Titta

UR Samtiden - Littfest 2019

UR Samtiden - Littfest 2019

Om UR Samtiden - Littfest 2019

Seminarier med författare och konstnärer inspelade den 14-16 mars 2019 på Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Till första programmet

UR Samtiden - Littfest 2019 : Språkförlust och konstens maktDela
  1. Det finns mycket positivt
    i det sydsamiska arvet-

  2. -som kanske är svårt
    att riktigt översätta.

  3. När det gäller renskötsel
    är det säkert över 400 ord.

  4. Medan samtida konst är lite svårare.

  5. Hej på er.

  6. Vi ska precis lyfta de teman
    som Carl Axel nämnde i inledningen-

  7. -utifrån den fantastiska boken
    "Faamoe"-

  8. -som just precis här och nu
    är släppt-

  9. -och releasad och allt.

  10. Så den är en viktig utgångspunkt
    inte bara som den första boken-

  11. -om Tomas Colbengtson, utan även
    den första om en sydsamisk konstnär.

  12. Och den första boken på sydsamiska
    om konst.

  13. Och det är två viktiga
    historiska fakta bakom den här boken.

  14. Jag har följt Tomas
    i egenskap av skribent-

  15. -men också som utställningsmakare,
    curator.

  16. Vi har känt varandra och jag har
    följt Tomas konst under lång tid.

  17. Men det var ett tillfälle...

  18. Vi kunde inte riktigt identifiera
    när, men för fyra-fem år sen-

  19. -var Tomas inne i ett fantastiskt
    flow i sitt konstnärskap.

  20. Han hade utställningar
    som en del av den här...

  21. ...internationella uppmärksamheten
    för urfolkskonstnärer.

  22. Han var inne i ett flow
    med utställningar i USA, Japan-

  23. -Grönland, Sverige och Norge.

  24. Och den tätheten av projekt
    där han kunde visa sin konst-

  25. -sammanföll också
    med en intensiv konstproduktion.

  26. Där mötte jag själv-

  27. -hur Tomas både vände sig tillbaka
    till sitt ursprung...

  28. ...i Västerbotten och lät konsten-

  29. -öppna upp sig
    mot en global urfolksproblematik.

  30. Så i den intensiteten
    slängde jag ur mig till Tomas:

  31. "Vi måste göra en bok om din konst."

  32. Och där är vi nu i dag,
    med boken realiserad.

  33. Jag skulle säga
    att en första problematik-

  34. -med att göra en sån bok
    är att hitta pengar.

  35. Det finns inte några förlag
    som ställer upp och säger:

  36. "Det går utmärkt." Första steget
    var att jaga finansiering.

  37. Det har vi gjort
    fram till nästan i går.

  38. Och gör fortfarande. Men ett antal
    bidrag gjorde det möjligt-

  39. -att seriöst jobba vidare
    på projektet.

  40. Och för att vara
    väldigt konkret så...

  41. ...så kan man sammanfatta att boken
    "Faamoe" som vi har här i dag-

  42. -är en bok som...

  43. ...illustrerar
    och återger 60 konstverk-

  44. -av Tomas, drygt 60 konstverk.

  45. Inklusive ett antal offentliga verk.
    I alla medier som Tomas jobbar med.

  46. Det är ett verk med ett drygt
    20-årigt perspektiv, tror jag.

  47. Men många har tillkommit
    under de senaste åren-

  48. -i den här intensiva perioden
    som jag har pratat om.

  49. Det är ett förord av Tomas också-

  50. -där du berättar om bakgrunden
    till ditt konstnärskap. Och en text-

  51. -som jag har skrivit.
    Det är en text som finns...

  52. Det är en av de viktiga
    ingredienserna i boken.

  53. Det är en text
    som finns på tre språk-

  54. -svenska, engelska och sydsamiska.

  55. Och om ni som hörde
    det första samtalet-

  56. -så var vi inne på
    att jag har ansvaret för texten-

  57. -på svenska och engelska.

