Titta

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Om UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Föreläsningar från Mik-dagen 2019 - en dag om medie- och informationskunnighet för dig som arbetar i skolan eller på bibliotek. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - MIK-dagen 2019 : Hur sanna är bilderna?Dela
  1. Det är priset för vår livsstil.
    Ska vi vara uppkopplade-

  2. -och ha en konstant interaktion
    med rörliga bilder-

  3. -då ställer det krav på oss.

  4. Hej, allihopa.
    Jag heter Miriam von Schantz.

  5. Jag är disputerad
    i media- och kommunikationsvetenskap.

  6. Jag ska byta spår
    och prata mer om filmkunnighet.

  7. Jag har en ganska lång rubrik
    och underrubrik här.

  8. Jag ska försöka bena ner den för er.

  9. Det är temat, kan man säga.

  10. Jag ska prata om
    det audiovisuella vaccinationskortet.

  11. Det är ett projekt jag håller på med
    för att utveckla kritisk tänkande-

  12. -kring vår relation till
    den rörliga bildens sanningsanspråk.

  13. Det är det jag ska prata om,
    och avsluta med en mentimeter-

  14. -för att få er input-

  15. -om vad vaccinationskortet
    ska gå ut på mer i detalj.

  16. Det vänder sig, som kompetens-
    utvecklingsmetod, till vuxna.

  17. Jag ska prata mer om det sen.

  18. För att bena ner den långa rubriken
    ska jag börja i slutet-

  19. -med den rörliga bildens sannings-
    anspråk, vår relation till den-

  20. -vad jag menar med
    att utveckla kritiskt tänkande-

  21. -vilket landar i mitt projekt,
    det audiovisuella vaccinationskortet-

  22. -vilket hjälper oss
    att förstå vår egen relation-

  23. -till rörliga bilder, när de uppstår
    som propaganda och så vidare.

  24. Det är vad jag ska prata om i dag.
    Jag kör i gång.

  25. Den rörliga bildens sanningsanspråk,
    vad menar jag med det?

  26. Vårt förhållande till den rörliga
    bilden som förmedlare av sanning-

  27. -har varit problematiskt
    från första början.

  28. Vilket anspråk kan den rörliga bilden
    göra på att säga nåt verkligt?

  29. Det är lätt att tro att det är en
    fråga som uppstår i digitaliseringen-

  30. -men det är ett problem som funnits
    så länge den rörliga bilden funnits.

  31. Stumfilmen jag tänkt visa för er
    är väldigt kort.

  32. Den finns på Youtube.
    Alla kan gå in och titta på den:

  33. "L'arrivée d'un train en gare
    a la ciotat" av bröderna Lumiere-

  34. -den rörliga bildens
    eller filmens fädrer.

  35. De utvecklade en teknologi där man
    kunde spela in rörliga bilder.

  36. När filmen visades... Den visar
    ett tåg som kör in på stationen.

  37. Myten säger att folk slängde sig
    ur vägen för tåget.

  38. Så verklighetstrogen var bilden.

  39. Nåt år senare kom Hugo Munsterberg
    med en inflytelserik essä-

  40. -där han ifrågasätter hela
    det här realistiska projektet-

  41. -och säger att den rörliga bilden
    bara är en projektion av psyket.

  42. Så från första början har idén "kan
    rörlig bild förmedla verkligheten"-

  43. -"eller är den en projektionsyta för
    vår inre verklighet?" funnits med.

  44. Det går in i begreppet "Den
    rörliga bildens sanningsanspråk?"

  45. Vad är det? Är det ens möjligt?

  46. Den rörliga bildens sanningsanspråk
    har omformulerats genom historien-

  47. -i samarbete med
    den teknologiska utvecklingen.

  48. Hur vi tänker att bilden
    förhåller sig till verkligheten-

  49. -och avser
    eller inte avser representera-

  50. -är en teknikdriven utveckling.

  51. Vi hade den rörliga kameran
    som kom i mitten på 1900-talet.

  52. Med Nagra III kunde man spela in ljud
    från det verkliga livet.

  53. Den nya teknologin stärkte
    den rörliga bildens sanningsanspråk.

  54. Vi kunde ta med oss en bit
    av verkligheten in i biografrummet.

  55. Då uppstår rörelser
    som Cinema verité och Direct cinema-

  56. -som ibland jämställs
    men är två helt olika filmriktningar.

  57. Cinema verité är förankrad
    i en europeisk, kontinental kontext-

  58. -där man säger: "Vad kan kameran säga
    och vad händer då?"

