Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Syrien, sexualitet och SverigebilderDela
  1. Jag kunde inte ha föreställt mig att jag
    2018 och 2019 skulle prata öppet-

  2. -om livet som gay
    och de erotiska scenerna.

  3. Jag vill börja med en fråga till dig,
    Khaled.

  4. "Selamlik" är Furats berättelse
    om livet som gay i Syrien-

  5. -innan kriget bryter ut
    och han tvingas fly till Sverige.

  6. Romanen är skriven med-

  7. -färgstarka, passionerade och lystna
    skildringar av Syriens gayscen-

  8. -medan det svenska asylsystemet
    är grått, hopplöst-

  9. -och kanske till och med
    lite obegripligt.

  10. Berätta om vad Furat har lämnat
    bakom sig och vad han kommer till.

  11. Jag är glad över att vara här.

  12. Det känns härligt att få vara i Norden
    och prata om romanen.

  13. Tack för att ni kom, allihop.

  14. Jag skrev, eller avslutade,
    min första roman här i Sverige-

  15. -medan jag bodde på ett asylboende
    i Småland här i Sverige.

  16. Jag började skriva romanen 2011
    när revolutionen bröt ut.

  17. Jag vill bara påpeka
    att vi i dag firar...

  18. Det är snart nioårsdagen
    av den syriska revolutionen.

  19. Den startade den 15 mars 2011.

  20. Det var då som jag på allvar
    började skriva om mitt liv-

  21. -för jag förstod
    att nåt skulle hända i Syrien.

  22. Landet skulle röra sig i en ny riktning.

  23. Jag visste inte vad det skulle bli.
    Just då, 2011, trodde jag kanske-

  24. -att vi skulle bli ett liberalt land-

  25. -ett land med yttrandefrihet,
    friare konst och litteratur-

  26. -så i egenskap av journalist
    kände jag ett ansvar att skriva om-

  27. -livet som gay. Jag var själv det,
    och jag hade tillgång till det livet.

  28. Jag kände att det var dags,
    så jag började skriva om mitt liv.

  29. 2012 var jag i Egypten,
    och 2013 i Istanbul. Jag skrev mer-

  30. -men när jag kom till Sverige 2014...

  31. Jag kom till Småland,
    där jag inspirerades av naturen.

  32. Det var inte lätt att bo där
    och vänta på uppehållstillståndet-

  33. -men under tiden skrev jag "Selamlik".

  34. Vid det tillfället skapade jag Furat.

  35. Furat är helt uppdiktad-

  36. -en påhittad person som jag skapade-

  37. -men när jag kom
    till friden, naturen och skogen-

  38. -och mindes
    min resa och mitt tidigare liv-

  39. -så insåg jag att nån annan
    levde inom mig. Han är Furat.

  40. Jag var en bortskämd pojke.
    Mamma lagade mat åt oss-

  41. -jag hade ett eget rum, jag festade
    och jobbade på en musikradiostation.

  42. Allt var bra. Jag trodde aldrig att jag
    skulle kunna korsa gränser till fots-

  43. -och träffa en massa smugglare-

  44. -för att fly från kriget
    och få ett tryggt liv.

  45. Jag insåg att det var Furat som gjorde
    det - inte personen som jag var då.

  46. -så Furat står för min starka sida-

  47. -och alla andra män som är gay-

  48. -som också försökte överleva och fly
    från kriget och tragiken i Syrien.

  49. Furat förde med sig
    minnena och Syrien-

  50. -till Sverige. Han har livfulla minnen.

  51. Jag tänker bara prata om gaylivet.

  52. Han jämför allt med gaylivet i Syrien.
    Det diskreta, farliga men även sexiga.

  53. Vi talar om förbjuden frukt. Han
    jämför det med ett land som Syrien.

  54. Furats berättelser visade sanningen.
    Han gjorde det osynliga livet synligt.

  55. Vi gaymän från hela världen är
    tacksamma för att han berättar det.

  56. Det gäller även det som han lämnade.

  57. Alla gaypersoner som inte kom med.

  58. Boken är tillägnad dem
    mer än nån annan.

  59. Även yngre gaypersoner som inte
    kunde komma ut på grund av kriget-

  60. -Mellanösterns traditioner, religionen,
    ett konservativt land, familjen...

