Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Att debutera på tre språkDela
  1. Hur är det att göra översättningen?

  2. Du har jobbat med din mormor,
    som också är författare.

  3. Det är...
    Det är en lång och krävande process.

  4. En ensam rad inleder
    Juvvá Pittjas debutdiktsamling.

  5. Den kom i augusti förra året.

  6. "Jag vet verkligen inte
    vad jag vill säga."

  7. Utsagan kan läsas
    som en reaktion mot en förväntan om-

  8. -att poeten eller dikten
    skulle ha nåt specifikt att säga.

  9. Som om det fanns en tes att driva.

  10. Det kan läsas som en vägran att
    inordna dikten i en så enkel logik.

  11. Det går också att läsa som en utsaga
    om att drabbas av ett slags stumhet-

  12. -och osäkerhet om poeten
    alls kan eller vill säga nåt.

  13. Johan Sandberg McGuinnes dikter
    bearbetar en förlust av ett språk.

  14. Diktjaget, som fått
    sitt språk stulet, blev en stum man.

  15. I hela diktsamlingen finns
    rörelser mellan tystnad och språk.

  16. Att ha varit förvägrad sitt språk
    och att ta tillbaka det.

  17. Ibland finns också
    en rörelse mot tystnad.

  18. Som i en dikt där diktens vi
    syr igen sina munnar-

  19. -som ett sätt att visa
    sitt motstånd mot förtryckarna.

  20. Samtalet ska handla om mångspråkighet
    och att skriva poesi.

  21. Det var lite roligt att börja
    i den här stumheten eller tystnaden-

  22. -där det inte finns ett språk.

  23. Det känns lite som motsatsen
    till er och ert skrivande.

  24. Det finns flera beröringspunkter
    mellan era dikter.

  25. Jag tror att ert skrivande
    eller er väg till att skriva-

  26. -på de olika språken,
    har sett lite olika ut.

  27. Det ska bli spännande
    att prata om det.

  28. Jag vill be er att läsa högt.
    Juvvá, du får gärna börja.

  29. Okej. Ni får ursäkta min röst.
    Jag har varit febrig i veckan.

  30. Vi hade inte så mycket tid,
    så jag kör på...

  31. Jag tänkte läsa tre dikter,
    som är väldigt nytt material för mig.

  32. Jag behöver lite stöd.

  33. "Miljön förändras,
    men fortfarande försvarsställning."

  34. "Kolonisation i annan framställning.
    Den framträder på nya sätt."

  35. "Jag har valt att leva, men det
    har inte varit en självklarhet"-

  36. -"och inte utan kval. Det här
    är min berättelse, ingen nyhet."

  37. "Vår förlust av språk, kultur och
    religion. Kolonisation kallas det."

  38. "Namn har makt.
    'Utveckling' om de själva får välja."

  39. "Vi ska svälja försvenskning. Ta emot
    rentvättning utan ifrågasättning"-

  40. -"och i skymundan acceptera
    och ignorera den rätt vi har"-

  41. -"för att den inte behagar
    det land som vi har fötts i."

  42. "Det är sjukt att bara känna sitt hem
    som uppdämda vatten."

  43. "Fördömda vara vän
    med den som sover gott om natten"-

  44. -"medan vi drömmer om rasism."

  45. "Vanäras vardag
    och vara mindre värd som människa"-

  46. -"och hålla liv i de renar
    som har fött våra generationer."

  47. "Att behöva
    gå i vägen för institutioner."

  48. "De som utan förbehåll
    bedriver odrift."

  49. "De som anser sig ha rätt
    för att de satte det i skrift."

  50. "De som skyltar med
    att vara politiskt korrekt."

  51. "Det vrider sig i magen och förväntar
    sig att gilla att bli slagen."

  52. "Försöka behålla leendet
    och förstå att acceptans för dem"-

  53. -"skulle krossa spegeln.
    Känna hopplöshet där man bor"-

  54. -"för man ryms inte
    i självbilden av medmänsklighet."

  55. "Storföretag bryter nya vägar.
    Det är bittert att svälja"-

  56. -"att våra liv visar på
    en ärlighet som ingen vill äga."