  59. Direct cinema handlar om att projic-
    era idén att kameran kan filma nåt-

  60. -som om kameran inte var där.
    Den är som en fluga på väggen.

  61. Den tar med sig en bit av verklig-
    heten som skulle ha skett ändå.

  62. Den idén vidareutvecklas med VHS:en
    med dess demokratiserande perspektiv.

  63. Nu kan vem som helst
    ge en bit av sin egen berättelse.

  64. Sanningsanspråket rör sig allt mer
    mot en subjektiv position-

  65. -då det blir ett demokratiserande av
    avsändare av verklighetsperspektivet.

  66. Att diskutera det
    i en akademisk kontext...

  67. Ett hjälpsamt begrepp
    heter "faktualitetsdiskursen".

  68. Hur vi förhåller oss
    till den rörliga bilden-

  69. -och hur vi förstår
    att den kan säga nåt verkligt-

  70. -definieras genom hur vi förstår
    ett antal överlappande diskurser-

  71. -som den rörliga bilden
    som vetenskaplig inskription.

  72. Det här uppstår i slutet av
    1800-talet när inte bara filmkameran-

  73. -utan också annan teknologi kommer
    som kan fånga det naturliga livet.

  74. Barometern, termometern...
    Eventuellt. Jag vet inte när den kom.

  75. Såna vetenskapliga instrument-

  76. -som på olika sätt talar om för oss,
    den civiliserade människan-

  77. -att vi kan fånga in verkliga värden
    från den historiska verkligheten.

  78. Den rörliga bilden skriver in sig
    i diskursen-

  79. -om vetenskaplig inskription.

  80. Den kan då upprätta indexikalitet:

  81. Idén om ett nära förband
    mellan kameran, den rörliga bilden-

  82. -och det den avbildat.

  83. Den klassiska metaforen för det
    är fotsteget i sanden.

  84. Man ser fotavtrycket
    i den blöta sanden.

  85. Man vet att foten var här,
    för jag ser avtrycket.

  86. På samma sätt tänker vi att kameran
    visar nåt som verkligen har hänt.

  87. Det är den rörliga bilden
    som indexikalitet.

  88. Det knyter an till
    den rörliga bilden som materialitet-

  89. -och definierar vilka praktiker...
    Hur avsändaren förstår sin praktik-

  90. -och hur vi förstår mottagandet
    av de rörliga bilderna.

  91. Alla de här överlappande diskurserna
    går in i faktualitetsdiskursen-

  92. -som utgör,
    är mitt proposal till er-

  93. -villkoret för vår relation till
    den rörliga bildens sanningsanspråk.

  94. Det är grundidéerna om hur vi för-
    håller oss till den rörliga bilden.

  95. Jag skulle prata om ett vaccinations-
    kort. Kort om varifrån jag kommer:

  96. Jag är anställd av Örebro universi-
    tet, 20 % i social innovation lab-

  97. -där vi utvecklar projekt som
    syftar till att nyttiggöra forskning.

  98. Jag skrev en avhandling,
    kom till vissa slutsatser-

  99. -och de pekar på ett behov av
    att nyttiggöra de slutsatserna.

  100. Jag och andra deltagare
    samverkar i de här olika projekten.

  101. Mitt projekt är
    det audiovisuella vaccinationskortet.

  102. Grundidén om vår relation till
    den rörliga bildens sanningsanspråk-

  103. -är det som ligger till grund för
    det audiovisuella vaccinationskortet.

  104. Jag problematiserar grundidén om
    den rörliga bildens sanningsanspråk-

  105. -i min avhandling "The doc, the mock
    and the what?", som kom 2018.

  106. Jag frågar vad som händer om vi inte
    förstår om en film är dokumentär.

  107. När vi möter rörliga bilder där
    faktualitetsdiskursen bryter samman.

  108. När vi möter rörlig bild och säger:
    "Aha, det här är vetenskapligt...?"

  109. "Det säger sanningen. Nej vänta, det
    kan inte ha hänt. Vad är det här?"

  110. Vi förstår inte vad det är.
    Vi har inte den här igenkänningen-

  111. -som upprättar gränserna för
    hur vi kan förstå genre-

  112. -och gör att vi kan skilja
    det dokumentära från det fiktiva.

  113. Jag skriver att såna rörliga bilder
    är "affektiva mockumentärer".

  114. Jag ger två exempel
    på filmer jag har tittat på.

  115. Jag undersöker vad som händer när vi
    har den bristen på igenkänning.

  116. Kan det pågå nån form av
    "unlearning", förmåga att lära om?

  117. Att följa en rörlig förståelse-
    horisont där vi infogar ny kunskap-

  118. -till vår förståelse av hur den
    rörliga bilden kan förmedla sanning.

