Titta

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Om UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Forskare och doktorander berättar om sin genusforskning under fyra olika teman: jämställdhet, genus i relation till andra maktordningar, våld och arbete. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Till första programmet

UR Samtiden - Genusmaraton 2019 : Den ofrivilligt politiska och politik med litet pDela
  1. Numera har regeringstrogna
    feministiska grupperingar-

  2. -grupper för kvinnors rättigheter,
    approprierat feministiska begrepp.

  3. De talar om kvinnors "empowerment"
    och uppmärksammar 8 mars.

  4. Jag vill inleda med att lyfta fram
    två saker om makt och motstånd.

  5. För mig som har undersökt frågan om
    makt och motstånd på olika ställen...

  6. Jag har forskat
    på akademisk feminism.

  7. Institutionaliseringen
    av genusvetenskap-

  8. -var området för min avhandling.
    Sen har jag undersökt...

  9. ...etablerade, institutionaliserade
    i statstrukturerna-

  10. -stora kvinnoorganisationer.
    Exempelvis Sveriges Kvinnolobby-

  11. -och motsvarande i Norge och Danmark.

  12. Jag har undersökt gräsrotsaktivism.

  13. Antirasistisk feminism
    och hbtq-feminism.

  14. Jag har undersökt feminism. Då blir
    frågan om makt och motstånd central.

  15. Då... Med inspiration från Foucault,
    förstår jag makt och motstånd-

  16. -som att de befinner sig i ett
    spänningsförhållande till varandra.

  17. Enligt Foucault
    är makt utan motstånd endast lydnad.

  18. Det har inspirerat mig: Att motstånd
    kan ses som överlägset makt.

  19. Det innebär att maktrelationer...

  20. Då motstånd ses som överlägset, måste
    makt anpassa sig efter motstånd.

  21. Motstånd är inte fristående makt,
    de är i förhållande till varandra.

  22. Motståndet blir ett svar
    på maktens föränderlighet.

  23. Man kan säga att motstånd
    provocerar och sporrar makt.

  24. Motståndet drar fördel
    av maktens svagheter eller brister.

  25. Ett exempel är rösträttsrörelsen,
    när kvinnor ställde krav-

  26. -på allmän och lika rösträtt.

  27. Det bottnade i insikten att allas
    lika rättigheter inte hade uppfyllts-

  28. -förrän också kvinnor fick rösträtt.

  29. På det sättet
    drog rösträttskvinnorna fördel-

  30. -av maktens anspråk på fullkomlighet-

  31. -genom att betona dess ofullkomlighet
    för att kräva sina rättigheter.

  32. Makt och motstånd kan inte analyseras
    fristående från varandra.

  33. Den andra saken jag vill säga-

  34. -är att effekterna av motstånd
    också är oförutsägbara.

  35. Även om aktörer som utövar motstånd-

  36. -har ett mål om vad de vill uppnå,
    så har de inte full inblick-

  37. -i den sociala dynamik som
    sätts igång när de utövar motstånd.

  38. Därför måste motståndets effekter
    förstås som en räcka av händelser-

  39. -i en bredare kontext,
    som motståndet kommer till uttryck i.

  40. De här funderingarna
    ligger till grund för min forskning.

  41. Det är positivt, då det finns
    en förhoppningsfull framåtriktning-

  42. -i idén om motstånd som överlägset.
    Det är grunden för min forskning.

  43. I min forskning
    om transnationella utbyten-

  44. -i kampen för kvinnor
    och hbtqi-personers rättigheter-

  45. -har jag börjat intressera mig
    för produktionen av det politiska.

  46. Vad det politiska är
    och hur det kommer till uttryck.

  47. Jag har intresserat mig
    för gränserna för det politiska.

  48. Vad som hamnar utanför,
    och vad som hamnar innanför.

  49. För att illustrera gränserna,
    lyfter jag här fram tre fenomen.

  50. Den ofrivilligt politiska,
    och politik med litet p.

  51. Liksom frågan om
    att hitta den rätta politiska formen.

  52. Den ofrivilligt politiska-

  53. -är en figur som mot sin vilja
    görs till en politisk aktör.

  54. Den blir föremål för samhällets
    idéer om rättighetsanspråk-

  55. -trots att personen själv
    inte vill bedriva en politisk kamp.

  56. Exempel på grupper där vi kan finna
    dem är exempelvis muslimska kvinnor.

  57. Eller asylsökande hbtqi-personer.

  58. Politik med litet p-

  59. -syftar på hbtqi-aktivister som inte
    uppfattar sitt arbete som politik.

  60. De beskriver det som servicearbete,
    eller communityskapande arbete.

  61. Att hitta den politiska formen
    syftar på minoritetsorganisationer-

  62. -som jobbar med... Begreppet kommer
    från en norsk och dansk kontext.

  63. I Sverige används inte
    begreppet minoritet lika uttalat.

  64. Minoritetsorganisationer
    kan samla asylsökande, invandrare-

  65. -eller rasifierade.
    Personer som på något sätt andragörs-

  66. -i den normativa förståelsen
    av vilka samhället tillhör.