  61. Det var det som han lämnade.

  62. Ursäkta, men jag är lite nervös.

  63. Tack. Joakim ska också få säga nåt.

  64. Din pjäs "När vi träffade varann"
    handlar om Abdu Samad-

  65. -en ung syrisk kille som söker asyl
    i Sverige och hamnar i en liten stad.

  66. -Kanske i Jämtland.
    -Det sägs aldrig.

  67. Men folk brukar få för sig
    att den utspelar sig där jag bor-

  68. -eller där de såg pjäsen spelas,
    och det var det som vi ville uppnå.

  69. Men de pratar om
    att det är långt till "staden".

  70. De är nånstans
    på Sveriges landsbygd och norrut.

  71. Du förberedde pjäsen genom att
    intervjua folk i småstäder och byar-

  72. -i synnerhet där det har funnits
    språkcaféer-

  73. -där nyanlända har träffat ortsbor.

  74. Berätta om arbetsprocessen
    och människorna som du träffade.

  75. Jag kom på idén helt själv
    hösten 2015-

  76. -när jag träffade människor som jag
    aldrig trodde att jag skulle träffa-

  77. -människor från utlandet,
    främst Syrien-

  78. -vilket fick mig att inse att de
    hade blivit viktiga delar av mitt liv.

  79. I arbetet på Riksteatern reser jag ofta
    och träffar människor på landsbygden-

  80. -och när vi pratade över en kopp kaffe-

  81. -så insåg jag att många människor
    kände samma sak just då.

  82. De sa: "Mitt liv har förändrats"-

  83. -"för den här personen är nu
    en del av min inre krets."

  84. Eller kanske till och med familjen.

  85. Jag tyckte att det var jätteintressant-

  86. -och ur ett queerperspektiv kunde man
    se familjebegreppet förändras-

  87. -precis som berättelsen om
    vad familjen är och kan vara.

  88. Jag ville ta reda på mer-

  89. -om vad vi gör när vi träffas.

  90. Hur går det till i praktiken?

  91. När mötet sker-

  92. -med väldigt tydliga
    hierarkiska positioner...

  93. Om vi vill gå längre måste vi hitta
    sätt att jämna ut det där-

  94. -genom att träffa människor på olika
    platser där de faktiskt träffades.

  95. Riksteatern passar bäst av allt för det.

  96. Du pratade om språkcaféer.
    Det fanns språkcaféer överallt.

  97. Då hade ortsbor på olika sätt...
    Det kan vara just språkcaféet-

  98. -men även den lokala idrottsklubben-

  99. -Röda korsets second hand-butik
    eller vad som helst.

  100. Jag reste mycket.

  101. Jag och Ninna samlade berättelserna,
    och med hjälp av det började vi skriva.

  102. Vi började skapa två rollfigurer
    av alla de här berättelserna.

  103. Den handlar om Abdu Samad-

  104. -och Eivor, den gamla kvinnan
    som han träffar av en slump.

  105. Hon är inte riktigt språkcafétypen.

  106. I början hyser hon ingen större respekt
    för volontärerna.

  107. Hon är lokalpolitiker, och hon anser
    att förändringar sker genom politik.

  108. Men medan vi samlade berättelser
    och började skriva...

  109. Vi var i Boden.

  110. Jag fick en fråga av arrangörerna.

  111. Det är en fantastisk språkklubb
    som heter Let's go Swedish.

  112. "Vi jobbar med olika texter. Du jobbar
    med en pjäs, så vi vill läsa den."

  113. Ninna och jag var inte klara med
    pjäsen, men vi hade börjat skriva den-

  114. -så det blev plötsligt metoden.

