Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Världen genom novellenDela
  1. Jag vill inte
    att det ska vara klumpigt.

  2. Jag vill inte
    att det ska vara övertydligt.

  3. I en roman hinner man begå
    många fler misstag än i en novell!

  4. Vi ska prata om novellen, som sagt,
    med utgångspunkt i böckerna-

  5. -"God morgon"
    och "Jag har ännu inte sett världen".

  6. Håll upp originalet.
    Eftersom de är lite olika.

  7. I presentationen av det här samtalet,
    fanns det ett citat-

  8. -av den argentinske författaren
    Julio Cortázar.

  9. När han försökte
    definiera novellen...

  10. Jag gjorde en jämförelse med romanen,
    medan han jämför med boxning.

  11. Han säger: "Romanen vinner på poäng"-

  12. -"medan novellen vinner på knockout."

  13. Han pratar också väldigt mycket om...

  14. Han kallar novellen
    för "poesins mystiska syskon".

  15. Han pratar om hur novellens form
    utgår från begränsning.

  16. Vi ska prata om novellen, så jag
    börjar med den mycket lilla frågan:

  17. Vad tänker ni om form när ni skriver?
    Hur förhåller ni er till formen?

  18. Susanne?

  19. Jag tycker att form och innehåll
    egentligen är oskiljaktiga.

  20. Men jag är väldigt formmedveten.
    Jag vill inte-

  21. -att det ska vara klumpigt,
    och det ska inte vara övertydligt.

  22. I en roman hinner man begå
    många fler misstag än i en novell!

  23. Men om man tänker att innehåll
    och form kommer tillsammans...

  24. Vet du när du börjar skriva, att det
    här materialet är novellens material?

  25. Jag brukar ha föresatser.
    Ibland lyckas det och ibland inte.

  26. Jag har skrivit olika genrer, men
    jag debuterade med en novellsamling.

  27. Nu är det fjärde gången jag har
    gett mig i kast med just noveller.

  28. Men det här med form och innehåll...

  29. Den längsta novellen i "God morgon",
    är "Boa Morte", den goda döden-

  30. -som utspelar sig i Portugal,
    på Madeira.

  31. Den har jag vaskat fram
    ur en havererad roman.

  32. Ibland kan det hända
    att man måste transponera saker.

  33. Drama till novell, roman till novell-

  34. -eller hörspel, eller nånting...

  35. Förr eller senare brukar det bli det
    det ska bli.

  36. Hur vet du...
    Hur vet du när det är rätt?

  37. För då vill jag gå ut och mata änder,
    eller nåt annat!

  38. Hur är form närvarande för dig?

  39. Om jag ska vara pretentiös-

  40. -och citera Simone de Beauvoir,
    så har hon sagt nåt sånt i stil med:

  41. "För att göra stora saker,
    måste man glömma sig själv"-

  42. -"men då måste man först
    ha funnit sig själv."

  43. Det är ganska överförbart
    till skrivande.

  44. I Norge ser man på novellen
    som en sträng genre.

  45. Där romanen är friare i sin definition,
    så får vi fortfarande lära oss i skolan-

  46. -hur en novell ska vara uppbyggd.
    Den ska vara stram, o.s.v.

  47. I min första novellsamling
    följde jag nog det idealet.

  48. Jag tänkte att jag
    kunde leka lite med novellformen-

  49. -men jag måste förhålla mig till
    den traditionen på ett medvetet sätt.

  50. Här har jag försökt förhålla mig så
    lite som möjligt till det, och lita på-

  51. -att jag vet vad en novell är. Nu ska
    jag försöka glömma det på nåt sätt.

  52. Jag har i högre grad varit inspirerad
    av kortromaner. Perec och Levé, t.ex.

  53. De är inte bara strama, de är väldigt
    förtätade och har mycket information.

  54. När det gäller det du säger om poesi,
    så tänker jag-

  55. -att det lätt att säga att man
    förhåller sig si och så till sin genre.

  56. Men det handlar enormt mycket
    om musikalitet.

  57. Det kan vara svårt att förklara varför
    nåt känns musikaliskt när man skriver.

  58. Man känner det på rytmen. Det kan vara
    ett ord som får meningen att halta-

  59. -eller bli för lång eller för kort.