  67. Att de beskriver hur de behöver jobba
    på att hitta formen-

  68. -i mötet med politiker, är
    en framträdande tendens hos grupper-

  69. -som jag har följt.
    De behöver också hitta en plats-

  70. -i strukturen
    för att förhandla med politiker.

  71. De institutionella kanalerna.

  72. Där behöver de jobba
    på att hitta den politiska formen.

  73. De här tre begreppen eller fenomenen-

  74. -som jag kommer prata kring
    i föreläsningen-

  75. -kommer jag föreslå synliggör behovet
    av ett nytt politikbegrepp.

  76. Bortom politiska fetischer,
    dess inkluderingar och exkluderingar.

  77. Jag utgår då
    från Antonio Gramscis beskrivning-

  78. -av politik som ett pedagogiskt
    laboratorium för ett nytt samhälle.

  79. Ett sånt pedagogiskt laboratorium
    samlar olika praktiker.

  80. Politiska praktiker,
    sociala, kulturella och religiösa.

  81. Det riktar sig mot marginaliserade-

  82. -som lär sig att stärka sitt
    engagemang för social förändring-

  83. -och utveckla nya sätt att leva ihop
    som samhälleligt kollektiv.

  84. Varför detta behövs,
    kommer jag att diskutera-

  85. -och i synnerhet återkomma till
    mot slutet av presentationen.

  86. Till att börja med så...

  87. ...vill jag säga nåt om
    utgångspunkterna för min forskning.

  88. Som jag sa inledningsvis, har
    min tidigare forskning handlat om-

  89. -akademisk feminism-

  90. -och gräsrotsrörelser
    inom feministiska och hbtqi-rörelser.

  91. Några insikter som jag har dragit
    när jag har jobbat med frågorna-

  92. -är att mycket forskning
    och kunskap om feministiska rörelser-

  93. -har riktat in sig
    på dess påverkan på nationer-

  94. -och dess påverkan på staten,
    i synnerhet välfärdsstaten i Sverige.

  95. Mindre uppmärksamhet
    bland forskare...

  96. Det fick mig att börja undra över-

  97. -det faktum att jag bara undersöker
    en svensk kontext eller nordisk...

  98. Jag använde ett transnationellt
    perspektiv på en nordisk kontext.

  99. Det fick mig att börja se vikten
    av att ifrågasätta nationalismen.

  100. Röra mig bort från nationens gränser-

  101. -som en given avgränsning
    för forskning.

  102. Det har ägnats lite uppmärksamhet
    inom forskning om feminism-

  103. -och kvinnorörelser.

  104. Detta trots att vi befinner oss
    i en intensiv globaliseringsfas-

  105. -och att vi vet att maktrelationer
    inte begränsas av nationella gränser.

  106. Jag blev väldigt inspirerad
    av Diana Molinari-

  107. -som har fått
    det här fantastiska priset i dag.

  108. Som betonar betydelsen
    av att röra sig bortom nationen.

  109. Det har fått mig att ställa frågor
    om globaliseringens betydelse-

  110. -för rättvisekamper på olika platser.

  111. Om globalisering är ett resultat
    av interaktioner över jorden-

  112. -sociala, kulturella,
    ekonomiska och politiska...

  113. ...så är det viktigt att anlägga
    ett transnationellt perspektiv-

  114. -för att belysa
    de komplexa fenomenen.

  115. För att undersöka
    hur makt rör sig över gränser-

  116. -men också hur motståndskoalitioner
    skapas över gränser.

  117. Det var det ena som fick mig att
    ställa frågor kring globalisering-

  118. -som interaktioner över jorden
    som rör sig i olika riktningar.

  119. Som utformas i en kritik mot de
    som är negativa mot globaliseringen.

  120. Det finns en kritik mot den-

  121. -som att den förstärker
    olika maktcentra i världen.

  122. Jag vill betona att den också givit
    möjlighet för motståndsrörelser-

  123. -att utvecklas och öka sitt samarbete
    över nationella gränser.

  124. Dessutom
    skapar det oanade koalitioner-

  125. -genom samband man upptäcker då man
    använder transnationella perspektiv.

  126. Det var den ena utgångspunkten.
    Den andra, som jag formulerade-

  127. -efter mina forskningsprojekt
    om feminism-

  128. -var att jag upptäckte
    att generellt så har staten-

  129. -inom feministisk forskning
    setts som hierarkiskt överordnad-

  130. -och distanserad från feministiska
    rörelser eller civilsamhället.

  131. Staten kunde beskrivas
    som att den ansågs negativt inställd-

  132. -eller ineffektiv-

  133. -i arbetet med att bemöta eller
    förändra olika problem i samhället.

  134. Som våld, otrygghet, diskriminering.

  135. Man lyfter fram att civilsamhället
    eller dess representanter-

  136. -ansågs ha en starkare trovärdighet
    och vara mer effektiva-

  137. -i att komma tillrätta
    med olika identifierade problem.

