Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : NuckanDela
  1. Det tar lång tid att bli nucka.

  2. Man kan inte vara singel tre år
    och påstå att man är nucka.

  3. Hallå, mina vänner!
    Vad kul att se så många här.

  4. Men jag förstår. Malin har skrivit
    en jätteintressant essä, "Nuckan".

  5. Jag lägger tiden där,
    så att jag har koll.

  6. Okej, om vi börjar,
    för dem som inte har läst din bok-

  7. -med att berätta din definition
    av "nuckan".

  8. -Vem är hon?
    -Den nuckan som jag skriver om...

  9. ...är den moderna nuckan.

  10. Nucka är ju ett gammalt skam-ord
    sen lång tid för att skambelägga-

  11. -gamla, avvisade, barnlösa kvinnor.

  12. Men den nuckan som jag skriver om
    är den moderna nuckan.

  13. Det var viktigt att ta tillbaka
    det här som en modern erfarenhet.

  14. Och då har jag ringat in ganska noga
    i boken vad en modern nucka är.

  15. Och jag skriver att det är en person-

  16. -har levt i ofrivillig partnerlöshet
    så länge-

  17. -att hon eller han, hen,
    har tappat eller aldrig haft-

  18. -referenser till ett tvåsamt liv.
    Det är en nucka.

  19. Du skriver också
    var ordet kommer från.

  20. "Nokkakona".
    Jag vet inte om man säger det så.

  21. -Typ "krokig gumma".
    -Typ "krokig gammal kvinna".

  22. Som bodde i utkanten av byn.

  23. Men det känns som att din nucka
    inte vill vara i utkanten av byn.

  24. Nej, jag tänker
    att det här är ett försök-

  25. -att placera nuckan mitt i byn.

  26. Du är också kritisk mot en bok
    som kom häromåret, "Spinster".

  27. Som betyder "nucka" på engelska,
    av Kate Bolick.

  28. Hon skriver om...
    Din kritik av henne var intressant.

  29. Hon skriver om nuckan
    nästan som ett slags...

  30. ...frigörelseprojekt
    eller livsstilsprojekt.

  31. Hon skriver ju historien
    om den lyckliga singeln, helt enkelt.

  32. Alltså om ensamliv
    som självförverkligande.

  33. Och det är en...

  34. För mig är ingången
    i att jag skrev boken-

  35. -att jag är trött på den historien.

  36. För det är en historia som nästan
    är den enda legitima om ensamliv.

  37. T.ex. Bridget Jones eller Carrie
    Bradshaw i "Sex and the City".

  38. Så lite sorgligare men roligare,
    eller väldigt lyckade singlar.

  39. -Det är inte det som intresserar.
    -Nej.

  40. Att "Nuckan"
    över huvud taget blir till-

  41. -är nåt slags frustration över
    att man bli avkrävd en sån historia.

  42. Jag har ju själv levt länge ensam.

  43. Och att man på nåt sätt förväntas
    presentera ensamlivet-

  44. -som ett resultat av fria val.

  45. Gärna ett högre syfte,
    kanske att det är för konstens skull-

  46. -för att man är särskilt fri
    eller behöver extra mycket utrymme

  47. Det är den vanliga historien.
    Den provocerar inte i dag.

  48. Nej, den är väl inspirerande?

  49. Jag läste en annan essäsamling,
    "Hard to love" av Briallen Hopper.

  50. Hon var också kritisk mot "Spinster".

  51. Hon hade också en annan kritik-

  52. -att all litteratur som riktar sig
    mot ensamstående kvinnor-

  53. -hade ordet "independent" i titeln.

  54. Det var viktigt att kvinnor
    som är själva är självständiga.

  55. Vad är det för sjuka?

  56. Jag tänker
    att det är en civilisationssjuka.

  57. Att vi, kanske i synnerhet när
    det gäller kvinnors liv-

  58. -att det är så...

  59. Alltså, vi lever ju i ett patriarkat.
    Att tänka sig då-

  60. -att man som kvinna skulle falla
    utanför den patriarkala blicken-

  61. -är så ångestskapande att man
    knappt vill gå med på att det finns.