  57. Jag tänkte gå över till en...

  58. Den här dikten
    kommer väldigt mycket ur min uppväxt-

  59. -i ett gruvsamhälle i Gällivare.

  60. Det är liksom...
    En kultur som man inte ser-

  61. -om man inte kommer från
    den samiska sidan av det samhället.

  62. Men... Det finns
    väldigt många bra sidor också.

  63. Jag tänkte försöka balansera upp det
    med nåt annat.

  64. "En tidig morgon, med nyvaken skoter
    och bensin i luften."

  65. "Det är lukten av vårflytt
    och hur livet växlar"-

  66. -"från allt du har känt
    till att få ses på nytt."

  67. "Veta vad du har
    och vad det har betytt."

  68. "Räkna med
    att det finns kvar att lämna över."

  69. "Du tog aldrig mer än du behöver
    och hjälpte till när du kunde."

  70. "Vet inte hur vanligt det är i dag,
    men du fortsatte i alla fall"-

  71. -"med åtanke på
    den sjunde generationen att komma."

  72. "Förändringar och kontakten med
    naturen i kontrast till fördämning."

  73. "Livets cykler skiftar
    och folk förändras."

  74. "Ved brinner bäst tillsammans
    och askan visar vad du har känt."

  75. "Spår efter liv
    och vad som har hänt."

  76. "Ådriga händer fyller på
    och gammal följs av ung."

  77. "Ibland lämnar nån cirkeln
    och perioder dör"-

  78. -"när man hör
    hur nån ny är på väg in."

  79. "Det som var visade hur man gör.
    Goda män som inte hörs"-

  80. -"när de försvinner, det är först då
    du förstår vad det innebär att bära"-

  81. -"och göra det med stolthet. Det är
    inget du vet förrän det är din tur"-

  82. -"att salta köttet
    och fylla din egen frys."

  83. Jag vill tro på
    nåt större än mig själv.

  84. Frestad att kalla det öde.
    Ber för att det ska vara tro.

  85. Tvivlar när det försvinner. Undrar om
    det finns ett skäl till att jag är här.

  86. Jag växer och förändras.
    Blir jag nånsin klar?

  87. Kommer jag att bli den jag vill bli?

  88. Det finns bara ett sätt -
    att ta sig förbi det.

  89. Du har gått förbi
    det du ifrågasatte då.

  90. När det du vet nu var det du sökte.

  91. När problemen du hade
    var resultaten av de tankarna.

  92. Lita på
    att lösningarna du behöver kommer.

  93. Det enda målet med processen är
    att bli av med det som inte är du.

  94. Att få veta vad som är sant.

  95. Du måste ta till dig
    det som är samma, men ändå nytt.

  96. Se samma saker,
    men från en annan synvinkel.

  97. Tack.

  98. -Tack. - Vill du läsa?
    -Ja.

  99. Jag ska läsa några dikter.
    Normalt när jag skriver...

  100. Det beror vilket språk
    jag känner för att att börja på.

  101. Jag tänkte vara snäll mot er och läsa
    på engelska, gaeliska och samiska.

  102. Annars kanske det blir
    ganska intetsägande.

  103. Den här dikten, som heter
    "Det språk du en gång gavs"-

  104. -baserar sig på en sak-

  105. -som en av mina äldre gaeliska vänner
    sa till mig.

  106. "Ditt språk...
    Om du tänker på det som kärnkraft."

  107. "Ingen vill bråka med kärnkraft."

  108. Använd ditt språks stycken som skarpa,
    sargande, arga stenar, slag för slag:

  109. Inte - det spräckte skallen

  110. ska - jag skriver
    vårt folks dikter med ditt blod

  111. vi -
    jag tvekar inte inför att förinta dig

  112. dö - döden är en illusion.

  113. Varje gång du får frågan
    är ditt språk ditt massförstörelsevapen-

  114. -i trots mot fördrivningen.

  115. Använd ditt språks stycken som skarpa,
    sargande, arga stenar, slag för slag:

  116. Vi - det spräckte skallen

  117. ska - jag skriver
    mitt folks dikter med ditt blod

  118. inte -
    jag tvekar inte inför att förinta dig

  119. dö - döden är en illusion.