  58. Den är översatt till sydsamiska
    av Per Martin Israelsson.

  59. Och varandes den första boken
    om samtida bildkonst på sydsamiska-

  60. -så var det ju
    ett fascinerande projekt i projektet-

  61. -att hitta en sydsamisk språkdräkt
    för en bildkonst-

  62. -som aldrig har omskrivits
    på sydsamiska.

  63. Inte de andra språken heller.
    Och det var en sån där...

  64. På så vis blev boken
    lite av ett språkhistoriskt-

  65. -och ett språkutvecklingsprojekt
    också.

  66. Jag tänkte att jag skulle visa...

  67. Det är ett verk
    som jag skulle haft en bild på uppe.

  68. "Faamoe" är ju som Carl Axel sa
    "styrka, kraft".

  69. Det är lite svåröversatt. Man kan
    säga att "bïegkefaamoe" är vindkraft.

  70. Men det handlar om stolthet också.

  71. Man kan säga att boken och mina verk
    egentligen har mörka sidor-

  72. -mörka erfarenheter. Omslaget
    är ju en rasbiologisk bild-

  73. -där min mormors mått
    finns på omslaget.

  74. Huvudmått, så att säga.
    Men vi måste...

  75. Vi måste titta
    på såna negativa saker-

  76. -och våga prata om det.
    Man dödar ett spöke, så att säga.

  77. Är vi tysta och går förbi
    så bär vi det med oss negativt.

  78. Så är tanken.

  79. Men det finns mycket positivt
    i det sydsamiska arvet-

  80. -som kanske är svårt
    att riktigt översätta.

  81. Så det är väl det arbetet Jan-Erik,
    jag och Per Martin-

  82. -har arbetat mycket med.

  83. Per Martin Israelsson och jag växte
    upp samtidigt i Björkvattnet i Tärna-

  84. -och han har ju återerövrat det
    sydsamiska språket i Tärnadialekten.

  85. Så till den grad att han sitter
    i språknämnden i norska Sametinget.

  86. Så han har ju fått skapa
    nya ord och uttryck.

  87. Som vi sa vid klockan halv ett i dag,
    att skrev vi om väder och renskötsel-

  88. -då hade det funnits hur många
    sydsamiska uttryck som helst.

  89. Det är väldigt rikt.

  90. När det gäller renskötsel
    är det säkert över 400 ord.

  91. Medan samtida konst är lite svårare
    att skriva om.

  92. "Konst", det ordet är "tjeahpoe".

  93. Alltså ungefär som konst är,
    att peka på ett kunnande-

  94. -ett hantverksmässigt kunnande
    och att man förstår.

  95. Ja, det är fint det du säger.

  96. För att det är ju också
    vad som är en viktig del-

  97. -av sånt här projekt. En bok
    finns ju inte förrän den finns.

  98. Som jag sa inledningsvis att jag
    har kunnat följa ditt konstnärskap-

  99. -under ett antal år. Men...

  100. Möjligheten eller privilegiet
    att få skriva-

  101. -en längre text om ditt konstnärskap
    är ett kunskapsprojekt i sig.

  102. Det har ju gjort det möjligt
    för mig-

  103. -att på ett djupare sätt
    kunna möta din konst.

  104. Och det har varit en växelverkan
    i projektet.

  105. Jag har under den resan sett
    hur du i din konst-

  106. -har mött din språkhistoria
    och språkförlust.

  107. Och resan i konsten
    har också varit en väg tillbaka-

  108. -till din kulturidentitet och språk.

  109. Och det där är så fascinerande,
    som ett konstprojekt i sig-

  110. -hur boken blir en färd mot kunskap,
    återupprättelse-

  111. -och språkåtererövring o.s.v.

