Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Föreläsningar från Specialpedagogikens dag 2019 på temat lek, musik, bild och kreativ lek. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019 : Att lära barn lära sig självaDela
  1. Är inte det en värdefull färdighet? Ett
    bra sätt att tänka i dagens samhälle?

  2. Att nånting inom dem,
    när de pratar med nån online, säger:

  3. "Hur vet jag
    att den här personen är uppriktig?"

  4. Kul att vara här, och en
    ovanlig upplevelse att vara nånstans-

  5. -där vädret är sämre än i England.

  6. Så det här är väldigt speciellt för mig.

  7. Jag heter Guy Claxton, och jag är
    en så kallad kognitionsforskare.

  8. Jag har inriktat mig på
    att forska om intelligens.

  9. Jag har en bakgrund
    som akademisk psykolog.

  10. Jag har examina från Cambridge
    och en doktorstitel i psykolingvistik.

  11. Men det var för länge sen.

  12. När jag såg Debbies fantastiska
    framträdande före kaffepausen-

  13. -erinrades jag om hur mycket
    man kan säga utan att tala.

  14. Och det var en
    väldigt nyttig och viktig påminnelse.

  15. Men mycket av mitt arbete
    och mitt skrivande kring intelligens-

  16. -bygger på nåt som jag ser
    som en grundläggande förändring-

  17. -i sättet som vi betraktar intelligens
    på. Intelligens är det som hjälper oss-

  18. -när vi inte vet vad vi ska göra.

  19. Ni kanske minns Jean Piaget.
    Läser ni Piaget under er utbildning?

  20. Hans definition var "att veta vad man
    ska göra när man inte har en aning".

  21. Det är viktigt, för utbildning handlar
    ofta om saker folk redan känner till.

  22. Man hjälper dem inte att bli bättre
    på sånt som de inte vet hur man gör.

  23. Så den sortens intelligens är viktig.

  24. Och genombrottet
    som har skett de senaste åren-

  25. -består av att man har insett
    hur mycket av den sortens intelligens-

  26. -som handlar om förvärvade vanor.

  27. Tankevanor - attityder,
    läggningar, åsikter, värderingar.

  28. Allt detta påverkas av vår bakgrund, vår
    barndom, våra familjer-

  29. -och av vår utbildning.

  30. Det har gjort mig intresserad
    av utbildningens potential.

  31. Inte bara för att hjälpa oss
    att fylla unga sinnen med kunskaper-

  32. -som de behöver
    för att klara sig i livet.

  33. Jag vill även
    hjälpa unga människor bli smartare.

  34. Mycket av mitt arbete har handlat om-

  35. -att utforska den potentialen
    för lärarna i vanliga klassrum.

  36. De som undervisar i kemi,
    franska, historia och geografi.

  37. Sånt som vi sysslar med i skolan.

  38. Men att göra det på ett sätt
    som utnyttjar möjligheten-

  39. -att lära ut dessa ämnen på ett sätt
    som utökar folks kapacitet-

  40. -att veta vad de ska göra
    när de står handfallna.

  41. Och jag intresserar mig
    för denna bakomliggande tanke.

  42. Jag är väldigt stolt över
    att kunna visa upp-

  43. -vår nya bok, "Powering Up Children".
    Den är avsedd för de lägre åldrarna.

  44. Många av er är lärare i förskolan
    och för de tidigare skolåren.

  45. Det är nummer två av fyra böcker.
    Den första lade en allmän grund.

  46. Den här
    är för grundskolans tidigare år.

  47. Boken för grundskolans senare år
    kommer om några månader.

  48. Den sista boken riktas till rektorer.

  49. Det här handlar om vad lärare
    i vanliga skolor kan göra-

  50. -för att ändra sin undervisning...
    Det är det här jag ska prata om.

  51. Hur kan de ändra i sin undervisning
    så att barnen inte bara-

  52. -blir bättre
    på att lösa matematiska problem-

  53. -utan blir smartare på ett bredare,
    mer djupgående, livsomfattande sätt?

  54. Jag är inte expert
    på specialundervisning....

  55. ...så jag blev lite förvånad över
    inbjudan till den här konferensen.

  56. Men jag vet att det viktiga
    med specialundervisning-

  57. -är att det heter specialundervisning.
    Inte specialkompensation.

  58. Inte speciellt stöd.
    Inte speciellt skydd.

  59. Inte speciellt...

  60. ...underlättande,
    som vi skulle säga i England.

  61. Det handlar om undervisning,
    och det är en aktivitet med ett syfte.

  62. Det handlar om vad vi tror
    att unga människor-

  63. -kommer att behöva veta och kunna?

  64. Vilka inställningar och värderingar
    kommer de att behöva-

  65. -för att få bra liv på 2000-talet?

  66. Jag är intresserad av den bilden.
    Och jag är intresserad av-

  67. -hur det som man i Singapore kallar-

  68. - för
    "utbildningens önskvärda resultat"...

  69. Vi kan inte undervisa utan att ha en
    bild av vilka resultat som är önskvärda.

  70. Vad vill vi se för resultat på lång
    sikt? Hur vill vi att barnen ska vara-

  71. -när de lämnar oss? Den frågan
    är en del av verksamheten.

  72. Utbildningsverksamheten är en
    moralisk fråga. Vi vill hjälpa barn-

  73. -att bli bättre på nånting. Men på vad?

  74. På att få bra resultat? Mer än så, väl?

  75. Vissa barn är inte så bra på att skriva
    prov. Vad får de ut av sin utbildning?

  76. Jag är intresserad av utbildning som
    inte bara fokuserar på kortsiktiga mål-

  77. -som prov, kompetenser,
    betyg och sånt-

  78. -utan även
    på barnens långsiktiga behov.

  79. Vilka slags sinnen kommer de
    att behöva för att kunna blomstra-

  80. -i en värld full av stress,
    utmaningar, möjligheter-

  81. -förändring, osäkerhet och stress-

  82. -som de kommer att ställas inför
    när de lämnar skolan?

  83. Det är mitt intresseområde.

  84. Och hur vi kan rikta
    lite mer uppmärksamhet-

  85. -på de där underströmmarna
    i skolverksamheten-

  86. -samtidigt som vi även fokuserar
    på mer konventionella resultat.

  87. Och inom specialundervisningen
    tänker man nog:

  88. "Okej, hur gör vi det?
    Hur hjälper vi barnen på vägen"-

  89. -"mot dessa
    önskvärda utbildningsmål?"

  90. Även om de kanske har
    en annan utgångspunkt-

  91. -än merparten av skolbarnen.

  92. Men man utgår inte från att de är
    speciella och säger att utbildningen-

  93. -måste se annorlunda ut i deras fall.

