Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Lone AburasDela
  1. Jag har upptäckt
    när jag har varit ute med boken-

  2. -att många känner sig sedda och hörda.

  3. Det hade jag inte förväntat mig.

  4. Tack. Jag ska läsa långsamt,
    för det är inte på svenska, utan danska.

  5. Yes.

  6. "Och ni som inte är inbjudna
    lever på andras nåd."

  7. "På öppet hav upptäcks ni
    och förs till brutala östater."

  8. "Det ska påminna om långvariga,
    för evigt etablerade flyktingläger"-

  9. -"som ska avskräcka andra
    så att de stannar kvar."

  10. "Internt fördrivna, barn som vuxna,
    som flyr från stad till stad."

  11. "Ingen vet hur blodbadet ska hanteras."

  12. "Att det är lättare att samla in
    till naturkatastrofer"-

  13. -"än till världens största flyktingkris
    vet jag inte vad ska jag säga om."

  14. "Jag skriver vidare och gråter"-

  15. -"som en annan Günter Wallraff,
    som inte undviker situationen"-

  16. -"och sover bort förnedringen
    i sin lägenhet."

  17. "Jag vill inte leva på andras olycka.
    Jag vill inte utnyttja lidandet"-

  18. -"men att köpa ekologiskt"-

  19. -"och att gå på dyr yoga
    känns som en synd."

  20. "Vår tid är inte svindlande."

  21. "Jag hatar de sydstatsaktiga sätten"-

  22. -"gymnasieklasser utanför Århus
    indelas efter."

  23. "Jag hatar vår moderna apartheid."

  24. "Jag hatar idén om att danska elever
    inte ska komma i kläm."

  25. "Att de ska kunna leva ut sina
    ungdomsliv utan att bli en minoritet."

  26. "Jag hatar att känna mig dum,
    och metoderna som används."

  27. "Facilitering av främlingshat
    så att några kan festa."

  28. "Jag hatar att några ses som ett straff
    att gå i samma klass om."

  29. "Er sjuka segregering
    som ska lösa en hopplös situation."

  30. "Politiker och idioter som tror
    att jag är rädd för svåra beslut."

  31. "Jag hatar
    att jag inte är rektor på Jylland"-

  32. -"och att tiden
    inte arbetar för någon här"-

  33. -"eftersom de som kommer senare
    alltid kommer senare."

  34. "Att man talar om det bästa av två onda
    när man fattar dåliga beslut."

  35. "Jag hatar att hata så mycket."

  36. Man kan få pizza
    gjord på Medelhavsvatten i Kødbyen"-

  37. -"nåt att ta i beaktning i situationen."

  38. "Nån borde få smaka
    på sin egen medicin."

  39. "Galna folkvalda, höga på
    ministerkokain, inspekterar lägren."

  40. "'Om jag var flykting', säger hon,
    'skulle det viktigaste vara att leva'"-

  41. -"'inte huruvida jag skulle bo i tält.'"

  42. "Nordens läger. Inspirationsresa
    till helvetets nedersta krets"-

  43. -"där sex självmord om dagen"-

  44. -"här i alltings ingenting
    inte är ovanligt."

  45. "Ett sätt att säga ifrån inför
    institutionaliserad inhumanitet."

  46. "Här är kroppen bara en valuta
    att växla mot bättre förhållanden"-

  47. -"om allt går väl
    och vakterna inte struntar i en."

  48. "Vi ska alla dö, men några dör när de
    korsar Medelhavet som treåringar."

  49. "Jag har aldrig tänt eld på mig själv"-

  50. -"som Muhammad Bouazizi gjorde
    i sin hemstad Sidi Bouzid"-

  51. -"men uppståndelsen är över,
    och allt har återgått till det gamla."

  52. "Vi vet inte hur det är att leva
    under generaler och despoter"-

  53. -"att torteras i hemliga fängelser
    och inte få en rättegång"-

  54. -"att gripas på gatan och bli slagen"-

  55. -"att få elstötar igenom kroppen,
    att inte veta om det är dag eller natt."

  56. "Och om man dör i fängelset,
    ensam med en blöt handduk på sig"-

  57. -"bakbunden och likviderad,
    och med ett finger så djupt..."

  58. "Med ett sår så djupt att en soldat kan
    pressa hela sitt finger in i det"-

  59. -"får ingen veta det."