  60. Det är musikaliteten som styr, oavsett
    om jag skriver en novell eller en roman.

  61. Jag har bara skrivit en roman,
    men musikaliteten går på meningsnivå.

  62. Och naturligtvis också att handlingen
    känns som om den är precis lagom.

  63. Inte för mycket, inte för lite. Det för-
    håller jag mig gärna lite "dumt" till.

  64. Jag vill inte genomskåda det, för magin
    med att skriva liknar magin att läsa.

  65. Att man inte riktigt vet varför det
    funkar eller ej. Man bara känner det.

  66. När du pratar om
    att skriva så strängt novell-

  67. -och sen
    förhålla sig friare till det...

  68. Är det en erfarenhet av
    att ha skrivit en roman däremellan?

  69. Ja, det kan hända.

  70. Men kanske främst det
    att romanen jag skrev emellan var så...

  71. Jag ska inte säga
    elaka saker om den, men...

  72. Många såg den nog inte som en roman.

  73. Jag litade på att man kunde vara
    "dålig", med varierat resultat.

  74. Jag kände att jag hade hoppat
    med huvudet före och var friare.

  75. Det handlade mer om en känsla av
    att jag kunde göra vad som helst.

  76. Den bästa av känslor, en upptäckt
    man måste göra om och om igen.

  77. Jag får göra vad jag vill.
    Så tänker jag.

  78. En stark läsupplevelse
    har ofta med det att göra.

  79. "Va? Får man göra så här?"
    Fast man ju vet att man får det.

  80. Du pratade om novellens status
    i Norge. - Hur är det i Finland?

  81. I Finland har novellen alltid varit
    ganska omhuldad på svenska.

  82. Jag skulle säga
    att den är uppskattad.

  83. Inte som diamanter direkt,
    men kanske safirer.

  84. Köparna vill hellre ha
    de här roman-diamanterna, oftast.

  85. Romaner är mest lästa,
    men förlagen ger också ut noveller.

  86. Det har alltid funnits noveller
    på finlandssvenska.

  87. Det är glädjande
    att det har fortsatt.

  88. Angående stränghet
    och begränsningar...

  89. Det ger en jättestor frihet.

  90. Om man har en ram,
    så får man lust att gå utanför den.

  91. Men om man inte har nånting,
    så är det ju bara-

  92. -ett kaotiskt kosmos. Jag tycker
    att det ger frihet med stränghet.

  93. Om vi ska komma in lite mer specifikt
    på de här böckerna...

  94. I din bok är det väldigt många
    drömmar beskrivna i novellerna.

  95. Och filmer är beskrivna.
    Och människorna...

  96. De undrar över sig själva. "Är jag
    mänsklig", på ett eller annat vis.

  97. Det är starka overklighetskänslor
    runt karaktärerna.

  98. Tillsammans med många förluster.

  99. -Förlust...
    -Vad är det? Jaha, tap.

  100. Barn är borta, föräldrar är borta.
    Hundar som är borta.

  101. Jag undrade över om det
    är förlusten som gör att...

  102. Skapar det overklighetskänslorna,
    eller fanns de där från början?

  103. Oj. Jag vet inte.
    Det är svårt att svara på.

  104. Den frågan har jag inte fått förut.
    Det får jag tänka på.

  105. Jag skålar med mig själv.

  106. Men när det gäller
    drömmar och filmer, och så-

  107. -så tänker jag på det som ett slags
    alternativ till...kalla det religion.

  108. Eller en plats där...
    Personerna i mina texter är ofta-

  109. -ganska...torra, på ett vis.

  110. De är självreflekterande och analyserar
    sig själva och andra på ett kallt sätt.

  111. Samtidigt har de behov av-

  112. -att överskrida
    både sig själva och avståndet.

  113. De vill nästan smälta ihop med andra.

  114. Jag tänker på drömmarna
    och filmerna som en slags...

  115. Ja, som ett kyrkorum, som de kan
    gå in i. Där jag och du upphör att vara.

  116. Där det mänskliga sitter i högsätet,
    det som är gemensamt-

  117. -och identitetslöst, om jag säger så.

  118. De längtar efter de ställena. Det är
    därför drömmarna får så stor betydelse-

  119. -och de blir helt uppslukade av t.ex.
    en scen i en film som de inte förstår-

  120. -men som de blir berörda av
    på ett icke-språkligt sätt.

  121. De är så språkliga.
    De klamrar sig till språket och tror-

  122. -att om de analyserar saker noga,
    så blir de fria.

