Titta

EU i fokus - syntolkat

EU i fokus - syntolkatDela
  1. Europa 2019. Vem bestämmer i EU?
    Och hur kan vi påverka?

  2. EU:s flyktingpolitik har förändrats-

  3. -och har blivit mer restriktiv.
    Det brittiska folket har sagt sitt.

  4. Solen stiger
    över ett självständigt Storbritannien.

  5. Samtidigt vill andra länder komma in.

  6. På muren står det: "Vill du gifta dig
    med mig? Jag behöver ett EU-pass."

  7. Vilken makt ska EU ha
    över medlemsstaternas styre?

  8. Ni är inte Ungern!
    Ni är regeringen och en partiledare!

  9. I maj röstar Sverige
    till Europaparlamentet.

  10. Jag kom till Grekland med båt,
    som alla andra.

  11. Det var mörkt. Vi var runt 55 personer
    i en liten båt som inte ens tog tio.

  12. Det var
    den mest skrämmande situation-

  13. -som jag nånsin har upplevt.

  14. Människor skrek och kramade varann.

  15. Folk fick slänga resväskor
    och ryggsäckar överbord-

  16. -för annars tog båten in vatten.

  17. Valet stod mellan att dö
    eller att förlora alla saker.

  18. Människor på flykt. Under 2015
    kom över en miljon till Europa-

  19. -för att söka asyl.

  20. Framför allt kriget i Syrien
    gjorde att många var tvungna att fly.

  21. De flesta kom över Medelhavet
    till Grekland och Italien.

  22. Tysklands, Italiens och Frankrikes
    ledare uppmanar alla 28 EU-länder-

  23. -att ta emot
    sin "beskärda del" flyktingar.

  24. Principerna om vem som ska vara
    ansvarig för en asylansökan-

  25. -ställdes på sin spets.

  26. När det kom så många fanns det inte
    resurser, planering och koordination-

  27. -för att ta hand om människor
    på ett värdigt sätt.

  28. Vi ska till flyktinglägret Lavrio.
    Där bor det cirka 500 personer.

  29. De flesta har sökt asyl här i Grekland.

  30. Det kommer dagligen nya, och det är
    problematiskt eftersom lägren är små.

  31. De rymmer bara ett visst antal
    och nu kommer det dagligen fler.

  32. EU:s migrationspolitik
    bygger på EU:s funktionsfördrag.

  33. Den har som uppgift
    att fördela asylsökande.

  34. När det kom så väldigt många till
    framför allt Italien och Grekland-

  35. -bröts systemen samman.

  36. Människor fastnar i Grekland.

  37. Flödet in i Grekland är mycket större
    än flödet ut till andra länder i Europa.

  38. Länder införde i ökande takt
    interna gränskontroller-

  39. -som tvingade människor
    att stanna i länderna i syd.

  40. Då skapades en stor koncentration
    i läger.

  41. Medan europeiska ledare tvistar-

  42. -tillbringar hundratals
    ännu en kall natt i ovisshet.

  43. Grekland var vårt enda val. Jag ville
    inte åka till Europa eller lämna Syrien.

  44. Jag har fått uppehållstillstånd,
    men väntar på passet.

  45. Sen vill jag lämna Grekland.
    Här finns ingen framtid.

  46. Många bor på gatan
    eller i undermåliga boenden.

  47. Vissa läger är i dåligt skick.

  48. Räcker hjälpen ni får?

  49. Nej, det är alltid brist på mat,
    tvättmedel-

  50. -och andra förnödenheter.

  51. Mänskliga rättigheter gäller alla,
    oavsett var man befinner sig.

  52. Yttrandefrihet, rätten att inte
    utsättas för inhuman behandling-

  53. -rätten till mat och till hälsa
    gäller ju även migranter.

  54. Det innebär att de i lägren har
    rätt till sjukvård och utbildning.

  55. De har rätt till en bostad.

  56. Rätt till vatten,
    drägliga sanitetsförhållanden...

  57. Men en rättighet betyder inget
    om den inte finns i praktiken.

  58. Det är där det fallerar i lägren.

  59. Europa betyder medmänsklighet.

  60. Men inte bara Grekland
    utan hela Europa måste hjälpa till.

  61. Grekland kan inte göra allt.

  62. Han säger att det inte finns nån
    framtid eller några drömmar här.

  63. Jag anser att staten hjälper till,
    men inte så mycket som den borde.

  64. Man har förväntat sig-

  65. -att privata organisationer och
    hjälporganisationer ska hjälpa till.