  94. Utbildning är utbildning.

  95. Nämligen det som vi tror
    att ungdomarna behöver-

  96. -som de inte får med sig hemifrån-

  97. -men som hjälper dem att överleva
    och hantera de svårigheter-

  98. -den stress och de faror
    som vi utsätts för i dag.

  99. Det är det jag tänker prata om-

  100. -och jag hoppas att ni kommer
    att kunna skapa kopplingar-

  101. -mellan det jag är intresserad av
    och just den sortens-

  102. -utbildningsklientel
    som ni arbetar med.

  103. Så... Jag vill bara att ni
    tänker lite snabbt på vilka attribut-

  104. -som ni tror att ungdomar behöver
    för att lyckas på 2000-talet.

  105. Vilka inställningar gentemot lärandet
    lämnar de skolan med?

  106. Och är det dessa de behöver?
    Här har ni några alternativ.

  107. En del barn som lämnar den engelska
    skolan är osjälvständiga.

  108. Läraren måste säga åt dem
    vad de ska göra, och när.

  109. Många av dem är flitiga
    och gör som de blir tillsagda.

  110. De är medgörliga
    och en aning passiva.

  111. De kan vara rädda för nya saker.

  112. De gillar skolans
    konventionella metodik-

  113. -men blir oroliga när de möter
    andra sorters lärande-

  114. -som skiljer sig från denna.

  115. Och de får sin motivation utifrån.
    De har lärt sig-

  116. -att bara värdera betygen,
    berömmet och resultaten-

  117. -och inte lärandet i sig.

  118. Avsikten är kanske inte att skapa dessa
    elever, men i mitt land-

  119. -är det vanligt att ungdomar
    lämnar skolan med såna inställningar.

  120. Hur är det med ungdomarna
    som lämnar skolan apatiska-

  121. -missmodiga och nedslagna
    av utbildningsväsendet?

  122. Det viktigaste en del människor
    i mitt land lär sig i skolan-

  123. -under sina elva eller tolv år är att
    de är värdelösa på att lära sig saker.

  124. Det är ingen bra känsla. Det ger inga
    bra förutsättningar för resten av livet.

  125. Är vi nöjda med det?
    Barn som har tappat hoppet-

  126. -och som i allt mer desperata besök
    att försöka skydda sin självkänsla-

  127. -kanske blir upproriska, aggressiva
    och avogt inställda till utbildning.

  128. Är vi nöjda med det? Och folk som
    lämnar skolväsendet en aning "hala"?

  129. De bemästrar språket
    och har talang för argumentation.

  130. Men de saknar moralisk kompass.

  131. De är självbelåtna och arroganta.
    Det har gått bra för dem.

  132. De är rätt nöjda med sig själva.
    Ofta ganska materialistiska.

  133. De intresserar sig bara för karriär,
    pengar och att skaffa en Porsche till.

  134. Och väldigt tävlingsinriktade.

  135. Många av dem hamnar
    så småningom i parlamentet.

  136. Visst är det väl så? Ni har säkert följt
    Brexit-debatten med stort intresse.

  137. Då har ni sett människor som tycks
    ha lämnat väldigt dyra privatskolor-

  138. -med en sån inställning. Eller hur?

  139. Är det så
    vi vill att våra ungdomar ska bli?

  140. Prata med personen bredvid er
    och gör en egen lista-

  141. -med tre eller fyra
    önskvärda egenskaper.

  142. Längst ner finns förslag på ord, men
    ni behöver inte begränsa er till dem.

  143. Det är bara förslag
    på inställningar eller egenskaper-

  144. -som vi vill att våra ungdomar ska ha.
    En minut. Vad toppar er lista?

  145. Okej. Tack ska ni ha.

  146. Det var bara lite uppvärmning,
    för att få oss att börja tänka lite på-

  147. -olika önskvärda utbildningsresultat.

  148. De flesta brukar välja orden
    som är markerade här.

  149. De som folk tänker på först.
    Vi skulle kunna ha långa diskussioner-

  150. -om vilka egenskaper
    ni vill att era barn ska ha-

  151. -eller om vilka som är mest lämpliga
    när det gäller specialundervisning.

  152. Men de här orden toppar. Äventyrliga
    ungdomar som gillar utmaningar.

  153. Kreativa, nyfikna och resilienta barn,
    som inte ger upp i första taget.

  154. Öppensinnade, kapabla att tänka
    igenom komplicerade saker noggrant.

  155. Modiga, samvetsgranna,
    samarbetsvilliga, empatiska, o.s.v.

  156. Och intressant nog
    är många av dessa egenskaper...

  157. Förlåt, jag ska ta den här först.

  158. Vi måste backa lite och fråga oss
    varför folk väljer dessa egenskaper.

  159. Vad är det med dessa egenskaper
    som gör att folk rent intuitivt anser-

  160. -att de är lämpliga tankesätt
    eller tankevanor-

  161. -när det kommer till att utrusta folk
    för att leva framgångsrika liv-

  162. -i dagens komplicerade värld?

  163. Varför behöver vi dem? I böckerna
    går vi in på det här i större detalj.

  164. Först och främst behöver världen
    starka tänkare och studenter.

  165. Folk som inte är bra på att tänka,
    folk som är fulla av fördomar-

  166. -och tänker i förenklade termer...
    Fundamentalism speglar-

  167. -en oförmåga till komplext tänkande
    när det gäller komplicerade ämnen.

  168. Eller hur? En oförmåga att hantera
    en grå, pluralistisk och komplex värld.

  169. När världen styrs av människor
    som saknar förmågan-

  170. -till subtilt och komplext tänkande
    så blir världen en farligare plats.

  171. Som vi nu ser i USA, i Turkiet
    och i många andra länder.

  172. En ökning av företeelser
    som ger anledning till oro.

  173. Det sker även inom EU.
    Högerextremismens framväxt-

  174. -kan ses som ett resultat av människor
    som inte klarar av komplexa skeenden.

  175. De har tagit skydd bakom
    en ofta aggressiv fundamentalism.

  176. Världen är säkrare
    om den bebos av kraftfulla elever.

  177. Kraftfullt lärande lindrar fattigdom.
    Ett av mitt områdes skyddshelgon-

  178. -är en kvinna som heter Carol Dweck.
    Har ni hört talas om henne?

  179. Hon gjorde en studie i Chile-

  180. -med 146 000 14-åringar -
    ett enormt urval-

  181. -som visade att fattiga barn
    med ett dynamiskt tänkesätt-

  182. -med en optimistisk inställning
    till lärande och ansträngning...

  183. De anser
    att det är värt att anstränga sig-

  184. -och brottas med saker
    som kan te sig nya och underliga-

  185. -eftersom
    det oftast leder till framsteg.