  119. Hur kan vi undersöka händelsen där vi
    inte förstår om det är sant eller ej?

  120. Det är en metodfråga
    som är intressant för akademin.

  121. Jag föreslår en metodologisk apparat:

  122. "Method assemblage for mediamaterial-
    ity", för att utforska det här.

  123. Jag arbetar inte med filmen som
    objekt, utan åskådarskapshändelsen.

  124. Det här vi gör nu kan man kalla
    för en åskådarskapshändelse också.

  125. Ni tittar på mig och skärmen,
    och det uppstår nåt i det här rummet.

  126. Man tänker hur den här händelsen
    skapar en viss förståelsehorisont-

  127. -för genren vi befinner oss i och
    vad som kan sägas i det här rummet.

  128. Det i sin tur kallar jag för
    "åskådarskapskontraktet".

  129. Vad händer när vi inte förstår
    om det är sant eller falskt?

  130. Vi har åskådarskapskontraktet som kan
    hjälpa oss att förstå vad som händer.

  131. Då föreslår jag tre kontrakt.

  132. I doc-kontraktet säger vi:
    "Jaha, det här var en action-film!"

  133. Det var det ända till slutet.
    Det är bekräftat.

  134. Eller: "Det här ser ut
    som en dokumentär. Det är det. Yes."

  135. Det kanske var en actionfilm, men så
    länge jag tror det är en dokumentär-

  136. -så är det ett doc-kontrakt.

  137. I ett mock-kontrakt ser nåt ut som en
    dokumentär, men är egentligen falskt.

  138. Nåt som liknar en skräckfilm är en
    komedi. Vi leker med förförståelsen.

  139. Det som blir intressant för mig är
    det jag kallar "missing contract".

  140. Jag tog begreppet "missing"
    från filosofen Gilles Deleuze.

  141. "Missing" är det
    som ännu inte är manifesterat-

  142. -eller än så länge avsaknat.

  143. På svenska blir kontraktet
    extremt tungvrickande att säga:

  144. Det "än så länge avsaknade" eller
    "ännu inte manifesterade" kontraktet.

  145. Jag är inte riktigt klar
    med den svenska formuleringen.

  146. Här kommer förförståelsen på skam.

  147. Det ger potentiellt upphov
    till irritation och affekt-

  148. -men kan också göra
    att vi ställer oss frågor:

  149. Hur kommer det sig
    att vi inte förstår vad det här är?

  150. De här idéerna ligger till grund
    för vaccinationskortet, då.

  151. Jag tittar på vad som händer
    i åskådarskapshändelsen-

  152. -där ett ännu inte manifesterat
    åskådarskapskontrakt upprättas.

  153. Jag hade sex respondenter. Jag
    utförde en experimentell etnografi.

  154. De fick se filmer
    och svara på frågor om filmerna.

  155. Jag hade tredelad data: Vi sågs,
    de svarade på frågor på nätet-

  156. -och så gjorde de en Prezi,
    en presentationssoftware-

  157. -där man utifrån ett tabula rasa
    kan skapa en processkarta.

  158. De fick göra en Prezi över
    upplevelsen och fråga sig vad de såg.

  159. Det pågick över tid.

  160. Slutsatserna är det viktiga. Detalj-
    erna är inte så intressanta för er.

  161. Respondenterna började
    med olika kontrakt i början-

  162. -men oavsett
    vilka kontrakt de började med-

  163. -så rörde alla på sig
    under projektets gång.

  164. En sa att det var dokumentär men
    landade i att det var en mockumentär-

  165. -"missing" eller "jag vet inte".

  166. En sa "missing", men landade i
    att det var en mockumentärfilm.

  167. Alla fann ett nytt sätt att tänka om
    den rörliga bildens sanningsanspråk.

  168. Det var bristen på igenkänning
    som möjliggjorde-

  169. -en affektiv nedstängning.
    Skitförbannad: "Vad är det jag ser?"

  170. Men då vi arbetade så här över tid...

  171. Vi sågs, fikade, de svarade på frågor
    och gjorde Prezin.

  172. ...återbesökte de tankarna och var
    i olika kontexter och reflekterade.

  173. De genomgick
    nån form av bildningsprocess-

  174. -som gav ett nytt förhållande till
    den rörliga bildens sanningsanspråk.

