Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Föreläsningar från Specialpedagogikens dag 2019 på temat lek, musik, bild och kreativ lek. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019 : Att genom lek stödja och stimulera sociala relationerDela
  1. När de har byggt
    börjar ett barn gräva i marken.

  2. Ett annat barn frågar: "Vad gör du?"
    "Jag gör en björnfälla."

  3. Det här inspirerar barnen att ha
    kojan som en utsiktspost för björnar.

  4. Jag ska berätta
    om en systematisk översikt.

  5. Det är en sammanställning
    av olika primärstudier-

  6. -s.k. sekundärforskning.
    Rapporten ser ut så här nu.

  7. Jag heter Karolina Fredriksson.
    Det kanske jag inte sa.

  8. Jag när forskare och projektledare
    på Skolforskningsinstitutet.

  9. Det är en skolmyndighet som startades
    2015 och ligger här i Solna strand.

  10. Ett av våra huvuduppdrag är
    att sammanställa forskning.

  11. Vår främsta målgrupp är
    de verksamma i skolväsendet.

  12. Det är förskollärare och lärare,
    framför allt.

  13. Det produceras mycket forskning.

  14. Det är svårt att hinna med för både
    forskare och dem i professionen.

  15. Vår uppgift är att tillgängliggöra
    forskning för de verksamma i skolan.

  16. Vi har fokus på forskning
    som har relevans för undervisning.

  17. Det ska bidra
    till bättre förutsättningar-

  18. -för att genomföra, utvärdera
    och även planera undervisning.

  19. Vi gör sammanställningar
    i form av systematiska översikter.

  20. Vi följer vissa steg i arbetet
    enligt vissa principer.

  21. Men systematiska översikter
    är inte en metod.

  22. Det kan vara många olika metoder.

  23. Precis som i primärforskningen beror
    det på vad man ställer för fråga.

  24. Man kan ställa frågor om effekter,
    som Tanja illustrerade.

  25. Man kan som underlag ha
    ett antal effektstudier-

  26. -för att få ett säkrare effektmått.
    Det var nåt Tanja tog upp.

  27. Det kan vara bra att ha flera studier
    som ger liknande resultat.

  28. Det kanske inte räcker med en studie.

  29. Många systematiska översikter
    handlar om effekter-

  30. -och man har gjort en syntes
    av effektmått.

  31. Det här är inte en sån studie.

  32. Underlaget är studier-

  33. -som har tittat
    på interaktionen i förskolan-

  34. -mellan vuxna och barn
    och mellan barn.

  35. Man har försökt skapa förståelse
    för det som sker-

  36. -genom olika begrepp
    och beskrivningar.

  37. Det är mer kvalitativa analyser
    än kvantitativa.

  38. Vi har gått till väga
    på ett annat sätt-

  39. -när vi har sammanställt de här
    i och med kvalitativ analys.

  40. "Översikt"
    kan leda tankarna lite fel.

  41. Man kan tro att man då ska samla
    all forskning inom ett område-

  42. -men de här översikterna
    har specifikt fokus.

  43. Man ställer en fråga
    om nåt specifikt.

  44. För att kunna göra
    en syntes av resultaten-

  45. -behöver man studier
    som har tittat på samma företeelse.

  46. I det här fallet får man en rikare
    beskrivning av en företeelse-

  47. -än vad man hade fått
    av bara en studie.

  48. När det gäller effektstudier
    vill man ha ett säkrare resultat-

  49. -genom att sammanställa flera studier
    som har tittat på liknande saker.

  50. Den här studien
    har fokus på lek i förskolan-

  51. -och barnens utveckling
    av sociala förmågor.

  52. Vi har satt som krav att studien
    har tittat på vad förskollärarna gör.

  53. Vi är en projektgrupp
    som gör de här översikterna.

  54. Vi har anlitat forskare - Ingrid
    Engdahl från Stockholms universitet-

  55. -och Anette Sandberg
    från Mälardalens högskola.

