Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Har sexuella trakasserier ökat?Dela
  1. Man brukar prata om
    en tystnadskultur.

  2. Jag kan också kalla den för en jag
    vill inte höra eller göra nåt-kultur-

  3. -eller en jag vill inte synliggöra
    ojämlik makt-kultur.

  4. Under de ungefär 25 år
    som jag har forskat-

  5. -om skolelevers hälsa och utsatthet
    för sexuella trakasserier-

  6. -har inte sexuella trakasserier fått
    så mycket uppmärksamhet som 2017-

  7. -när metoo flög över världen.
    Särskilt i några länder.

  8. Inte för att problemet var nytt,
    utan för att det öppnades en kanal-

  9. -där det var många
    som äntligen kunde berätta.

  10. Sexuella trakasserier har fått
    den uppmärksamhet som de förtjänar.

  11. Man brukar prata om
    en tystnadskultur.

  12. Jag skulle också kunna kalla den för
    en jag vill inte höra-kultur-

  13. -eller jag vill inte göra nåt-kultur-

  14. -eller jag vill inte synliggöra
    ojämlik makt-kultur.

  15. Det här är bara exempel på upprop
    som var under hösten 2017.

  16. 55 stycken.
    Det finns säkerligen fler.

  17. Men det var många av de här som är
    från arenor där många unga finns.

  18. Grundskolan, gymnasiet, idrotts-
    rörelsen, restaurangbranschen o.s.v.

  19. Jag visar bara ett exempel
    från gymnasieelever.

  20. Ett sånt här vittnesmål som kom var:

  21. "Hej, det är vi som kallas horor
    och slampor."

  22. "Vi som är knullbara eller inte
    knullbara, som trycks upp mot skåp."

  23. "Vi som inte bara får betyg på upp-
    satser, utan även på våra kroppar."

  24. Och...då...

  25. ...under hösten 2017 så...

  26. Den perioden ringde journalister mig
    var och varannan dag.

  27. Alla ställde de samma fråga: "Har
    sexuella trakasserier ökat i skolan?"

  28. Med fokus...
    För jag forskar mest om unga.

  29. De var intresserade av: "Har
    sexuella trakasserier ökat i skolan?"

  30. Det kan ju ses som
    en oproblematisk fråga.

  31. Men den är svår att svara på.
    För vad menade de egentligen?

  32. Undrade de om fler drabbas? Om man
    drabbas oftare? Om det är grövre?

  33. Om fler utsätter andra? Om det är
    fler former av trakasserier?

  34. Det här försökte vi reda ut
    så gott det gick.

  35. Men ett svar var ju att vi inte vet.

  36. Det saknas studier som svarar på
    den här frågan.

  37. Inga såna studier har följt elever
    eller unga över tid på det viset.

  38. Nästa fråga var: "Varför saknas det
    så mycket?" Det är en annan fråga.

  39. Även om vi inte kan svara på,
    utifrån forskning, om det har ökat-

  40. -så skulle jag kunna göra
    antaganden om att det har gjort det.

  41. Att fler drabbats, oftare och grövre,
    att fler utsätter och fler former.

  42. Så vad jag tänker göra nu är
    att gå igenom sju olika grunder-

  43. -för antaganden om att det faktiskt
    under de senaste decennierna...

  44. ...plus/minus tio år...

  45. Det skulle faktiskt kunna vara så
    att det har ökat.

  46. Jag kommer att gå igenom de här sju.
    Det kan säkerligen finnas fler.

  47. Men de här håller jag mig till. Först
    ökning av sexualbrott generellt.

  48. Brottsförebyggande rådet gör årligen
    en nationell trygghetsundersökning.

  49. Den från 2019 visar-

  50. -att om vi tittar på
    dem som har svarat ja på frågan-

  51. -om nån har ofredat, tvingat
    eller angripit dem sexuellt-

  52. -det senaste året...
    De som har svarat ja på det.

  53. Då ser vi-

  54. -att efter 2013 är det
    en stor ökning.