  115. Vi delade ut manuset
    i dess dåvarande skick-

  116. -och de läste det
    under språkinlärningen.

  117. Vi fick då möjlighet att höra-

  118. -hur orden lät i det där rummet,
    men även det som sades efteråt-

  119. -när de började bidra
    med sina egna berättelser.

  120. Det var väldigt...

  121. Det var en väldigt gemensam
    och väldigt livfull skrivandeprocess.

  122. Abdu och Eivor
    är precis som Furat uppdiktade-

  123. -men jag tror att varje ord som sägs
    är nåt som nån har berättat för oss-

  124. -eller så var det jag själv, Ninna
    eller nån som står oss nära.

  125. Det är viktigt att påpeka att Abdu också
    genomgår en "komma ut"-process.

  126. Ja, vi nämnde inte det. Just det.

  127. Det är en sorts hemlighet
    som Abdu döljer-

  128. -både för publiken i början
    och för Eivor.

  129. Han vet inte hur han ska säga det
    och hur hon kommer att reagera.

  130. På asylboendet -
    eller "lägret", som Abdu säger-

  131. -är han livrädd för
    att det ska avslöjas-

  132. -men Eivor inser att...
    Hon ser det som ett mysterium-

  133. -för han säger
    att hans mamma och syster-

  134. -följde med honom. Men de stannade
    i Tyskland, medan han fortsatte.

  135. Eivor undrar då: "Varför gjorde du det?"

  136. Vi börjar inse att han ville ta chansen-

  137. -att skapa lite utrymme
    mellan sig själv och dem.

  138. Jag vill återkomma till
    hur Eivor reagerar lite senare.

  139. Det finns likheter
    mellan era arbetssätt.

  140. Du har blivit inspirerad av mötena.

  141. Du har varit journalist, och jag tycker
    att det vore intressant att utforska-

  142. -varför du valde att skriva det här
    i skönlitterär form-

  143. -i stället för att göra en dokumentär
    eller ett reportage.

  144. Furat är också journalist.

  145. Jag valde att ge huvudpersonen
    just det yrket-

  146. -eftersom det ger Furat styrka.

  147. Furat är väldigt stark,
    han har överlevt på många platser-

  148. -men att vara journalist är
    nåt helt annat än att vara författare.

  149. Jag kände mig friare. En journalist
    måste kontrollera fakta och...

  150. Materialet är helt annorlunda.

  151. Det här är som ett tyg. Man ritar sin
    egen klänning eller sitt eget mönster.

  152. Jag kände mig friare när jag
    bestämde mig för att skriva en roman.

  153. Det är viktigt,
    för då kunde jag också gå längre.

  154. Till exempel scenen där Furat
    klär av sig naken ute i skogen.

  155. Han rakar hela kroppen.
    Det var helt uppdiktat.

  156. Jag skulle inte skriva det
    om jag skrev en självbiografi eller nåt.

  157. Språket blev dessutom mer poetiskt-

  158. -till exempel i kapitlet
    som utspelar sig på marknaden.

  159. Jag älskar den scenen,
    för jag tycker att...

  160. Det är jämlikheten som vi gaymän
    från Syrien drömmer om.

  161. Många...inte heterosexuella...

  162. Många syrier diskriminerar
    dem som är gay under revolutionen.

  163. De pratar alltid om sina krav.

  164. De pratar inte om homosexualitet
    eller andra saker.

  165. När jag skrev om två nakna män...

  166. En är heterosexuell,
    och en är homosexuell.

  167. Romanens läsare förväntar sig en
    erotisk scen där de har sex i sängen-

  168. -men när de ligger nakna
    under lakanet så börjar de gråta.

  169. De gråter över Syrien,
    Damaskus, oliverna-

  170. -tvålen av lagerbärsolja...
    De gråter över minnena tillsammans.

  171. De gråter över landet, revolutionen,
    krigsmödrarna och alla minnen.

  172. Scenen säger mycket om varför jag
    skrev boken, liksom en annan scen.

  173. Alla asylsökande från hela världen
    satt i köket-

  174. -där de lekte en sorts lek. "Varför
    valde du att komma till Sverige?"