  56. De följer arbetet. Jag kommer in
    lite mer på vad de har gjort.

  57. Sen är det Skolforskningsinstitutet,
    jag och Linda...

  58. Jag har varit projektledare
    och Linda biträdande.

  59. Sen har vi Eva
    som var informationsspecialist.

  60. Hon gör sökningarna i arbetet.

  61. Maria Bergman
    har varit projektadministratör.

  62. Den här presentationen
    innehåller tre delar.

  63. Den största delen
    handlar om resultatet.

  64. Vad har vi kommit fram till?
    Jag tänkte börja med det sen.

  65. Vi pratar om förskollärares
    handlingar som vi har tematiserat.

  66. Vi pratar om att läraren
    guidar, medlar och observerar.

  67. De här handlingarna kännetecknas
    av lyhördhet och responsivitet.

  68. Varför har vi gjort det? Vi vill ge
    förskollärare och annan personal-

  69. -vägledning i undervisningen. Hur kan
    man stödja barnens lek på ett sätt-

  70. -som skapar förutsättningar
    för utveckling av sociala förmågor?

  71. Ett skäl till att titta på det här är
    att lärare har uttryckt en osäkerhet-

  72. -kring hur man kan gå in i barns lek
    utan att störa den.

  73. Man är rädd att man ska påverka dem
    på ett sätt som inte främjar leken.

  74. Då avstår man hellre.

  75. Vi ville visa hur man kan göra
    genom att sammanställa forskning.

  76. Vi har alltså gjort
    en systematisk översikt.

  77. Den här forskningen är angelägen
    för dem som arbetar i förskolan.

  78. Den är en studie av deras praktik.
    Alla studier vi har med-

  79. -har varit i förskolans praktik.

  80. Man har observerat och i de flesta
    fall spelat in det på video-

  81. -så att man har kunnat titta på det
    om och om igen.

  82. Analyser har skapat förståelse
    för det som sker i interaktionen-

  83. -genom olika begrepp
    och beskrivningar.

  84. De här begreppen ska erbjuda
    förskollärare och annan personal-

  85. -nya sätt att förstå praktiken
    eller sätta ord på det man redan gör.

  86. Man kan t.ex. se
    vilken betydelse man har-

  87. -som vuxen att stödja barnens lek-

  88. -och se vilka sociala förmågor leken
    ger barnen möjlighet att utveckla.

  89. Studierna vi hittade handlade
    om de här sociala förmågorna.

  90. Att skapa relationer.

  91. Barnen börjar kanske leka med andra
    barn de inte brukar leka med.

  92. Man bygger gemenskap.
    Man tar gemensamt ansvar.

  93. Man värdesätter varandras idéer.

  94. Man samarbetar.
    Man turas om. Man hjälps åt.

  95. Man kommunicerar.
    Det är mycket problemlösning.

  96. Man förhandlar om lösningar, föreslår
    idéer och lyssnar på varandra.

  97. Den är den typen av sociala förmågor
    som tas upp i studien.

  98. Även om förskollärarna
    är väldigt aktiva-

  99. -så är det inte bara lek
    som lärarna tar initiativ till-

  100. -utan det är ofta lek
    som barnen tar initiativ till.

  101. Men oavsett om det är barnen
    eller lärarna som tar initiativet-

  102. -så är lärarnas handlingar
    målinriktade.

  103. De har ett syfte med sitt agerande.

  104. Det är att skapa förutsättningar-

  105. -för utveckling av sociala förmågor
    genom att stödja leken.

  106. Man kan säga
    att förskolläraren undervisar-

  107. -eftersom undervisning handlar om
    att leda målstyrda processer.

  108. I studierna är det antingen ett stöd
    för alla barns gemensamma lek-

  109. -där man stimulerar barnen
    att börja leka eller fortsätta leka-

  110. -eller så är det enskilda barn-

  111. -som skapas förutsättningar
    att delta i leken.

  112. Det kan vara barn som behöver
    mer stöd i det avseendet.

  113. Det kommer jag tillbaka till
    lite senare.

  114. Resultaten ger exempel
    på en rad olika handlingar.

  115. Vi har delat in dem i olika teman.

  116. Vi har tre stora kategorier.

  117. Det handlar om att regissera.
    Man skapar förutsättningar för leken.

  118. Man planerar och iordningställer.

  119. Att delta i leken på olika sätt,
    t.ex. genom att närvara.

  120. Man kanske tar en roll i leken,
    eller guidar och medlar i den.

  121. Sen har vi kategorin som handlar om
    att observera och reflektera.

  122. För att ge lite kött på benen
    kring vilken typ av resultat-

  123. -och hur vi har framställt det här
    i rapporten-

  124. -ska jag ge några korta exempel.