  186. Andra låter sig nedslås av sånt -
    de har ett statiskt tänkesätt.

  187. Hon visade att barn
    från väldigt fattiga bakgrunder-

  188. -med ett dynamiskt tänkesätt
    gjorde framsteg i skolan-

  189. -som motsvarade framstegen
    som mycket rikare barn gjorde.

  190. Och hon har visat
    att dessa tänkesätt kan förändras.

  191. Den nedslagna och ängslige
    kan bli äventyrlig och modig-

  192. -på bara ett par månader.

  193. Såna förändringar
    lindrar fattigdomens effekter.

  194. Och om vi kan göra det så borde vi det.

  195. Det innebär inte att vi struntar i-

  196. -fattigdomens ekonomiska
    och sociopolitiska aspekter-

  197. -men det innebär
    att det finns annat vi kan göra.

  198. Arbetsgivarna
    behöver elastiska sinnen.

  199. I mitt land skriker inte arbetsgivarna
    efter unga med kvalifikationer-

  200. -utan efter unga som kan samarbeta,
    ta egna initiativ och vara rådiga.

  201. Unga som kan ta sig an
    komplicerade situationer.

  202. Om era barn söker jobb på Google
    så är de inte deras examen som avgör-

  203. -eller vilka kvalifikationer de har. De
    bedöms efter sin förmåga att hantera-

  204. -svåra och nya problem.
    Det är det världen eftersöker i dag.

  205. Kraftfulla elever lever lyckligare liv.
    Folk som gärna brottas-

  206. -med komplexa och givande problem
    skattar sin lycka högt.

  207. De känner sig stolta
    och känner att livet har mening.

  208. Men om folk har blivit nedslagna
    genom hela sin skolgång-

  209. -annat än när de har lärt sig
    dåliga eller farliga saker-

  210. -så var det ingen bra utbildning.

  211. Lärandet påverkar den mentala hälsan.

  212. Folk som känner att de besitter
    en effektivitet och en förmåga-

  213. -att själva verka för
    sina intressen i livet-

  214. -fylls av en energi
    som fungerar som en buffert-

  215. -mot mentala problem
    som ångest och depression.

  216. Så det är viktigt
    att bygga upp dessa tankevanor.

  217. Mycket viktigare än våra skolbetyg.

  218. Kraftfulla elever
    klarar sig bättre på college. I USA -

  219. -gjorde man nyligen en insats för
    att få fler fattiga att gå på college.

  220. Och man fick in fler fattiga på college-

  221. -men 72 % av dem
    hoppade av det första året.

  222. Deras lärare hade gett dem betygen,
    men inte styrkan och rådigheten-

  223. -som krävs för ett lärande utan stöd-

  224. -av grundskolans nätverk
    av omtänksamma lärare.

  225. Där hade man inte
    klarat av sin uppgift.

  226. Kraftfulla elever får även bättre betyg.

  227. Unga människor som är vältaliga,
    eftertänksamma och självmedvetna-

  228. -och intresserade av sig själva,
    inte bara ur ett betygsperspektiv-

  229. -utan som människor som klarar av
    att tampas med komplicerade saker-

  230. -får bättre betyg i skolan.

  231. Resiliens och rådighet.

  232. Förmågan att styra upp sin tid-

  233. -förutsäger framgång i skolan
    bättre än ens iq-värde.

  234. Och dessa inställningar
    kan man ändra på.

  235. James Heckman på University of
    Chicago fick Nobelpriset i ekonomi.

  236. Han har forskat mycket på-

  237. -vilka tänkesätt
    som förutsäger framgång-

  238. -på lång sikt.

  239. Vilka egenskaper hos en elvaåring är
    prediktorer för ett framgångsrikt liv-

  240. -när denne är 45 eller 50 år gammal?

  241. Inte bara "Gick han eller hon
    på college?", utan bortom det.

  242. Många skolor i Storbritannien samlar
    nu in data från sina gamla elever-

  243. -10-20 år efter att de slutade.

  244. Man vill veta
    om man hade utrustat dem-

  245. -med sånt som på ett framgångsrikt
    sätt kunde lotsa dem genom livet.

  246. Inte bara om det räckte för att komma
    in på college. Så spelplanen är utbytt.

  247. De här resultaten är från en rapport
    från James Heckman till OECD-

  248. -får några år sen.

  249. Det jag kallar för tankevanor
    kallar han för icke-kognitiva förmågor.

  250. Hans resultat
    förutspår utfall längre fram i livet-

  251. -med samma eller större säkerhet
    än kognitiva mått.

  252. Mått som handlar om uppnåendemål,
    minne och betyg.

  253. Dessa tendenser hos barnen har en
    stark påverkan på uppnåendemålen.

  254. De påverkar skolresultaten
    och även hur det går senare i livet.

  255. Prestationstest,
    som vi är så besatta av i mitt land-

  256. -fångar inte upp
    dessa icke-kognitiva färdigheter.

  257. Ni såg dem på listan tidigare.
    Ihärdighet när det är motigt-

  258. -samvetsgrannhet - förmågan att vara
    envis och verkligen genomföra saker.

  259. Självkontroll och självdisciplin.
    När en kompis skickar ett sms-

  260. -och frågar om man vill komma förbi
    och titta på en film-

  261. -så säger man: "Tyvärr,
    men jag håller på med en kemiuppgift."

  262. "Men jag tittar gärna
    på filmen i helgen."

  263. Det är självdisciplin. Förmågan
    att prioritera långsiktiga värden-

  264. -framför kortsiktiga frestelser.

  265. Tolerans för olika åsikter.
    Det skulle världen behöva mer av.

  266. Empati - förmågan
    att se världen ur andras ögon.

  267. Och en förmåga att samarbeta.
    Det här är inte min önskelista.

  268. Det är saker
    i dessa komplexa växelverkningar-

  269. -som den här ekonomen har upptäckt.

  270. Icke-kognitiva färdigheter
    kan förstärkas.

  271. Man kan lära barn att tänka dynamiskt,
    vilket påverkar dessa saker-

  272. -och det finns
    beprövade sätt att göra det på.

  273. Det finns såna utbildningsformer,
    och vissa av dem används redan-

  274. -i skolorna här i Sverige
    och i resten av världen.

  275. Effektiva sätt att göra det här på.

  276. Det här är intressant
    för er som jobbar med äldre barn.

  277. Ungdomar får mycket bättre resultat-

  278. -i program som inriktar sig på att
    bygga upp nyfikenhet och resiliens-

  279. -jämfört med program som främst
    inriktar sig på akademiskt lärande.

  280. Men det har många skolor i mitt land
    inte insett.

  281. De inser inte att det finns
    ytterligare ett skikt i skolresultaten.

  282. Det är lite svårare att uttrycka,
    följa och dokumentera-

  283. -men oerhört mycket viktigare
    om vi vill studera på lång sikt-

  284. -hur det går för våra elever
    senare i livet.