  120. Varje gång du får frågan
    är ditt språk ditt massförstörelsevapen-

  121. -i trots mot fördrivningen.

  122. Så tänkte jag läsa
    en dikt på samiska. På sydsamiska.

  123. Bo vid en flod. Att dränka någon är
    enklare när strömmen flödar mot havet.

  124. Och var inte rädd:
    så småningom är du också vatten.

  125. Bo vid en flod. Att dränka någon är
    enklare när strömmen flödar mot havet.

  126. Och var inte rädd:
    så småningom är du också vatten.

  127. Så... Jag vill avsluta med den här.

  128. Jag hämtar styrka i vår delade tystnad,
    floder och sinnens villiga sammanflöde.

  129. När allt har sagts,
    låt mig vila här vid glöden.

  130. Morgonen är fortfarande
    en evighet bort.

  131. Tack.

  132. Tack så mycket. Man kan börja
    det här samtalet i olika ändar.

  133. Det känns svårt att skilja ut-

  134. -språk och poesi eller skrivande...
    Vad kom först?

  135. Men jag vill fråga er om
    hur ni började skriva poesi.

  136. -Vill du börja?
    -Kör du.

  137. För mig är skrivandet av poesi
    en grej som...

  138. Jag började skriva poesi på gaeliska
    när jag bodde i Skottland.

  139. Jag har släkt från Skottland, och har
    använt gaeliska som arbetsspråk-

  140. -och ändå känt mig
    ganska emellan språken.

  141. Det är inte så lätt
    när ett språk använts-

  142. -men ändå inte används runtom dig.

  143. Mitt sätt att verkligen använda
    gaeliskan var genom poesi.

  144. Man brukar säga
    att gaeliska som språk...

  145. Det finns en sång,
    en dikt om allt du kan tänka dig-

  146. -från att kasta en get över en klippa
    till stora, existentiella frågor.

  147. Lite så blev
    min ingång till att skriva.

  148. För att få tillbaka
    det språk jag ville använda mig av-

  149. -som en del av mig,
    som mitt arbetsspråk-

  150. -mitt språk
    att leva genom i Skottland...

  151. Jag kände att jag
    behövde komma dit genom dikterna.

  152. Sen har jag fortsatt skriva
    på engelska och sydsamiska.

  153. Ytterst sällan
    skriver jag på svenska.

  154. Inte för att svenska skulle vara
    ett sämre språk att skriva på-

  155. -men för att det känns lättare
    att uttrycka mig-

  156. -genom engelskan, gaeliskan
    och sydsamiskan.

  157. Varför tror du
    att det känns lättare på de språken?

  158. Kanske är det så
    att jag undermedvetet tycker-

  159. -att det finns
    tillräckligt med material på svenska.

  160. Vi behöver inte producera nytt.

  161. Jag vill gärna vara med och se till
    att de språk jag brinner för-

  162. -gaeliskan och sydsamiskan,
    syns och hörs.

  163. Jag har inget mer
    att säga än nån annan-

  164. -men språken betyder mycket för mig.

  165. Hur började du skriva?

  166. Jag började
    för...ur behov, egentligen.

  167. Det som har drivit allt i mitt
    skapande, i skrivande och konst...

  168. Det är som en konflikt i mig-

  169. -som återspeglas väl
    i den första dikten jag läste.

  170. Jag kan inte bära på det
    och fungera som människa.

  171. Jag kan inte ha det inom mig
    och fortfarande...

  172. Det är för mycket. Det måste ut.

  173. Skrivande råkade vara det uttryck
    som var närmast till hands för mig-

  174. -när den brytpunkten kom
    för sju, åtta år sen.

  175. Sen upptäckte jag
    att det var ganska kul.

  176. Då har det blivit en utmaning.
    Vad kan jag avbilda i text?

  177. Vad kan jag beskriva
    genom mina dikter?

  178. Min första bok är
    en avspegling av den utmaningen.

  179. Det är allt från en bäcks färd
    från fjälltoppen ner till havet-

  180. -till ett liv i gruvan.