  138. Idén om staten som hierarkiskt
    överordnad har skapat en bild-

  139. -av en repressiv stat
    och en frigörande marknad.

  140. På ett dikotomt sätt.

  141. Den distans som har skapats
    mellan staten och civilsamhället-

  142. -innebär att staten är den man riktar
    sig till med krav på förändring.

  143. Huvudsakligen
    genom att kräva lagstiftning.

  144. I den forskning som jag gjorde-

  145. -på etablerade kvinnoorganisationer
    i de skandinaviska länderna-

  146. -upptäckte jag att det inte stämmer.

  147. Tvärtom är relationen
    mellan stat och civilsamhälle...

  148. Den måste beskrivas som flytande,
    rörlig och överlappande.

  149. Till exempel fann jag att
    kvinnoorganisationer kunde säga...

  150. Det här är alltså
    stora paraplyorganisationer.

  151. Det betyder att
    de samlar organisationer under sig.

  152. 40 kvinnoorganisationer under sig.

  153. De kunde säga "vi har ingen kontakt
    med våra 40 000 medlemmar".

  154. 40 000 medlemmar. "Däremot
    träffar vi politiker varannan vecka."

  155. Den beskrivningen blev ögonöppnande.

  156. Den här förståelsen av att staten
    är distanserad kan inte stämma.

  157. Nånting annat är på gång, som fick
    mig att vilja undersöka relationerna-

  158. -mellan civilsamhället och staten,
    eller mellan det lokala, nationella-

  159. -regionala och transnationella.

  160. För att undersöka det,
    använde vi i forskningsprojektet-

  161. -en flerskalig ansats,
    en "multi-scalar approach"-

  162. -som intresserar sig för att studera
    de här överlappande utbytena-

  163. -mellan olika nivåer.

  164. Med de här utgångspunkterna,
    undersöker vi i projektet-

  165. -hur kvinnor och hbtqi-grupper-

  166. -kämpar för rättigheter i Ryssland,
    Turkiet och Skandinavien.

  167. Vi gör det
    genom en multisituerad etnografi.

  168. I den ingår fältarbete, intervjuer,
    text- och bildanalyser-

  169. -digital etnografi.
    Deltagandeobservationer.

  170. Vi gör fältarbete med olika aktörer
    på olika platser. Vi går djupt in-

  171. -och zoomar ut. Vi rör oss också...

  172. ...mellan olika länder
    och olika nivåer i de länderna-

  173. -och olika typer av organisationer.
    Gräsrotsorganisationer, nationella-

  174. -eller transnationella.

  175. Vi vill fånga det större system
    som interaktionerna är en del av.

  176. Vi tänker kritiskt genom kontexten.

  177. Vi använder kunskapen vi får i
    en kontext för att förstå och belysa-

  178. -vad vi ser i en annan kontext.

  179. Jag vill säga varför jag valde
    att undersöka de här tre kontexterna.

  180. Turkiet, Ryssland
    och de skandinaviska länderna.

  181. Först kan jag säga att ländernas
    politik för mänskliga rättigheter-

  182. -förstår jag som ett resultat
    av deras geopolitiska strategi.

  183. Till exempel i Turkiet.

  184. Numera har regeringstrogna
    feministiska grupperingar...

  185. ...grupper för kvinnors rättigheter,
    approprierat feministiska begrepp.

  186. De talar om kvinnors "empowerment"
    och uppmärksammar 8 mars.

  187. Det de gör är att stärka agendan för
    Erdogans idé om könskomplementaritet.

  188. För detta
    får de också bidrag från EU faktiskt.

  189. Rysslands politik å andra sidan
    är en direkt konfrontation-

  190. -med så kallade västerländska värden.

  191. Frågan om sexuella rättigheter
    och kvinnors rättigheter.

  192. Lagar förbjuder organisationer
    som uppfattas arbeta politiskt-

  193. -att ta emot finansiering
    från utlandet.

  194. De har upprättat antipropagandalagen-

  195. -som förbjuder information
    om icke-heterosexuella...

  196. Förekomsten av icke-heterosexualitet
    för minderåriga.

  197. De skandinaviska länderna bär upp
    en självbild som globala föregångare-

  198. -i frågan om kvinnors
    och hbtqi-personers rättigheter.

  199. Samtidigt som en skarp kritik
    riktas mot den beskrivningen-

  200. -på grund av en växande rasism,
    islamofobi och antimigratism.

  201. Ofta kvinnor, feminister, queera
    personer med migrationsbakgrund-

  202. -protesterar mot de normativa
    förväntningar på genus och ras-

  203. -som skapas i de här länderna.

  204. I projektet frågar vi oss:
    Hur förhåller sig människor-

  205. -till denna geopolitiska verklighet
    på lokal nivå?

  206. Inom och bortom dessa polariserade
    geopolitiska strategier?

  207. Vi intresserar oss
    för vardagliga situationer.

  208. Målsättningen med projektet
    är att utvidga förståelser-

  209. -av demokrati och rättigheter.