  62. Det är svårt att tänka sig
    en osjälvständig ensam kvinna.

  63. -Osjälvständig i relation till vem?
    -Ja...

  64. Jag tänker att min nucka
    är också "independent".

  65. Men inte som ett honnörsord.
    Det är inte så intressant-

  66. -att närma sig livet som summan
    av fria val och triumfer.

  67. Nej. Du tar upp många exempel på det.

  68. Vad hette det på 90-talet?
    Man självbodde?

  69. -Just det. "Självbo".
    -Då var man självbo.

  70. Varför är ensamhet en så svår plats
    att stanna i, i talet eller samtalet?

  71. Varför måste man säga "självbo"
    och inte "jag bor ensam"?

  72. Ja, det finns ju många nivåer.

  73. Jag tänker att ensamhet är...

  74. ...nästan lika skambelagt
    som nuckskap.

  75. Vi är väl rädda för att vara ensamma.

  76. Detta är nån existentiell skräck.

  77. Man vill inte kännas vid
    att vi föds och dör ensamma.

  78. Så det finns
    en sån existentiell skräck.

  79. Och när det gäller kvinnors ensamliv
    har det mycket att göra med-

  80. -att vara en bortvald kvinna-

  81. -är så fasansfullt skambelagt.

  82. Hela kulturen är uppbyggd kring
    att man inte ska vara det.

  83. Precis. Jag har tänkt
    på det här som du skriver i boken-

  84. -om att du vill "reclaima" nuckan.
    Det är ju inte bara ett ord.

  85. -Vad kallar du det? En benägenhet?
    -En belägenhet.

  86. Jag tänker att nuckan
    också är en tvetydig figur.

  87. Jag tror att jag tänker på henne
    som tvetydig-

  88. -det är nåt med "reclaimandet"
    eller återtagandet.

  89. För när man läser din essäbok
    är nuckan också...

  90. Det jag tänker är kraften i nuckan
    är att hon säger:

  91. "Det blev inte precis som ville."
    Så det är också att återta sitt sår.

  92. Eller "reclaimandet".
    Vad innebär det?

  93. Att återta nåt
    som man egentligen inte ville ha.

  94. Ja, det finns en dubbelhet i nuckan
    som är svår att förklara.

  95. För precis som du säger,
    att återtagandet av sår-

  96. -är också att återta sin egen kraft.

  97. Och jag tänker att det är fullt
    möjligt att leva med en förlust-

  98. -eller med ett sår-

  99. -och på nåt sätt transformera det här
    till nåt användbart.

  100. Det är väl det som är "reclaimandet".
    För det finns...

  101. En del av boken
    ger plats åt erfarenheten-

  102. -men jag vill inte nöja mig med det.
    Jag vill ta tillbaka-

  103. -nuckans position
    som en kritisk och...

  104. ...liksom maktposition.

  105. Vad är skillnaden på att berätta om
    en erfarenhet och att äga den?

  106. Jag tänker att för en själv så tror
    jag att berätta om en erfarenhet-

  107. -är naturligtvis
    också viktigt förstås.

  108. Jag skriver ju om nuckan som en
    karaktär i garderoben. Det är nåt...

  109. Att leva utanför tvåsamhetsnormen
    är att leva utanför-

  110. -det sociala konsensus som finns.

  111. Så det är viktigt att ta tillbaka
    erfarenheten och ge rum för den.

  112. Men att äga erfarenheten är
    att man också använder sig av den-

  113. -och använder såret på nåt sätt.

  114. Som en kritisk position.
    Det vill jag gärna tro.

  115. Jag tänkte att vi ska prata
    om Miss Marple sen som ett exempel.

  116. Din essä börjar ju
    med ett ganska förfärligt minne.

  117. När du är utbytesstudent-

  118. -och för första gången
    spås en framtid som nucka-

  119. -mellan Arizona och Kalifornien.