  285. Det är så här jag tänker på... Vi tar
    med oss det här till klassrummen.

  286. Vad händer i klassrummen?

  287. Ett lärande sker i alla möten
    med unga människor-

  288. -vare sig det är i klassrummet
    eller i enskilda kontakter med barn-

  289. -som kanske har speciella behov.

  290. Lärandet sker
    på tre olika nivåer samtidigt.

  291. Den första nivån är kunskap och
    förståelse, skolans traditionella fokus.

  292. Förstod de skillnaden mellan
    jonbindning och kovalent bindning?

  293. Förstod de den här delen
    av Sveriges historia?

  294. Den andra nivån
    handlar om färdighet och kompetens.

  295. Utvecklar de en förmåga att tänka
    som en forskare eller en historiker?

  296. Kan de läsa, skriva, räkna?
    Och så vidare.

  297. Den tredje nivån handlar om att bygga
    upp inställningar gentemot lärandet.

  298. Hjälper mitt lärande dem
    att bli mer nyfikna?

  299. Blir de självständigare,
    företagsammare-

  300. -och mer resilienta?
    Vi ska återkomma till det.

  301. Det här är min bild av...

  302. Den här bilden
    ska föreställa en flod i genomskärning.

  303. Lärandet representeras
    av vad som sker på tre olika nivåer-

  304. -i klassrummet.

  305. Kunskapsinlärningen ligger på ytan.

  306. Det är lätt att beskriva och definiera.

  307. "Den här lektionen
    ska vi lära oss engelskt uttal."

  308. "Sen ska vi lära oss att räkna bråk,
    och sen ska vi lära oss"-

  309. -"namnen på olika berg och floder."

  310. Små kunskapspaket
    som flyter förbi på flodens yta.

  311. Nivån under handlar om
    färdigheter och kompetenser.

  312. Blir de bättre på att läsa och på
    att tolka grafiska framställningar?

  313. Blir de bättre på att
    utforma experiment? Och så vidare.

  314. Här sker utvecklingen lite
    långsammare. Nu gick det för fort.

  315. Utvecklingen av färdigheter
    och kompetenser går långsammare.

  316. Längst ner på flodens botten,
    där elevernas inställningar formas...

  317. Det är mörkare nere på botten.

  318. Det är svårare att se nåt, och allt
    rör sig långsammare där nere.

  319. Men här sker viktiga saker.

  320. Ofta har vi brytt oss lite mindre
    om det som formas nere på botten.

  321. Undervisningen
    påverkar alla dessa tre nivåer.

  322. Vi hjälper våra elever-

  323. -att bygga upp kunskap
    och utveckla färdigheter-

  324. -och att utveckla rätt sorts
    inställningar gentemot lärandet.

  325. Men våra färdigheter som lärare-

  326. -som verkar på dessa tre olika nivåer,
    skiljer sig åt.

  327. Och vi måste vara medvetna
    om vad vi skapar.

  328. Vilken slags stämning vi skapar
    i klassrummet på dessa tre nivåer.

  329. Vi har berättandets nivå,
    med en traditionell bild av läraren.

  330. "Jag är en pålitlig informationskälla.
    Jag kan matematik och historia."

  331. "Jag är bra på att förklara det.
    Jag förmedlar det tydligt."

  332. "Jag ställer diagnostiska frågor
    för att se om eleverna har förstått."

  333. "Jag är bra på att ge dem prov."
    Den traditionella läraren.

  334. På lärarutbildningen
    ägnade man mest tid-

  335. -åt den nivån.

  336. När det gäller
    att öva upp speciella färdigheter-

  337. -är det som att vara vilken tränare
    som helst. En pianolärare-

  338. -eller en idrottstränare.
    Man anordnar gradvis olika aktiviteter-

  339. -som utökar deras kompetens.

  340. Vi gör gradvis aktiviteterna
    i klassrummet svårare-

  341. -för att utöka deras kompetens,
    deras färdighet och deras kapacitet.

  342. Men nere på botten sker en annan
    sorts lärande och undervisning.

  343. Där odlar vi utvecklingen
    av dessa inställningar eller tankevanor.

  344. Det som fungerar i det avseendet
    är inte rent berättande.

  345. Man kan inte bara förklara
    vad det innebär att vara resilient-

  346. -och tro att de ska bli resilienta.
    Det fungerar inte så.

  347. Resiliens tar man till sig från de
    kulturella budskapen som omger en.

  348. Man utvecklar det på grundval av vad
    folk säger, tror och sätter värde på.

  349. Det vi gör som lärare nere på flodens
    botten för att skapa denna kultur-

  350. -är väldigt viktigt.

  351. Och vi kan inte låta bli att skapa
    denna kultur. Det gör vi oavsett.

  352. Dussintals små val
    som vi gör dagligen-

  353. -förmedlar budskap om vilka
    slags elever vi vill att ni ska vara.

  354. Vilket lärande värdesätter vi?

  355. Vilka inställningar och tankevanor
    uppmärksammar vi i klassrummen?

  356. Och det här förmedlas inte muntligen-

  357. -utan genom hur vi med vårt beteende
    visar vad vi värdesätter.

  358. Det är viktigt att... "Mediet
    är budskapet" är en känd slogan.

  359. Vilket medium
    skapar vi i klassrummet?

  360. Ofta gör vi det helt omedvetet-

  361. -och det får oavsedda effekter eller
    bieffekter. Vi återkommer till det.

  362. Min erfarenhet var att lärarna ofta inte
    var medvetna om vad de gjorde.

  363. Allt de förmedlade
    genom hur de talade-

  364. -genom vad de uppmärksammade
    och berömde.

  365. Genom sättet de möblerade
    klassrummet och bedömde eleverna.

  366. Allt detta
    bär på underliggande betydelser-

  367. -som påverkar
    vad för slags elever vi får.

  368. Dessa ingredienser
    skapar ett slags underström-

  369. -som en ripström vid havsstranden-

  370. -som drar iväg med ungdomarna
    i en viss riktning.

  371. Och det kan röra sig
    om en mängd olika riktningar.

  372. Budskap som förmedlar vilka slags
    elever som vi ser som framgångsrika.

  373. I vissa klassrum uppträder lärarna
    som om en framgångsrik elev-

  374. -är en elev som får alla rätt första
    gången, utan att göra fel.

  375. Utan ansträngning, varje gång.

  376. Okej? Det är inget bra budskap
    att förmedla-

  377. -för det får dem att känna sig dumma
    när de begår ett misstag.

  378. Enkelt.

  379. Men vissa lärare har inte kommit på
    att budskapet-

  380. -att framgång innebär att få alla rätt-

  381. -och inte begå några misstag-

  382. -kan få förödande konsekvenser
    i klassrummet.