  123. Om de hittar svaret, så löser sig allt.

  124. Det gör det så klart inte,
    för så enkelt är det inte att leva.

  125. Det ligger en sorg i det.
    Men sambandet till förlust...

  126. Det vet jag inte.
    Det har jag inte tänkt på.

  127. Om det är nåt med platsen
    du beskriver som ett kyrkorum...

  128. I din bok finns det nåt som jag
    tänker handlar om det tillfälliga.

  129. Och var man befinner sig nånstans.
    Det står så här i boken:

  130. "Om främlingskapet minskar
    med avstånd och ökar med närhet"-

  131. -"blir kontentan att människan
    känner sig mest främmande hemma."

  132. Vad gör det med karaktärerna i boken
    som befinner sig på resande fot?

  133. De som för ordet?

  134. Det är ett stycke
    som jag funderade på att läsa-

  135. -men det är så komplicerat,
    att jag...

  136. Det handlar om att
    den här människan som är på Mallorca-

  137. -känner sig mycket mer främmande
    än när hon var på Madagaskar.

  138. Det blir för svårt.
    Men detta att allt är tillfälligt...

  139. Det är ett flöde som jag upplever
    är nödvändigt för mig-

  140. -för att komma nånvart.
    Jag är mest vatten, på nåt vis.

  141. Jag söker mig till de här springorna
    där det är framkomligt.

  142. Och de här karaktärerna...

  143. De är rotlösa,
    men det är inte särskilt synd om dem.

  144. Det är inte en tragisk bok
    på det viset.

  145. Däremot är det till stor del
    en lek mellan fakta och fiktion-

  146. -där jag gör förbjudna saker, som
    man åtminstone förr inte fick göra.

  147. Att man blandar...
    Det finns ett äldre par, han och hon.

  148. De är gifta. Jag kan avslöja
    att jag känner dem mycket väl.

  149. Sen finns det ett yngre franskt par,
    som inte är nåt par.

  150. De har gått skilda vägar.
    Claire och Pascal.

  151. De är totalt komna ur fantasin.
    De överrumplade mig totalt-

  152. -för min franska är på en nivå där
    jag inte knäar, utan jag kryper fram.

  153. Jag blev hemskt överraskad över
    att få två fransmän på halsen.

  154. Jag trodde att de var slut...
    Boken är indelad i tre avdelningar.

  155. Att fransmännen var klara
    efter den första avdelningen-

  156. -men helt otippat,
    så dyker de upp i del tre, på nytt.

  157. De här två paren, eller inte paren,
    går in och ut i varandras noveller.

  158. Det var roligt att hålla på med.

  159. Där finns också det där flödet,
    den där rörligheten.

  160. -Svarade jag på det du frågade?
    -Det spelar inte så stor roll.

  161. Jag är nyfiken på om det är av vikt
    att de är på just de här platserna.

  162. Hade det kunnat vara andra platser,
    om det handlar om att man-

  163. -tänker andra saker borta? Hade det
    kunnat vara Stockholms skärgård?

  164. Det hade det mycket väl kunnat,
    men då hade det blivit en annan bok.

  165. Jag har skrivit mycket på resor, och
    det här gången var jag intresserad-

  166. -av att undersöka vanliga turistmål.

  167. Det behövde inte vara
    nåt jättespännande eller förnämt-

  168. -utan helt vanliga platser.

  169. Så jag har rest dit-

  170. -och med författarstipendium haft
    gott om tid att göra iakttagelser.

  171. Sen har jag senare hemma
    sammanfört de här olika sakerna.

  172. Eftersom jag inte reser hela tiden,
    så har det tagit många år-

  173. -att få den här helheten till stånd.

  174. Men jag kunde ha skrivit en mentalt
    liknande bok från andra platser.

  175. Om man får två böcker tilldelade,
    så tittar man på dem samtidigt.

  176. I din bok rör de sig, det är turist-
    ens blick, och hur möter jag det?

  177. Din bok heter:
    "Jag har ännu inte sett världen".

  178. Det finns ett spännande
    förhållande... Ett citat lyder:

  179. "Jag har ännu inte sett världen,
    så det är lätt för mig att döma den."

  180. I en annan text om att hålla dörren
    öppen, inte låsa den, så står det:

  181. "Det var en föreställning om att man
    inte hade med världen att göra."