  120. Och du är utbytesstudent och
    ingen har sett en sån som du är där-

  121. -i din frisyr och dina jeans.

  122. Det känns som att du är en främmande
    fågel i ett väldigt amerikanskt hem.

  123. Du besöker en amerikansk kvinna
    som berättar hur man dejtar i USA.

  124. Ditt tonåriga jag vässar öronen:
    "Nu händer nåt spännande."

  125. Men då säger hon till dig:

  126. "But don't you worry honey.
    Nobody will ever want to date you."

  127. Och det är ju fruktansvärt elakt.

  128. Och den elakheten
    har ju stannat med dig hela livet-

  129. -då den inleder essäsamlingen.

  130. Men om du tänker
    bortom att hon är en subba-

  131. -vad tror du
    att den elakheten döljer?

  132. Jag tänker att den är...

  133. Jag har tänkt en del på det.
    Vad besatte henne i det ögonblicket?

  134. -Hon kan ju...
    -En demon.

  135. Hon var väl kanske galen på nåt sätt.
    Men utöver det-

  136. -så tänker jag
    att i början på 80-talet-

  137. -såg inte en svensk 16-åring
    ut som en amerikansk.

  138. -Vad hade du för frisyr?
    -Jag hade nåt...

  139. Det var nåt slags slänglugg.

  140. Det var nästan den enda frisyren
    som man klippte i min hemtrakt.

  141. -Alla hade den.
    -Jag förstår.

  142. Men den gick inte så bra i USA.
    Där hade de inte sett den.

  143. Så jag tror att hon tyckte...
    Det här var inte i New York.

  144. Det var en håla, kan man säga.
    En medelklasshåla i Kalifornien.

  145. Och där fanns... Idealen där
    var som svenskt 50-tal kan man säga.

  146. Väldigt mycket... Nån femininitet
    som jag nästan inte hade sett.

  147. Jag är ju född på 60-talet. Vi...

  148. Jag var inte uppväxt med det
    över huvud taget.

  149. Hon tyckte nog
    att jag inte på nåt sätt-

  150. -levde upp till den femininiteten
    som var väldigt viktig där.

  151. Så det var som en normerande kraft
    som skulle trycka dit dig.

  152. Och jag tror verkligen att det var
    fruktansvärt apart för henne.

  153. -Det fanns inte.
    -Och upprörande.

  154. Men det väckte ju nån aggressivitet
    som man kan fundera på.

  155. Att den enorma ilska som det väcker
    är rätt slående.

  156. Det kan verkligen uppstå en sån ilska
    kring misslyckad femininitet-

  157. -eller femininitet på fel ställe.
    Om nån uppfattas så som inte borde.

  158. Det temat återkommer i boken.
    Den "misslyckade" femininiteten.

  159. Det finns en annan scen,
    en jättestark scen-

  160. -när du är på väg
    och ska träffa nån man.

  161. -Och den är hemsk, den scenen.
    -Du är iklädd klänning och tygskor.

  162. På väg till baren
    drabbas du av en sån ångest.

  163. "Vad fan? Har jag spökat ut mig?"

  164. Och på vägen
    köper du en helt ny outfit-

  165. -och slänger skorna
    och låser in klänningen.

  166. Och i en annan scen packar du kläder
    för "älskarinnerollen".

  167. Men du får inte tillfälle
    att använda dem på lantstället.

  168. Utan då är du där som väninna.
    Eller som geisha, som du kallar det.

  169. Och älskarinnerollen
    är verkligen en roll i "Nuckan".

  170. Den åtråvärda femininiteten
    är på en annan plats, utom dig.

  171. Och när du ska försöka ikläda dig den
    är det: "Vad är det här för monster?"

  172. Kan du säga nåt mer om det?

  173. Ja. Ett kapitel i "Nuckan"
    heter "Den tredje kvinnan".

  174. Nuckan är tredje kvinnan.
    Första är frun, andra älskarinnan-

  175. -och den tredje kvinnan
    som är kanske assistenten.