  60. Tack.

  61. -Stort tack.
    -Tack, själv.

  62. Boken heter "Det är ett jag
    som talar: Räkenskapens timme".

  63. Den har precis kommit i svensk
    översättning av Johanne Lykke Holm.

  64. Berätta. Vad var det för nåt
    vi nyss hörde? Vad är det för bok?

  65. Det är en politisk bok
    som också är litteratur och poesi.

  66. En lång dikt.

  67. Det jag tycker är viktigast
    är att vi kan skriva politiskt-

  68. -och litterärt samtidigt.

  69. Att litteratur och politik är viktigt
    i den konstellationen.

  70. Det finns mycket att skriva om.

  71. I alla fall i det danska politiska
    klimatet, vad kan man säga-

  72. -så som vår politiska situation ser ut,
    inte bara i Danmark, utan i Europa.

  73. Boken handlar om mitt eget förhållande
    till att ha en pappa från Egypten-

  74. -och att vara muslim och arab.

  75. Och också den akuta flyktingkrisen
    som vi är vittnen till.

  76. Boken beskriver ett samtida Danmark.

  77. Vi kommer att prata om boken
    "Politisk roman" lite senare.

  78. Men när jag som svensk läser Lone-

  79. -ser jag inte nån större skillnad
    mellan Sverige och Danmark.

  80. Den här boken skulle lika gärna
    kunna utspela sig i Sverige.

  81. De länderna är uppfyllda
    av sin egen godhet-

  82. -men helt oförmögna
    att se sin egen rasism.

  83. Min första fråga är:
    Vem är jaget som talar?

  84. Det är ett jag som förstås är jag
    som barn, ung och nu-

  85. -men det är självklart också-

  86. -förhoppningsvis en text
    som framhäver andra röster.

  87. Jag kan inte tala för alla
    med en annan etnisk bakgrund-

  88. -men jag använder min röst till-

  89. -att inte representera,
    men göra plats åt andra röster.

  90. Det finns ett avsnitt
    där jag beskriver två unga män-

  91. -som hette Abubakar och...

  92. Jag minns inte. Jag är nervös.
    Ursäkta. Nåt icke-danskt.

  93. Vi satt och skulle sälja-

  94. -tidningsprenumerationer.

  95. Då fick de veta av chefen
    och sin egen erfarenhet-

  96. -att det var bättre att ha danska namn-

  97. -så att folk kunde relatera
    till den som satt i den andra änden.

  98. Redan där...
    Mina föräldrar har varit smarta.

  99. Jag har fått ett danskt namn,
    så att jag slapp urskiljningsprocessen-

  100. -med att inte få jobb eller lägenhet
    om man heter nåt icke-danskt.

  101. Det är inte min erfarenhet,
    men jag såg det.

  102. Det är också en röst
    som jag tar in i min text.

  103. Jag föreställer mig - eller jag vet -
    när jag har presenterat boken-

  104. -att många unga
    som inte har danska föräldrar-

  105. -som känner sig sedda och hörda,
    och förstår att det inte är fel på dem.

  106. För i Danmark pratar vi inte om rasism,
    utan det kallas identitetspolitik.

  107. Så när jag skriver en bok som den här,
    som skulle vara-

  108. -ett politiskt inslag måste man göra mer
    än att skriva en bok.

  109. Jag vill inte tro att jag har skrivit
    en bok och därmed varit politisk.

  110. Det räcker inte.
    Det jag har fått upptäckt-

  111. -är att många känner sig sedda
    och hörda-

  112. -och det förväntade jag mig inte.

  113. Tack. Boken har undertiteln
    "Räkenskapens timme".

  114. För mig är det
    ett uttryck från juridiken-

  115. -eller rätten
    och rättskipningens värld.

  116. Skulle du se boken som en samling
    bevis eller åklagarens slutplädering?

  117. Du nämner rättsväsendet
    och ett juridiskt sätt...

  118. Jag skriver
    att jag är gammaltestamentlig.

  119. Den här oförsonligheten
    som boken visar...

  120. I litteratur kan man vara oförsonlig.

  121. Jag behöver inte moderera mig,
    som man gör i politiska samtal.

  122. Gör man inte det
    tror folk att man är totalt radikal.

  123. För mig var "Räkenskapens timme"-

  124. -precis som den straffande guden
    i Gamla testamentet.