  210. Vi vill undersöka modeller
    för transnationell solidaritet.

  211. I vår multisituerade etnografi-

  212. -där vi bland annat följer människor,
    politiska event-

  213. -och kampanjer på olika platser...

  214. ...har vi intresserat oss för
    människors relationer och utbyten.

  215. I stället för att undersöka
    avgränsade geografiska områden.

  216. Även om specifika nationalstater-

  217. -såsom Turkiet eller Ryssland,
    eller regioner som Skandinavien-

  218. -är vår utgångspunkt, vill vi
    nå bortom det nationscentrerade.

  219. Och fånga transkulturella
    och transnationella utvecklingar-

  220. -spänningar och solidariteter
    inom feministisk och hbtqi-aktivism.

  221. I det engagemanget uppfattar inte vi
    de här länderna och regionerna-

  222. -som oberoende av varandra.
    Vi ser dem som sammanlänkade.

  223. Vi undersöker hur sambanden påverkar
    feministiska grupper på olika sätt.

  224. Det flerskaliga perspektivet,
    "the multi-scalar approach"-

  225. -gör att vi kan upptäcka praktiker
    som rör sig över olika nivåer.

  226. Regionalt, lokalt, nationellt
    och transnationellt. Och globalt.

  227. Och få syn på politik
    utanför de platser vi förväntar oss.

  228. Vi undersöker vardagliga erfarenheter
    och intersektionella nyanser...

  229. ...genom att uppmärksamma
    hur maktrelationer uttrycks-

  230. -genom till synes
    otänkbara transnationella-

  231. -och intimt kroppsliga och känslo-
    mässiga erfarenheter och samband.

  232. I forskningsmaterialet som vi samlat
    in i Ryssland och Skandinavien...

  233. Jag fokuserar på de två platserna
    i den här presentationen.

  234. I det materialet
    möter vi ett liknande tema.

  235. Vissa aktivister var ovilliga att
    beskriva sitt arbete som politiskt-

  236. -eller kalla sig själva aktivister.

  237. Att som hbtqi-person inte
    definiera sig som en politisk aktör-

  238. -i Skandinavien med dess rättigheter
    kring samkönade förhållanden-

  239. -kanske inte verkar förvånande.

  240. Men vi mötte en liknande ovilja
    bland hbtqi-personer i Ryssland.

  241. Dessutom, i Skandinavien
    beskriver mina deltagare-

  242. -som är queera muslimer,
    rasifierade queera personer-

  243. -hbtqi-personer
    med migrationserfarenhet-

  244. -att de möter misstänksamhet,
    diskriminering, hat och våld-

  245. -från en blandning av olika grupper.
    Statliga auktoriteter, lärare-

  246. -potentiella arbetsgivare
    och medlemmar av queer-community.

  247. Minoritetsorganisationer har svårt
    att komma till tals inom politiken.

  248. Vi började intresserade oss
    för produktionen av det politiska.

  249. Dess inkluderingar och exkluderingar.

  250. Det finns en uppdelning
    mellan en antagonistisk aktivism-

  251. -respektive en diskurs-
    och community-orienterad aktivism.

  252. Den uppdelningen har sin grund i en
    traditionell förståelse av politik.

  253. Där sociala rörelser
    förväntas rikta krav mot staten-

  254. -i kampen för rättvisa.

  255. I Skandinavien och Ryssland fanns
    en idé om att viss typ av aktivism-

  256. -inte var politiskt arbete.
    Både inifrån aktivistiska kretsar-

  257. -och utanför dem.

  258. Denna förväntan
    på nåt som var "riktig politik"-

  259. -fick vissa
    att omförhandla den statscentrerade-

  260. -förståelsen av politik.

  261. Det är här
    som metaforen politik med litet p...

  262. ...blir en användbar bild för att
    hävda att communitybaserad aktivism-

  263. -är politisk, men på ett annat sätt-

  264. -än den som utmanar staten
    och den storpolitiska sfären.

  265. Till exempel Yan,
    en moskvabaserad hbtqi-aktivist.

  266. Hon förklarar för oss att
    hon bytte fokus från gatuprotester-

  267. -till community-aktiviteter
    på grund av otrygghet och stress.

  268. Medvetenheten
    om vikten av aktivistiskt arbete-

  269. -gjorde att hon försökte
    hitta andra former för deltagande.

  270. Hon och partnern
    grundade ett resurscenter-

  271. -som ger psykologiskt
    och socialt stöd till hbtqi-personer.

  272. Hon ser inte arbetet som politiskt,
    men säger efter viss tvekan:

  273. "Tja,
    vad vi gör är förstås aktivism."

  274. "Men inte politisk aktivism."

  275. "Även om det på djupet
    är en fråga om politik med litet p."

  276. "Jag vill hjälpa en person
    att ta en aktiv position"-

  277. -"i förhållande till sitt eget liv."