  112. Jag kan börja med att visa
    lite snabbt hopkomna bilder.

  113. Ni kanske undrar varför den här
    bilden visas upp bakom oss.

  114. November 1914.

  115. Och det här är alltså
    en internatskola i Kanada.

  116. Och det är mer den här skylten:
    "Please do not speak Eskimo."

  117. Anledningen till att jag visar det...
    Språkförbud är ett verktyg.

  118. Religions- och språkförbud.

  119. För vill man ha kontroll över folk
    är det bra att ta bort språket-

  120. -och religionen, och lägga på andra
    språk som man inte kan riktigt-

  121. -och en främmande religion.

  122. Då är det lättare
    att ha kontroll på människor.

  123. Det har ju funnits globalt
    under långa tider-

  124. -och som Sverige också har använt.

  125. Nu är vi erkända som urfolk-

  126. -även om det inte riktigt
    har slagit igenom i svensk riksdag.

  127. Men vi kan ställa högre krav
    på att få använda vårt eget språk.

  128. Jag skulle bara visa
    lite exempel på bilder.

  129. Jag är väl mer en som använder
    fotografi som ett språk också.

  130. Gamla fotografier. Det här
    är från Satsfjället i Saxnäs.

  131. Och det heter inte Satsfjället,
    utan Saedtie vaerie-

  132. -alltså "Sandfjället".

  133. Det är typiskt i ortografin-

  134. -eller i geografiska namn-

  135. -att det ofta är godtyckliga
    tolkningar av lantmätare-

  136. -vilka orden är.

  137. Här är familjer från Borgafjäll,
    Satsfjäll och Gitsfjäll-

  138. -som har levt och verkat.

  139. Så jag synliggör
    deras närvaro i Saxnäs.

  140. Det finns ju nybyggarveckor där,
    men inga samiska veckor.

  141. Och högst upp är det bergkristall.
    Det är en helig sten.

  142. Jag tänker att de som passerar leden
    till Borgafjäll kan lämna sina...

  143. ...sina minnesmärken
    på de här stenarna.

  144. Jag hoppas att det här verket
    kommer att växa i framtiden.

  145. -Och det invigdes ju i somras.
    -Ja, precis.

  146. Och sen är det lite varianter.
    Det här är på glas.

  147. Norrsken.

  148. Lite olika varianter.

  149. Det är tre stående glas.

  150. Precis. Det här är från mina
    hemtrakter vid Björkvattnet.

  151. Jag kallar den här för Vapsten.

  152. Det är Vapstens sameby där det finns
    tvångsförflyttade nordsamer-

  153. -som lever tillsammans
    med ursamerna i området.

  154. Och fotografierna på glasen
    på den förra bilden-

  155. -det är historiska
    fotografier på samer-

  156. -som är tvångsförflyttade.

  157. Ja, från Karesuando-området.

  158. Och det var ju i samband
    med stängningen av gränsen-

  159. -mellan Norge och Sverige 1919.

  160. Så blev det så att några familjer
    tvingades att flytta söderut.

  161. Min far berättade att när den
    tvångsförflyttade gruppen kom-

  162. -i början på 30-talet... På sjön
    i bakgrunden var det så mycket renar.

  163. Från den östra sidan av
    den milslånga sjön till den västra-

  164. -var det bara renar. Så många hade
    de aldrig sett. Så stora renhjordar.

  165. Så du har återskapat den händelsen
    på plats i det här verket?

  166. Precis. Sen är det ett hänglås. De är
    hopsatta med en kedja och ett lås-

  167. -för att det var inte så
    att sydsamerna i området-

  168. -ville bjuda in de tvångsförflyttade.
    De fick det liksom serverat.

  169. Det var bara att ta emot dem
    utan val.

  170. Just den aspekten
    har ju inte lyfts fram i historien.

  171. Det är ju mer de
    som tvingades flytta-

  172. -inte de som tvingades ta emot.

  173. Det är en historisk händelse
    som har pågått från Kiruna, Jokkmokk-

  174. -Arvidsjaur, Ammarnäs, Sorsele
    och Tärna.