  125. Det var mer den referensen som jag-

  126. -har relaterat till...

  127. Det var mer den referensen
    än det som du säger.

  128. För jag tycker
    att den här oförsonligheten-

  129. -är nåt som man
    på ett sätt inte har rätt till.

  130. Man kan uppfattas som odemokratisk
    och nån som inte vill samtala-

  131. -för att samtalet börjar
    på ett extremt ställe.

  132. Om vi tittar på vårt politiska klimat
    i Danmark-

  133. -så är alla fr.o.m. socialdemokraterna
    extremt högerorienterade-

  134. -och extremt intresserade av-

  135. -att ha en så strikt invandrings-
    och flyktingpolitik som möjligt.

  136. Om jag ska diskutera tycker jag inte
    att ska jag behöva närma mig dem.

  137. De är de som är extrema.
    När jag skriver "Räkenskapens timme"-

  138. -är det en sammelsurium
    av politiska orättvisor som jag ser.

  139. Jag vill hellre ha en referens...

  140. ...till en biblisk hardcore-referens-

  141. -än nåt juridiskt.

  142. Det är kanske inte så viktigt.
    Det viktigaste är att man säger-

  143. -att de ska smaka på sin egen medicin.

  144. När du har läst på skolor-

  145. -och mött personer som... Hur...?

  146. Hur har boken tagits emot
    i resten av Danmark?

  147. Tänker du på offentlighetens reaktioner?

  148. Jag har inte...
    Jag har fått fina recensioner av boken.

  149. Men jag har inte
    upplevt reaktioner mot mig offentligt-

  150. -eftersom jag inte
    har deltagit i debatter.

  151. Jag är inte aktiv på sociala medier,
    där det hatet kan utspela sig.

  152. Det har funnits väldigt lite negativt.

  153. När kritik förekommer i litteratur...

  154. Jag är förvånad
    över att ingen har sett den.

  155. Jag är glad, för jag vill inte
    få en massa hat i min inkorg.

  156. Men det är nog tyvärr-

  157. -för att den tillhör litteraturvärlden.

  158. Den upptäcks inte
    som den hade gjort som debattinlägg-

  159. -eller som det hade gjort
    om jag debatterade i olika forum-

  160. -som många som säger samma sak gör
    och får verbala snytingar.

  161. Jag har bara upplevt
    ett litterärt mottagande-

  162. -som har varit väldigt bra.

  163. Jag vet att många är oense med mig.
    Annars skulle vi ha andra politiker.

  164. På den danska utgåvan
    står det "agitprop".

  165. Vad är en agitprop-bok?
    Berätta om ordets bakgrund.

  166. Bakgrunden är ju
    - det kan jag ärligt säga-

  167. -att förlaget tyckte
    att den skulle ha en genre.

  168. De hade problem med att ringa in den.

  169. Är det poesi? Det är inte en roman.

  170. Kan man ge ut nåt
    som inte liknar litteratur?

  171. Enligt mig
    kan litteraturen rymma det här.

  172. Litteratur kan också se ut så här.

  173. Det var förlagets idé-

  174. -att den skulle heta agitprop.

  175. Jag lever med det,
    eftersom jag ville få ut boken-

  176. -men jag ville inte
    att det skulle verka ironiskt.

  177. Det pekar tillbaka på Sovjetunionen.
    Det heter agitationspropaganda.

  178. Det finns inte längre,
    och Sovjet finns inte längre.

  179. Det föll.

  180. Jag har varit nervös för-

  181. -att det skulle se ut som om hela grejen
    var på skoj, och det är det inte.

  182. Vi tog bort det på den svenska utgåvan-

  183. -eftersom vi ville
    att texten skulle vara rent politisk-

  184. -och inte en rolig referens-

  185. -till ett imperium som gick under.

  186. Det tycker jag inte är intressant.

  187. Är det liksom...? Är det poesi?

  188. Hur rör du dig mellan dem?

  189. Ser du inga gränser mellan
    det politiska språket och poesin?

  190. Det ena utesluter inte det andra.

  191. I många år har det funnits-

  192. -en idé om att politisk litteratur
    som är väldigt direkt-

  193. -hör till 70-talet.

  194. -70-talet.
    -Det kan jag inte säga.