  278. "Inte att föra över nån ideologi,
    utan att den förstår"-

  279. -"att man kan påverka sitt liv.
    Och detta handlar om politik."

  280. "Det är den mest betydelsefulla
    typen av politik i Ryssland i dag."

  281. Det Yan lyfter fram, är att det som
    först inte uppfattas som politiskt-

  282. -kan ha en betydelsefull
    politisk innebörd i längden.

  283. Idén om politik med litet p synliggör
    att begreppet är kontextspecifikt.

  284. Det som inte uppfattas som politiskt
    på vissa platser-

  285. -uppfattas på ett annat sätt
    i andra kontexter.

  286. I Norge deltar jag
    i en kurs om sex och samlevnad-

  287. -arrangerad av en Skeiv verden, för
    hbtq-personer med minoritetsbakgrund.

  288. Abu har kommit till Norge från Iran.

  289. Abu flydde av politiska skäl,
    inte för att han är gay.

  290. Även om det var farligt
    att leva som homosexuell.

  291. På frågan om han har
    ett politiskt engagemang, svarar han:

  292. "Nej, jag ser mig inte som politisk.
    Jag vill bara vara med min partner."

  293. Nikki, en kursdeltagare
    som kom från Syrien, beskriver:

  294. "Om jag inte är öppen,
    betyder det att jag skäms för det."

  295. "Jag skäms inte för det,
    det är nåtning jag är stolt över."

  296. De ser inte sig själva som
    att de bedriver politiskt arbete.

  297. Trots det
    framträder deras uttalanden-

  298. -som djupt politiska på en global
    arena präglad av såväl homofobi-

  299. -som homonationalism.

  300. Figuren den ofrivilligt politiska
    synliggör-

  301. -hur vissa personers vardagsliv
    blir politiska i specifika kontexter.

  302. Till synes oberoende
    av personernas egna drivkrafter.

  303. De politiseras.

  304. Dana på Skeiv verden-

  305. -beskriver att de
    ser på organisationen som politisk-

  306. -men att de behöver jobba mer
    på att hitta den politiska formen.

  307. De behöver lära sig
    vilken sekreterare-

  308. -hör ihop med vilken politiker.

  309. På vilka sätt kan man prata
    med olika personer inom politiken.

  310. Det vilar nåt gammalt över
    de politiska strukturerna. Hon säger:

  311. "Politik är viktigt. Vi kan
    bli bättre på att jobba politiskt."

  312. "Vi har lagt mycket tid
    på att hitta formen."

  313. "Det är nåt gammalt
    över strukturerna här."

  314. "Sociala rörelser leds av personer
    knutna till partierna. En allians."

  315. "Det är gamla vita homomän.
    De har hållit på i 40 år"-

  316. -"och försäkrar sig om att de omnämns
    i de politiska texterna."

  317. "Vi är långt ifrån
    att tänka att vi är där."

  318. "Att arbeta för minoritetsgrupper",
    fortsätter Dana-

  319. -"innebär att hantera en förväntan"-

  320. -"att vi ska
    berätta offerhistorier i media."

  321. "Till skillnad från privilegierade,
    som kan presentera en fackrapport"-

  322. -"i kraft av sin kompetens."

  323. Hon bryr sig om de hon möter
    och följer sitt hjärta i arbetet.

  324. Hon vill använda den drivkraften
    för att skapa en systemändring.

  325. Utan att "producera
    ett socialt pornografiskt element".

  326. En offerhistoria. Danas vilja
    att hitta den politiska formen-

  327. -uttrycker en ambition att anpassa
    sig till en statsorienterad politik.

  328. Att hitta den politiska formen
    är också att infria förväntningar-

  329. -om vem som får göra anspråk
    på rättigheter och hur.

  330. Då framträder en komplex bild
    där politiska kanaler-

  331. -domineras av vissa sociala rörelser
    som inte vill förlora sin position.

  332. Det politiska budskapet måste infria
    vissa förväntningar för att nå ut.

  333. I det här fallet migranter
    som offer för förtryckarregimer-

  334. -och den norska staten som välgörare.

  335. Inom den rådande förståelsen
    av det politiska-

  336. -ser vi i vår forskning
    att de som inte kan utnyttja-

  337. -rådande politiska strukturer-

  338. -eller normer om genus
    för att bedriva rättighetspolitik-

  339. -har små möjligheter
    att få sina krav på förändring hörda.

  340. De som försöker utvidga dessa normer-

  341. -genom att arbeta för social rättvisa
    bortom snävt juridiska ramverk-

  342. -betraktas sällan av sig själva
    eller andra som politiska aktörer.

  343. Det förknippas med krav på juridiska
    rättigheter ställda till staten.

  344. De gränser som dras
    av aktörer omkring riktig politik-

  345. -och att hitta den politiska formen,
    synliggör vem som hamnar utanför-

  346. -definitionen på
    vad som är politiskt.

  347. Dessa gränser berör politikens form.

  348. Som ett resultat
    av en repressiv situation i Ryssland-

  349. -bestämde sig Yan
    för att sluta med gatupolitik.