  175. Och ända ner till Härjedalen.

  176. -Utsträckt i tiden också.
    -Ja. Från 1919.

  177. Jag tror att den sista förflyttningen
    var på 70-talet i Härjedalen.

  178. Jag försöker integrera bilderna
    i naturen.

  179. Här är mina verk.
    Det här är i Finland.

  180. Uleåborg.

  181. Och här är is. Jag inkluderar
    Torneälvs-is i Jukkasjärvi.

  182. Det här är en dokumentär bild
    från 1931-

  183. -när nordsamegruppen
    kom till Tärnaområdet.

  184. Jag tror att det här är Gardvik.
    Där blir de mötta av samer-

  185. -från Vapsten, för att visa dem vägen
    till de nya renbetesområdena.

  186. Och deras ättlingar är kvar i Tärna.

  187. Och det har ju skapat stort problem
    för båda grupperna-

  188. -och fortsatt en brännande verklighet
    som inte är löst.

  189. Som inte Sveriges riksdag
    vill ta tag i.

  190. Jag håller på att arbeta
    med ett minnesmärke om den händelsen.

  191. Här har jag... Här är berättelsen-

  192. -om den historiska händelsen
    på sydsamiska.

  193. Faktiskt hämtad från boken.

  194. Och som ni ser är det former
    av personerna och landskapet-

  195. -som berättar den händelsen.

  196. Och det är en skiss
    på det minnesverk du arbetar på?

  197. Det är lite olika aspekter här,
    men den sydsamiska berättelsen-

  198. -bildar bilden.
    Så det är som två berättelser.

  199. Här är ett landskap
    som också berättar händelsen.

  200. Men monumentet kommer att bli-

  201. -blir i överfångsglas och sten.

  202. Och som ni ser här
    är bilden inkapslad i glaset.

  203. Så att det här är en skissbild på
    hur toppen kanske kommer att se ut.

  204. Och ovanför
    vaktar de fyra samiska gudinnorna.

  205. Och det blir kanske
    en bergsformation under.

  206. Finns det en plats för det redan?

  207. Det kommer att bli i Granö,
    sju mil väster om Umeå.

  208. Vid Umeälven. Jag är född
    vid Umeälvens källflöden.

  209. Så det känns logiskt
    att koppla ihop det.

  210. Det är också gammalt renbetesområde-

  211. -för Umbyn och Vapsten,
    söder om Umeälven.

  212. Just det.
    Där de har vistats under vinter...

  213. Och vistas fortfarande.

  214. Ett fantastiskt...

  215. ...positivt problem under arbetet
    med boken var att bokidén uppkom-

  216. -vid ett tillfälle... Det var
    ett väldigt flow i Tomas konst.

  217. Men det har bara fortsatt.
    Varje gång vi hade en första version-

  218. -av en text och det skulle gå
    till översättning och korr-

  219. -så hade ju Tomas under tiden
    kommit med en rad nya arbeten.

  220. Både i sin konst och offentliga verk.

  221. Så det var en dragkamp
    att få en text på plats-

  222. -som var någorlunda uppdaterad
    på ditt konstnärskap.

  223. Och här finns nu en rad nya arbeten
    som inte är med i boken.

  224. Man måste ju dra deadline nån gång.

  225. Men det kanske är därför
    boken blev ett så långt projekt.

  226. Men jag tänkte
    att jag ska läsa några stycken-

  227. -ur den här texten
    som heter "Tomas Colbengtsons konst".

  228. "Språkförlustens språk, bilders möten
    och den sydsamiska erfarenheten."

  229. "Grundtonerna i Tomas konst
    är längtan och saknad"-

  230. -"ostundan och frånvaro,
    hågkomst och glömska"-

  231. -"alltid sedda och gestaltade
    i ett blekt men skarpt ljus"-

  232. -"med en robust,
    men återhållsam svärta."