  181. Det är... Alla saker
    som rörde min värld vid den tiden.

  182. Ja...

  183. Din debutbok upplever jag...

  184. Den bottnar i erfarenheter
    från ett renskötande liv-

  185. -med mycket kunskap om det.

  186. Alla dikter berör inte
    just det livet-

  187. -men de erfarenheterna
    genomsyrar diktsamlingen-

  188. -och är både en faktisk
    och en existentiell utgångspunkt-

  189. -i skrivandet av den.
    Håller du med om det?

  190. Jag har försökt ta avstånd från...
    Det är som att jag...

  191. Jag har inte förstått hur mycket det
    har färgat mitt sätt att se världen-

  192. -förrän nu, egentligen.

  193. Så mycket har varit självklart.
    "Så här är det."

  194. Men det är för att jag inte
    har haft nåt att jämföra med.

  195. Men det är nåt som kommer.
    Du får fler referenspunkter-

  196. -i ditt fortsatta arbete. I min
    andra bok, som jag skriver på nu-

  197. -kan jag skapa en bredare bild,
    för att jag har varit med om mer.

  198. Jag vet inte
    vart jag var på väg med det, men...

  199. Jag har tänkt på...
    När jag har läst era dikter...

  200. Jag har läst din bok.

  201. Jag vet ju inte vad du skriver på nu.

  202. Det finns en olikhet.

  203. Båda berör ju koloniala erfarenheter.

  204. Men i din bok, Juvvá...

  205. Det känns som om marken och platsen
    är viktigare i dina dikter.

  206. En förlust av marken eller platsen.

  207. Johan, dina dikter rör sig mer
    i en förlust av ett språk.

  208. Även om det hänger samman.

  209. Dikterna tematiserar
    det med språket väldigt mycket.

  210. Jag tänkte också på...

  211. I dina dikter finns också rösten-

  212. -som en återkommande sak, och tungan
    finns med i flera olika bilder.

  213. Jag vet inte
    om David sa det i presentationen.

  214. Du är en av poeterna
    i projektet Versopolis-

  215. -som är ett EU-projekt för
    poesifestivaler och poeter i Europa.

  216. Det är ett slags nätverk.
    Det kommer nya poeter varje år.

  217. Jag läste en text av Pia Sjögren
    och Anne Wuolab om dig-

  218. -som ett slags introduktion.
    De tog upp det här om sången-

  219. -och musiken som en väg in i språket.
    Vill du berätta om det?

  220. Som jag sa om gaeliskan...
    Gaeliskan för mig är musik.

  221. Mina första minnen av gaeliskan
    är musik.

  222. Det går inte att göra nån skillnad
    på språket som musik eller inte.

  223. När man ska ta tillbaka ett språk
    eller om man vill använda ett språk-

  224. -är musik otroligt bra.

  225. Det är ett sätt att lära sig ljuden
    och bli mer förtrogen med det.

  226. För vissa människor...
    Speciellt i Skottland-

  227. -finns det många gaeliska körer.
    Där har du väldigt många som...

  228. De pratar inte gaeliska,
    men de kan sjunga sångerna.

  229. De känner en stark tillhörighet
    till det gaeliska-

  230. -genom att de har sångskatten
    som sin beröringspunkt.

  231. För mig har det aldrig varit nån idé
    att gå ifrån musiken eller sången.

  232. Det är omedvetet ett arv,
    på nåt sätt, att föra vidare-

  233. -just musiken i diktform,
    och så vidare.

  234. Det du säger om tungan...
    Det är också en enkel sak.

  235. Både på gaeliska och på samiska
    betyder språk inte bara språk.

  236. Det har beröringspunkter med tungan
    som ett fysiskt redskap.

  237. Jag går mellan språken-

  238. -och tar tankar från det ena språket,
    som sen fortplantar sig i det andra.

