu tänkte jag fokusera på tecken
    som har dött ut eller försvunnit.

  54. Varför har ord försvunnit, då?
    Ja, det följer samhällets utveckling.

  55. När man inte längre har behov av det.

  56. Bondesamhället
    hade en stark ställning-

  57. -men har nu tagits över
    av industrialiseringen.

  58. Så en del bondetecken har försvunnit,
    till exempel tecknet för "vete".

  59. Tidigare tecknade man "vete" så här,
    men i dag används det knappt.

  60. Och tittar man i lexikon
    så är det "vete" som bokstaveras.

  61. Tecknet har kasserats.

  62. Tidigare hade man tecken
    för "25 öre". "25".

  63. "50 öre" tecknar man så där.

  64. "75 öre" tecknar man på detta sätt.

  65. Men i dag
    har dessa tecken försvunnit.

  66. Det innebär att teckenspråk kan skapa
    nya tecken för nya begrepp-

  67. -men samtidigt kan även gamla tecken
    dö ut och försvinna.

  68. In med det nya, och ut med det gamla.

  69. Så teckenspråk är ett språk
    som kan både leva och dö.

  70. Jag bor här i Stockholm
    med min familj.

  71. Här har vi Noel.
    Han sitter och käkar just nu.

  72. -Hur gammal är du, Noel?
    -Nio.

  73. -Nio år gammal. Och persontecken?
    -Noel.

  74. Kommer du, Lovisa?

  75. -Här har vi henne.
    -Hej, hej!

  76. -Persontecken?
    -Lovisa.

  77. -Varför tecknar du så?
    -Som liten var jag förtjust i lampor.

  78. Därför tecknas mitt namn som "lampa",
    men jag gör det längre ner.

  79. -Hur gammal är du?
    -Elva.

  80. Det här är alltså dottern. Och så har
    vi Noel och så har vi Pa, nitton år.

  81. Han är inte hemma. Han är och tränar.

  82. För fem år sen blev vi
    ett familjehem, och vi tog emot Pa.

  83. Ja, hur kommer det sig
    att Pa bor hos oss?

  84. Jenny jobbar på Manillaskolan och
    fick en fråga från kuratorn i skolan.

  85. Vi pratade om fördelarna med
    att bli ett familjehem...

  86. -...både för oss och för barnet.
    -Det var massor med fördelar.

  87. Han är döv, så vi fick
    ännu mer teckenspråk in i familjen.

  88. Barnen fick dessutom ett syskon till.
    Jag såg bara fördelar.

  89. Och så har vi gott om plats,
    så vi bestämde oss för att testa.

  90. Vi är en teckenspråkig familj. Det
    kan vi verkligen ge till nån annan.

  91. Det är svårt att hitta familjehem,
    så vi tyckte: "Vi testar."

  92. Vid jul har han bott här i fem år,
    och det fungerar jättebra.

  93. Han kände sig som hemma direkt.

  94. Jag minns att han hade
    en Djurgårdströja på sig.

  95. -Minns du vad jag ville göra med den?
    -Du tyckte att den var jätteful.

  96. Ja. Jag sa:
    "Vilken ful tröja du har på dig."

  97. -Då skrattade alla.
    -Ja, det gjorde vi.

  98. Det andra kriteriet
    som vi ska prata om-

  99. -heter den dubbla artikulationen.

  100. Det är väl förenklat
    att språk har två lådor.

  101. I en av dem är
    kombinationsmöjligheter.

  102. Nästa är
    icke kombinerbara möjligheter.

  103. Det är bara nånting fast,
    som inte har nån betydelse.

  104. Men om man flyttar över dem till den
    andra lådan så kan man skapa nya ord.

  105. Jag börjar med ett exempel
    från svenskan.

  106. Vi kan prata om bokstäverna. A, b, c
    och så vidare ända ner till ö.

  107. Det finns 28 stycken.

  108. Och sen en av dem...

  109. Om vi väljer j, till exempel,
    så betyder den ingenting i sig.

  110. Men om jag flyttar över j
    till kombinationsmöjlighetslådan-

  111. -och så tar jag ett a
    och flyttar över, då har vi j-a.

  112. Då har det en betydelse.
    Det betyder "ja".

  113. Sen kanske jag väljer ett g,
    som inte betyder nånting.

  114. Jag flyttar över det. Då har vi
    j-a-g. Då får det betydelsen "jag".

  115. Jag kanske väljer ett a. A har ingen
    betydelse, men jag flyttar över det.

  116. Då har vi "jaga".
    Då får det en helt annan betydelse.

  117. Det var exempel på svenska.
    Nu väljer vi teckenspråk.

  118. Vi har kombinationsmöjligheterna-

  119. -och vi har enheterna
    som icke är kombinationsbara.