  176. Jag tror att det behövs
    en sån tredelning.

  177. Och jag pratar ju
    om nån geishagestalt-

  178. -som är nåt slags osynlig gestalt
    som är...

  179. ...behagande,
    fast inte i älskarinnemeningen-

  180. -utan mer väldigt...

  181. En smidig figur som är bra på
    att plocka upp männens behov-

  182. -och gör tillvaron
    väldigt trevlig för dem.

  183. Och den rollen står ju utanför-

  184. -den där femininiteten. Det är ju det
    som är grejen med nuckan.

  185. Man tänker sig... Nuckan
    är ju besläktad med häxarketypen-

  186. -men en häxa har ju vänt patriarkatet
    ryggen. Hon bor utanför byn.

  187. Men nuckan verkar ju hela tiden
    inom ramarna för ett system-

  188. -där hon har förklarats värdelös.
    Så nuckan brottas hela tiden-

  189. -med de här feminina idealen.

  190. Hon placeras eller placerar sig
    som den tredje kvinnan.

  191. Du skriver att när du som tonåring
    ser dig i spegeln-

  192. -så möter du en blick som inte var
    alls tjejig, knappt mänsklig.

  193. Att det är nåt främmandeskap
    inför att träda in i femininiteten.

  194. Det tycker jag är väldigt fint.

  195. Det är också...
    Om man pratar om nuckans tvetydighet-

  196. -att det du också säger om att häxan
    har vänt patriarkatet ryggen-

  197. -att nuckan ändå står där och knackar
    och bara: "Hallå!"

  198. Är nuckan en politisk varelse?
    Det känns som att boken säger båda.

  199. Ja, hon är det.

  200. Men den där dubbelheten är viktig
    om man ska förstå nuckan.

  201. För att jag tänker att hon är...

  202. Hon är en person...

  203. Nuckskap erövrar man under lång tid.

  204. Jag tänker snarare att knackandet
    är att bli nucka.

  205. Det är tveksamt om man är nucka
    när man knackar.

  206. Man har knackat.
    Man har minnet av att ha knackat.

  207. Jag tror att det är så det är.
    Det tar lång tid att bli nucka.

  208. Man kan inte vara singel tre år
    och påstå att man är nucka.

  209. -Då är man inte värd nuckskapet.
    -Nej, det är B.

  210. Man måste på nåt sätt...

  211. Nej, men så här...

  212. Vad det handlar om är att äga
    och erövra den erfarenheten

  213. Och då är man nucka.

  214. Du skriver... De här två sakerna
    som ringar in den dubbelheten.

  215. Du skriver att: "Oftare är hon den
    som betalar höga pris"-

  216. -"för att leva inom ramarna för ett
    system som förklarat henne värdelös."

  217. Sen också: "Men nuckgestalten
    måste bli en rättshaverist"-

  218. -"i samhällets högsta informella
    domstol som en manlig blick är."

  219. Och där är det som att nuckan
    börjar säga "fuck you". Eller?

  220. Det är ju en process, erövrandet
    av nuckskapet, tänker jag mig.

  221. Då kan man tänka att när man
    har levt ensam i 30 år som jag-

  222. -så närmar man sig nästan
    frivillighet.

  223. Många säger: "Är det inte
    frivilligt nu?" Det låter attraktivt.

  224. Men man måste kunna hålla båda
    bollarna i luften samtidigt.

  225. Att man å ena sidan
    har en erfarenhet av...

  226. ...av väldigt mycket avvisanden,
    men att man också...

  227. ...på sikt, så att säga,
    göra avvisandet till sitt element.

  228. Och man kan transformera det
    till nåt annat.

  229. Men det finns ju...

  230. Men mycket av de personliga
    erfarenheterna är ganska gamla.

  231. Rätt mycket från 20-årsåldern.

  232. Då hade jag inte kallat mig nucka.
    Då tillskansade man sig erfarenheten.

  233. Men jag tänker... Som du säger om
    att vara i avvisandet på nåt sätt...

  234. Att du också skriver
    att det du saknar mest-

  235. -är det där vardagspratet.