  66. Men det räcker inte.

  67. Både EU och den grekiska staten
    skulle naturligtvis kunna göra mer.

  68. Det handlar också om
    ekonomisk solidaritet.

  69. Men viljan till
    en gemensam asylpolitik-

  70. -förefaller vara ganska liten.

  71. Vissa länder arbetar aktivt mot det.

  72. Och den ökande fientligheten mot
    migranter som växer runtom i Europa-

  73. -och som får fäste i regeringar-

  74. -bidrar till att viljan att genomföra
    en gemensam politik minskar.

  75. Var och en måste ta
    sin del av ansvaret.

  76. EU kan leverera när det gäller allt
    från kemikalier till säkerhetsfrågor-

  77. -men inte när det gäller nåt så
    basalt som hur vi gör asylprövningar-

  78. -för dem som har sökt sig till EU.
    Jag beklagar det.

  79. EU-parlamentet är
    en stor politisk apparat.

  80. Här ska de komma fram till hur
    medlemsstater ska genomföra lagar-

  81. -i sina hemländer.

  82. För att göra sin röst hörd
    kan man lobba sitt intresse.

  83. Det räcker inte
    att mejla eller ringa.

  84. Det är effektivt
    att vara på plats-

  85. -och ha en direkt kommunikation med
    dem man vill påverka.

  86. Jag har ett tv-team med mig och är
    buggad, så jag får inte prata hemlisar!

  87. Lobbyism och påverkansarbete är en
    naturlig del i mellanvalsdemokratin.

  88. Det är viktigt
    för folkvalda-

  89. -att prata med
    dem som vet hur det ser ut på marken.

  90. Den stora fördelen med lobbying är
    att politikerna får mer information.

  91. Man får konsekvensanalyser och fakta
    om det som man ska besluta kring.

  92. Det har stärkt mitt arbete
    genom kunskap och expertis.

  93. Så i stort är lobbyism väldigt bra.

  94. Man ska ha klart för sig
    att de är här för att påverka.

  95. Men det kan vara nyttigt att möta dem
    för de har ofta specialkunskap.

  96. När vi förhandlar om utsläppsrätter
    som ska begränsa klimatutsläppen-

  97. -är det viktigt att höra effekterna
    för industrin, för staters ekonomi-

  98. -samt för miljön.
    Då bör vi lyssna på tre intressen.

  99. När jag följde parlamentariker
    i Bryssel-

  100. -såg jag hur de på morgonen mötte en
    lobbyist som berättade en historia.

  101. Parlamentarikern lyssnade, och hade
    på eftermiddagen möte i parlamentet-

  102. -och berättade då den historien.

  103. Då kan man se att de verkligen har
    påverkat parlamentarikern-

  104. -som har tagit det vidare.

  105. Hej, hur är det?

  106. Jag är Jacobo Truan från Spanien.

  107. Jag arbetar här på EPPA,
    ett konsultföretag i Bryssel.

  108. EPPA,
    European Public Policy Advisers-

  109. -är vad många lobbyforskare kallar
    "guns for hire". Det låter hårt!

  110. Det är lobbyister som man kan hyra-

  111. -och de arbetar med stora företag
    i Bryssel-

  112. -som har varit tongivande i
    många stora fall av lobbying.

  113. Våra kunder verkar i
    de mest reglerade branscherna-

  114. -inom jordbruk, kemi,
    energi och infrastruktur.

  115. Alla som vill verka på
    den europeiska marknaden.

  116. Ett konsultlobbyföretag som EPPA
    kan omsätta mångmiljonbelopp-

  117. -medan många intresseorganisationer
    jobbar med små medel.

  118. Nackdelarna med lobbying
    är det ojämlika tillträdet.

  119. Pengarna styr så till vida
    att man måste kunna vara där.

  120. Problemet är att de som tjänar pengar
    på att påverka politiken-

  121. -har mycket mer pengar till att lobba
    än de som jobbar för allmänintresset.

  122. Klimatpolitiken har varit väldigt
    lobbad på från olika industrier.

  123. Jag jobbade med en lagstiftning
    om industriernas utsläpp-

  124. -och cementindustrin påverkade många
    kollegor precis innan vi röstade-

  125. -att ge dem bättre villkor,
    som blev sämre villkor för klimatet.