  175. Det kallar jag för "mockumentalitet":

  176. En ny förståelse för
    den rörliga bildens sanningsanspråk-

  177. -och att vår interaktion med rörliga
    bilder är del av dess sanning.

  178. Poängen är inte
    att det inte finns nån sanning-

  179. -eller att den ligger
    i en subjektiv tolkning-

  180. -men när det gäller rörliga bilder
    så är det så-

  181. -att hur vi förhåller oss
    till vad rörliga bilder kan göra-

  182. -utgör grund för vad de kan göra.

  183. Verkligheten utanför rörliga bilder,
    det historiskt sanna-

  184. -är inte det vi talar om.
    Vi talar om representation.

  185. På grund av faktualitetsdiskursen är
    det lätt att smälta samman bilderna.

  186. "En bild ljuger inte", tänker vi.

  187. Kontakten med den rörliga bilden-

  188. -är som om den vore en vetenskaplig
    inskription: "Det här har hänt."

  189. "Jag ser ju fotspåret i sanden."
    Men det är alltid en representation.

  190. Mockumentaliteten som uppstår när man
    får omförhandla den här relationen-

  191. -leder till ökad insikt och egenmakt
    i relation till den rörliga bilden-

  192. -och potentiellt till
    ett politiskt blivande:

  193. Förståelse för hur ens relation till
    den rörliga bildens sanningsanspråk-

  194. -är del av det som kommer att räknas
    som sant i det vidare samhället-

  195. -vilket i sig också orsakar
    destabiliseringen av det.

  196. Det är både ett löfte och ett hot,
    så att säga.

  197. "Men det här är ju filmpedagogik",
    sa jag till mig själv.

  198. Det är därför jag står här i dag.

  199. Jag bedriver vetenskapligt arbete.
    Om jag kan nyttiggöra resultaten-

  200. -kan vi hitta ett nytt sätt
    att utveckla det kritiska tänkandet-

  201. -kring
    den rörliga bildens sanningsanspråk.

  202. Vi kan skapa förutsättningar
    att höra oss själva.

  203. Att ifrågasätta och omformulera vår
    förförståelse och våra förväntningar.

  204. Återbesöka de förutfattade idéerna
    kring den rörliga bilden-

  205. -och belysa
    hur just jag relaterar till det.

  206. Man arbetar repetitivt över tid
    och undersöker, inte lär ut.

  207. Varje person i det här rummet
    har sin egen process.

  208. Det är ett rörligt bild-
    bildningsmaterial, helt enkelt.

  209. Det ledde till idén om
    det audiovisuella vaccinationskortet.

  210. I stället för att ställa
    den mer vetenskapliga frågan:

  211. "Vad händer när vi inte förstår
    om det är en dokumentär?"-

  212. -frågar jag: "Hur kan vi arbeta
    med åskådarskapshändelsen"-

  213. -"där det här 'missing' uppstår, som
    en metod för att stärka förmågan"-

  214. -"till kritiskt tänkande kring
    den rörliga bildens sanningsanspråk?"

  215. Att utveckla filmkunnighet
    i relation till sanningsanspråket.

  216. Det är en stor skillnad
    från andra metoder som finns.

  217. Materialet vänder sig till vuxna-

  218. -som arbetar med barn:
    bibliotekarier och lärare.

  219. Det vänder sig till den vuxnas
    behov av kompetensutveckling.

  220. Som Kristina tog upp har vi en annan
    relation till den rörliga bilden...

  221. ...än våra barn eller så.

  222. Vi bär med oss ett starkt analogt,
    relationellt arv-

  223. -till den rörliga bilden-

  224. -som vi behöver bearbeta.

  225. Kort om filmkunnighet.
    De flesta här vet vad det är.

  226. Jag vill förtydliga hur jag förstår
    det inom ramen för det här arbetet.

  227. Filmkunnighet är,
    som Åke visade i den här ekologin-

  228. -ett av de många bladen
    inom MIK-området.

  229. Jag tittar på det i relation till
    den rörliga bildens sanningsanspråk.

  230. Det handlar om att kunna analysera
    den rörliga bilden-

  231. -i relation till idéer
    om vad som är sant-

  232. -problematisera hur interaktionen
    med rörliga bilder är grund för det-

  233. -och göra bilder
    som förhåller sig problematiserande-

  234. -till den rörliga bildens förmåga
    att göra anspråk på sanning-

  235. -och integrera förståelsen kring hur
    det är del av sanning och verklighet-

  236. -i det omgivande samhället.