  233. "Tomas verk är lågmälda,
    sökande och utforskande"-

  234. -"men samtidigt oförvägna,
    stolta, uppriktiga."

  235. "Här samsas sorg med vrede"-

  236. -"smärta med förlust,
    värdighet med förtröstan."

  237. "Oförrätters mörker
    och förödmjukelser möter"-

  238. -"en stilla, solid tillförsikt
    som hämtar näring och energi"-

  239. -"ur detta återberättandets
    och synliggörandets kraft."

  240. "Att det ens är möjligt
    att återberätta och synliggöra"-

  241. -"blir en viktig och avgörande
    ingrediens för konsten"-

  242. -"och för att drägligt vistas
    i ett nu"-

  243. -"och att föreställa sig en framtid."

  244. Sen har vi här ett litet...

  245. En liten del som handlar om
    en historiskt väldigt...

  246. En historisk samisk person
    i ett verk-

  247. -som också har rötter
    i samma by som du, Tomas.

  248. "I verket 'Elsa Laula'"-

  249. -"talar främst mötet
    mellan ett ansikte och ett landskap."

  250. "Elsa Laula numera ikoniska ansikte"-

  251. -"rakryggad, okuvlig
    och symbol för samiskt motstånd"-

  252. -"kamp och frigörelse
    svävar över ett utpräglat nordligt"-

  253. -"skogigt fjällvinterlandskap."

  254. "En tystlåten, ung flicka i helfigur
    syns längre in i bilden."

  255. "Även om hon ser ut att stå på marken
    upplevs hon som en hägring"-

  256. -"likt ett bleknande minne
    från glömskans härd"-

  257. -"eterisk, skir, transparent."

  258. "En vision av Laula som ung
    eller av konstnärens mor"-

  259. -"eller konstnären själv,
    med motiv ur barndomens landskap."

  260. "Verket påbjuder rättframhet.
    I detta kulturlandskap-"

  261. -"har den samiska motståndskampen
    sina rötter."

  262. Och så tänkte vi landa här.

  263. Och återknyter lite grann
    till inledningen.

  264. "Där är grundtonerna."

  265. "Avstampet är förlust, brist,
    saknad, minne och smärta."

  266. "Men idén om konsten
    som en kungsväg"-

  267. -"i erkännandet
    av dessa erfarenheter"-

  268. -"i synliggörandet
    av gliporna av det glömda"-

  269. -"och i återberättandet av sprickorna
    i det verkliga."

  270. "Det är ett synliggörande
    där den egna erfarenheten"-

  271. -"som individ, kollektiv"-

  272. -"som same, som sydsame
    i Sverige, Skandinavien, världen"-

  273. -"får vara ovedersäglig och hel."

  274. "Och ges luft, ljus,
    värde och utrymme."

  275. "Men Tomas konst i sitt tålmodiga
    men intensiva arbete"-

  276. -"visar på ett annat slags ljusning
    och klarnande"-

  277. -"som visar just på möjligheten
    att återberätta, uttrycka, påvisa."

  278. "I gestaltning, i gester, skapas
    en plats där återupprättande"-

  279. -"frigörelse och utveckling möts.
    Konstens ljus i historiens mörker"-

  280. -"öppnar dörrar mot andra världar,
    mot omvandlingen av denna."

  281. "Att genom konsten återta sitt jag,
    identitet, plats"-

  282. -"att låta ansiktet
    möta landskapet igen"-

  283. -"att påbörja resan till att återfå
    och återta sitt språk, sitt varande."

  284. Tack.

  285. Jag tänkte att jag också kan läsa
    en del här.

  286. Förordet skrev jag ju
    på en plats där...

  287. ...jag såg spåren
    efter gamla rengärden och boplatser-

  288. -som var överväxta.

  289. Ursäkta uttalet. "När den svenska
    staten annekterade renbetesområden"-

  290. -"förbjöds religionen,
    språket och renskötseln."

