Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Föreläsningar från Specialpedagogikens dag 2019 på temat lek, musik, bild och kreativ lek. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019 : Lek med teckenDela
  1. Där är tolken. - Hej.

  2. Jag heter Debbie.
    Mitt persontecken ser ut så här.

  3. Jag har jobbat som dramalärare
    och lärare i estetiska ämnen.

  4. Jag är poetiker, skådespelare
    och lärare. Allt möjligt.

  5. Undrar ni hur gammal jag är
    så är jag snart 62.

  6. Jag tänkte berätta lite kort
    om vad teckenspråk är.

  7. Nu ska vi se om den här funkar.

  8. Teckenspråk är ett språk
    med sin egen grammatik-

  9. -precis som vilket talat språk
    som helst.

  10. Det är en uttrycksform.

  11. Det uttrycks med kropp och händer
    och uppfattas med synen.

  12. Det är ett visuellt språk.

  13. Många tror att det är
    internationellt, men det är det inte.

  14. Sverige har sitt eget teckenspråk.

  15. Varje land har sitt eget teckenspråk,
    precis som talade språk.

  16. En del tror att om man kan TSS
    så kan man teckenspråk-

  17. -men det är väldigt stor skillnad.

  18. TSS används
    som ett stöd till talat språk-

  19. -till barn med funktionssvårigheter-

  20. -som har svårt att ta till sig
    eller uttrycka ett språk.

  21. TSS är ett stöd.

  22. TSS är heller inget fullgott språk.
    Det handlar om enstaka tecken.

  23. Jag ska prata om hur man uttrycker
    sig på teckenspråk.

  24. Jag tänkte prata om handformer
    och leka lite med handformer.

  25. Vi ska se hur de ser ut
    och var de placeras.

  26. Moln befinner sig högt upp.

  27. Golvet uttrycker man lågt
    för golvet finns ju lågt.

  28. Tecknen utförs på olika platser.

  29. Tecknen har olika rörelser. "Golv"
    är en hård och distinkt rörelse.

  30. "Vatten" som flyter
    har en mjukare rörelse.

  31. Man kan se betydelsen i rörelsen.

  32. Man kan titta på orienteringen
    av handflatan och hur den rör sig.

  33. Det finns några grundformer,
    vad det gäller handformer-

  34. -till exempel så här.

  35. "Mamma", till exempel.

  36. "Städa".

  37. "Klänning". "Glad".

  38. De utförs med samma handform.

  39. Sen har vi tummen.

  40. "Biljett", till exempel. "Biljett".

  41. Eller "bra"...

  42. Sen har vi två fingrar.
    "Sax" och "frisör".

  43. "Sallad".

  44. "Nej".

  45. "Också"... Jag såg nån
    som tecknade "också". Precis. Rätt.

  46. Sen har vi en knuten hand... "Jobba".

  47. Där såg jag "kaffe". Bra.
    Ni fattar snabbt här.

  48. Jag ser många...

  49. Det finns många handformer
    - 27 stycken, ungefär.

  50. Jag tänkte att vi skulle leka
    med några av grundformerna.

  51. Till exempel "groda"...

  52. Om jag visar, så härmar ni sen.
    Titta.

  53. Med bara de här handformerna...
    Titta.

  54. Allting med samma handform...

  55. Bra.

  56. Nu ska ni prova att göra samma sak.
    Kan ni göra som jag gjorde?

  57. Bra. Bra jobbat.

  58. Fantastiskt.

  59. Jag tänkte visa tecknet för "rött".

  60. Det kan de flesta.
    Där använder man pekfingret. "Rött".

  61. Och "blått"...

  62. "Mask".

  63. "Vet inte"...

  64. "Jag vet inte."

  65. "Bar".

  66. "Träffas".

  67. Om ni tittar på mig,
    och tolken är tyst-

  68. -så ska vi se om ni förstår
    vad jag tecknar.

  69. Förstod ni? Hängde alla med?

  70. Ni förstod vad som hände?

  71. En blå mask och en röd mask
    hittade varandra.

  72. Det är en lek med handformer.
    Man kan också leka med...

  73. ...ansikten. Hur ser en näsa ut?
    Öron? En svans?

  74. Hur kroppen ser ut...

  75. Hur skulle ett ansikte se ut
    med en sån näsa?

  76. Eller en liten musnos...

  77. Eller en kanin,
    eller en elefant med jätteöron...

  78. Elefanter brukar ha
    en ganska liten och kort svans.

  79. Hur kroppen och tänderna ser ut...

  80. Är det en lång nos?

  81. Har elefanter smala kroppar?
    De är väl ganska stora?

  82. Och hur de går...

  83. Man kan alltså leka
    med beskrivningar av olika djur.

  84. Jag tänkte att jag skulle visa
    hur man kan beskriva en räv.

  85. Vi stänger av tolken.

  86. Kunde alla se att jag beskrev
    en rävs typiska egenskaper?

  87. Om vi tittar på en katt i stället...

  88. Det är en lek med olika beskrivningar
    som man kan göra.

  89. Man kan också leka med rytmen...

  90. ...alltså själva tempot och takten.
    Ett, två, tre...

  91. Även om man inte hör
    kan man visa en rytm.