  239. Det är spännande
    med rörelsen mellan språk.

  240. Det är olika förhållanden
    mellan språken i era diktsamlingar.

  241. Du har två minoritetsspråk,
    som har en liknande historia.

  242. Juvvá har skrivit på nordsamiska,
    svenska och lite engelska.

  243. Där är det en helt annan relation.

  244. Vad tänker ni
    om relationerna mellan de språken?

  245. För mig känns det mer som en...

  246. Vilket språk uttrycker det jag
    vill säga bäst? Det är det som styr.

  247. Vad är det jag vill säga?
    Vilket språk ligger närmast det?

  248. Vilket behärskar jag bäst
    för att uttrycka meningen?

  249. Jag fick en tanke
    om den förra frågan du ställde.

  250. Att det för mig
    var förlusten av marken.

  251. Jag tror att det du skriver ur...

  252. Jag skriver
    från renskötsel och plats-

  253. -och Johan ur
    ett språkligt perspektiv.

  254. Den samiska identiteten
    kan bottna i olika saker.

  255. Att det du har haft... För mig
    har språket alltid funnits med.

  256. Men för mig har det varit
    nåt praktiskt som det har vuxit ur.

  257. Du kanske har haft
    det språkliga som grund.

  258. Det är viktigt att förstå att en
    samisk identitet kan vara så mycket.

  259. Jag håller med när du säger det.

  260. Jag kan välja
    att skriva på samiska eller gaeliska-

  261. -men jag skriver på det språk
    som faller mig in för stunden.

  262. Jag tycker om att höra ord. Jag kan
    ha lyssnat på BBC Radio nan Gàidhea-

  263. -eller på Appfjell på Sameradion
    på morgonen klockan sex.

  264. Jag kollar upp ett ord,
    och utifrån det kommer nånting.

  265. Det språk som jag börjar på behöver
    inte vara det språk jag slutar på.

  266. Jag skriver på det som faller mig in.
    Där har vi liknande processer.

  267. Det som bäst uttrycker
    det vi vill säga använder man.

  268. Har det känts självklart
    att jobba med översättning?

  269. I din bok finns alla dikter på
    nordsamiska, svenska och engelska.

  270. Där finns alla dikter på alla språk.

  271. -Så är det inte i din.
    -Nej.

  272. Vad är det som avgör...
    Hur har det känts...

  273. Kändes det självklart att alla dikter
    skulle finnas på båda språken?

  274. Det var ju lite...
    Vad ska man säga? "The condition."

  275. För att ge ut den på ett samiskt
    förlag måste allt finnas på samiska.

  276. Sen är det självklart
    att det ska finnas på samiska-

  277. -för att det finns
    väldigt lite litteratur på samiska.

  278. När man väl
    har kommit in i den tanken...

  279. Allt jag ger ut kommer det
    att finnas en samisk version av.

  280. Även om det kräver mer jobb.
    Jag har mycket material på två språk-

  281. -som ska in till ett tredje,
    men det är värt det i slutänden.

  282. Hur är det att göra översättningen?
    Du har jobbat med din mormor.

  283. Det är...
    Det är en lång och krävande process.

  284. Det känns som sandpapper på huden
    när det väl pågår.

  285. I slutänden är det bra, för att...

  286. Då kan jag släppa boken, för den
    har gåtts igenom så många gånger.

  287. Då är det okej,
    så det är bara positivt.

  288. -Hur är det i din process?
    -Jag skriver inte allt på alla språk.

  289. Jag tänker inte att det finns
    ett behov av att hålla på...

  290. De flesta som kommer att läsa
    min bok när den finns ute...

  291. De flesta läser det engelska.
    Engelska finns överallt.

  292. Det finns en grej på svenska.
    Jag har inget behov av det.

  293. Men om jag har skrivit nåt
    på engelska eller på gaeliska-

  294. -eller samiska finns det ett behov av
    att översätta det.

  295. Nånstans i översättningen
    kan hela dikten förändras.

  296. Det blir ett slags utveckling
    av diktskapandet.

  297. Jag tycker inte om ordet
    "översättning" när det gäller dikter.

  298. Jag omtolkar mig själv.
    Fördelen är att...

  299. Det är en lång kultur i Skottland.
    Gaeliska poeter säger:

  300. "Om man ska få nåt utgivet är det
    'self-translation' som gäller."