  291. "När jag ser spår
    efter gamla boplatser och rengärden"-

  292. -"fylls jag med både glädje,
    sorg och ilska."

  293. "Kolonisationen har resulterat i att
    levande ättlingar i somliga fall"-

  294. -"inte ens ser sig som samer."

  295. Men som sagt, huvudsyftet med boken
    är ju till samerna.

  296. Att man ska... Men även
    att andra ska få konfronteras-

  297. -med det sydsamiska språket.

  298. Och man kan ju se det här
    som en motståndshandling-

  299. -ungefär som slöjden.

  300. Slöjden var ju inte förbjuden
    och har aldrig varit det, utan mer...

  301. Trumman, den samiska ceremonitrumman
    förbjöds ju.

  302. Ett kraftigt instrument. Men...

  303. ...dess kunskap-

  304. -och magiska besvärjelsehandlingar-

  305. -har ju överförts
    till mjuk- och hårdslöjden.

  306. Och det har ju bevarat
    det unika samiska-

  307. -när språket har försvunnit.

  308. Och nu är det ju en renässans.

  309. Jag menar...
    Konsten är ju ett bra verktyg-

  310. -för att lyfta de frågorna.

  311. Jan-Erik, du har ju en bra bild-

  312. -då du har ju varit direktör
    i Samiskt konstnärsförbund.

  313. När du sa att språket...

  314. Att boken på så vis kan ses
    som en motståndshandling-

  315. -i det att den
    ger röst åt det sydsamiska språket-

  316. -som nästan höll på att raderas ut-

  317. -men som nu är på uppåtgående igen.

  318. Med... I dag är det större
    möjligheter för en sydsamisk...

  319. ...för sydsamiska personer
    att få växa upp med sitt modersmål-

  320. -än det har varit
    på väldigt, väldigt länge.

  321. Och... Ursäkta.

  322. Det där finns ju
    i den samiska konsten också.

  323. Alltså den...

  324. Och där konsten i din hand
    och i ditt arbete...

  325. Men det är också nåt du delar med...

  326. ...med många samiska konstnärer
    i dag, där konsten är-

  327. -ett sånt verktyg, instrument,
    sätt att bemöta-

  328. -den bortglömda,
    förtryckta historien.

  329. Att leta fram till de saker
    som har gömts undan-

  330. -eller maskerats eller på annat sätt
    försvunnit i historiens mörker.

  331. Och det handlar inte...

  332. Det är både egna, individuella,
    personliga erfarenheter-

  333. -ens familjs erfarenheter
    och den kollektiva erfarenheten-

  334. -i kulturen, där konsten blir
    ett otroligt fascinerande-

  335. -starkt och mångfacetterat verktyg
    att komma åt det här.

  336. Och det är ju unika berättelser-

  337. -som växer fram
    i såna konstprojekt som dina.

  338. Och där en del samiska konstnärer-

  339. -jobbar, arbetar mot historien,
    mot kolonialhistorien-

  340. -och bedriver på så sätt
    ett avkolonialiserande projekt.

  341. Och andra konstnärer
    jobbar mer mot ett nu-

  342. -och dess problem-

  343. -och dess orättvisor
    och ojämlikheter.

  344. Jag tänker på t.ex. såna projekt
    som Máret Ánne Sara-

  345. -som har jobbat mot rättegångs-
    processer mot rennäringen i Norge.

  346. Eller Anders Sunnas protester
    mot den svenska domstolsprocessen-

  347. -mot Girjasmålet och så.

  348. Men kontentan är helt enkelt
    hur konsten-

  349. -och just t.ex. i dina händer-

  350. -blir detta otroligt fascinerande,
    rika verktyg att...

  351. ...flytta sig tillbaka i historien
    och avtäcka, återupptäcka-

  352. -omgestalta och återberätta den.