  182. Jag undrar,
    vad är det för idé om världen?

  183. Världen är på avstånd
    från karaktärerna.

  184. Vilken värld är det?
    Till skillnad från den värld de är i.

  185. Jag har en kompis som kanske inte
    är buddist, men han praktiserar det.

  186. När jag hade skrivit boken, så berättade
    han om en tibetansk nattritual.

  187. En kvällsbön där man, innan man
    somnar, ser sina närmaste framför sig-

  188. -både dåliga och bra relationer.

  189. Man börjar med sin bästa vän,
    och ser personen rakt i ansiktet-

  190. -ända tills man känner: "Jag vill
    att du blir fri från smärtan du bär på."

  191. När man ser ansiktet mjukna och befrias
    från smärta, så tar man nästa.

  192. Man kanske ser sin pappa,
    eller nån som var otrogen och stack.

  193. Man ska stå där tills det ansiktet
    mjuknar och befrias från smärta.

  194. När han berättade om den kvällsbönen-

  195. -så kände jag att det kanske är det
    mina personer drömmer om.

  196. De har en utopisk föreställning
    om den goda människan.

  197. Man är inte en god människa förrän
    man är helt osjälvisk. Helt fri från-

  198. -både svartsjuka,
    rädsla, ilska och fruktan.

  199. De bär på en skam eller ilska, över
    att de har känslor som hindrar dem-

  200. -från att se andra rent. Det ligger i
    titeln "Jag har ännu inte sett världen".

  201. De tänker att man inte ser världen
    förrän man ser den som sitter mittemot.

  202. Och man ser inte den andra förrän
    man är fri från allt som gör en oren.

  203. Så titeln är kanske lite sorglig.

  204. Om man inte har sett den än, så
    har man levt halva sitt liv inkapslad.

  205. Men den är hoppfull. Om man inte har
    sett den än, så finns möjligheten kvar.

  206. Trots att en del av karaktärerna
    är ganska instängda-

  207. -så hyser de hopp om att det är möjligt
    att se världen, att möta den andre.

  208. Men de vet inte riktigt hur.
    De försöker, men det funkar inte så bra.

  209. Jag tänker också
    att första novellen i boken heter:

  210. "Ingenting om kärlek."

  211. Det är ett återkommande tema. Frågan
    om kärleken. Mot slutet står det:

  212. "Var inte detta
    själva centrum av allt? Kärleken."

  213. Att det är en väldig...

  214. Även om karaktärerna framstår som en-
    samma, så är det en relationell bok.

  215. Jag tänker
    att det också handlar om omsorg.

  216. Ja, det har du har rätt i. Jag tror
    det handlar om att inte ha gett upp.

  217. Att ha en nästan desperat syn på vad
    som kan uppstå mellan två människor.

  218. Vare sig det är förälder och barn,
    äkta makar, eller om det är...

  219. ...främlingar
    som träffar varandra på en båt.

  220. Det är ett nästan utopiskt behov för-

  221. -att man ska vara helt sammanflätad.

  222. Men det blir väldigt tydligt att man
    inte är det, om man inte ens förstår-

  223. -hur man tar det första steget mot
    samhörighet. De försöker för mycket.

  224. Om de bara hade gett efter,
    så hade mycket varit vunnit.

  225. Men de tror
    att en relation innebär hårt arbete.

  226. Så kan det vara, men det är också
    en hämsko att tänka så.

  227. Då ser man bara arbetet,
    och man ser definitivt inte den andre.

  228. Hur är det för dina...?

  229. De förhåller sig också
    till sina kärleksrelationer.

  230. Även om Claire och Pascal
    är på olika ställen...

  231. -...så är de upptagna av varandra.
    -Ja, mest när de inte är tillsammans.

  232. Därför fick de var sin novell,
    då de var åtskilda.

  233. Sen fick de en tillsammans, och sen
    fick alla de här fyra människorna-

  234. -en gemensam avskedsmiddag till slut.

  235. Men jag kopplar på nåt vis
    av det du sa, och din bok-

  236. -"Jag har ännu inte sett världen"...
    Då tänkte jag på Dag Hammarskjöld.

  237. Han hade ju säkert
    verkligen sett världen-

  238. -och också förskräckts av den.

  239. Men han säger
    att den längsta resan är resan inåt.

  240. Jag tror att han är ett exempel på
    att man kan gå inåt...

  241. ...utan att lämna världen.

  242. Man behöver inte gå i kloster
    för att söka stillhet-

  243. -utan man kan verka
    också i den här världen.