  236. Och så tänker jag när du berättar
    om en nucka i din egen släkt...

  237. -...din mosters...
    -Min mormors kusin.

  238. Din mormors kusin
    som gjorde all sömnad i släkten.

  239. Du hade velat besöka hennes grav,
    men ingen vet var den är.

  240. Så tänker jag att det...

  241. ...du söker
    också är ett vittne till livet.

  242. Men att det vittnet på nåt sätt
    uppstår i skrivandet också...

  243. -...för dig.
    -Ja, absolut.

  244. För mig är ju boken "reclaimandet".
    Skrivandet har varit "reclaimandet".

  245. Och det känns som att det skrivande
    livet och nuckskapet-

  246. -är lite besläktat. Håller du med?

  247. Ja, absolut.

  248. Det är ju nåt med...

  249. Alltså skrivandet
    som ett slags ensamliv.

  250. Det är ju ett slags ensamliv.
    Så att det är ganska...

  251. Jag kan ha svårt att skilja på
    det skrivande livet och nucklivet.

  252. De liknar varandra på nåt sätt.
    Jag tänker på när du skriver...

  253. "Det paradoxala är när man
    får kontakt med alltings ensamhet"-

  254. -"är man inte ensam.
    I mötet med universums ödslighet"-

  255. -"blir ensamheten delad. Den upphör."

  256. Du kanske syftade på nåt allmänt,
    men det kan appliceras på skrivandet.

  257. Men det som är en paradox
    i skrivandet är att man kan få svar-

  258. -men man måste vara ensam
    när man söker det.

  259. Och jag tänkte på det
    med din mormors kusin.

  260. Och så skriver du i essäboken
    om nåt forum på Facebook-

  261. -där en tjej har gjort slut
    med sin man och skriver:

  262. "Jag är rädd
    att aldrig träffa nån ny."

  263. Och du vill svara
    att hon är rädd för fel saker.

  264. Det är inte att inte träffa nån ny,
    utan hon ska vara rädd för-

  265. -ett hemligt liv, inte ett ensamt.
    Vad är det hemliga livet?

  266. Det hemliga livet är...

  267. Jag tror att det är förödande-

  268. -när man kopplar sin egen överlevnad
    till tystnad.

  269. Känslan av att för att överleva
    måste man vara tyst.

  270. Det är giltigt inte bara för nuckor,
    utan för alla som lever så.

  271. Det är det absolut värsta.
    Mycket värre än ensamhet.

  272. Att inte få synas.

  273. Hur lever man ohemligt
    om man inte är författare?

  274. Man måste insistera på att ta plats
    med sin erfarenhet-

  275. -och sitt perspektiv.

  276. -Annars försvinner man?
    -Ja, det tror jag.

  277. Men det finns ju en ensamhet
    som är väldigt attraktiv. Särskilt...

  278. ...i vår tid. "Man kan komma undan
    med vad som helst-

  279. -"bara man har en yogamatta med sig."

  280. Och då får man vara ensam i godan ro.

  281. Ja, för då är ensamheten ett slags...

  282. ...ett slags accessoar i nåt liv
    som handlar om framgång och resurser.

  283. Precis, där man unnar sig ensamheten.

  284. Det finns liksom...

  285. Jag tänkte också på nåt om
    den heterosexuella kvinnans ensamhet.

  286. För många av de sakerna som samhället
    tänker på som icke-ensamma-

  287. -familj, barn eller att leva ett liv
    öppet har antingen lagstadgat-

  288. -eller p.g.a. stigman varit
    förbjudet, omöjligt eller svårt-

  289. -för HBTQ-samhället.
    Det finns nästan nån...

  290. ...språklöshet, när folk
    ska gå i svar med din ensamhet-

  291. -inför den heterosexuella
    ensamma kvinnan. Håller du med?

  292. -Du tänker att man vet inte hur...
    -Hur man ska vara i det.

  293. -Nej...
    -Som med den manliga nuckan.