  353. Jag såg en intervju med
    den kinesiske konstnären Ai Weiwei.

  354. Konstens roll
    är ju att omvärdera världen.

  355. Och vi har ju ändå friheten
    att göra det.

  356. Konsten är tolkningsbar.

  357. Man kan bara ha en inre vision
    och en drivkraft.

  358. Men det är ungefär som med jojken.

  359. Man tänker
    att det finns en källa nånstans.

  360. "Veulie" på sydsamiska.

  361. Att den är under jorden
    och strömmar upp genom kroppen-

  362. -och ut genom munnen.

  363. För mig är det samma sak.
    Det är nåt strömmar ut-

  364. -som jag inte har kontroll över.
    Men jag kan ju censurera den.

  365. Som jag har sagt,
    det var svårt att hänga med.

  366. Men visst. Exakt.
    Det är ju det som...

  367. Det här arbetet
    måste ju historiker jobba med-

  368. -och etnologer
    och arkeologer och så vidare.

  369. Men konsten kommer åt saker som...

  370. Eller språkhistoriker.

  371. Men konsten kan komma åt saker
    på ett sätt som ingen annan av dessa-

  372. -kommer åt. Stämningar
    och emotionella erfarenheter.

  373. Kolonialhistoriens
    existentiella dimension.

  374. Där är konsten ett unikt verktyg-

  375. -och det har varit fascinerande
    att följa din resa i det.

  376. Då tackar vi för det-

  377. -och för privilegiet
    att få presentera den här boken.

  378. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språkförlust och konstens makt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Konst, Konsthistoria, Konstnärer, Konstnärligt skapande, Minoriteter, Nationella minoriteter, Samer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Littfest 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Röster från norr

Samtal mellan författare och konstnärer, som var och en för en kamp för att synliggöra urfolk och rädda sitt hjärtas språk. Medverkar gör Björn Ylipää, Mona Mörtlund, Anne Woulab, Tomas Colbengtson och Jan-Erik Lundström. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Med smak av Tornedalens terroir

Hur klär man Tornedalens smaker i ord och bild? Björn Ylipää, matkonstnären och författaren bakom boken "Smak av norrsken", berättar om allt det goda från sin barndoms trakter, om karaktärer han träffat genom åren och om sitt hjärtas språk - meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Samisk feelgood

Litteratur på samiska är fortfarande sällsynt - i synnerhet romaner som utspelar sig i nutid. Författaren Anne Woulab har brutit ny mark genom att skriva en feelgoodroman på nordsamiska. Moderator: Catarina Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Språkförlust och konstens makt

Mitt i det samiska kulturlandskapet står de - gestalter från förr som en gång levt och verkat på platsen - avbildade på glas. Konstnären Tomas Colbengtson vill levandegöra människor ur den samiska befolkningen som dåtiden velat förminska och radera ut. Nu har hans konst uppmärksammats internationellt och samlats i boken Faamoe. Moderator: Jan-Erik Lundström. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Strindberg och Mörtlund på meänkieli

Hur låter Strindberg på meänkieli? Och varför är Strindberg lättare att översätta än Försäkringskassans informationstexter? Möt författaren och översättaren Mona Mörtlund som berättar och läser ur sin rika produktion på svenska och meänkieli. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med regionbiblioteken i Norrland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Meg Rosoff

Som barn hade Meg Rosoff en stor kärlek till hundar. Kanske såddes redan då ett frö till böckerna om den duktiga hunden McTavish? 2016 belönades hon med Almapriset för sina livfulla barn- och ungdomsböcker. Möt författaren i ett samtal om livet, böcker och om hur Astrid Lindgrens ord hjälpte henne att förklara varför barnlitteratur är så viktig. Moderator: Ada Wester. Inspelat den 14 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangörer: Littfest och Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Syrien, sexualitet och Sverigebilder

När författaren Khaled Alesmael kom från Syrien till Sverige 2014 hade han aldrig kunnat föreställa sig att han några år senare skulle kunna stå bland arabisktalande personer och prata öppet om homosexualitet. Moderator: Carl Åkerlund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norrländska litteratursällskapet och Riksteatern.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Att debutera på tre språk