  244. Där är ju den här kärleken
    central och oframkomlig.

  245. Men min bok
    låter som om den kanske...

  246. Åtminstone på ytan
    tar den lättare på det, för...

  247. På ett ställe sägs det om Claire och
    Pascal, vem som styr och inte styr-

  248. -att könet är
    en ständigt pågående performance.

  249. De förhåller sig och förhåller sig
    inte, men de känner en samhörighet.

  250. Det tycker jag.
    De är inte så ödsliga.

  251. Jag har själv varit ödslig,
    och är på väg ut ur ödsligheten-

  252. -till exempel med den här boken.
    Men jag är lite äldre än du, så...

  253. Ja, om man kunde bli kvitt den.

  254. Det en annan relation i din bok
    som inte är mellan karaktärerna-

  255. -utan mellan författaren
    och karaktärerna.

  256. Den sista texten heter:
    "De duniga läsarna."

  257. Det är när Pascal... Han har tre
    apelsiner som han försöker förstå-

  258. -vad han ska göra med. Han förstår
    det när fiktionsängeln har landat.

  259. -Kan du berätta om fiktionsängeln?
    -Oj...

  260. Jag önskar
    att hon landade på mig oftare.

  261. Jag skulle så gärna
    skriva mer och mer fiktivt-

  262. -men jag är en tung själ,
    som hela tiden strävar mot lätthet.

  263. Fiktionsängeln i novellen
    gör det möjligt för Pascal-

  264. -att med tankens hjälp förflytta sig
    från Marseille till USA.

  265. På en bakgård träffar han en pojke...

  266. Första apelsinen åt han genast upp,
    som folk gör när de är på resa.

  267. Tåget hinner inte stanna innan
    matsäcken ska fram. Den äter han där.

  268. Den andra delar han
    med en uteliggare, en mystisk typ.

  269. Den tredje kastar han boll med-

  270. -med en liten pojke
    på en bakgård i USA.

  271. Den opera han har varit involverad
    i tankemässigt, men aldrig har hört-

  272. -och som heter "Kärleken till
    de tre apelsinerna" av Prokofjev-

  273. -strömmar plötsligt ut
    från de öppna balkongerna.

  274. Det är ett ögonblick av underbarhet-

  275. -som det behövs fiktionsänglar till.

  276. Otroligt vackert uttryck.

  277. Jag har nog träffat fiktionsängeln
    några få gånger. Det var ljuvligt.

  278. Ni berättar om novellerna,
    men ni kan läsa lite, så vi får höra.

  279. Vill du börja, Roskva?
    Jag ska kolla tiden. Några minuter.

  280. Fem minuter. Fyra.

  281. Då tror jag
    att jag läser ur novellen du nämnde.

  282. -Den med valparna som försvann.
    -Ja, gör det!

  283. Den heter "En enkel rynka i pannan".

  284. När hon kom hem på eftermiddagen
    var de sju valparna försvunna.

  285. Hundmamman
    låg i vardagsrummet och gnydde.

  286. Hon kände på magen för att förvissa
    sig om att valparna inte var där.

  287. De måste vara nån annanstans.

  288. Hon blev stående vid fönstret
    och tittade ut.

  289. Skogens och åkrarnas nynnande hade
    skrämt henne de första åren där ute.

  290. Men hon hade vant sig vid det.
    Glömt det?

  291. I alla fall
    låtit det bli en del av henne själv.

  292. Nästan omärkligt hade landskapets sång
    sipprat in i huset som gift.

  293. Hon tassade bort till soffan och
    satte sig. Hundsängen stod i hörnan.

  294. Filten som de veckogamla djuren
    legat på var borta.

  295. Nån måste ha varit där.
    Dörren var alltid olåst.

  296. Det var en hederssak. Att komma från
    stan och göra som man gjorde på landet.

  297. Glömma bort nyckeln i en låda.
    Inte så mycket av tillit till grannarna-

  298. -som av en inbiten föreställning om
    att man var världen ovidkommande.

  299. Nån hade virat in valparna i filten
    och burit ut dem.

  300. Hundmamman hade inte försvarat dem.
    Hon lät det ske.

  301. Nu låg hon
    i ett hörn av vardagsrummet och pep.

  302. Dagen efter tog hon ledigt från jobbet.
    Hon hade inte fast jobb-

  303. -men hon brukade hjälpa till med
    att transkribera kyrkböcker.