  175. "Jag valde Sverige
    för att jag vill studera."

  176. Nån ville ge barnen medborgarskap
    i framtiden för att ge dem enklare liv.

  177. Nån ville bara ha ett kylskåp med mat
    och rent vatten.

  178. Nån sa att han bara ville koppla av
    nånstans ute i skogen.

  179. Men Furat kunde han inte säga varför
    han valde Sverige. Det är orättvist.

  180. Han är ju gay. Alla andra
    kunde öppet berätta om sina nya liv-

  181. -men Furat fick inte ur sig nåt-

  182. -så han skrev ett brev till dem
    som han la i postkontoret...

  183. ...i asylboendets brevlåda
    innan han gav sig av.

  184. Jag var med om samma sak
    på asylboendet.

  185. De är homofober.

  186. Förändringar
    kräver att vi accepterar sanningen.

  187. Men de är samtidigt offer.

  188. Syrien har alltid varit
    ett konfliktområde.

  189. Jag är född under konflikten
    mellan Israel och Palestina.

  190. Jag såg de blodiga bilderna
    från kriget mellan Iran och Irak.

  191. Sen var det dags för Kuwaitkriget.
    Det har alltid varit krig i Libanon.

  192. Jag anser att vi alla är offer,
    såväl homofober som gaypersoner.

  193. De fick aldrig en riktig utbildning
    där nån kunde berätta om det för dem.

  194. I Syrien
    saknar kvinnor ännu rättigheter-

  195. -så hur ska då homosexualitet...

  196. Det fanns aldrig tid att prata om det.

  197. Allt handlar om krig, ett tryggt liv,
    fred och att överleva i krigstid.

  198. Därför pratar jag om det här. Det var
    utmaningen för mig som författare.

  199. De ska läsa boken, inte avsky boken-

  200. -så redan från det första ordet
    ville jag tilltala homofoberna-

  201. -och berätta historien
    utan att förarga eller provocera dem-

  202. -för ämnet är känsligt. Jag pratar om
    religionen också, för Furat är muslim.

  203. Jag ville att de skulle lyssna på
    Furats berättelse och hans röst.

  204. De skulle inte rygga undan,
    så det var utmaningen.

  205. Än så länge har det gått bra.

  206. Jag har besökt många skolor
    för svenskundervisning.

  207. Jag har träffat syrier, irakier
    och arabisktalande flyktingar.

  208. De är glada.
    Jag glömmer aldrig en kvinna.

  209. Hon grät hela tiden när jag pratade.
    Hon slutade aldrig gråta.

  210. Jag vågade inte prata med henne,
    och hon gick direkt efteråt-

  211. -men hon storgrät.

  212. Vem vet hur många människor
    som hon känner?

  213. Kanske hennes barn, hennes bror
    eller kanske maken...

  214. Nu är det dags.

  215. När ska vi prata om det, om inte nu?

  216. Syrierna som kom hit
    2013, 2014 och 2015...

  217. Om ungefär tre år blir de svenskar.

  218. Vi måste bevara det här samhället.
    Sverige har kämpat hårt för att nå hit.

  219. Att jag sitter och pratar om en erotisk
    gayroman hände inte bara av sig själv.

  220. Vi måste bevara samhället,
    men inte främst för vår skull-

  221. -utan för barnens skull. De som snart
    kommer hit, och de som växer upp här.

  222. Många i förorterna lever som om de
    är kvar i Damaskus eller Bagdad.

  223. Det är sorgligt, så därför tycker jag-

  224. -att all homosexuell konst, litteratur
    eller teater är otroligt betydelsefull-

  225. -för barn och yngre generationer-

  226. -för det vore otroligt sorgligt
    om vi förfaller eller nåt-

  227. -på grund av bristfällig utbildning
    eller information.