  294. Det finns ett annat språk för honom.
    Är det den heterosexuella kvinnans...

  295. Jag har inte tänkt så mycket kring
    det. Det är en intressant tanke.

  296. Jag hörde nån som sa,
    vilket var intressant-

  297. -att han inte hade läst
    en heterosexuell erfarenhet-

  298. -som var så queer.

  299. Och det tyckte jag var intressant.

  300. -För att den stod i ensamheten?
    -Ja.

  301. Du skriver också
    om din favoritnucka Miss Marple.

  302. -Berätta om henne.
    -Miss Marple förkroppsligar...

  303. ...det där dubbla
    som vi har pratat om.

  304. -Vid första anblick...
    -Först kort vem hon är.

  305. Hon är Agatha Christies detektiv.

  306. Alltså huvudperson i hennes böcker.

  307. Och hon är en ungmö.
    Det är ganska uttalat.

  308. En snäll liten kvinna
    som bor i utkanten av byn-

  309. -och gillar trädgårdsskötsel och så.
    Och när man läser om henne...

  310. ...så är hon som en karikatyr.

  311. Hon gillar skvaller och är snäll
    och ofarlig på alla sätt.

  312. Men jag tänker, och inte bara jag...

  313. Det har skrivits essäer om det här.

  314. Miss Marple är också den som...

  315. ...har den där nuckblicken som
    genomskådar familjernas hemligheter.

  316. -Och är liksom...
    -Hon löser mord.

  317. Ja. Precis. Och det bygger på
    att hon inte är en del av det.

  318. Och lite på hennes osynlighet.

  319. För du skriver också om osynlighet
    i boken.

  320. Men nästan att du visst ändå lite...
    Du skriver så roligt om reklamen-

  321. -som nån Dramaten-skådis gör
    för Apoteket om klimakteriet.

  322. -Det är nån klimakterie...
    -Ja...

  323. -Hon gör reklam för klimakteriet.
    -För några såna där...

  324. Men produkter för gamla kvinnor.

  325. Precis. "Vad skönt.
    Nu får man äntligen vara osynlig."

  326. Det där går inte du med på riktigt.

  327. Nej, och det är en viktig sak
    med osynlighet.

  328. Då har ju nån den där idén att
    kvinnolivet går-

  329. -från att vara osynlig
    när man är barn-

  330. -och sen rör man sig in i synligheten
    och så ut på andra sidan efter 50.

  331. Och det är ett idealt kvinnoliv.

  332. Vissa hävdar att man är friast före
    puberteten och efter klimakteriet.

  333. Och då tänker jag
    att det är ju ett slags dramaturgi-

  334. -som vi köper ganska okritiskt,
    att det är det ideala.

  335. Att man rör sig in och ut
    ur synlighet.

  336. Och där tänker jag att det finns
    många varianter på det.

  337. Hur synlig eller osynlig man är
    och att det är lite...

  338. ...förfärligt att det är konsensus
    om kvinnolivets dramaturgi.

  339. I en scen med dina väninnor-

  340. -där det konsensus kring
    att nu är vi osynliga. Och du tänker:

  341. "Du var ett freak när du var 20.
    Du var osynlig då också."

  342. Jo, för det är ju nåt slags...

  343. Ja, det är frestande att säga så.

  344. Man får ett kvitto
    på att man levde det ideala livet.

  345. Och att man har varit begärlig.

  346. Jag får ångest när jag tänker på
    osynlighet. Men är osynlighet bara...

  347. -...inför den patriarkala blicken?
    -Ja, inför den patriarkala blicken.

  348. Ja, precis. Det är den
    som gör att Miss Marple kan...

  349. Jag skrev en radiopjäs där det är en
    kvinna som är mördare i den pjäsen.

  350. Hon kommer undan
    för att ingen ser henne.

  351. Jag vände på Miss Marple-grejen.
    Hon är lite mer ondskefull.

  352. Men jag tänker på det här
    med romantik också.

  353. Vi ska släppa in frågor om en stund.
    Det var så spännande-

  354. -hur du pratar om romantiken.