  304. Två dagar i veckan satt hon i källaren
    på biblioteket med böjd nacke.

  305. Fingertoppen pressade mot oläsliga ord,
    krusiduller av bläck som öppnade sig.

  306. De såg ut om blyga små blommor,
    och avslöjade sin betydelse.

  307. Det var födslar och dödsfall.
    Det var sjukdom och utvandring.

  308. Det var över huvud taget...
    Inte i dag. Inte det i dag.

  309. Hon drack morgonkaffet i trädgården.
    Hon var klädd i en tunn bomullsjacka.

  310. Hon frös lite. På avstånd
    hörde hon en motor som gick och gick.

  311. En gång hade hon nästan drunknat
    p.g.a. det ljudet. Hon var fem, sex år.

  312. De semestrade ofta vid havet.
    Hon hade klättrat på klipphällarna-

  313. -när hon upptäckte en flaskpost
    som drev nån meter från land.

  314. Hon hade kravlat ner
    och sträckt sig mot flaskan.

  315. Men sen hade hon fått syn på sand-
    botten genom den klara gröna ytan.

  316. Det var lugnande, som ett omöblerat
    rum. Det kunde bara förklaras så.

  317. Hon hade glömt bort sig och börjat kana.

  318. Hon hade ropat, men båtmotorns
    brummande överröstade hennes skrik.

  319. Snart var hela kroppen under vatten.
    Hon höll på att tappa taget-

  320. -när pappan drog upp henne. Han
    hade hört henne genom brummandet.

  321. Än i dag förstod hon det inte.
    Hon misstänkte att det låg nåt bakom.

  322. En förbindelse mellan människor, som
    om 100 år kunde förklaras vetenskapligt.

  323. Jag tror att jag läser
    en riktigt kort psalm-

  324. -som finns med i en av novellerna.
    Ni behöver inte få skrämselhicka.

  325. Den förkastades först
    av kyrkohandbokskommittén.

  326. Den skulle inte få vara med.

  327. Antagligen för att den är
    för mystisk, och kanske inte-

  328. -tillräckligt religiös,
    om man tänker konventionellt.

  329. I novellen förhåller sig författaren,
    som är på resa-

  330. -till att den har förkastats.

  331. Hon försöker ta in det,
    och försona sig med det.

  332. När hon kommer hem, så handlar det
    om
    att den ändå ska komma med.

  333. Då försöker hon
    förhålla sig till det.

  334. Novellen utspelar sig i London-

  335. -men den här lovsången
    är en sommarpsalm.

  336. Det kan ju behövas i slasket.

  337. Lätta som lekande fiskar,

  338. glittret i vatten och vind,

  339. själarnas sprittning mot himlen,

  340. rörelsens lovsång till Dig.

  341. Djupen och tången och skogen

  342. vajande mjukt i Din famn,

  343. gräsen och vågen av andning

  344. höjande, böjande sig.

  345. Timglasens sand och midjor,

  346. stranden till rymdens hav,

  347. krusningar, revben och stjärnor,

  348. fören av ljus är vårt skepp.

  349. Lungor som vidgas och gälar,

  350. koraller, smaragder och natt

  351. silas i kupan av solblänk,

  352. solblänk för evigt och nu.

  353. Tack. För många år sen
    prenumererade jag på-

  354. -den amerikanska tidningen One Story.

  355. Den startades av den amerikanska
    novellisten Hannah Tinti.

  356. Den finns en bok på svenska av henne,
    "Djurverkerier".

  357. Med plyschig, härlig framsida.
    Hennes idé med tidningen var att...

  358. Hon menade
    att novellen alltid skrivs...

  359. Den skrivs som enstaka,
    men publiceras alltid i samling.

  360. Hon ville distribuera
    enstaka noveller.

  361. Man kunde prenumerera, så kom det
    några varje vecka, som singlar.

  362. Novellix i Sverige
    har tagit upp det som idé.

  363. När ni skriver, hur förhåller ni er
    till den enskilda texten-

  364. -tillsammans med de andra?

  365. Jag tänker på det som en bok,
    inte som enskilda noveller-

  366. -utan att jag planerar vad jag måste ha
    för att det ska väga upp nåt annat.

  367. Jag jobbar ofta med flera texter
    parallellt, och somliga kasseras.

  368. De som är kvar måste
    både ha rätt ordningsföljd i boken-

  369. -och att tonen i dem
    har en sorts musikalitet.