  125. Då...

  126. ...handlar det först om
    att skapa förutsättningar för lek.

  127. Vi har ett exempel från en studie
    som handlar om ett kojbygge.

  128. Det är kojbygge
    i två olika utomhusmiljöer.

  129. Det är på en innergård och i ett
    skogsområde, med olika barngrupper.

  130. I båda sammanhangen-

  131. -har förskollärarna
    ordnat material för kojbygge.

  132. På innergården har lärarna
    tagit in grenar och pinnar-

  133. -från ett skogsområde i närheten.

  134. I båda miljöerna förser de barnen
    med filtar som de kan använda.

  135. Tanken med
    att barnen ska få bygga koja-

  136. -är att de ska stimuleras
    i kommunikationen mellan varandra.

  137. Deras samarbete ska stimuleras
    och det är det som händer.

  138. Barnen på innergården
    konstaterar ganska tidigt-

  139. -att det är för liten yta och
    att en koja passar bättre i skogen.

  140. Vad ska man göra då?

  141. Det finns en leksakskanin
    som heter Bertie på innergården.

  142. "Vi kan göra ett bo till Bertie".
    "Var ska Bertie bo?"

  143. Det inspirerade barnen att skapa ett
    bo till Bertie i stället för en koja.

  144. De diskuterar olika smarta lösningar
    för den begränsade ytan.

  145. De skapar ett kök, ett sovutrymme och
    ett grönsaksland.

  146. Förskolläraren följer barnens lek
    och uppmuntrar problemlösningen.

  147. -bland annat genom att fråga vad som
    händer om Bertie äter alla grönsaker.

  148. Då konstaterar nåt barn
    att Bertie blir tjock.

  149. Då kommer de på att de ska göra
    en hinderbana också.

  150. Barnen i skogsområdet
    bygger en ganska stor koja.

  151. De samarbetar mycket kring
    konstruktionen av kojan.

  152. De har idéer på hur de ska göra
    för att få den stabil.

  153. De väver in pinnar i ena sidan
    för att ge stabilitet.

  154. De förhandlar om olika lösningar-

  155. -och olika idéer kring hur de kan
    använda materialet, bl.a. filtarna.

  156. Ett barn föreslår
    att de gör gardiner av filtarna.

  157. Ett annat barn tycker
    att de ska vara till golvet.

  158. I båda fallen
    utvecklas aktiviteten-

  159. -att bygga en koja, att konstruera
    nånting, till en fantasilek.

  160. I skogsområdet
    börjar ett barn gräva i marken.

  161. Ett annat barn frågar: "Vad gör du?"
    "Jag gör en björnfälla."

  162. Det här inspirerar barnen att ha
    kojan som en utsiktspost för björnar.

  163. De ska spana efter björnar.

  164. På innergården
    blev det en fantasilek-

  165. -som handlade om
    att Bertie skulle få ett bo.

  166. Lärarna uppmuntrade
    den förändrade aktiviteten.

  167. Det var ett exempel från kategorin
    att skapa förutsättningar för lek-

  168. -genom att tillhandahålla material.

  169. Jag ska ta ett exempel
    från det här med att delta.

  170. Det handlar om att guida barnen
    i leken.

  171. Temat i dag är specialpedagogik
    så jag tänkte jag ta ett exempel-

  172. -där läraren guidar ett enskilt barn-

  173. -som behöver extra stöd för sitt
    deltagande i den gemensamma leken.

  174. Leken är en så kallad "lekvärld"
    - landet Narnia.

  175. Det bygger på boken om landet Narnia.

  176. Det finns en elak häxa och en faun.

  177. Den elaka häxan bor i ett slott
    och kidnappar faunen.

  178. Även om det bygger på karaktärerna
    i lekvärlden-

  179. -så utvecklas handlingen gemensamt
    av barnen.

  180. De vuxna deltar aktivt i leken,
    både forskaren och förskolläraren.

  181. Handlingen förhandlas fram
    under lekens gång.

  182. I fokus för studien är lärarens
    bemötande av en pojke - "Milo".

  183. Hans beteende
    beskrivs som ambivalent.

  184. Han slits mellan att vilja vara
    en del av gemenskapen i leken-

  185. -och att ta avstånd från den.