  350. I stället ville hon ägna sig
    åt samtal och stöd-

  351. -för att få folk att inse
    att de kan förändra sina liv.

  352. Även om Yan såg det
    som det viktigaste politiska arbetet-

  353. -uppfattades det inte som riktig
    politik av henne själv eller andra.

  354. Gränsdragning kring det politiska
    handlar också om politikens innehåll.

  355. Vilken typ av politiska krav
    som kan ställas och hur.

  356. I Danas fall nådde de inte ut
    med information eller fick bidrag-

  357. -om de inte hade en offerberättelse-

  358. -där den norska staten
    kunde bekräftas som välgörare.

  359. Gränsdragning kring politik,
    och riktig politik då-

  360. -handlar om dess struktur
    och tillgång till etablerade kanaler-

  361. -för ett utbyte
    mellan civilsamhället och staten.

  362. Medan sociala rörelser
    med en historiskt nära relation-

  363. -till politiker och etablerade
    partier, utnyttjar sina nätverk-

  364. -för att upprätthålla
    en god förhandlingsposition-

  365. -hamnar icke-etablerade utanför.
    De samlar ofta minoritetsgrupper.

  366. Exemplen visar att gränsdragning
    kring var som är "riktig politik"-

  367. -begripliga politiska krav-

  368. -och vem som får tillgång
    till etablerade kanaler-

  369. -är det som producerar det politiska.

  370. Det politiska ger upphov till
    en särskild sorts idé om politik-

  371. -som är historiskt
    och geografiskt specifik.

  372. I mitt intresse för att undersöka
    produktionen av det politiska-

  373. -har jag influerats
    av Antonio Gramsci.

  374. I hans teori om
    den integrerade staten, betonar han-

  375. -att det måste finnas anspråk
    på att nå politisk hegemoni-

  376. -innan det görs försök
    att nå statsmakt eller dominans.

  377. Denna kamp om hegemoni
    är en kamp mellan olika grupper-

  378. -om definitionen av det politiska.

  379. Om vad som kan sägas
    utgöra politikens natur.

  380. Enligt Gramsci, trots att staten är
    en plats för repression eller tvång-

  381. -finns det inte nåt essentiellt bra
    eller dåligt med staten.

  382. Staten är inte nåt annat-

  383. -än en reflektion av den hegemoni
    som skapats i civilsamhället.

  384. Därför kan staten
    uppfattas som transformativ-

  385. -genom de möjligheter till förändring
    som skapas i mothegemoniska rörelser.

  386. Idén om politik med litet p,
    och den ofrivilligt politiska-

  387. -och inte så lyckade försök att hitta
    den politiska formen bland deltagare-

  388. -har hjälpt oss att förstå
    hur etablerade kvinnoorganisationer-

  389. -eller hbtqi-organisationer-

  390. -har bidragit till att skapa
    politikens form och struktur-

  391. -genom att upprätta organiska band
    mellan statsapparaten och sig själva.

  392. Genom idén om att social förändring-

  393. -bör ske genom dessa kanaler
    med krav riktade mot staten-

  394. -drar dessa aktörer gränser
    kring vad som är riktig politik.

  395. Förlåt...

  396. Så skulle jag avslutningsvis
    vilja sätta lite mer press-

  397. -på begreppet det politiska,
    som öppnats upp genom våra möten.

  398. Jag ser behovet av att
    ifrågasätta idén om det politiska-

  399. -som en ontologisk grund för politik.

  400. Begreppet det politiska...

  401. ...har förts fram
    av postmarxisten Chantal Mouffe-

  402. -med influens
    från Carl Schmitts teorier.

  403. Enligt Mouffe
    beskriver det politiska-

  404. -den alltid närvarande möjligheten
    till antagonism.

  405. Det politiska uppfattas som en
    autonom sfär av mänsklig aktivitet-

  406. -avskild från andra autonoma sfärer,
    såsom det sociala, det ekonomiska-

  407. -det estetiska och så vidare.

  408. Varje politisk akt
    kommer från den här logiken-

  409. -och dess betydelse av det politiska
    som antagonism eller konflikt.

  410. I Mouffes teori handlar politik om...

  411. ...att tämja denna antagonistiska
    dimension och göra den till agonism-

  412. -som hon kallar det.

  413. Att skapa ett förhållande mellan
    åsiktsmotståndare och inte fiender-

  414. -men fortfarande starkt nog
    att mobilisera politisk passion.

  415. Den här teorin har blivit populär
    bland samtida feministiska forskare-

  416. -genom dess teoretiseringar
    kring hegemonisk kamp.

  417. Termer såsom agonistisk pluralism,
    konfliktfylld konsensus-

  418. -eller passionerad politik
    är populära.

  419. Som ett politiskt ideal
    i feministisk forskning-

  420. -funkar detta begrepps relation till
    det politiska genom att det döljer-

  421. -de praktiker som inte antar
    dessa familjära former.