  370. Att de står varandra nära tematiskt är
    naturligt. Man skriver om samma teman.

  371. Det är nog lite enformigt
    att man gör det hela tiden.

  372. Man behöver inte planera så mycket.

  373. Jag gillar att texterna "pratar" med
    varandra. När man har läst den sista-

  374. -så har man ett annat intryck
    av den första än man hade från början.

  375. Du nämnde återkommande personer.

  376. Jag flyttar inte personer mellan
    noveller, men jag har partier med text-

  377. -som kan migrera från text till text.

  378. En person har ingen koppling
    till nån i den andra texten-

  379. -men jag känner att de är besläktade.
    Det blir ett sammanhang på det viset.

  380. Gör det att du inte
    kan publicera ett av kapitlen-

  381. -som en egen text? Utan de är en bok?

  382. I så fall måste jag ha vetat det
    innan jag började skriva.

  383. Att den här texten
    ska ingå i en antologi, t.ex.

  384. Men här gillar jag att man inte bara
    läser en och lägger den ifrån sig-

  385. -utan att man
    får med sig sammanhanget.

  386. -Vad tänker du, Susanne?
    -Att strävan kanske är att de ska...

  387. ...hålla för
    att kunna läsas som enskilda.

  388. Men att man får ett...
    Mervärde låter hemskt. Usch.

  389. Att man får mer ut av det.
    Det blir fylligare-

  390. -om man läser alla, för de hör ihop.

  391. Jag brukar själv
    ha olika teman i bakhuvudet.

  392. Jag hade ensamhet för min första
    novellsamling, mörker för den andra-

  393. -vatten för den tredje,
    och här är det mot tillhörighet.

  394. På det viset försöker jag skildra
    olika aspekter av olika teman.

  395. Då blir det bredare
    om man läser alla.

  396. Däremot vill jag inte alls...
    Man får inte bestämma hur folk läser.

  397. Men jag skriver så koncentrerat
    att man inte kan läsa en hel bok-

  398. -i ett svep. Jag beundrar dem
    som eventuellt kan det.

  399. Men det där att lite i taget...

  400. En novell i taget tycker jag är bra.

  401. Kommer de till en i taget, eller
    skrivs de samtidigt, som för Roskva?

  402. De kommer till en i taget.

  403. Och i allmänhet i den ordning
    som de sen kommer att ligga.

  404. De följande förhåller sig
    till den första.

  405. Det finns en novellteori
    av Paul Heyse, som säger att-

  406. -varje novell har ett ledmotiv
    och en tingsymbol.

  407. Tingsymbolen särskiljer just den
    novellen från alla andra noveller.

  408. Han använder som exempel Boccaccio.
    En text handlar om-

  409. -en kvinna, en man och en korp.
    Korpen är tingsymbolen, som gör-

  410. -att den inte kan blandas ihop med en
    annan novell om en man och en kvinna.

  411. Jag tänkte på det när jag läste era
    noveller. Tingsymbolerna var tydliga.

  412. Framför allt tänkte jag på hundar.
    Du har de här stulna hundvalparna.

  413. Det är så hjärtskärande, men hunden
    är också hjärtskärande hos dig.

  414. Hunden som man inte vet om den
    kämpar för att dö eller för att leva.

  415. Jag hade tänkt fråga er om hundar,
    men tiden börjar ta slut.

  416. Schemat är tajt,
    så jag lämnar frågan till publiken.

  417. Läs böckerna och fundera över vad
    hundarna gör där. - Tack, båda två!

  418. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Världen genom novellen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Författare, Kreativt skrivande, Litteraturvetenskap, Noveller, Skönlitteratur
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Feminism, radiomagi och sci-fi

Jessica Abel och Matt Madden är ett hyllat amerikanskt serietidningspar och Abels serie om hur man skapar radio är redan en modern klassiker. Samtalet med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, rör sig från hur man skapar konst som ett par, till feminism och science fiction. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jami - ortens bästa poet

16-årige Jami Faltin bestämmer sig för att tävla om titeln Ortens bästa poet 2017. Inför tävlingen skriver han två dikter, de två första dikterna han någonsin skrivit. Dikterna kommer ta honom längre än han kunnat ana. Tidigare har Jami gjort musik. Hur kom det sig att han började skriva posei och varför har han fortsatt?