De samiska poeterna Juvvá Pittja och Johan Sandberg McGuinne skriver på flera språk, men drivkrafterna bakom orden är delvis olika. Pittja vill skildra samiska miljöer och balansera den stereotypa bilden av samer. Sandberg McGuinne brinner för att hålla sina språk - gaeliska och sydsamiska - levande. Moderator: Pernilla Berglund. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Lone Aburas

I romanen "Det är ett jag som talar (Räkenskapens timme)" ställer Lone Aburas den åldrande vänsterflygeln i Danmark mot yngre politiska krafter. Boken väcker diskussioner och hon har både hyllats och kritiserats. Möt den danska författaren i ett samtal med Olav Fumarola Unsgaard. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Göteborgs litteraturhus och Anti Bok.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Jörn och Rafael Donner - mellan far och son

Möt Jörn Donner, författare, regissör och debattör, och hans son Rafael Donner, författare, filmarbetare och chefredaktör. Här samtalar de om föräldraskap, manlighet och skrivande. Moderator: Pekka Heino. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Förlaget och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nathacha Appanah

I Nathacha Appanahs roman "Våldets vändkrets" möter flyktingpojken Moïse laglösheten och våldet i en kåkstad på den franska ön Mayotte. Här berättar författaren berättar hur hon noga mejslat fram karaktärerna i romanen. Moderator: Yukiko Duke. Inspelat den 15 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Franska institutet och Elisabeth Grate Bokförlag.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Bengt Pohjanen

Försedd med basker och pipa som förebilden Gunnar Ekelöf skrev Bengt Pohjanen sina första dikter som sjuttonåring. Här, 58 år senare, bjuder han på berättelser om sitt liv och författarskap. Moderator: Anders Persson. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Sápmi i litteraturen och litteraturen i Sápmi

Bilderna av det samiska ser väldigt olika ut, sett inifrån gruppen eller ur majoritetssamhällets ögon. Författarna Annica Wennström och Sigbjørn Skåden vill genom sitt skrivande skapa en mer mångfacetterad och rättvis bild. Moderator: Malin Nord. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Teg Publishing och ABF.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Nuckan

Malin Lindroth har levt ensam i nära trettio år. Med boken "Nuckan" vill hon tvätta skammen ur ett av våra mest nedsättande tillmälen. Tillsammans med författaren Tone Schunnesson går hon till botten med ordets uppkomst, hur det påverkar människor och hoppet om en mer tolerant syn på kvinnor som lever i ensamhet. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest i samarbete med Norstedts och Bilda.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Audur Ava Ólafsdóttir

Auður Ava Ólafsdóttirs böcker är både melankoliska och humoristiska och har gått hem hos de svenska läsarna. Romanen "Ärr" tilldelades Nordiska rådets Litteraturpris 2018. Moderator: Johan Swedenmark. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Littfest 2019

Världen genom novellen

Hur skiljer sig novellens uppbyggnad och berättarstil från romanens? Möt två författare, norska Roskva Koritzinsky och finlandssvenska Susanne Ringell, som båda nominerats till Nordiska rådets författarpris för sina novellsamlingar. Moderator: Ida Linde. Inspelat den 16 mars 2019 i Umeå Folkets hus. Arrangör: Littfest och Nordisk författarscen.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen

Arek Hersch

Arek Hersch har starka minnen av nazismen. Hersch minns tågtransporten till Auschwitz och hur Mengele valde vilka som skulle få leva och vilka som skulle dö i koncentrationslägrets gaskammare. Arek lyckades bli en av dem som skulle komma att överleva. Av hela släkten Hersch som bestod av 21 personer överlevde bara Arek och hans syster. I sin historia berättar Arek om hur det är att förlora sin familj och att det som hände under andra världskriget och nazismen aldrig får upprepas.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.