  383. Det måste vi ändra på. När vi blir
    medvetna om det kan vi ändra på det.

  384. Radergummin förstärker ofta
    denna föreställning.

  385. Barnen suddar nervöst bort
    alla spår på sin egen felbarhet.

  386. Som om de hade fått alla rätt direkt
    om de hade varit smarta.

  387. "Jag låtsas att jag fick alla rätt
    första gången."

  388. Ta bort alla radergummin.
    Hylla det som kommer före.

  389. Ändra inställning
    till skisser och utkast-

  390. -för det är en mer rättvisande bild
    av hur lärandet egentligen går till-

  391. -än den felaktiga föreställningen
    att smarta människor gör rätt direkt.

  392. Beethoven gjorde inte rätt första
    gången. Inte Hans Rosling heller.

  393. Eller Niels Bohr. De kämpade sig fram
    mot fulländning-

  394. -genom en rad utkast
    som blev mindre och mindre usla.

  395. Vi måste se till att stämningen
    i våra klassrum är...

  396. Förlåt, jag måste kolla
    hur jag ligger till. Bra, inte så illa.

  397. Vi måste se till att stämningen
    i klassrummet leder våra elever-

  398. -i rätt riktning.
    Förbjud radergummin ett tag-

  399. -och se vad det gör
    med elevernas inställning till lärandet.

  400. Det här sammanfattar i grova drag
    en massa olika aspekter.

  401. Nere på botten av floden
    kan vi skapa en underström-

  402. -som för ungdomarna i riktning
    mot att bli begränsade elever...

  403. Begränsade elever kan lyckas bra
    i skolan, men inte i livet.

  404. Eller så kan de föras
    mot ett kraftfullt lärande.

  405. Dessa elever
    klarar sig ännu bättre i skolan-

  406. -och mycket bättre i livet.
    Det här är några av alla aspekter.

  407. Timida elever,
    som är rädda för nya saker-

  408. -kan klara sig bra i traditionella
    klassrum, där läraren skapar-

  409. -ett väldigt snävt lärandeutbud, där
    de inte behöver vara så äventyrliga.

  410. Men starka elever är mer äventyrliga.
    De gillar utmaningar.

  411. De säger: "Utmana mig, fröken. Det
    låter nytt och svårt och spännande."

  412. "Låt mig försöka."

  413. Så vill jag
    att mitt barn eller barnbarn ska vara-

  414. -för att klara sig bra på 2000-talet.

  415. Vissa blir väldigt osjälvständiga. De
    sitter bara och väntar på instruktioner.

  416. De söker ständigt bekräftelse. "Är det
    här rätt, fröken? Vad ska jag göra nu?"

  417. De vågar inte sätta pennan till pappret
    innan de har försäkrat sig om-

  418. -att de inte kommer att göra fel.

  419. Jag vill att mitt barnbarn
    ska vara påhittigt och självständigt.

  420. Vissa är urskillningslösa i sitt
    lärande. Jag ser hellre att de lär sig-

  421. -att vara mer urskiljande. Vad är värt
    att lära sig? Och bedöma det själva.

  422. I stället
    för att delegera det till nån annan.

  423. Vissa är väldigt sköra,
    och ger upp snabbt.

  424. De har en så kallad tiosekunders-regel
    i huvudet.

  425. De försöker i tio sekunder - sen
    känns det hopplöst och de ger upp.

  426. En sån inställning är inget vidare
    att gå vidare med i livet.

  427. Det undergräver deras resiliens,
    deras förmåga att fortsätta tänka-

  428. -på komplicerade saker en längre tid.

  429. Det är den egenskapen som leder till
    stolthet och tillfredsställelse i livet.

  430. Vissa ungdomar drivs bara av en vilja
    att få bra betyg och beröm.

  431. Jag vill att mitt barnbarn... Hon
    är påhittad - jag har inga barnbarn.

  432. Jag vill att mitt påhittade barnbarn
    ska drivas av stoltheten i lärandet.

  433. Av tillfredsställelsen det skänker.

  434. Jag vill att de ska ifrågasätta
    informationen de hittar på internet.

  435. Vill inte ni det?

  436. Är inte det en värdefull färdighet? Ett
    bra sätt att tänka i dagens samhälle?

  437. Att nånting inom dem säger: "Hur vet
    jag att den här personen är uppriktig?"

  438. "Hur vet jag att det här är sant?
    Vem är det som säger det?"

  439. "Vem tjänar på att jag tror på det här?"

  440. Är inte det viktigt?
    Att införskaffa kunskap är enkelt.

  441. Att kunna bedöma och kontrollera
    kunskap för att bedöma dess äkthet-

  442. -i en värld av falska nyheter
    känns rätt grundläggande.

  443. Jag vill att mina lärare
    ska använda läroboken i historia-

  444. -som ett föremål för kritisk granskning.

  445. Den ska inte betraktas som en bibel.

  446. Som om den innehåller sanningen,
    för det bygger lättrogenhet.

  447. Som gör en sårbar. Eller hur?

  448. Det här handlar om att studera
    den underliggande innebörden.

  449. Vissa blir dogmatiska, och kan inte
    ha ett öppet sinne för saker.

  450. De tolererar inte åsikter eller idéer
    som skiljer sig från deras egna.

  451. Vissa klarar inte av komplext tänkande.

  452. Vissa blir fantasilösa
    i stället för kreativa.

  453. Lekens värde ligger inte bara
    i att det är roligt.

  454. Den hjälper oss även att bygga upp
    vissa av dessa aspekter.

  455. Äventyrlighet,
    samarbetsvilja, fantasi, o.s.v.

  456. Det här är guldstoftet,
    de önskade resultaten av skolgången-

  457. -och i vår stora klokhet tror vi
    att ungdomarna klarar sig bättre-

  458. -om de har ett lekfullt sinne, för
    det hjälper dem i svåra situationer.

  459. Om de utvecklar
    en förmåga att se möjligheterna.

  460. Då fastnar de inte lika lätt. "Hoppsan,
    nu vet jag inte hur jag ska göra."

  461. "Vi kanske kan försöka..."
    "Vi kanske kan prova med det här?"

  462. Det är en resurs för hela livet.

  463. Impulsiv i stället för reflekterande.

  464. Det är bra att kunna värdera alternativ
    och konsekvenserna av ens agerande.

  465. Att kunna fokusera. Vi vet att
    medvetandet är som en muskel.

  466. Har intresset för mindfulness
    nått Sverige?

  467. Mindfulness är en rad tekniker
    för att kunna kontrollera-

  468. -och stärka muskeln som gör
    att man kan fokusera på nånting.

  469. En del av oss växte upp
    helt utan vetskap om detta.

  470. Barn med adhd var byggda på fel sätt.

  471. I själva verket kanske de bara inte har
    utvecklat den muskeln tillräckligt bra.

  472. Vårt jobb är att stärka deras förmåga
    att kunna koncentrera sig-

  473. -och inte bara erbjuda
    nån sorts kompensatorisk utbildning.