  120. Och i den icke kombinationsbara
    har vi handform, rörelse och läge.

  121. Ett tecken kräver nån handform.

  122. Du måste ha nån form av rörelse,
    och du måste ha ett läge.

  123. Så det finns en rad olika handformer-

  124. -en rad olika rörelser
    och en rad olika lägen.

  125. En handform betyder ingenting i sig.

  126. Som det här pekfingret.
    Det betyder ingenting.

  127. Men om jag flyttar över det till
    den andra lådan och kombinerar det-

  128. -då behöver vi ju
    en rörelse och läge.

  129. Och plötsligt har jag en betydelse.
    Det här betyder "ett" eller "en".

  130. Jag väljer kanske en cirkel
    och flyttar över.

  131. Då ska handformen röra sig
    som en cirkel. Det betyder "ensam".

  132. Nu kanske jag vill
    att handformen ska röra sig uppåt.

  133. Då får det en annan betydelse.
    Det betyder "uppvarvad".

  134. Så "ett", "ensam" och "uppvarvad".

  135. De här små förändringarna gör
    att det får en annan betydelse-

  136. -precis som i svenskans exempel
    med "j", "ja", "jag" och "jaga".

  137. Så teckenspråk har också
    den här dubbla artikulationen-

  138. -där man kan kombinera på olika sätt
    med hjälp av de båda lådorna.

  139. 1998-1999 undervisade jag ju dig,
    och nu är vi framme vid 2018.

  140. -Hur är jag som lärare i dag?
    -Du är väldigt erfaren.

  141. När jag är ute i andra sammanhang
    säger de: "Magnus är så himla bra."

  142. De säger alltid fina saker om dig.
    Och du brinner för ditt ämne.

  143. Det syns ju.
    Och sen alla böcker du har hemma.

  144. Sen jag var liten har jag alltid haft
    en dröm att bli teckenspråkslärare.

  145. Och det är från olika personer.
    Lars Wallin. Sten Ulfsparre också.

  146. De jobbade som lärare,
    och jag ville bli det också.

  147. Så jag bestämde mig
    redan när jag var väldigt ung.

  148. Så vägen har varit utstakad
    hela vägen, kan man säga.

  149. Det enda yrket jag har haft
    är teckenspråkslärare.

  150. Det tredje kriteriet
    jag tänkte berätta om heter fonotax.

  151. Det betyder "regler".
    Det innebär att det finns regler för-

  152. -hur man ska kombinera
    de här olika enheterna.

  153. Man kan inte kombinera enheterna
    som man vill.

  154. Det finns regler som man måste följa,
    till exempel på svenska.

  155. Vill jag skapa ett nytt ord
    med enheterna-

  156. -så måste en vokal finnas med. Jag
    kan inte skapa ett ord utan en vokal.

  157. På teckenspråk
    finns det liknande regler.

  158. Det finns en uppsjö olika handformer,
    olika lägen och olika rörelser.

  159. När jag vill skapa ett nytt tecken
    måste jag välja max två handformer.

  160. Jag kan inte ha tre, fyra eller fem.

  161. Ett tecken ska ha
    en eller max två handformer.

  162. Till exempel kan jag välja
    tecknet för "att sticka"-

  163. -och flytta över det. Och den. Så.

  164. Jag kan inte välja att göra så, till
    exempel, med tre olika handformer.

  165. Så max två.

  166. Likadant med läge. Vi har en uppsjö
    lägen, men jag får max välja två.

  167. Till exempel tecknet för "pappa".

  168. Pannan och hakan. Två lägen.

  169. Eller tecknet för "bra".
    Ett vid munnen och ett längre fram.

  170. Så det är max två lägen.

  171. Likadant med rörelse.
    En eller två rörelser.

  172. Man kan inte lägga till
    tre eller fyra.

  173. Så teckenspråket följer dessa regler.

  174. Och när man skapar nya tecken så
    måste de finnas inom den här sfären.

  175. Man kan inte skapa tecken som är
    utanför sfären, utanför synfältet.

  176. Det går inte.
    Det ska vara behagligt att avläsa.

  177. Man ska inte behöva flacka
    med blicken.

  178. Därför ska tecknen sitta
    inom den här sfären.

  179. Så klart finns det alltid undantag,
    till exempel tecknet för "skinka".

  180. Det är utanför sfären.

  181. Eller tecknet för "hund", som är
    nere på låret. Det är utanför sfären.

  182. Så det finns undantag.
    Likadant med handform.

  183. Det finns, som jag sa,
    max två handformer-

  184. -men tecknet för "päron"
    är ett undantag.