  186. Hans avståndstagande visar sig främst
    i att han ifrågasätter lekvärlden.

  187. Bl.a. är det en vuxen som spelar
    bäver och har en bäverkostym-

  188. -men han har vanliga skor på sig
    och det pekar Milo ut.

  189. Han kommenterar
    att läraren, Michael...

  190. Barnen låtsas
    att faunen är försvunnen.

  191. Faunen spelas av läraren Michael.

  192. Milo säger: "Jag vet var Michael är.
    Vet ni inte att han byter kläder?"

  193. Läraren bemöter Milo genom att ge
    utrymme för den här ambivalensen.

  194. Han får gå ut och in i leken
    i stor utsträckning.

  195. Men han ser också ett behov
    att stödja honom mer-

  196. -för att han inte ska falla utanför.

  197. Han guidar honom
    till hur han kan delta.

  198. Barnen och de vuxna har planerat
    för hur de ska rädda faunen-

  199. -från den elaka häxan i slottet.

  200. Milos och de andra barnens idéer
    tas med i en gemensam plan.

  201. När de ska genomföra planen
    är Milo ganska ouppmärksam...

  202. ...och stör en hel del.

  203. Då bestämmer sig läraren för
    att ställa krav på Milos deltagande.

  204. Han säger att alla behöver honom och
    att han inte har en del av planen-

  205. -om han inte lovar att genomföra den.

  206. Han ställer krav genom att visa på-

  207. -att Milo är betydelsefull.
    Han behövs.

  208. Milo bestämmer sig för att delta
    i den gemensamma räddningsplanen.

  209. Det ger honom möjlighet att utveckla
    sina sociala förmågor-

  210. -och få erfarenhet av vad det innebär
    att vara en del av en gemenskap.

  211. Det ingår att man känner samhörighet-

  212. -men man måste också ta
    ett gemensamt ansvar för planerna.

  213. Den sista kategorin av handlingar är
    att observera och reflektera.

  214. Hur kan förskolläraren bygga
    sin användning av leken-

  215. -på kunskap om barnen
    och barnens lek?

  216. Jag ska nämna en studie som tar upp
    hur en lärare kan stödja-

  217. -ett enskilt barn som behöver lite
    extra stöd för att delta i leken.

  218. Det är en nyanländ flicka
    som heter "Bahja".

  219. Fokus ligger på hennes deltagande
    i rollekar i olika sammanhang-

  220. -dels i en rollek i en
    introduktionsgrupp hon går i-

  221. -och sen senare när hon deltar i
    en rollek i den ordinarie förskolan.

  222. I introduktionsgruppen är-

  223. -både det sociala och det kulturella
    sammanhanget bekant för Bahja.

  224. Hon känner barnen och känner sig
    bekväm i de lekar barnen leker.

  225. I exemplet i studien
    handlar det om att laga middag.

  226. James och Mihran...

  227. Den ene är hennes bror
    och den andre känner hon väl.

  228. De sitter vid ett bord
    som Bahja dukar.

  229. Bahja börjar sen laga middag.

  230. Hon rör ihop en spaghettisås
    i en wokpanna.

  231. Hon låter James smaka
    och han säger "mm, vad gott".

  232. Den får även Mihran smaka
    och han håller med.

  233. Sen låtsas Mihran att han bränner sig
    på pannan och Bahja tröstar honom.

  234. När Bahja har lagat klart middagen-

  235. -ropar hon: "Kom och är."

  236. Hon är bekväm i sammanhanget.
    Hon vet vad hon ska göra.

  237. Men vid den andra observationen
    i den ordinarie undervisningsgruppen-

  238. -där både det sociala och kulturella
    sammanhanget är mer obekant-

  239. -är det inte lika självklart
    att Bahja deltar i leken.

  240. Temat de leker är
    prinsessor och drakar.

  241. De övriga barnen klär ut sig
    och förhandlar om roller.

  242. Men Bahja kommer aldrig in i leken.
    Det beskrivs på följande sätt.

  243. Man vill lyfta fram att observationer
    av barns deltagande i rollek-

  244. -ger kunskap om vad det sociala
    och kulturella sammanhanget-

  245. -kan betyda för barnen. Deras sociala
    och kulturella erfarenheter.