  126. Man ska vara uppmärksam vem man
    litar
    på. Pengar ska inte kunna köpa makt.

  127. För mig som parlamentariker-

  128. -är lobbyisterna en av de viktigaste
    källorna till att få in fakta.

  129. Sen lyssnar jag även på
    andra synpunkter på förslaget.

  130. Sen är det jag som måste väga av.

  131. Man får bestämma i vilken
    utsträckning man träffar lobbyister.

  132. Politiker behöver inte operera bort
    det sunda förnuftet.

  133. Att Storbritannien är med i EU
    gjorde det lätt att söka universitet-

  134. -och att börja plugga här.

  135. Jag hade en sån otrolig frihet.

  136. Jag kunde välja om jag ville stanna.

  137. Miljontals röster håller på att räknas.

  138. Det första resultatet visar på
    en jordskredsseger för lämna-sidan.

  139. Folket har talat och vi drar oss ur.

  140. Solen stiger
    över ett självständigt Storbritannien.

  141. Winston Churchill hade varit stolt.

  142. Nu börjar man förstå vad som har hänt
    och en ånger väcks.

  143. Jag är knäckt. Jag fattar det inte.

  144. Så fort resultatet kom
    var det första jag gjorde att gråta.

  145. Att helt plötsligt känna sig så
    ovälkommen där jag har bott i sex år.

  146. Där hela mitt liv finns. Det var ett
    bestörtande ögonblick över en natt.

  147. Den känslan är svår att klä i ord-

  148. -för att jag kände mig så ovälkommen.

  149. Brexit är kulmen på
    en lång och komplicerad relation-

  150. -som Storbritannien har haft med EU
    sedan man kom in 1973.

  151. Inte minst kring suveränitetsfrågan.

  152. Man ska ta tillbaka sina lagar, och
    kontrollen över gränser och pengar.

  153. Sen pågår det en populistvåg
    med nationalism och antiglobalism.

  154. EU utmålas gärna då
    som ett problem.

  155. I det nationella självbestämmandet
    ligger migrationsfrågor.

  156. Det fanns en främlingsfientlighet
    och en allmän oro.

  157. Och den oron hade vi i Sverige också
    inför den stora östutvidgningen.

  158. Även statsminister Göran Persson sa-

  159. -att det kunde vara problematiskt
    att så många kunde komma in-

  160. -och kräva svensk sjukvård t.ex.

  161. Så den hotbilden har funnits
    och finns i andra länder också.

  162. Albanien tillsammans med Makedonien-

  163. -har EU-kommissionens stöd
    att påbörja samtal om medlemskap.

  164. I fjol flög jag till Rom i Italien
    och hade precis landat-

  165. -och stod i kön till tullen.

  166. En dam vägledde folk: "Europa till
    vänster, resten av världen till höger."

  167. Vi albaner ser oss som européer,
    så jag gick till vänster, vilket hon såg.

  168. Hon frågade varifrån jag kom.
    "Albanien." - "Då får du gå till höger."

  169. För med Europa menade hon EU.

  170. Dagens unga generation i Albanien-

  171. -är den enda som inte har upplevt
    kommunismen och diktaturen.

  172. Det var en smärtsam tid. Albanien
    har gått från ockupation till diktatur.

  173. Det är ett skäl till att vi vill gå med.

  174. För det första är det ekonomiskt
    viktigt att komma med i EU.

  175. För att utveckla ekonomin är tillgång
    till den inre marknaden viktig.

  176. Det är också viktigt att komma med i
    stödsystem som strukturfonder-

  177. -stöd till landsbygden och jordbruk.
    Så ekonomiskt är det gynnsamt.

  178. Sen får man den fria rörligheten.

  179. Ungdomar kan studera och röra sig.

  180. Det tar vi som självklart,
    men så var det inte innan EU fanns.

  181. Då fanns inte en självklar möjlighet
    att åka runt och arbeta och studera.

  182. Sen finns det säkert grupper i
    Albanien som arbetar för reformer-

  183. -och ser EU som en hävstång
    för att få igenom lagstiftning.

  184. EU blir en hjälp
    för att stärka demokrati.

  185. Albanien har problem som rör
    korruption och rättssystemet.

  186. Jag tror att de problemen kan minskas-

  187. -medan vi försöker uppnå EU:s mål.

  188. Vi börjar faktiskt redan känna av
    att vi är ett kandidat-land.

  189. Vi genomför så många reformer,
    särskilt av lagar-

  190. -så det påverkar oss redan
    trots att vi inte är med i EU.