  228. Jag tycker också att det finns
    en styrka i att våga vara specifik-

  229. -väldigt specifik,
    för det handlar alltid om en balans.

  230. När vi bestämde oss för hur Abdu
    skulle utvecklas under pjäsens gång-

  231. -sa förstås nåt inom mig:

  232. "Kommer vi att förlora en del
    av kontakten med publiken nu?"

  233. "Kommer folk att sitta där
    under föreställningen och tänka..."

  234. Publiken sitter i en cirkel
    medan pjäsen spelas i mitten.

  235. "Det är en gaypjäs.
    Den handlar inte om mig."

  236. Men när man vågar vara
    väldigt, väldigt specifik-

  237. -så utnyttjar man konstens kraft.

  238. Dess kärna ger oss-

  239. -möjligheten att också spegla
    oss själva i "det motsatta".

  240. Jag kan se mig själv
    i honom eller henne.

  241. Ibland kunde jag se människor gråta.

  242. De sa: "Det påminner om min syster."

  243. "Hon är lesbisk,
    och det här liknar hennes berättelse."

  244. Men det kan också bero på nåt som
    inte har med gayperspektivet att göra-

  245. -utan det öppnar i stället rum...

  246. ...där det görs kopplingar
    till berättelsen utan att den speglar...

  247. Furat skrev det på tvättrummets vägg:

  248. "Även om du inte är gay
    så blir dina barn kanske gay."

  249. Det är viktigt för alla, inte bara
    för gaypersoner. Det handlar om...

  250. Det handlar om friheten att älska.

  251. Jag känner mig ganska optimistisk.

  252. Vi har nu sociala medier
    som Instagram och Facebook.

  253. Alla har tillgång till gayinformation.

  254. Man kan kolla på Instagram-

  255. -och se reklam för en gayfilm-

  256. -eller en bild som en tidskrift la upp.

  257. Jag tycker att situationen är bättre nu,
    och det går absolut bättre.

  258. Jag trodde aldrig att jag skulle vara
    i ett rum med arabisktalande personer-

  259. -oavsett deras religiösa bakgrund...

  260. De kan vara katoliker
    eller ortodoxa judar.

  261. I Mellanöstern har vi muslimer.
    Oavsett deras religiösa bakgrund-

  262. -kunde jag aldrig föreställa mig att jag
    2018 eller 2019 skulle prata öppet-

  263. -om livet som gay och de erotiska
    scenerna. De ställer frågor till mig.

  264. Det är verkligen bättre nu. Absolut.

  265. -Boken har satt i gång diskussionen.
    -Jag pratar inte bara om boken.

  266. Tyskland tog emot
    en miljon flyktingar 2015.

  267. På tunnelbanestationen fanns reklam
    med två män som kysser varandra-

  268. -men det var ingen som angrep
    reklamskylten. De var mer nyfikna.

  269. Folk blir nyfikna när man ger dem
    information på rätt sätt-

  270. -utan att angripa deras värderingar.

  271. Jag tror att ni var inne på det här.
    Ett gemensamt tema i era verk-

  272. -tycks vara att asylboendet, eller
    "lägret", delvis skildras som en plats-

  273. -där allt som migranter
    eller asylsökande förväntas önska sig-

  274. -är medborgarskap eller asyl-

  275. -vilket regleras helt av staten-

  276. -men både Abdu och Furat
    utmanar den här makten.

  277. De önskar sig kärlek och samhörighet-

  278. -och till slut försöker de förverkliga
    sina önskningar.

  279. Vilken möjlighet
    har en migrant eller asylsökande-

  280. -i den här situationen, i "lägret",
    att faktiskt följa sin önskan-

  281. -eller önska nåt mer
    än bara medborgarskap?

  282. Berättelserna...

  283. -Menar du uppehållstillstånd?
    -Ja.