  195. Det reducerar litteraturen
    till att vara idéer och propaganda-

  196. -som inte använder sig av det litterära
    eller poetiska.

  197. Det sa jag till min redaktör, som visar
    mig en bok som heter "Svarta sonetter"-

  198. -om palestiniernas frihetskamp.
    Det är den vackraste-

  199. -mest ambivalenta och mest politiska
    poesin som jag har läst.

  200. För mig är det också en lögn
    som jag har gått och trott på.

  201. Jag anser inte
    att litteratur inte kan vara-

  202. -politisk och ändå poetisk.

  203. Man kan inte skriva om ett ämne
    och få språket automatiskt.

  204. Man måste alltid arbeta med språket
    för att vara så precis som möjligt.

  205. Förhoppningsvis...

  206. Jag försöker att skriva nåt
    som är rent politisk poesi-

  207. -så förhoppningsvis
    kompromissar man inte med skönheten-

  208. -när man skriver direkt politiskt.

  209. Nu ska vi prata om en bok
    som är vad den heter.

  210. Den heter "Politisk roman"...
    och är en roman.

  211. -Det är en roman.
    -Ja.

  212. Boken skulle lika gärna ha kunnat
    vara skriven för två veckor sen-

  213. -och den
    skulle kunna handla om Sverige.

  214. Jag ska ta en liten kort
    sammanfattning av bokens tema.

  215. Den handlar om en familj,
    Robert med barnen Sally och Marta-

  216. -som lever med Rebecca, som har
    sonen Oskar från ett tidigare äktenskap.

  217. En klassisk stjärnfamilj.

  218. Robert är tandläkare-

  219. -och Rebecca är Komvux-lärare, skulle
    jag översätta det till på svenska.

  220. De är en klassisk svensk,
    skandinavisk medelklassfamilj.

  221. Som en blixt från en klar himmel-

  222. -bestämmer Robert, mannen i familjen-

  223. -att familjen
    ska gömma flyktingen Amir.

  224. Sen börjar dramat. - Vad händer?

  225. Vad som händer? Utan spoilers?

  226. En liten spoiler.

  227. I deras ganska stora lägenhet-

  228. -blir flyktingen Amir, som i övrigt...

  229. Robert gör så för att han har ett märke
    där det står "Jag gömmer en flykting".

  230. -Det känns som hyckleri...
    -"Jag gömmer en flykting."

  231. "Jag gömmer en flykting."

  232. Han vill gärna förverkliga sina ideal.

  233. Det som händer är att Rebecca,
    som inte är politisk-

  234. -och som bara vill må bra med sin son
    självklart är emot det.

  235. Det värsta tänkbara händer.
    Hennes son och han blir vänner.

  236. Sen händer det grejer.
    Mer ska jag inte berätta.

  237. Vi ska inte tala om alla spoilers,
    men när jag läser boken ser jag-

  238. -att den är lika rolig
    som en Erlend Loe-bok.

  239. Han är en norsk författare.

  240. Dialogen är pricksäker.

  241. Det är där jag som läsare känner:
    "Wow!"

  242. Den här dialogen är...
    Så bra brukar man inte...

  243. Robert pratar väldigt mycket-

  244. -i klämkäcka meningar.

  245. En är: "En främling är en vän
    jag inte har mött."

  246. När Rebecca ifrågasätter honom-

  247. -svarar han med en oneliner
    som man kan ha som kylskåpsmagnet.

  248. Roberts uppfattning
    är att man kan bli vän med alla.

  249. Jag undrar... Var har du hittat
    familjen? Hur har du gjort research?

  250. När man är författare är man bra på
    - eller det hoppas jag - att lyssna.

  251. Inte för att jag går runt
    och skriver ner allt som folk säger.

  252. Men sen jag blev intresserad av att
    skriva blev jag också intresserad av-

  253. -hur folk talar. Pratar.

  254. Det förstår ni. Förlåt.

  255. Jag gör inte research i medelklassen.

  256. Det handlar om...
    Nu sitter jag och framhäver mig själv...

  257. Man måste ha gehör för hur folk pratar.

  258. Det är det litteratur går ut på.
    Att vara så precis som möjligt.

  259. Så det sättet att prata på är ett
    väldigt mainstream sätt att prata om...

  260. Inte såna här oneliners...
    Ingen pratar så.

  261. Det är en extrem version-

  262. -av att vara humanist. Det förstår jag.