  185. O-handen, sprethanden och A-handen
    bildar tecknet för "päron".

  186. Men i dagens samhälle tecknar många
    "päron" med endast två handformer.

  187. Det här tecknet har alltså utvecklats
    från tre till två handformer.

  188. Jag är lite gammalmodig av mig
    och tecknar med tre handformer.

  189. Så teckenspråket följer också regler,
    precis som svenskan.

  190. Därför är det ett språk.

  191. Det finns dock skillnader mellan
    talade språk och tecknade språk.

  192. Teckenspråk lyssnar man på
    genom ögonen. Man avläser.

  193. Talspråk lyssnar man på genom öronen.

  194. Dessutom uttrycker
    vi teckenspråkiga oss genom händerna-

  195. -men i talspråken
    uttrycker man sig via rösten.

  196. Men båda är språk - oavsett om
    man talar det, skriver eller tecknar.

  197. Så teckenspråk är ett språk.
    Det har jag bevisat nu.

  198. Det finns dessutom fler kriterier.
    Jag valde bara några.

  199. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Magnus

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Magnus Ryttervik är 43 år och har arbetat 20 år som universitetsadjunkt i teckenspråk på Stockholms universitet. I Magnus familj har alla teckenspråket som sitt modersmål. Han berättar om varför teckenspråket verkligen är ett språk och hur det är uppbyggt.

Ämnen:
Teckenspråk
Ämnesord:
Döva personer, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Språkvetenskap, Svenska teckenspråket
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Syssna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Laith

Avsnitt 1 av 5

Laith Fathulla är 27 år och döv. Han är född i Irak och har under hela sitt liv brutit normer, både kulturella och traditionella. Här delar han med sig av hur det har varit och varför det är viktigt att bryta normer. Vi möter även Laiths föräldrar, mamma Salva Jalda Ilia och pappa Foad Allaweardi, vars åsikter han inte alltid delar. Vi får även höra mer om Laiths studier vid Gallaudet University i USA och hur viktigt det är för honom att ha en dövidentitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Magnus

Avsnitt 2 av 5

Magnus Ryttervik är 43 år och har arbetat 20 år som universitetsadjunkt i teckenspråk på Stockholms universitet. I Magnus familj har alla teckenspråket som sitt modersmål. Han berättar om varför teckenspråket verkligen är ett språk och hur det är uppbyggt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Malin

Avsnitt 3 av 5

Hur gör man för att relationen ska fungera när den stora kärleken bor på andra sidan jordklotet? Malin Lindén är 26 år och kommer från Örebro. Hon berättar om hur det är att leva med Ushers syndrom och om hur hennes kärlek Ross får henne att våga mer. Exempelvis stöttar han henne på deras gemensamma vandring i Tasmanien. Hennes dövblindhet sätter inte stopp för några äventyr.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Mehdi

Avsnitt 4 av 5

Mehdi Malek berättar om varför vattenpolo har fått en så stor betydelse i hans liv. Han hade svårt att som döv få jobb eller komma in på universitetet i Iran. Detta bidrog till att han började längta efter att komma till ett annat land. När Mehdi 2001 fick delta i Deaflympics i Italien fick han uppleva en helt ny kultur och bestämde sig för att förverkliga sin dröm att lämna Iran.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSyssna

Isabel

Avsnitt 5 av 5

Aktivisten Isabel Engwall föddes i Västerås. När familjen upptäckte att hon var döv flyttade de till Örebro. Isabell berättar om sin kamp för att teckenspråket ska bli jämställt med det svenska språket. Dessutom pratar hon om det hörselnormativa förtrycket. Isabell undrar också hur vi ska få bort det medicinska perspektivet på dövhet. Vi får även vara med när hon och hennes vänner firar hennes nya jobb som kommunikatör.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer teckenspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ture - teckenspråk

Ryggkliare

Möt Ture i en språkutvecklande sketch på teckenspråk. Ture skapar en ryggkliare av det som dimper ned i sopnedkastet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Vem bor i mormors hus? - teckenspråk

Ett spöke i köket?

Sara och John fikar hos sin mormor. Hon berättar att grannhuset, där hon bodde när hon var liten, har stått tomt länge. Barnen blir nyfikna och smyger iväg för att undersöka huset. Vi lär oss tecken för saker som bland annat finns i köket.