  284. Jag skulle säga att...

  285. Berättelserna
    som vi kom i kontakt med...

  286. Många berättade att en av de största
    svårigheterna var...

  287. Tiden som de var i lägret-

  288. -kunde vara
    från några veckor till flera år-

  289. -men att dölja sakerna
    som man hade varit öppen med-

  290. -när det gäller ens bakgrund...

  291. Vuxna, oavsett om man är gay
    eller vad som helst-

  292. -hade kontakt med grupper där man
    hade gemensamma intressen-

  293. -men i den här trånga och slutna...

  294. Lägren ligger ofta utanför
    städerna eller småstäderna.

  295. Där vågade man inte visa allt öppet,
    eftersom...

  296. ...det kunde leda till våld, eller så
    var man för rädd för att ens försöka.

  297. Jag tror att berättandet blir
    en viktig del i det avseendet.

  298. Många berättade
    att de skrev i hemlighet-

  299. -eller lät en vän berätta historierna-

  300. -för att på nåt sätt behålla kontakten
    med sig själv.

  301. Jag tror att det är planen.

  302. -Furat skriver dagbok och brev.
    -Skrivandet är hans eskapism.

  303. Jag skrev
    om de homofoba rumskamraterna-

  304. -men Furat beskriver även livet i lägret
    som sexigt, för han får vara med män.

  305. Män som pratar om sex.
    De var sexuellt undertryckta.

  306. De pratade om sex hela tiden.
    De var snygga och hans typ av män.

  307. Hans eskapism var väldigt intressant.
    Han pratar om deras skönhet-

  308. -deras håriga bröst, ögonfransarna,
    skägget och hur de pratar om sex.

  309. I en scen är en av de mest homofoba
    männen i rummet...

  310. Furat sa att om han råkade illa ut, så
    skulle han be den personen om hjälp.

  311. En annan sida av mannen är
    att han är väldigt hjälpsam.

  312. Han är stark och kan hjälpa andra.

  313. Han sa: "Om jag råkar ut för nåt här
    så ber jag Abu Adnan om hjälp."

  314. De är inte skrämmande människor-

  315. -men de ser inte saker på samma sätt
    som ni svenskar.

  316. Så är det.
    När det gäller Migrationsverket...

  317. Jag var med om det
    i egenskap av gay och asylsökande.

  318. Jag behandlades
    som alla asylsökande.

  319. Jag fick ingen specialbehandling.

  320. Jag kände ingen där jag placerades.

  321. Jag visste inget om deras sexuella
    identitet, politiska åsikter och sånt-

  322. -så jag delade rum med främlingar.

  323. Ens uppgift är till hundra procent
    att överleva där.

  324. Ingen hjälper en ute i skogen-

  325. -så man är ensam och isolerad med en
    massa män som man aldrig har träffat-

  326. -och man måste hantera det.
    Så fungerar det.

  327. Tråkigt nog har många gaymän
    fått avslag på sistone.

  328. Några kommer inte från Syrien.
    Syrien är ett specialfall.

  329. Under samtalen på Migrationsverket
    behövde vi inte berätta så mycket-

  330. -för just då förklarade nyheterna
    allt om Syrien.

  331. Man behöver bara visa att man är från
    Syrien för att få uppehållstillstånd-

  332. -men en irakier eller afghan
    som är gay kan få avslag.

  333. Jag har stött på många såna fall.
    De fick avslag.

  334. Ja, och de utsätts för oerhört stor fara
    när de skickas tillbaka.

  335. Ja, särskilt en del unga gaymän
    som kommer till Sverige från Irak.

  336. De är väldigt unga-

  337. -och de törstar efter och drömmer om
    att vara öppet gay-

  338. -så de blir öppet gay direkt. De färgar
    håret, ändrar profilbilden på Facebook-

  339. -och skriver om mänskliga rättigheter,
    så om personen som kom ut...

  340. Han fick avslag. De får avslag. Det är
    väldigt tråkigt och farligt för dem-

  341. -för det är ju inte lätt att vara gay
    i Mellanöstern.