  263. Men Rebecca, som är huvudpersonen
    och väldigt opolitisk-

  264. -har tolkats av recensenter
    som en extrem röst.

  265. Jag tycker att hennes ställning är
    mainstream. Hon pratar som de flesta.

  266. Hon säger:
    "Vi vill inte ha flyktingströmmen."

  267. "Vi vill inte se afrikaner
    eller araber drunkna i Medelhavet."

  268. "Då måste vi förhålla oss till det.
    Vi värnar om det vi har."

  269. Om det var extremt
    skulle samhället se annorlunda ut.

  270. Det stämmer väl bra? Det politiska
    klimatet och det hon säger.

  271. Det är det... Folk som pratar
    som hon gör, röstar som hon gör.

  272. Det verkar se ut så nu.

  273. Det handlar inte om att göra research,
    utan att titta på hur folk agerar.

  274. Hur pratar folk i samhället?
    Tydligen pratar de som i boken.

  275. Jag vet att det extremt, för det är inte
    litteratur om jag inte gör om språket.

  276. Allt är skrivet
    i en...hyperrealistisk stil-

  277. -men annars är det...
    Jag kan inte säga det tydligare.

  278. När jag läser boken...

  279. Man kan säga att boken handlar om
    hur individualiserade vi har blivit.

  280. Personerna agerar aldrig
    utifrån en idé om en kollektiv kamp.

  281. Det politiska agerandet handlar inte
    om att förändra världen-

  282. -utan att dämpa sin ångest.

  283. Man använder politik
    som ångestdämpare.

  284. Håller du med om min tolkning?

  285. Jag kan säga att personerna i boken-

  286. -det vill säga Robert, och Mark
    som hela tiden säger "Jag var punkare".

  287. Han positionerar sig
    som tidigare politisk-

  288. -men har inte helt lämnat det bakom sig.

  289. De smyckar sig med det politiska,
    och använder det som identitet.

  290. Robert är en sorts humanist, eftersom...

  291. Jag hatar det.
    Humanism är skrattretande.

  292. Det blir som barmhärtighet-

  293. -som om man inte har nåt att göra med
    det som händer.

  294. Några är fattiga och andra rika eftersom
    vi har kapitalism. Så ser världen ut.

  295. Att man bara hjälper nån
    för att man är en god människa är galet.

  296. Det är för att man fortsätter att...

  297. Man vill inte
    lämna ifrån sig makt och privilegier.

  298. Att hjälpa nån-

  299. -är inte logiskt för mig
    utan att räkna med det politiska.

  300. Robert representeras i det...
    Vad ska man säga?

  301. Vad ska man säga?
    I det ogillandet som jag har.

  302. En sån som Mark använder det.

  303. Han är en konstnärstyp.
    Han kanske är författare-

  304. -och han är
    en eklektisk konstnärlig person-

  305. -som använder det som identitetsprojekt.

  306. Många kritiserar mig för att jag
    säger det eftersom högern säger så.

  307. Att man bara gör nåt
    för att lätta på samvetet.

  308. Det är jag också ointresserad av.
    Anledningen till att man hjälper-

  309. -och ger pengar till tiggare...

  310. Den handlingen borde avfärda frågor.
    Samvetet är oviktigt.

  311. Om man gör det därför
    är det okej för mig.

  312. I alla fall... Alltså...

  313. Men det är inte logiskt
    att inte tänka som du säger.

  314. Sätt ur ett kollektivt perspektiv är vi
    alla med och upprätthåller ojämlikhet.

  315. Där har du kanske rätt, men det är inte-

  316. -ett psykologiskt problem på det sättet.

  317. Om man går vidare...
    Jag tänker recensera boken-

  318. -för jag tycker
    att ni ska läsa det här.

  319. Jag saknar liknande böcker
    i den svenska samtidslitteraturen-

  320. -som klarar av den här typen-

  321. -av hyperrealistiskt
    socialt vardagsliv.

  322. Det är mycket köksbordssamtal.

  323. Mamman försöker prata med barnet
    som sitter med mobilen, men lyckas inte.

  324. Samtalet stoppas och når aldrig fram.

  325. Karaktärerna är ganska komplexa,
    trots allt.

  326. Det är inga... De tänker, agerar,
    funderar och lever sina liv-

  327. -förutom ex-punkaren Mark.