  301. Men ingen översätter ord för ord
    vad de har skrivit.

  302. Jag gör inte det heller.
    Om man läser på samiska-

  303. -får man en annan bild än om
    man bara kan läsa det på engelska.

  304. Jag vill se det som
    att varje dikt är en egen dikt.

  305. Sen kan den finnas
    i två olika former-

  306. -där den ena är
    som ett eko av den andra.

  307. Översättning är...
    Jag jobbar ju också med översättning.

  308. Det är spännande och intressant,
    men i min egen skrivprocess är det...

  309. En del saker vill jag vara säker på
    att andra kan läsa också.

  310. Då har jag översatt, men inte annars.

  311. Ni är inne på det här med...

  312. Både med utgivningssituationen,
    att du...

  313. Du hittade det största
    samiska förlaget i Norge-

  314. -som har gett ut din bok.

  315. Det handlar om...
    Det man skriver kan vara på ett vis-

  316. -men det litterära fältet
    eller förlagssituationen-

  317. -kan se ut på ett sätt som gör
    att det praktiskt sker nåt annat-

  318. -i processen, som att allt
    måste finnas på nordsamiska.

  319. Jag tänker på förlagssituationen för
    litteratur som skrivs på flera språk-

  320. -men också samiska språk...

  321. Mottagare eller läsare...
    Hur man tänker...

  322. Engelska är så internationellt
    att det kan nå ut till många-

  323. -till skillnad från svenska,
    som är ett litet språk.

  324. Jag håller inte med. Det är det
    tionde största språket på internet.

  325. Jo, det är ett litet språk
    jämfört med engelska.

  326. När man väljer
    att skriva på ett språk...

  327. Jag väljer språk
    efter vad jag vill uttrycka.

  328. Jag skriver kanske med tanke på
    att nån ska läsa det-

  329. -men det är också en bearbetning
    av saker. Jag skriver för mig själv.

  330. Sen hade jag nåt
    som råkade ha ett tema.

  331. "Det var visst ett par hundra sidor
    som kan sättas ihop till nåt."

  332. Då var det också ett sätt för mig
    att bli klar med en process.

  333. Jag vet inte riktigt
    om det är ett val jag gör.

  334. Men när man ska skriva som
    författare, som samisk författare...

  335. Du har ju ändå gått till den norska
    sidan. Det finns en anledning.

  336. Det...
    Det finns inte på den svenska sidan.

  337. Det är ganska krasst, men...

  338. Jag ville ge ut nåt,
    och det var den snabbaste vägen.

  339. Vad ska man säga?

  340. De sökte
    just den rollen jag besitter-

  341. -en ung samisk man.
    Vi är typ tre stycken.

  342. -Är vi så unga?
    -Nja...

  343. -Vi är under 40 i alla fall.
    -Precis.

  344. Det var lätt att få in en fot där.

  345. I svenska Sápmi finns en förening,
    som du är med i, Bágo.

  346. Och Tjállegoahte,
    Författarcentrum Sápmi.

  347. Har de sammanhangen
    eller organisationerna varit viktiga?

  348. -Du var med och startade dem.
    -Nej.

  349. Jag är ordförande för Bágo, och jag
    var ordförande för Tjállegoahte.

  350. Det jag tänker
    med hela den processen...

  351. Den kom från ett behov av
    att få till-

  352. -en dräglig levnadssituation
    för samiska författare.

  353. Det har blivit lite bättre.
    Nu får vi ut tre böcker om året.

  354. För fem år sen kom det ut
    en bok var femte år på svensk sida.

  355. På norsk sida... Den budget
    Sametinget har för samisk litteratur-

  356. -är samma storlek som svenska
    Sametinget har för all kultur.

  357. Samisk litteratur
    har inte prioriterats.

  358. Det är konstigt när samisk litteratur
    har en så lång historia.

  359. Vi pratar om litteratur
    som påverkade romantiken.

  360. Goethe blev påverkad av dikter-

  361. -som sätts in i "Iter Lapponicum".

  362. Så...
    På nåt sätt vet jag inte om det är...

  363. Jag vill inte kalla det okunskap,
    utan det är en ovilja-

  364. -att satsa på litteraturen.
    Där börjar Bágo få till det.