  355. Du skriver att nucklivet
    slutade att göra dig till romantiker.

  356. Men nu har du nästan
    gått varvet runt.

  357. -Lite, kan jag tycka.
    -Men det du säger om romantiken är:

  358. "Faktum är att jag aldrig varit
    så vårdslös-

  359. -"ouppmärksam, exkluderande och snål
    som när jag var romantisk."

  360. -Hur kommer det sig?
    -Det är ett sätt...

  361. ...att den romantiska blicken på
    världen kan vara oerhört selektiv-

  362. -och att man inte, som jag
    beskriver det där i alla fall...

  363. När jag var ung
    och inte accepterade andra känslor-

  364. -än väldigt stora och omskakande.
    Väldigt dålig på att se nyanser.

  365. I romantiken blir man också dålig på
    att se den man har känslor för.

  366. -Man målar med breda drag.
    -En väldigt grov pensel.

  367. Sen två år senare. "Det här var inte
    alls vad jag hade föreställt mig."

  368. Men varför har du närmat dig
    romantiken igen?

  369. -Jag är väl inte så himla romantisk.
    -Vill du ta tillbaka det?

  370. Nej, men jag skrev så
    för att romantiker kan ha en poäng.

  371. Det finns nåt med den romantiska
    blicken som är... Jag tänker att...

  372. Den vackra tolkningen av romantik-

  373. -är väl att man ger nån
    sin fulla uppmärksamhet.

  374. Och det tycker jag är bra.

  375. Men vad i romantiken har gjort
    dig snål? Mot resten av världen?

  376. -Ja.
    -Just det. Du skriver att...

  377. ...du letar svar på fel ställe eller
    fick fel ställe berättat för dig.

  378. -De var i...
    -Kärleken var på ett annat ställe.

  379. -Var var kärleken?
    -Var den var?

  380. Jag tänker att den är
    i uppmärksamheten, skulle jag säga.

  381. Och det var ingen som sa
    när man var fjorton.

  382. Var var den då?

  383. Då var den väl i att bli utvald,
    kanske.

  384. Just det. Precis. Tomt.

  385. Och sen, som en avslutande fråga-

  386. -så är det som att du skriver
    väldigt fint.

  387. -Jag ska faktiskt läsa lite.
    -Gör det.

  388. "Ibland tänker jag att jag nog kommer
    att vara bra på att dö. Jo."

  389. "Det kan vara en talang jag har.
    Inte för att jag längtar"-

  390. -"jag är ett fan av detta livet."

  391. "Men en som jag,
    med långvarig träning i ensamhet"-

  392. -"kan bli bra på att släppa taget."

  393. Det var så fint,
    så jag ville läsa det.

  394. Tack.

  395. Kommer du att vara bra på att dö?

  396. Ja, men det har att göra med
    just att...

  397. Det är ju nåt man får av nuckskapet.

  398. Alltså den här vanan vid
    att leva ensam gör också att man...

  399. Man blir medveten om
    att man är ensam ägare av sitt liv.

  400. Man kan inte fly från det,
    vilket är bra.

  401. Vänjer man sig vid den tanken?

  402. Jag tycker nu
    att jag har vant mig vid det.

  403. -Tack, Malin.
    -Tack själv.

  404. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nuckan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Ämnen:
Psykologi och filosofi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Ensamstående kvinnor, Familjesociologi, Författare, Litteraturvetenskap, Normer, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Konsumentpsykologi och mannen

Vad påverkas vi av när vi ska köpa saker? Tobias Otterbring forskar i konsumentpsykologi vid Karlstad universitet. Här berättar han om vad män påverkas av vid konsumtion. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 27 september 2014. Intervjuare: Marie-Caroline Biver. Arrangör: UR.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Jobba, sova, dö

Yrkesstatus

Säg mig vad du jobbar som, och jag får en bild av vem du är. Status är ett laddat ord, ändå skapar vi oss åsikter om hur människor i olika yrken är. Hur påverkar denna status oss, personligen och i våra jobb?