  474. Vissa gillar att lära sig helt själva.
    Jag minns en smart tjej i skolan-

  475. -som alltid skyddade sitt arbete för att
    ingen skulle kunna skriva av henne.

  476. Hennes sköra självkänsla byggde på
    att hon fick bättre betyg-

  477. -än hennes bästa vän Rachel.

  478. Hon hade
    en illvillig inställning till lärandet-

  479. -på grund av sitt kompensationsbehov.

  480. Vissa har svårt att uppfatta
    sammanhang, andra har lättare för det.

  481. Frågan är om vår pedagogik
    skapar en underström-

  482. -som för eleverna
    till höger eller till vänster.

  483. Man kan få ganska bra betyg
    på båda sätten.

  484. Men sett till ett långsiktigt perspektiv
    så räcker inte det.

  485. Jag ska visa att det gör skillnad
    även för elevernas skolresultat.

  486. Den här studien gjordes av National
    Foundation for Educational Research-

  487. -och där man tittade
    på 3 000 brittiska femtonåringar.

  488. Man tittade på deras resultat
    på Pisas matematiktest år 2012-

  489. -och jämförde
    deras olika undervisningsstilar.

  490. De fick fylla i en enkät med olika
    påståenden om hur läraren gjorde-

  491. -och svarsalternativen var "alltid",
    "ofta", "ibland, "sällan" och "aldrig".

  492. Ett exempel.
    "Vår lärare ger oss problem"-

  493. -"som kräver
    att vi tänker en längre tid."

  494. "Hon daltar inte med oss. Hon gör det
    inte för lätt för oss. Vi måste kämpa."

  495. "Hon ger oss problem
    som kan lösas på flera olika sätt"-

  496. -"så vi måste tänka efter.
    Vi måste bli snabbtänkta."

  497. "Vi måste själva lära oss
    hur man hittar rätt metod."

  498. "Hon bad oss att själva avgöra hur
    vi skulle lösa komplicerade problem."

  499. "Vi måste kämpa
    och lära oss att jobba självständigt."

  500. "Hon ger oss problem
    som saknar en uppenbar metod."

  501. "Vi måste diskutera,
    tänka och experimentera oss fram."

  502. "Vi får problem där vi måste tillämpa
    våra kunskaper i nya sammanhang."

  503. De som svarade att deras lärare
    alltid eller ofta gjorde så här...

  504. I studien kallades det
    för kognitiv aktivering.

  505. Jag kallar det för att få dem att tänka.

  506. Kalla det kognitiv aktivering om
    ni vill. En bra utbildning, säger jag.

  507. Hur såg resultaten ut? Barnen som
    aktiverades kognitivt på det här sättet-

  508. -med en undervisning som
    tvingade dem att vara mer påhittiga-

  509. -fick mycket bättre resultat i testerna.

  510. De var mer intresserade av matematik
    och var mindre rädda för ämnet.

  511. Och det gällde alla elever,
    oavsett utbildningsnivå och bakgrund.

  512. Intressant nog. Alla barn tjänade
    på den sortens undervisning.

  513. Elever från lägre samhällsklasser.
    Studien intresserade sig särskilt-

  514. -för två grupper: lågpresterande barn
    och barn från fattiga förhållanden.

  515. Man ville se hur det här påverkade
    dem. Elever från fattiga förhållanden-

  516. -tjänade mest på en ökad kognitiv
    aktivering på mattelektionerna.

  517. Samma sak med lågpresterande
    elever. Eleverna i bottenskiktet-

  518. -gjorde snabbare framsteg
    med den här undervisningsstilen.

  519. Men det som skapar huvudvärk
    i bottengruppen-

  520. -är inte samma sak som skapar
    huvudvärk i den översta gruppen.

  521. Det handlar inte om det, utan om huru-
    vida man undervisar bottengruppen-

  522. -på ett sätt som skapar huvudvärk.
    Det är så de kan lämna fattigdomen.

  523. Det är det som skapar möjligheter
    för dem att vidga sina ambitioner-

  524. -och sina möjligheter
    för resten av livet.

  525. Ändå får lågpresterande elever
    och elever från fattiga förhållanden-

  526. -mer sällan ta del av sån undervisning.

  527. Deras lärare tror inte att det lämpar
    sig för elever som har de lite svårt.

  528. Nu närmar vi oss ert specialområde.

  529. Varför är det så? Lärarna
    har förutfattade meningar om dem-

  530. -och tror inte att de skulle klara
    av det. Att de inte är smarta nog-

  531. -för tänka på matematik.

  532. Det kan uppfattas som omtänksamt-

  533. -men det duger inte
    ur utbildningssynpunkt.

  534. Om vi vill hjälpa barnen på lång sikt
    så undervisar vi dem så här.

  535. Vår pedagogiska stil har betydelse.

  536. Särskilt för de elever
    som kämpar med sitt lärande.

  537. Så det angränsar till er värld.

  538. När jag presenterade resultaten
    för skolor i fattiga områden i England-

  539. -så hade vissa lärare
    en förståelig men improduktiv åsikt.

  540. Nämligen att många elever-

  541. -kommer från fattiga förhållanden,
    där misshandel förekommer.

  542. Liv som präglas av stress och ovisshet.

  543. Därför är det sista man...
    För dem är skolan en fristad.

  544. Det är en tillflyktsort,
    en befriande värld av förutsägbarhet.

  545. Det sista man ska göra är därför
    att göra livet svårare för dem.

  546. De har nog med stress i sina liv.

  547. En förståelig åsikt. Omtänksam.

  548. Men felaktig.

  549. Om har deras långsiktiga intressen
    för ögonen.

  550. Under mina sista
    tolv eller tretton minuter-

  551. -ska jag försöka packa upp... Det här
    kommer att bli väldigt jordnära.

  552. Jag pratade om vad som skapar den
    här underströmmen i klassrummet.

  553. Det handlar inte om digitala hjälpmedel
    eller omvända klassrum-

  554. -eller om man har ett Harkness-bord,
    där alla sitter i en stor ring.

  555. Det handlar inte om gimmickar,
    utan om summan av alla budskap-

  556. -och alla små saker
    som vi kontrollerar-

  557. -som lärare.

  558. Vi måste skapa
    en psykologiskt trygg miljö.

  559. Det handlar inte om fysisk trygghet,
    utan om en trygg lärandemiljö.

  560. En miljö där det känns tryggt
    att gissa och göra fel.

  561. En miljö
    där man får fråga och vara sårbar.

  562. En miljö där man känner sig trygg
    i att inte kunna allt.

  563. Gör vi allt vi kan för att skapa
    den miljön i våra klassrum?

  564. Inom den tryggheten måste vi erbjuda-

  565. -en meny
    av engagerande och utmanande saker.