  422. Ta de som jag har pratat om-

  423. -som av olika skäl inte kan placera
    sig på den politiska sidan-

  424. -i uppdelningen mellan antagonism
    och communityskapande arbete.

  425. Eller de som inte formulerar
    begripliga politiska krav-

  426. -eller inte får tillgång till
    de kanaler där politik förhandlas.

  427. De här fenomenen visar begränsningar
    i den här idén om det politiska.

  428. Det politiska
    som ett fundament för politik-

  429. -uttryckt i en autonom sfär
    av mänsklig aktivitet.

  430. De här begränsningarna
    indikerar att det politiska-

  431. -snarare än
    att vara ett ontologiskt fundament-

  432. -bör förstås som historiskt skapat
    genom institutionella former-

  433. -som i sin tur
    har godkänts av politiska filosofer.

  434. Det politiska knyts till aktiviteter
    utförda i hegemoniska institutioner-

  435. -det vill säga genom de relationer
    som har formaliserats genom staten-

  436. -med en uppdelning mellan det
    politiska, sociala och ekonomiska.

  437. Med insikt
    om de djupt rasifierade strukturer-

  438. -som präglar statliga institutioner-

  439. -och med förankring
    i vårt fältarbete i olika kontexter-

  440. -förstår vi utifrån det arbetet
    behovet av ett nytt politikbegrepp-

  441. -bortom statscentrism, som lägger sig
    vid sidan av dagens fokus-

  442. -på juridiska rättigheter och
    demokratins normativa förväntningar-

  443. -på det rättsbärande subjektet,
    dess geografi och historia.

  444. Inspirerad av Gramscis kritik av det
    politiska som spekulativt begrepp-

  445. -som redan har uppnåtts
    av den borgerliga hegemonin-

  446. -vill vi lyfta fram ett
    politikbegrepp som härleds från...

  447. ...de motståndspraktiker som kan ge
    upphov till en annan slags politik.

  448. Enligt Gramsci finns det
    två typer av politiskt ledarskap.

  449. En typ som upprätthåller distans
    mellan de som leder och blir ledda.

  450. Och en typ som hjälper de som leds
    att uttrycka sitt engagemang-

  451. -för en sociopolitisk transformation.

  452. Där behöver ledarna lära från folket
    i en pågående process-

  453. -där utbildarna själva är utbildade,
    med en hänvisning till Marx.

  454. Politik med litet p,
    dess idéer om att relationer-

  455. -kan lägga grunden till en
    systemändring, som jag har pratat om-

  456. -bygger på en idé om politiskt
    ledarskap som utvecklas i samspel-

  457. -mellan de som leder och blir ledda.

  458. En politik som följer från ett sådant
    ledarskap innehåller, enligt Gramsci-

  459. -olika typer av praktiker.

  460. Politiska, sociala, kulturella
    och religiösa.

  461. Marginaliserade grupper
    kan kollektivt-

  462. -utveckla sitt engagemang
    för social förändring-

  463. -och lära sig nya sätt att leva ihop
    som samhälleligt kollektiv.

  464. Att delta i såna praktiker får oss
    att förstå politik på ett nytt sätt.

  465. Tack så mycket.

  466. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnor, Kvinnors rättigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Genusmaraton 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid - så funkar det

Sveriges kommuner har under en längre tid haft problem med att anställa och behålla personal i socialtjänsten. För att råda bot på problemen erbjuder nu flera kommuner förkortad arbetsplatsförlagd arbetstid. Forskaren Malin Bolin analyserar här olika modeller för att se hur effektiva de är. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Ojämlikt friluftsliv - hur män och kvinnor speglas i turistmedia

Att spendera tid i naturen har kopplats till bättre hälsa och välmående. En grupp forskare har undersökt deltagandet i olika friluftsaktiviteter i fjällen från ett genusperspektiv. Här presenterar Kristin Godtman Kling, doktorand Mittuniversitetet, en studie i hur kvinnors och mäns deltagande i olika friluftsaktiviteter i fjällen skiljer sig och hur de speglas olika på fem stora fjällstationers hemsidor. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställda villkor inom skogsindustrin

Cirka 85 procent av dem som jobbar inom skogsindustrin är män. Nu vill många inom skogsindustrin arbeta för mer jämställdhet och öka andelen kvinnor, men först måste man se över vad det är som gör att kvinnor väljer andra branscher. Malin Bolin, fil dr i sociologi, ger här en lägesbild av attityder och erfarenheter av ojämställdhet inom skogsindustrin. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet i transportplaneringen

Transportsystemet är inte bara viktigt för klimatet utan har även med social och ekonomisk rättvisa att göra. Här berättar forskaren Charlotta Faith-Ell från Nätverket Jämställdhet i transportsektorn om en metod som kan användas på både lokal och regional nivå för att anpassa transportsystemen till jämställdhetsmålen i Agenda 2030, FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Jämställdhet - är övriga Europa ikapp Sverige?