  191. Vi behöver nog mer tid.
    En dag kommer Albanien med i EU.

  192. Det blir nog mycket fördelaktigt för
    oss, och kanske även för européerna.

  193. RÖSTADE LÄMNA

  194. Jag vill ha demokrati och suveränitet.

  195. Jag vill föra tillbaka demokratin
    och suveräniteten till Storbritannien.

  196. Jag har träffat min parlamentsledamot
    flera gånger. Alla i valkretsen kan det.

  197. När träffar man en EU-kommissionär?

  198. Sen finns det också nackdelar.

  199. Ibland pratar man om att EU har
    ett demokratiskt underskott.

  200. Beslut som EU fattar-

  201. -kan jag som väljare bara ställa
    svenska politiker till ansvar för.

  202. Men de andra ministrarna
    kan inte jag ställa till ansvar.

  203. Och det kan uppfattas som negativt.

  204. EU bildades efter andra världskriget.

  205. Freden skulle bevaras med ekonomiskt
    och demokratiskt samarbete.

  206. Just den demokratiska aspekten
    är en av grundpelarna inom EU.

  207. Medlemsländer ska vara demokratiska.
    Det regleras i Lissabonfördraget.

  208. Vad händer när medlemsländer
    bryter mot det?

  209. Det här är en gammal byggnad som har
    funnits i 200 år. Den här är nyare.

  210. Jag är statsvetare på
    Centraleuropeiska universitetet.

  211. När jag kom hit på 90-talet-

  212. -så var det en positiv
    och optimistisk stämning.

  213. Det började ändras under 2000-talet-

  214. -när den nya regeringen valdes 2010
    med Victor Orban i spetsen.

  215. I dag finns det en väldig besvikelse.
    Jag hade inte väntat mig det här.

  216. Sedan 2010 har viktiga delar av
    demokratin i Ungern nedmonterats.

  217. Det handlar mycket om rättsväsendet.

  218. Man har försökt få mer politiskt
    inflytande över domstolar och domare.

  219. Politiken har haft ett större och
    större inflytande över massmedia.

  220. Det rör även kunskapsproduktionen
    där politiken mer och mer vill styra-

  221. -vad det är tillåtet att lära ut
    och forska om på universiteten.

  222. Här inne jobbar en kollega till mig.

  223. Jobbade. Hon blev direkt drabbad.

  224. Hon forskar inom migration och
    en ny lag lägger straffskatt på det-

  225. -så hon kan inte forska nu.

  226. 2016 lade regeringen fram nya regler-

  227. -som gör att hela universitetet
    riskerar att läggas ner.

  228. Vi lever i en osäkerhet.

  229. I ett och ett halvt år har vi
    rekryterat studenter och sökt bidrag-

  230. -utan att veta om universitetet
    kan finnas kvar.

  231. Det här är en populär skylt
    som man kan se i hela staden.

  232. Man visar solidaritet med universitetet-

  233. -som regeringen fortfarande angriper.

  234. Ungern är första landet i EU-

  235. -att försöka förbjuda ett universitet
    att verka inom EU.

  236. Det här är en lärobok
    som min lillebror hade i femte klass.

  237. Rubriken lyder: "Fosterlandskärlek."
    Den här sidan.

  238. "Att älska vårt land är som
    att älska föräldrar och vänner."

  239. "Patriotism står över våra egna behov."

  240. I Ungern och andra länder försöker
    man föra in fosterlandskärlek-

  241. -ganska tidigt i undervisningen.

  242. Det är ett exempel på hur politiken
    blandar sig i kunskapsproduktionen.

  243. Fidesz ses som
    ett högernationalistiskt parti-

  244. -och bygger på en konservativ grund.

  245. Det är också en stark fokus på
    nationens suveränitet-

  246. -och idén om
    ett "sant" ungerskt folk.

  247. Där exkluderas ofta minoriteter,
    språkliga minoriteter, romer-

  248. -eller de som inte passar in i normen
    för familjevärderingar och livsstil.

  249. Då blir man exkluderad ur folket.

  250. Det är den samhällssynen som
    ett parti som Fidesz bygger på.

  251. I valet i Ungern blev det som väntat
    seger för Victor Orban.

  252. 2018 vann Fidesz parlamentsvalet
    för tredje gången på raken.