  246. Hur kan man stödja barnen
    för att främja deras deltagande?

  247. I det här fallet kan man tänka sig
    att förskolläraren...

  248. ...skulle kunna föreslå lekteman
    som är nya för alla barn...

  249. ...så att inte bara Bahja
    känner sig utanför.

  250. I vår studie beskriver vi-

  251. -en mångfald olika handlingar
    och ger exempel.

  252. Studierna illustrerar det så vi
    ger exempel från leksituationer.

  253. Vi säger också att de handlingar
    som stimulerar barnens lek-

  254. -karaktäriseras av lyhördhet
    och responsivitet.

  255. Sen diskuterar vi handlingarna
    i relation till de begreppen.

  256. Man ska vara lyhörd
    inför barnens perspektiv-

  257. -och responsiv genom att svara
    och anpassa undervisningen.

  258. När det brister i lyhördhet...

  259. Vi har studier som visar
    vad det kan innebära.

  260. Leken kanske störs eller avbryts
    av den vuxne-

  261. -som inte är lyhörd
    inför barnens perspektiv.

  262. Lyhördhet och responsivitet
    gäller alla delar av undervisningen-

  263. -både när man planerar,
    iordningställer, under lekens gång-

  264. -och när man observerar
    och reflekterar.

  265. Man bör vara flexibel i förhållande
    till det man har planerat.

  266. I en lek har läraren planerat-

  267. -att barnen ska tvätta leksaksdjur
    med blöta trasor-

  268. -men ett barn kastar trasorna
    på ett bord. Det är tvååringar.

  269. Det blir en lek som alla barnen
    engagerar sig i-

  270. -där barnens sociala interaktion
    främjas i hög utsträckning.

  271. Vi vill ge förskollärare
    och annan personal-

  272. -insikter kring den egna praktiken
    och sätta ord på det man redan gör.

  273. Det anknyter till det som står
    i skollagen om vetenskaplig grund.

  274. Vi bidrar till att forskningsresultat
    blir en del av förskolans praktik.

  275. Vi sätter in resultaten
    i ett undervisningsperspektiv.

  276. Vi kan hjälpa till att uttolka vad
    undervisning i förskolan kan vara.

  277. Det är ett nytt begrepp i den
    läroplan som träder i kraft i sommar.

  278. Jag ska säga lite kort
    hur vi har gjort det här.

  279. Det är en systematisk översikt
    genomförd av forskare.

  280. En systematisk översikt
    har vissa sökstrategier...

  281. ...inklusionskriterier, relevans-
    och kvalitetsbedömning och syntes.

  282. Sökstrategin är att söka i nationella
    och internationella databaser.

  283. Vi har en informationsspecialist som
    är duktig på att göra söksträngarna-

  284. -och hitta studier
    från det som sker i praktiken.

  285. Det är riktigt intressant.

  286. Sen väljer man ut vilka studier som
    ska vara med.

  287. Det handlar om att de ska följa
    de inklusionskriterier man har.

  288. Alla studier
    måste beskriva en leksituation-

  289. -som handlar om att utveckla barnens
    sociala förmågor och vad lärarna gör.

  290. Vi hittade en hel del studier
    om sociala förmågor och lek-

  291. -men i det här fallet ville vi också
    se vad förskollärarna gör.

  292. Så gjorde vi urvalet
    och då hamnade vi där.

  293. Sen har vi gjort en syntes
    av det här-

  294. -för att tillgängliggöra forskningen-

  295. -och skapa en sammanhängande bild
    av detta.

  296. Det gjorde vi genom en tematisk
    indelning av lärarens handlingar.

  297. Sen diskuterade vi det i relation
    till lyhördhet och responsivitet.

  298. Vi har funnits sen 2015 och har
    publicerat några översikter tidigare.

  299. De finns på vår hemsida.

  300. De finns att beställa kostnadsfritt
    eller ladda ner som pdf.

  301. En studie är precis påbörjad inom
    specialpedagogik om idrott och hälsa.

  302. Den är planerad till 2020.

  303. Vi har en hel del översikter med oss
    som ni är välkomna att ta.

  304. Tack för ordet.

  305. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Barnpsykologi, Barns utveckling, Lek, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Psykologi, Socialt samspel, Undervisning, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att lära barn lära sig själva

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Musikens roll i barns utveckling

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek, lärande och berättarförmåga

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.