  328. Han är på nåt sätt en bild-

  329. -av den åldrade punkaren
    som hela tiden berättar om-

  330. -hur politiskt han levde på 70-talet.

  331. Han ser sig själv
    som världens mest politiska varelse.

  332. Alla andra ser igenom det,
    och han försöker skriva nya romaner-

  333. -försöker hjälpa Amir
    och går in i fler och fler projekt-

  334. -som bara rör sig om...

  335. Hur har de danska Mark-

  336. -som har recenserat boken -
    tagit emot honom?

  337. Jag tror att - eller jag vet...

  338. Jag mottar inte
    många tillkännagivanden-

  339. -om hur bra eller dålig boken är.

  340. Jag tror att det finns ett motstånd mot
    självförståelsen om att vara politisk.

  341. Både i hur jag beskriver Mark,
    men också-

  342. -en icke-parlamentarisk
    eller radikal vänsterrörelse-

  343. -som är väldigt homogen-

  344. -och som består av danskar
    från medelklassen-

  345. -som ser politik som nåt de kan välja.

  346. Det känner jag igen.
    Jag är inte oskyldig i det.

  347. Jag är också privilegierad
    och kan välja bort politiken.

  348. Men det finns några
    i den radikala vänsterrörelsen-

  349. -som har tyckt att det har varit
    problematiskt att kritisera vänstern-

  350. -eftersom högern gör det.

  351. Vi är en splittrad vänster
    som inte vet hur vi ska göra-

  352. -för att vi måste framstå som enade.

  353. Vi har inte råd att vara splittrade
    och oense. De har en poäng-

  354. -men jag vill inte förlöjliga...
    Hur kan man säga det bättre?

  355. Jag vill inte ljuga
    och säga att det är politiskt-

  356. -att hålla möten ibland-

  357. -eller använda politiken som konst.

  358. Det är som att säga att nu har jag varit
    politisk och sen lämna det bakom mig.

  359. Jag tänker politiskt,
    och de som läser gör det också.

  360. Det är inte det som krävs.

  361. Det som krävs är tid-

  362. -och att man investerar sin tid-

  363. -i det politiska och att man söker.

  364. Det kanske inte är en revolution,
    men man vill sabotera systemet.

  365. Till exempel att åka till flygplatsen
    och stoppa deporteringar-

  366. -och åka till utresecenter, som vi har
    i Danmark, som isolerar folk.

  367. Det kräver... Det är ansträngande.

  368. Man får åka till Jylland, och det tar
    en helg. Allt det är viktigt.

  369. Det jag tänker är politiskt, men därmed
    inte sagt revolutionerande.

  370. Jag vet inte hur vi ska göra om
    samhället.

  371. Men jag tror på att man ska göra nåt.

  372. Där vill jag kommentera
    några av de andra personerna: de unga.

  373. De är trötta på att de vuxna
    pratar om politiska saker-

  374. -och går på demonstrationer
    och fackeltåg och sjunger.

  375. De ser på politiken
    på ett sentimentalt sätt.

  376. Det blir...
    Några radikala metoder tas i bruk.

  377. Jag stöttar inte nödvändigtvis dem.
    Det vore synd att säga.

  378. Hjältarna i boken
    är de unga bipersonerna.

  379. Det är de som förhoppningsvis
    kan ge oss en bättre framtid-

  380. -om jag ska vara hoppfull.

  381. Tackar. Lone, stort tack
    för att du var här på Littfest.

  382. Översättning: Heidi Schmidt
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lone Aburas

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Dansk litteraturhistoria, Danska författare, Litteraturvetenskap, Politiska romaner
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Hästboken som samtidsdokument

Den traditionella hästboken som genre har öppnat upp för en ny typ av problematisering. Genusproblematik, kritik av kärnfamiljen, stallhierarki, mobbning och klasskillnader lyfts fram. I detta panelsamtal möts fem författare som alla har tagit hästboken till en ny nivå utan att förlora kärnan i den populära genren. Medverkande: Catharina Hansson, Lena Furberg, Pia Hagmar, Lin Hallberg och Malin Eriksson. Moderator: Ada Wester. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 25 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Semic, B Wahlströms, Bonnier Carlsen och Bokförlaget Opal.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.