  342. Jag tror att det bidrar till att Abdu
    i din pjäs är rädd för att komma ut.

  343. Han oroar sig för systern, mamman
    och familjen hemma i Syrien.

  344. Men du diskuterade det här tidigare.

  345. Eivor verkar skuldbelägga honom-

  346. -för att han försöker dölja
    sin sexuella läggning.

  347. Hon säger: "Du är i Sverige nu. Håll
    inte sånt hemligt. Så gör vi inte här."

  348. Vad tycker du att det säger
    om hennes bild av Abdu och Syrien-

  349. -men även hennes självbild och bilden
    av Sverige som öppet och tolerant?

  350. Jag tycker att det säger nåt om Eivor,
    men även nåt om oss-

  351. -västvärlden som har
    en väldigt stark historia-

  352. -med "komma ut"-berättelsen
    och identitetsberättelsen-

  353. -och det är också det politiska sättet-

  354. -för människor att få tillträde
    till samhället.

  355. Och...

  356. Eivor skuldbelägger som sagt honom,
    för hon säger: "Du måste vara öppen."

  357. Man inser också
    att Eivor hyllar sig själv.

  358. Hon säger att hon har deltagit
    i prideparaden sen början av 90-talet.

  359. Jag tror att...

  360. ...det kan göra oss lite blinda-

  361. -för människors olika livssituationer.

  362. Vi lever kanske just nu i ett samhälle
    och i en tid-

  363. -där vi måste medge och respektera-

  364. -att människor
    måste kunna ta andra vägar-

  365. -till öppenheten, hur den än ser ut-

  366. -eller vilken identitet
    det än må handla om-

  367. -än vi som kom ut på 90-talet,
    som jag gjorde.

  368. Vi tog nog ungefär samma väg.

  369. RFSL-vägen och prideparadfasen.

  370. Man genomgår olika stadier.

  371. Jag vet inte om Eivor tänker på det-

  372. -men jag är medveten om vikten
    av kontakten med Migrationsverket.

  373. Man måste berätta sin historia
    från allra första början-

  374. -och kunna lägga fram-

  375. -det som Migrationsverket anser vara
    en trovärdig berättelse.

  376. De måste tro att man är gay. Om det
    inte nämns förrän efter några samtal...

  377. ...så blir man inte alltid trodd,
    men när man sitter där...

  378. -Man ska hålla sig till "manuset".
    -Ja.

  379. Man förväntas kunna blotta sig-

  380. -trots att livet fram till dess...

  381. Särskilt när man är i kontakt
    med polisen eller myndighetspersoner-

  382. -så döljer man det väldigt noga-

  383. -men nu måste man göra motsatsen.

  384. -Helt plötsligt ska man lita på...
    -Ja.

  385. Och framställa sig själv på ett sätt-

  386. -som kanske överensstämmer bättre
    med bilden av deras identitet här.

  387. Furat blir faktiskt...

  388. Till slut blir han en del av den svenska
    eller skandinaviska gayscenen.

  389. Han åker till puben Häktet i Göteborg.

  390. -Haket.
    -Haket, ja! Ursäkta.

  391. Hur tror du att han...

  392. Hur är läget för Furat på den svenska
    queerscenen eller HBTQI-scenen?

  393. Jag skrev inte så mycket
    om hans liv i Sverige-

  394. -efter att han fick uppehållstillstånd.

  395. Jag nämnde bara Haket-

  396. -när han var på väg
    till ett sexparty för lädermän-

  397. -på Haket i Göteborg,
    men jag skrev inte så mycket om sånt.

  398. Min kommande bok
    handlar om en annan person.

  399. Han kommer att prata om
    livet i Sverige.

  400. "Min spegelbild i ett blått öga"-

  401. -handlar om en gay man från Syrien-

  402. -och kärlekshistorien med en svensk.

  403. Vi vet vilka utmaningar det innebär.

  404. Jag kommer att prata om det
    i nästa bok.

  405. Men jag kan prata om min egen
    erfarenhet av det. Det är kul.

  406. Jag har sagt det förr,
    och jag tänker säga det igen i dag.

  407. Jag tycker att...

  408. Immigrationspolitiken när det gäller
    flyktingar som är gay är inte perfekt-

  409. -men homosexualitet i Sverige
    är konst.