Håller övriga Europa på att komma ifatt Sverige när det kommer till jämställdhet? Studier tyder i alla fall på att så är fallet när det gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och mäns engagemang i familjelivet, berättar Mikael Nordenmark, professor vid institutionen för hälsovetenskap. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Efter nedläggningen - blivande föräldrars upplevelser

Det har gått mer än två år sedan nedläggningen och ockupationen av BB Sollefteå. Emelie Larsson, doktorand vid Mittuniversitetet, berättar om hur det har påverkat blivande föräldrars oro och tankar inför förlossningen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Risk, nationalitet och maskulinitet i Dagens Nyheters rapportering

I svenska medier diskuteras inte sällan ordet invandrare i relation till ordet risk när man pratar om frågor som integration, segregation och utanförskap. Här presenterar Anna Olofsson sin analys av hur risk, nationalitet och maskulinitet vävs samman i Dagens Nyheters rapportering under hösten 2015. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Vem tar ansvar för klimatet?

Inför det växande klimathotet läggs i Sverige ett stort fokus på individens ansvar. Här berättar Karin Jarnkvist, lektor i sociologi, om hur bostadsägare på olika platser i Sverige resonerar kring sig själva i relation till klimat, risk och ansvar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet i vardagslivet

I Sverige har kvinnor och män i hög grad samma möjligheter till utbildning, arbete och politiskt deltagande. Men forskning visar på att ojämlikheter finns kvar i den privata sfären och att kvinnor står för en större del av (obetalt) hushållsarbete jämfört med män. Lasse Reinikainen, universitetsadjunkt, presenterar här en ny studie som tittat på hur män och kvinnor resonerar kring detta. Det handlar bland annat om hur män har tillgång till olika strategier för att undkomma hushållsarbete som inte kvinnor har tillgång till. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Den ofrivilligt politiska och politik med litet p

Mia Liinasson, professor vid Göteborgs universitet, talar om feministisk aktivism och rättighetskamper i världen och tittar på relationen mellan kvinnoorganisationer och staten i Sverige. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Representationer av mäns våld mot kvinnor

För att stötta kommunerna i sitt arbete med dem som utsätts för våld i nära relationer har Socialstyrelsen publicerat utbildningsmaterial får de grupper som är särskilt sårbara - kvinnor med missbruksproblematik, funktionsnedsättningar, utländsk bakgrund, äldre kvinnor och personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Dessa kunskapsstöd har en normativ roll då de säger något om hur ett problem tolkas och förstås och hur man ska komma till rätta med problemet. Helena Hoppstadius, doktorand vid Mittuniversitetet, ger här en alternativ bild av hur dessa representationer kan tolkas. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Har sexuella trakasserier ökat?

Under hösten 2017 fick problemet med sexuella trakasserier mycket uppmärksamhet. En fråga som många ställde sig var om sexuella trakasserier ökat bland unga. Katja Gillander Gådin, professor vid institutionen för hälsovetenskap, berättar om hur vi genom att identifiera faktorer som kan ha medverkat till att sexuella trakasserier ökat också kan hitta strukturer som vi behöver arbeta med för att komma till rätta med problemen. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Multi-utsatthet för våld - mönster med tydligt genustema

Våld bland unga är vanligt och har visat sig ha ett starkt samband med psykisk ohälsa. Vissa grupper är dessutom utsatta för fler typer av våld. Heléne Dahlqvist, universitetslektor och programansvarig för folkhälsovetenskapliga programmet, berättar om multi-utsatthet bland ungdomar. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

När det fattas bitar i pusslet - hur politik översätts till praktik

Sara Nyhlén, forskare vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, presenterar en studie om hur nationella riktlinjer används i vardagen på lokal och regional nivå för att arbeta mot genusrelaterat våld i svensk glesbygd. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Genusmaraton 2019

Maskulinitet och våld i förändring

Studier från Skottland har visat att både dödligt och icke dödligt våld på offentliga platser mellan unga män har minskat över tid. Studier visar också att våld i relationer har ökat i relativa termer. Sara Skott, universitetslektor i kriminologi, berättar om hur vi kan förstå förändringar i våld över tid och hur det hänger ihop med ändrade normer om maskulinitet och genusstrukturer. Inspelat den 21 mars 2019 på Mittuniversitetet i Östersund. Arrangör: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet i Östersund.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Osynk

Teambuilding

Azra har bott i Göteborg i tre år men har fortfarande inte blivit hembjuden till någon svensk. På jobbet ska det bli konferens med femkamp i skogen. Azra känner sig besvärad och Danne fattar inte varför Azra är så stel och tråkig. Man kan väl bara ta ett gäng öl, hoppa säck i regnet och ha kul? Om hur vår kultur sätter krokben för kommunikation på jobbet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Hämnaren

Kent Lokvist blev mobbad under sin barndom. Det satte djupa spår och kom att påverka hela hans liv. När Kent är 46 år bestämmer han sig för att ge igen. Han vill att de två värsta mobbarna från skolgården ska få känna något av den smärta och maktlöshet som han fick utstå.