  92. Man kan visa musik
    och visa på sin inre rytm.

  93. Som jag visade tidigare så finns det
    en rytm i kattens gång.

  94. En, två, tre...
    Svansen slår. En, två, tre...

  95. Jag har en viss rytm och det är
    viktigt att allt det här ingår-

  96. -beskrivning, rytm och handform-

  97. -och att man då kan leka
    med de här tre olika delarna.

  98. Jag tänkte visa ett havs rytm.

  99. Tolken får vara tyst
    så får ni se om ni förstår.

  100. Ni får sen svara på vad som händer.

  101. Alla vet ju hur ett hav ser ut.

  102. Nu fanns inte den bilden med.
    Okej då.

  103. Det här blir ett stort test för er.

  104. Jag är nyfiken på att höra vad ni
    såg. Vad såg ni under vattenytan?

  105. Vad var det som hände?
    Vill nån svara?

  106. Fiskar, absolut.
    Det är ganska lätt att se.

  107. Nånting mer?

  108. Delfin. Ja.

  109. Nåt mer?

  110. Bläckfisk. Ja.

  111. Ni såg väldigt mycket. Bra jobbat.
    Det här kan ni också göra med barnen.

  112. Nånting mer?

  113. Det finns två djur kvar.
    Vad såg ni mer?

  114. Människor. Ja, jag var ju med,
    men det finns två tecken kvar-

  115. -som ni inte har sagt.

  116. Precis. Helt rätt.

  117. Sjöhästar. Precis.

  118. Nu har vi ett kvar.
    Var det nån som såg det?

  119. Krabbor?

  120. Det gjorde jag inte. Det hade varit
    bra att ta med. Attans.

  121. Det får jag lägga till nästa gång.
    Vi måste ju ha en krabba med.

  122. Typiskt. Nåt mer? Det sista...

  123. -Vad var det här?
    -Koraller.

  124. Koraller... Eller sjögräs som vajar.

  125. Koraller är lite hårdare.
    De rör sig inte så väldigt mycket.

  126. Vissa kanske rör sig lite grann.
    Sjögräs...

  127. Nåt mer?

  128. Haj.
    Nej, det hade jag inte heller med.

  129. Jag är lite rädd för sånt
    så jag tog inte med det.

  130. Jättebra. Har jag...?

  131. Jag har gott om tid. Det är lugnt.
    Jag har tid kvar.

  132. Vattnet. Precis. Vattnet som steg...

  133. Bra. Helt rätt.

  134. Ja...

  135. Om man vill lära sig mer
    om teckenspråk-

  136. -hittar man mycket information
    på de här två länkarna.

  137. Dels på lingvistiska institutionen
    på Stockholms Universitet-

  138. -men också på Språkrådet.

  139. Kan man teckenspråk så kan leka med
    tecknen, precis som med talade språk.

  140. Har ni fotat färdigt?
    Fota inte mig, men fota länkarna.

  141. Är alla klara?

  142. Nej.

  143. Det finns en DVD-

  144. -där man leker mycket med teckenspråk
    och beskrivningar.

  145. Den kostar bara 40 kronor.
    Det är väldigt billigt.

  146. Den ser ut så här.
    Den får ni också gärna fota.

  147. Nej.

  148. Den finns så här.

  149. Har ni fotat färdigt?

  150. Okej.

  151. Det här är en bra grund
    om man vill lära sig leka med tecken.

  152. Då säger jag tack för mig.

  153. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lek med tecken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Teckenspråk
Ämnesord:
Berättande, Elever med särskilda behov, Lek, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Teckenspråk, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Designa lekstunder för att stötta barns delaktighet i lek

Forskarna Eva Siljehag, lektor i specialpedagogik, Samuel L Odom, professor och hedersdoktor i specialpedagogik och Maria Glad, doktorand i specialpedagogik, förklarar begreppet "play time/social time". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek med tecken

Vad skiljer mellan att kreativt beskriva till exempel en katt eller en räv på teckenspråk? Här visar döva teckenspråksaktören och poeten Debbie Zacsko Renni från Riksteatern prov på kreativet i teckenspråkets värld. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att lära barn lära sig själva

Använd inte historieböckerna som en bibel, utan som något eleverna kritiskt kan granska. Det säger Guy Claxton, professor och författare, och slår ett slag för kreativt och kritiskt lärande. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Musikens roll i barns utveckling

Såväl utvecklingsprocessen som talets utveckling snabbas upp när barn får gå i särskild musikundervisning. Det säger forskaren Tanja Linnavalli från universitetet i Helsingfors. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Att genom lek stödja och stimulera sociala relationer

Karolina Fredriksson, forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet, föreläser om barn, lek och rollspel. Genom att studera barn i rollspel blir betydelsen av deras sociala erfarenheter mycket tydligare. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Lek, lärande och berättarförmåga

Psykologiforskarna Hanna Hau och Heidi Selenius håller en introduktion om berättarförmåga och hur den är en förutsättning för skolframgång. Speciallärarna Maria Walter och Anna Ingvarsdotter berättar om "playful writing-metoden". Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2019

Specialpedagogikens roll i de estetiska programmen

Hur ska specialpedagogiken anpassas i de estetiska ämnena? Detta har undersökts av Barbro Johansson, universitetslektor i specialpedagogik, och Lisa Öhman, universitetslektor i de estetiska ämnenas didaktik. Inspelat den 13 mars 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.