  55. En tanke är då
    att om grövre brott har ökat-

  56. -kan man också tänka sig
    att det är som ett isberg.

  57. Att även mindre grova brott
    också finns i högre utsträckning.

  58. De som är mest drabbade
    av sexualbrott...

  59. Det här är självrapporterat, inte
    anmälda. Det är de som är 16-24 år.

  60. Och i högre utsträckning kvinnor
    än män.

  61. Och nu är det så här att jag
    inte tänkte visa den här bilden...

  62. Att den inte ska ut i etern.

  63. För jag kommer att visa en reklam
    som fanns på en klädkedja-

  64. -som har blivit fälld
    av Reklamombudsnämnden.

  65. Jag kommer att ta fram den, men
    den kommer då kanske inte att filmas.

  66. Jag kommer att berätta vad som finns
    på den här bilden. Det är tre bilder.

  67. Det är unga tjejer.

  68. Det är underklädesreklam
    som riktar sig till tjejer 13-15 år.

  69. Den första bilden är på en tjej som
    äter en banan på ett utmanande sätt.

  70. Den andra är en tjej som äter
    en glasstrut på ett utmanande sätt.

  71. Den tredje är en ung tjej i trosor
    och bh som slickar på en Ken-docka-

  72. -på ett sexuellt, utmanande sätt.

  73. Den här blev som sagt fälld.

  74. Men om vi tänker på-

  75. -vilka bilder som ges i dag i
    tidningar som riktar sig till tjejer-

  76. -och jämför det med bilder
    på herrtidningar från 70-talet...

  77. ...är det mer utmanande bilder i dag
    av tjejer som riktar sig till tjejer-

  78. -än som var på framsidan
    på herrtidningarna för 50 år sen.

  79. Det här är inte bara ett problem
    för tjejer. De som ser det här och...

  80. De som är objekt för en manlig blick.
    Det blir också problem för...

  81. ...de killar som också tittar.
    En del riskerar då att tro-

  82. -att tjejer inte har samma rätt
    till sin kropp som de själva har.

  83. Ett annat antagande är att det finns
    obegränsad tillgång till pornografi-

  84. -och en ökning av våldspornografi.

  85. Om vi får tro Gail Dines,
    professor i sociologi-

  86. -som forskar på pornografi-

  87. -har 90 % av alla 8-16-åringar i dag
    tittat på pornografi online.

  88. Ett problem är
    att det är så lättillgängligt i dag.

  89. Porrindustrin vill skapa ett beroende
    bland unga.

  90. Ett annat problem är att den porr
    som visas i dag är så extrem-

  91. -att det som tidigare betecknades
    som hardcore-

  92. -nu är att betrakta som vardagsmat.

  93. Att matas med bilder
    där flickor utsätts för-

  94. -våldsamma och sexualiserade hand-
    lingar, förväntas vara underordnade-

  95. -och att matas med bilder
    av en kvinnoförnedrande maskulinitet-

  96. -ökar risken för att man inte respek-
    terar kvinnors kroppsliga gränser.

  97. De riskerar att få
    en skev bild av vilka beteenden-

  98. -som man kan rikta mot kvinnor.

  99. Jag har en student som vill göra
    ett arbete där hon vill intervjua-

  100. -män över arton år som tar
    aktivt avstånd från pornografi.

  101. Hon har jättesvårt
    att hitta dem som ställer upp.

  102. Så om nån känner nån som kan
    tänka sig att bli telefonintervjuad-

  103. -så får ni gärna kontakta mig.

  104. Det fjärde antagandet är-

  105. -att vi har fler arenor
    att trakassera på i dag.

  106. Det förekommer trakasserier i skolan
    och på andra arenor där unga finns.

  107. Men det som inte fanns
    för några decennier sen är-

  108. -möjligheten att trakassera nån
    på sociala medier.

  109. En tanke skulle kunna vara att man
    förflyttar sig offline till online.

  110. Men forskningen visar att det inte
    går till så. Det är en till arena-

  111. -som det finns möjlighet
    att trakassera på.