  253. Fidesz är Ungerns största parti.

  254. Stödet är störst
    utanför de större städerna-

  255. -men på EU-nivå växer kritiken.

  256. EU-parlamentet har sagt ja till
    att ta till EU:s tyngsta medel-

  257. -mot Ungern, som kan leda till
    att landet förlorar sin rösträtt.

  258. Enligt en majoritet-

  259. -har Ungern brutit mot grundläggande
    demokratiska principer.

  260. EU vill att Ungern ska anpassa sig
    till demokratikriterierna.

  261. Ungern är inte diktatur än så länge,
    men går åt ett auktoritärt håll.

  262. Det man är orolig för inom EU
    är att de fortsätter på den vägen.

  263. Ni vill fördöma Ungern,
    som gjorde revolt och tog till vapen-

  264. -mot världens största armé,
    den sovjetiska armén-

  265. -och utgöt sitt blod
    för frihet och demokrati.

  266. Ungern har kämpat
    för frihet och demokrati-

  267. -och jag står här i dag och ser
    hur de som anklagar Ungern-

  268. -är länder som fick demokratin i arv-

  269. -och som inte behövde riskera nånting
    för att få sin frihet.

  270. De vill fördöma den antikommunistiska
    och demokratiska rörelsen i Ungern.

  271. Går man med i EU förbinder man sig
    till vissa gemensamma värderingar.

  272. När ett EU-land
    ignorerar dessa värderingar-

  273. -så är artikel 7 i EU-fördraget ett
    verktyg för att kunna vidta åtgärder.

  274. Ärade medlemmar, jag står här
    framför er och försvarar mitt land-

  275. -eftersom frihet, demokrati-

  276. -självständighet och Europa är en fråga
    om heder för det ungerska folket.

  277. Därför menar jag att rapporten framför
    er förolämpar det ungerska folket-

  278. -och Ungern som nation.

  279. Ni kallar det en handling mot Ungern
    och det ungerska folket!

  280. Ni är inte Ungern!
    Ni är regeringen, och en partiledare.

  281. Jag är den förste att motsätta mig
    sanktioner mot det ungerska folket.

  282. Sanktioner ska riktas
    mot Ungerns regering.

  283. Korruptionen och problemen
    ligger hos regeringen, inte hos folket.

  284. Jag tycker att Ungern ska stanna i EU,
    men jag vet inte om vi gör det.

  285. Ibland är jag verkligen rädd för
    att de ska säga åt oss att ge oss av:

  286. "Vi har fått nog av er. Ge er av."

  287. Och då försämras saker och ting.

  288. Det är mycket viktigt
    att särskilt unga i ert land förstår-

  289. -att även om ett land
    till synes är en demokrati-

  290. -och val hålls, så kan landet ändå
    ha en autokratisk, förtryckande regim-

  291. -där människor varken har rätten
    eller möjligheten att göra sig hörda-

  292. -att kritisera regeringen,
    och så vidare.

  293. Inför valet är frågorna många. Kommer
    EU att hålla ihop eller slitas isär?

  294. Processen med Brexit fortsätter.

  295. Vilka kommer att bestämma i
    Europaparlamentet efter valet 2019?

  296. Översättning: Isacsson & Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

EU i fokus - syntolkat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi sätter fokus på EU, med inblick i EU:s flyktingpolitik, lobbyism, unionens för- och nackdelar och om demokrati. År 2015 kom det över en miljon människor till Europa. Hur blev deras möte med EU? Vidare riktar vi fokus mot lobbyismen inom EU. Går det att påverka beslutsfattarna i Europaparlament? Vad innebär det att Storbritannien vill lämna EU? Och vad händer om medlemsländer börja bryta mot de demokratiska värderingarna?

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Europeiskt och nordiskt samarbete
Ämnesord:
Demokrati, EU-länderna, Europa, Europeiska unionen, Europeiskt samarbete, Internationella relationer, Internationellt samarbete, Politik, Röstning, Rösträtt, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Val till Europaparlamentet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Grym kemi - teckenspråkstolkat

Brott

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Detaljerna - nutidspolitik

Fredrick Federley gråter i talarstolen

När en av landets största motståndare till FRA-lagen, centerpartisten Fredrick Federley, håller sitt anförande inför omröstningen av FRA-lagen brister det. Efter veckor av debatt och påtryckningar från alla håll väljer han till slut ändå att rösta ja för den nya signalspaningslagen. Hur tänkte han där och då, och varför gick han emot sin övertygelse?