  410. Sverige ger ändå författare
    och konstnärer stora möjligheter-

  411. -att skapa verk, vilket är fantastiskt-

  412. -och vi nyanlända
    är väldigt tacksamma.

  413. Jag är inte nån som inte vill bli kallad
    "flykting". Min status är flykting.

  414. Jag blev svensk medborgare i fjol,
    men jag har en annan bakgrund.

  415. Jag kom hit för att överleva.
    Det är sant.

  416. I mitt hemland kan man få två års
    fängelse om man är homosexuell.

  417. Här kan jag njuta av att vara gay.

  418. Jag gör det här för att hjälpa andra.
    Jag överlevde, men det räcker inte.

  419. Miljontals män som är gay i Egypten
    och Syrien ser upp till Sverige-

  420. -för man pratar om er när det gäller
    homosexuellas rättigheter.

  421. Det är ert rykte.

  422. Ett syriskt humorprogram som visades
    i fjol handlade om två queermän.

  423. Hon sa till dem: "Åk till Sverige."

  424. Hon delade upp flyktingar.
    Läkare och ingenjörer till Tyskland.

  425. Några fick åka till London. De två
    queerkillarna fick åka till Sverige.

  426. -Det är toppen.
    -Sett ur ett queerperspektiv, kanske.

  427. Acceptera läget och hjälp andra. Mitt
    uppdrag var inte över när jag kom hit.

  428. När jag började jobba med SVT
    för "Uppdrag granskning"-

  429. -så tänkte jag att mitt uppdrag som
    överlevare var att hjälpa flyktingarna-

  430. -så att de kunde skriva och berätta för
    medierna om kriget och revolutionen-

  431. -men jag insåg
    att jag kunde ge ut min bok i Sverige-

  432. -och berätta den förbjudna historien.

  433. Den bästa kommentaren om min bok
    kom från Syrien.

  434. Nån sa till mig: "Din bok är
    den arabiska vårens blomma."

  435. Jag är inte ute efter mer än det.

  436. Han sa: "De försöker få den utgiven
    på arabiska nån gång."

  437. Man kan inte få bättre kritik.
    Vi ser fram emot nästa bok.

  438. Vi hinner kanske med en fråga
    om nån undrar nåt.

  439. Vi har mikrofonen här,
    så vänta tills alla kan höra.

  440. Vilket språk skrev du den på?

  441. Jag skrev den på arabiska,
    men när jag började...

  442. Jag ville sälja den till Leopard förlag-

  443. -så jag började översätta några kapitel
    till engelska.

  444. Till slut hittade vi en riktig pärla.
    Hon sitter där. Anna Jansson.

  445. Hon översatte hela boken från arabiska
    till svenska på ett vackert sätt.

  446. Den är utgiven
    och går att få tag på nu.

  447. Originalspråket är alltså arabiska.

  448. Men Leopard förlag gav ut den
    på svenska.

  449. Den räknas som en svensk bok, för
    den första versionen kom på svenska.

  450. Har vi några fler frågor?

  451. Inte? Okej.

  452. Då vill jag tacka er, Khaled och Joakim,
    för att ni kom till Littfest-

  453. -och delade med er av era berättelser.

  454. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingar, Författare, Homosexuella män, Litteraturvetenskap, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Syrien
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska i de finländska arkiven

I Sverige bor hundratusentals människor med rötter i Finland. Här berättar Arja Rantanen om hur de finländska arkiven är strukturerade, vad de omfattar och hur man går tillväga för att söka i dem. Hon inleder med en historisk beskrivning av arkiven. Här finns handlingar som kan vara intressanta för släktforskare, exempelvis studentmatriklar från 1500-talet, amerikansk emigration, krigsdokument och bouppteckningar. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.