  112. Det här är exempel som vi har fått-

  113. -i ett projekt
    där tjejer på gymnasiet visar-

  114. -vad de kan få för kommentarer
    på sina mobiltelefoner.

  115. Ett femte antagande är ökade sociala
    och ekonomiska klyftor i samhället.

  116. Vi vet att ju mer ekonomisk och
    social ojämlikhet det är i samhället-

  117. -desto mer våld generellt och
    desto mer mobbning bland skolelever.

  118. Och ju mer våld generellt,
    desto mer våld mot kvinnor.

  119. Sverige har en relativt hög grad
    av social och ekonomisk jämlikhet.

  120. Men vi är samtidigt
    ett av de OECD-länder-

  121. -där rapporter visar att sociala
    och ekonomiska klyftor har ökat mest.

  122. Då kan man tänka sig att det har
    påverkat utsattheten för våld och...

  123. ...trakasserier.
    Ett sjätte antagande är...

  124. ...att högerextrema krafter,
    nationalism eller högerpopulism...

  125. Det här är ett exempel på
    en president i USA-

  126. -som säger
    att det är locker room talk-

  127. -när han har pratat om
    hur han beter sig mot kvinnor.

  128. Det finns då
    konsekvenser för utbildningen i USA-

  129. -där motsvarigheten till
    utbildningsministern har föreslagit-

  130. -att man ska ändra definitionen
    på sexuella trakasserier-

  131. -och ge ett större skydd
    för dem som utsätter andra.

  132. Det sjunde antagandet är
    att vi har normaliseringsprocesser-

  133. -på olika strukturella nivåer.

  134. På samhällsnivå. Lagar och policies.

  135. På organisatorisk nivå.
    Vad man gör i skolan.

  136. Vi har också det
    på en individuell nivå-

  137. -där det handlar om att ge upp,
    att se det som nånting oundvikligt-

  138. -men det handlar också om brist på
    empati från dem som utsätter.

  139. Det här är då vad det kan leda till.
    Jag kan ge ett exempel.

  140. En tjej i sjuan tillfrågades vad som
    ska räknas som sexuella trakasserier.

  141. Att bli kallad hora tyckte hon
    inte var sexuella trakasserier.

  142. Det var ju varje dag.
    Det var vanliga trakasserier.

  143. När hon gick till lärare och klagade
    svarade de:

  144. "Vänta till årskurs åtta. Då blir det
    bättre." Det är jag inte säker på.

  145. Men kanske hade de lärt sig-

  146. -att tvingas acceptera
    att förvänta sig en sexistisk miljö.

  147. En slutsats är: Har de sexuella
    trakasserierna ökat? Kanske.

  148. Men om inte, är det illa nog. Det vi
    vet i dag är att det är illa nog.

  149. Men om vi tittar på
    de här antagandena-

  150. -kan man se vilka strukturer vi kan
    jobba mot för att göra en förändring.

  151. Så vi behöver mer kunskap
    om sexuella trakasserier bland unga-

  152. -och vilka insatser på olika nivåer
    som är mest effektiva.

  153. För vi behöver action. Så.

  154. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Har sexuella trakasserier ökat?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Samhällsvetenskap, Sexuella trakasserier, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2015

Arga flickor i bilderboken

Vad gör barn när de blir arga och hur ser arga flickor ut i barnböcker? Författarna Pija Lindenbaum och Ingrid Olsson samtalar om det med moderatorn Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Ung och troende

Alla barn har rätt att tro, eller inte tro, på vilken gud de vill. Det slår FN:s barnkonvention fast. Samtidigt har föräldrar rätt att vägleda barnen i sin tro. Hur går det ihop? Samuel och Raghad är troende och har båda starkt stöd hemifrån. Deras föräldrar är också religiösa. Klasskompisar och andra runt omkring kan däremot vara oförstående. Som ung och troende kan man behöva försvara sitt val.