  566. Är det utmanande måste det även vara
    engagerande. Varför bry sig annars?

  567. Om det är så tråkigt
    och ovidkommande-

  568. -att jag inte ids sätta mig
    på träningscykeln och träna.

  569. Man måste vilja det.

  570. Så det handlar
    om materialet vi tar fram.

  571. Många elever i de högre årskurserna
    i mitt land är uttråkade.

  572. De gör svårare saker i huvudet-

  573. -medan deras lärare sysslar med
    tråkiga saker som inte utmanar dem.

  574. Men många lärare vet inte om det.

  575. De är inte medvetna om
    att de inte har lagt ribban högt nog.

  576. Jag läste nyligen
    en intressant studie från Australien.

  577. Jag hade med mig den på planet.

  578. Den visade att barn är mycket mer
    kapabla till självreglerat lärande-

  579. -det vill säga att de själva brottas med
    problem och tar reda på saker själva-

  580. -än deras lärare tror.

  581. Särskilt i de högre årskurserna.

  582. Lärare underskattar plågsamt ofta-

  583. -hur mycket eleverna kan ta reda på
    själva om de får prata med varandra-

  584. -och får lite tid på sig.

  585. De infantiliseras av undervisningen.

  586. De handikappas av den.

  587. Ibland är så att denna påhittighet,
    självständighet och nyfikenhet-

  588. -helt förtvinar,
    särskilt i de högre årskurserna-

  589. -eftersom dessa egenskaper
    varken välkomnas eller tränas upp.

  590. Allt för att deras välmenande lärare-

  591. -inte tänker på vad som sker
    nere på flodens botten.

  592. De är inte medvetna om det. Det är inte
    framträdande i deras medvetande.

  593. De är inte onda för det, men de tänker
    bara på flodens två övre nivåer.

  594. Vilka slags samtal barnen
    har med varandra är avgörande.

  595. Vilket språk lärarna använder sig av,
    det informella språket, är avgörande.

  596. Det vi sätter upp på väggarna
    och hur vi möblerar klassrummet-

  597. -förmedlar vissa budskap. Tänk er
    att ni är på en fortbildningskurs-

  598. -och ni sitter runt små bord
    som inbjuder till diskussioner.

  599. Om man sitter som ni gör nu
    blir effekten den motsatta.

  600. Dessa saker är inte harmlösa.

  601. De utgör tecken på en viss kultur-

  602. -som styr folk mot att bli antingen
    begränsade eller kraftfulla elever.

  603. Mängden ansvar och självständighet
    som vi anser att eleverna klarar av-

  604. -i klassrummen
    och i skolorna är viktigt.

  605. Är vi...? Hur mycket skapar
    vi en trygg lärandemiljö?

  606. Jag ska utveckla det lite grand.

  607. När barnen kommer in till lektionerna-

  608. -så kopplar de på
    olika sinnesinställningar.

  609. Det avgör vad de fokuserar på,
    vad de värderar och hur de beter sig.

  610. Och under era lektioner
    finns det en massa saker-

  611. -som antingen ökar chansen
    att de kopplar in inlärningsläget-

  612. -eller prestationsläget
    eller försvarsläget.

  613. Jag ska inte prata om försvarsläget,
    men en del av era elever-

  614. -använder ofta försvarsläget.

  615. De bryr sig inte om att lära sig saker
    eller ens om att hålla skenet uppe.

  616. De försöker skydda
    bilden av sig själva-

  617. -som värdefulla
    och älskvärda människor.

  618. Det är deras mål i livet.

  619. Inlärningsläge och prestationsläge. I
    inlärningsläget är målet att bli bättre.

  620. Man försöker utvecklas
    och bygger på sitt kompetensförråd.

  621. I prestationsläget är målet att visa upp
    den bästa bilden av sig själv.

  622. Jag befinner mig i prestationsläget.

  623. Jag vill erbjuda er
    den bästa föreläsningen jag förmår.

  624. Jag pratar inte om saker jag är osäker
    på eller sånt som surrar i skallen.

  625. Om jag är en cirkusakrobat-

  626. -och övar på ett nytt nummer
    en snöig torsdagsförmiddag-

  627. -så tappar jag ofta min partner
    i säkerhetsnätet.

  628. Vi testar nåt nytt och svårt. Jag gör
    det inte det under föreställningen-

  629. -inför en publik på 3 000 människor.

  630. Då visar jag upp mina bästa sidor.

  631. Inlärningsläge på förmiddagen
    och prestationsläge på eftermiddagen.

  632. I prestationsläget fokuserar vi
    på att prestera oklanderligt.

  633. I inlärningsläget är misslyckanden
    förväntade och helt naturliga.

  634. "Det är klart att jag tappade dig,
    det här är ju svårt. Nu provar vi igen."

  635. I prestationsläget
    undviker man misstag.

  636. Man vill inte spela fel
    eller tveka under framträdandet.

  637. Det är ovälkommet då.

  638. Ett misstag uppfattas som allvarligare
    i prestationsläget.

  639. I inlärningsläget fokuserar man
    på hur man ska bli bättre.

  640. Man tittar inte på publiken
    för att se vad de tycker om en.

  641. Experiment görs i inlärningsläget,
    inte i prestationsläget.

  642. Återkoppling välkomnas i inlärnings-
    läget, men kan uppfattas som kritik-

  643. -i prestationsläget. Fusk
    är meningslöst i inlärningsläget.

  644. Utgångspunkten är att man inte är
    så bra, och målet är att bli bättre.

  645. Men om man vill framstå som duktig
    blir plagierandet av en internetartikel-

  646. -ett rationellt alternativ, om man tror
    att man kommer undan med det.

  647. Läget är oerhört viktigt.
    Och det viktiga här...

  648. Båda dessa lägen är användbara.

  649. Alla behöver prestationsläget ibland.
    När man framför sitt pianostycke-

  650. -vill man att det blir rätt.
    Man tänker på ett annat sätt då-

  651. -än när man lärde sig det nya stycket
    i hemmets lugna vrå.

  652. Båda lägena är bra,
    så det är en fråga om tillfälle.

  653. Är det rätt läge vid rätt tillfälle?

  654. Vi kan hjälpa eleverna att bli bättre
    på att tillägna sig undervisningen-

  655. -och att bli bättre på att prestera
    när det gäller. Och det bör vi göra.

  656. Barn hamnar i prestationsläget för att
    misstagen upplevs som kostsamma.

  657. Antingen socialt kostsamma -
    att folks åsikt om en sjunker-

  658. -eller utbildningsmässigt kostsamma -
    jag får inte betyget jag behöver.