  365. Ett samiskt författarcentrum
    fyller ett behov.

  366. I framtiden hoppas jag att vi har
    ett samiskt författarcentrum-

  367. -som är etablerat
    och kan hjälpa författare-

  368. -så att vi inte ska behöva
    gå över gränsen till Norge.

  369. Där har man satsat,
    men det har man inte gjort här.

  370. Nu blev jag passionerad.
    Jag ber om ursäkt för det.

  371. Men jag brinner för de här frågorna.
    - Vad tänker du?

  372. -Du är ju också medlem.
    -Ja...

  373. Att jag sitter här nu-

  374. -är mycket tack vare
    er på Bágo och Tjállegoahte.

  375. Så fort jag gav ut...
    Ni tog mig under era vingar.

  376. "Följ med hit. Håll ett samtal där.
    Ha en utställning här."

  377. Jag är väldigt tacksam för-

  378. -de möjligheter jag har fått
    genom att jobba med er.

  379. Att sitta som ordförande är en sak,
    men det är många som jobbar med det.

  380. De som startade det var åtta personer
    som läste på en författarskola.

  381. Det fanns ett behov av skrivande.

  382. Från det att komma till en situation
    där det ser bättre ut...

  383. Det är ganska kul att se.

  384. Jag är tacksam för
    de som jobbar med det i bakgrunden.

  385. Det har hänt mycket
    inom samisk litteratur i Sverige.

  386. Jag tänkte...
    Vi måste avsluta ganska snart.

  387. De här föreningarna
    som Juvvá beskrev...

  388. Han fick stöd från andra som skriver-

  389. -från vissa som är lite äldre,
    och andra i samma ålder.

  390. Har ni förebilder som skriver på
    de språk som ni skriver på?

  391. Det kan ju också vara
    en viktig inspiration.

  392. För min del är det den äldre
    generationen, som har banat väg.

  393. Typ som Áilluhas och Paulus Utsi.

  394. Jag har inte läst så mycket av dem.

  395. Men de har visat
    att det här går att göra.

  396. Du kan göra flera saker samtidigt
    på en hög nivå.

  397. Ju fler konstformer du behärskar,
    desto friare är du som människa.

  398. Det har varit väldigt stort för mig
    att se det.

  399. Andra har lagt grunden för
    att jag ska kunna göra det jag gör.

  400. Jag känner samma sak.
    På sydsamiska...

  401. Det finns en man som heter
    Gaebpien Gåsta - Gustav Kappfjell.

  402. Han gav ut sin första diktbok
    samma år som jag föddes, 1987.

  403. Jag hittade den boken hemma
    och tänkte: "Wow!"

  404. "Tänk att kunna skriva så här!"
    Det var på sydsamiska.

  405. På gaeliskan...
    Dels är det alla namnlösa personer-

  406. -som har berättat i sångform
    och skrivit ihop låtar.

  407. Man har spelat in nåt,
    och sen har det förts vidare.

  408. Men också
    de stora gaeliska författarna-

  409. -som Sorley MacLean
    och Iain Crichton Smith.

  410. De är jättestora influenser.

  411. Jag skriver inte som de,
    men jag har verkligen känt-

  412. -att jag har utvecklats av
    att läsa deras dikter.

  413. -Ja...
    -Tack så mycket!

  414. Juvvá Pittja, Johan Sandberg McGuinne
    och Pernilla Berglund!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att debutera på tre språk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Etnologi, Gaeliska språk, Kreativt skrivande, Litteraturvetenskap, Poesi, Poeter, Samiska språk, Socialantropologi, Sydsamiska språk, Ursprungsbefolkningar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk - syntolkat

Gränsen

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2019

Språkrådets finska språkrådgivning

Rättstavnings- och grammatikfrågor är vanligt förekommande till Språkrådets rådgivning i finska. Vilka kontaktar den finska språkrådgivningen, och har det skett någon förändring under en tioårsperiod? Språkvårdarna Tarja Larsson och Henna Leskelä berättar om kartläggningen. Inspelat den 28 mars 2019 på Finlandsinstitutet i Stockholm. Arrangör: Språkrådet.