  659. Om miljön i klassrummet,
    under båda dessa förhållanden...

  660. Om man räcker upp handen
    och vädrar en åsikt-

  661. -som visar sig vara
    felaktig eller ogenomtänkt-

  662. -och andra elever stönar högt
    och himlar med ögonen-

  663. -och säger nåt i stil
    med "tjockskalle" eller "dumskalle"...

  664. Då har man låtit klassrummet
    bli en otrygg miljö för lärande.

  665. Det är vårt jobb
    att styra kontrollera den miljön.

  666. Eller utbildningsmässigt kostsamma
    misstag - vi ger dem för mycket prov.

  667. Då tvingar vi in folk i
    prestationsläget, och de fastnar där.

  668. Så inlärningsläget ska vara grundläget.

  669. Vi vill att de återgår till det.

  670. Om det här var en långsiktig workshop
    skulle jag be er tänka på-

  671. -vilka saker vi gör som kan försätta
    eleverna i prestationsläge-

  672. -när det inte behövs.

  673. För prestationsläget fördröjer lärandet.

  674. Prestationsläget behövs ibland,
    men sen ska man studsa tillbaka.

  675. Cirkusakrobaten studsar tillbaka, ibland
    bokstavligt talat-

  676. -till inlärningsläget
    när föreställningen är över.

  677. Men vissa elever fastnar i prestations-
    läget, i ett statiskt tänkesätt.

  678. Att skapa utmanande aktiviteter.
    Att barnen får välja aktiviteter-

  679. -som försätter dem i den där gula
    zonen, om man tänker på trafikljus-

  680. -där de säger: "Säg inget!"

  681. "Jag sitter fast, men snart löser jag
    det nog. Låt mig försöka lite till."

  682. Säger era elever så?

  683. "Ska jag säga svaret?"

  684. Säger de då:
    "Nej! Det vore att bestjäla mig"-

  685. -"på tillfredsställelsen som jag känner
    när jag löser problemet själv."

  686. Har de den inställningen?
    Alla har inte det.

  687. Men det kan vi ändra på. Sånt styrs
    av stämningen som vi skapar.

  688. Se till att barnen får... Som
    chiliutmaningarna, en global företeelse.

  689. Ge dem alltid
    tre versioner av problemet-

  690. -så kan de välja versionen som de tror
    ger dem en lagom utmaning.

  691. Inte så svårt att jag blir deprimerad-

  692. -men inte så lätt
    att det känns som slöseri med tid.

  693. Lärande samtal.
    Vi har inte tid att prata om det.

  694. Vilket språk lärarna använder sig av.

  695. Bjuder vi in till eftertanke?

  696. Använder vi ett "kanske"-språk
    när vi pratar om kunskap?

  697. "Jag undrar om...",
    "kanske kan man...", "vissa tror att..."

  698. "Det kanske finns fyra olika faktorer."

  699. Om man använder en sån språkton...

  700. Man skulle kunna prata
    om en optativ ton.

  701. Då bjuder man in till fantasi,
    kritik, diskussioner och samtal.

  702. Om man säger "Så här är det", "Det
    är fyra stycken", "Så här heter det"-

  703. -så fixeras eleverna i ett läge
    där de bara memorerar det som sägs.

  704. Så språket har stor betydelse-

  705. -för vilken inlärning som sker.

  706. Uppmuntrar vi eleverna att intressera
    sig för själva inlärningsprocessen?

  707. "Hur gjorde du det? Hur kunde du
    ha gjort? Hur gör man det svårare?"

  708. Och affischerna som vi sätter upp, då?

  709. Bjuder de in eleverna
    till lärandets röriga, knepiga-

  710. -och utmanande värld?
    Eller förmedlar de fel slags budskap?

  711. Finns det en plats där de kan ställa
    frågor om sånt som intresserar dem?

  712. Som får dem att känna
    att deras nyfikenhet är uppskattad?

  713. Visar vi upp pågående arbeten,
    så att de vänjer sig vid tanken-

  714. -att den färdiga produkten är ett
    resultat av en massa tidigare utkast?

  715. Vi sätter inte bara upp den bästa.

  716. Vi sätter upp
    ett par tidiga utkast också-

  717. -så att barnet
    får känna sig stolt över sin utveckling.

  718. De blir intresserade av processen.

  719. Kan vi ge dem större ansvar?

  720. Märks det i våra utvärderingar-

  721. -att vi lägger märke
    till deras utveckling?

  722. "Johnny ställer fler frågor
    på lektionerna."

  723. "Ingrid skriver mer fantasifullt nu,
    och hon utmanar sig själv mer."

  724. Visar vi för eleverna
    att det är på botten av floden-

  725. -som de riktigt intressanta sakerna
    händer i deras utveckling?

  726. Följer och dokumenterar vi
    deras ökade självständighet?

  727. Det här är en studie på lågstadiet
    som pågick i sex veckor.

  728. Eleverna fick mer kognitiv aktivering-

  729. -och gick från att vara ganska hjälplösa
    och beroende av vuxna-

  730. -till att bli mer självständiga,
    och klarade fler saker själva.

  731. De finns enkla metoder för att följa
    den här typen av utveckling.

  732. Sammanfattningsvis, då.
    Dessa aspekter-

  733. -av hur vi skapar vår klassrumskultur-

  734. -bildar kraftfulla budskap
    till eleverna.

  735. Och pedagogiken är nyckeln här.
    Hur vi undervisar-

  736. -har störst inverkan
    på utvecklingen av de här sakerna.

  737. Men det krävs att vi lärare
    är lite experimentella av oss.

  738. Vi måste intressera oss
    för den bortre horisonten.

  739. Att hjälpa barn bygga en långsiktig
    infrastruktur i sina sinnen-

  740. -som gör att de klarar av alla dessa
    utmaningar när vi inte finns längre-

  741. -för att hjälpa, stötta
    och uppmuntra dem.

  742. De behöver ha den här informationen
    på sin egen hårddisk.

  743. Den kan inte finnas
    hos nån sorts social assistent.

  744. Det är utbildningens mål, och det
    gäller nog även specialundervisningen.

  745. Det kanske går långsammare
    för vissa barn-

  746. -men det är dit vi är på väg,
    om man frågar mig.

  747. Om vi vill syssla
    med utbildning för 2000-talet

  748. -och inte nån gammal
    undervisningsmodell från 1900-talet.

  749. I så fall har vi inte vuxit upp. Då har
    vi inte tänkt tillräckligt mycket på-

  750. -hur vi ska förbereda
    våra barn så bra vi bara kan-

  751. -så att de får stolta,
    tillfredsställande och blomstrande liv.

  752. Tack.

  753. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att lära barn lära sig själva

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnesord:
Didaktik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att lära barn lära sig själva

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Musikens roll i barns utveckling

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek, lärande och berättarförmåga

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?