  237. Det var idén med
    det audiovisuella vaccinationskortet.

  238. Varför ska jag göra det? Det är fint
    med en idé, men vad är relevansen?

  239. Vad är samhällsutmaningen?

  240. Vår relation till rörliga bilder-

  241. -har alltid aktualiserat idéer
    om det sanna.

  242. Så länge det funnits rörlig bild har
    det här varit ett relevant projekt-

  243. -men det vinner ökad relevans
    i en digital verklighet.

  244. Utvecklingen av våra offentliga
    och privata liv...

  245. Där framträder den rörliga bilden
    mer och mer central.

  246. 2021 beräknas 78 % av vår mobildata
    bestå av rörlig bild.

  247. Data, som vi pratar om.

  248. Av alla paket som flyger runt,
    som vi fick så väl beskrivet-

  249. -kommer den stora majoriteten
    att vara rörlig bild.

  250. Vi har fortfarande inte riktigt
    funnit löpande och kontinuerliga-

  251. -platser och metoder
    för att belysa hur vi förhåller oss-

  252. -till kommunikationen
    som är rörlig bild.

  253. Fler skäl till varför
    vaccinationskortet behövs:

  254. Filmkunnighet är nödvändigt för det
    demokratiska samhällets hållbarhet.

  255. En rapport från Ulla Carlsson,
    professor vid Göteborgs universitet-

  256. -heter "MIK i den digitala
    tidsåldern, en demokratifråga".

  257. Hon menar att det är viktigt
    att arbeta med MIK mer övergripande.

  258. Det rör ju informationsfrihet
    och säkerhetsfrågor.

  259. Två exempel
    där kopplas till säkerhetsfrågor.

  260. GPT-2 är ett nytt program
    som kan skapa trovärdig text-

  261. -som är helt fiktiv,
    automatiskt genererad-

  262. -men som ser väldigt autentisk ut.

  263. Deep fakes
    är ju mjukvara som möjliggör-

  264. -att vi kan få vem som helst
    att se ut att göra vad som helst.

  265. Det är en total uppgörelse med idén
    att bilden har nån form av sanning.

  266. Vissa bilder är sanna, men att bilden
    som koncept alltid bär på sanning-

  267. -behöver vi överge nu, med de här
    nya verktygen som finns på nätet-

  268. -och som går in i begreppet "deep
    fakes". Det rör rättssäkerhetsfrågor.

  269. I Sverige finns inte en konsensus
    hur vi arbetar med rörlig bild-

  270. -i rättssalarna. Det är ett problem.

  271. Vi behöver förstå, som medborgare,
    föräldrar och kolleger-

  272. -att bildkommunikation är bestånds-
    delar i socialt och politiskt liv.

  273. En förmåga att förhålla sig på ett
    kritiskt sätt till rörliga bilder-

  274. -är en förmåga
    att möta motstridiga åsikter-

  275. -och ingå
    i det demokratiska samtalet.

  276. Vi måste kompetensutveckla oss
    som åskådarskapsmedborgare.

  277. En statsvetare från UCLA
    kallar det "the viewing subject".

  278. Vi kan inte se oss som medborgare
    i dag. Vi är seende medborgare.

  279. Vi behöver ta den frågan
    på stort politiskt allvar.

  280. Vi behöver uppdatera faktualitets-
    diskursen till vår samtid.

  281. Vår relation till den rörliga bildens
    sanningsanspråk har bäring-

  282. -på hur vi förstår oss själva
    och vår grupptillhörighet.

  283. Det påverkar vår psykiska och fysiska
    hälsa och hur vi förstår samband.

  284. Jag har fetstilat
    självbild och bekräftelsebias.

  285. Det etableras i flera studier-

  286. -att hur vi delar och förstår
    information på nätet är kopplat-

  287. -till hur vi förstår oss själva
    i relation till grupptillhörighet.

  288. Vi tror på nåt
    som bekräftar det vi redan tycker-

  289. -och kommer från nån som vi tycker
    tycker nåt som vi redan tycker.

  290. Det är alltså självbilden
    vi behöver arbeta med.

  291. Det räcker inte att säga: "Det här
    är fakta! Den bilden är falsk!"

  292. Den argumentationen går inte fram.

  293. Man behöver säga: "Varför tycker du
    att den här bilden är falsk?"-

  294. -och börja bena ut hur vi ens
    har upprättat den relationen.

  295. Det här med att förstå-

  296. -och att vända sig till vuxna
    för att utveckla vuxnas kompetens-

  297. -att förstå den rörliga bildens
    sanningsanspråk kommer ur ett behov.

  298. Relationen mellan vuxna och
    ungdomar... Det finns ett glapp där.

  299. Barn drar sig för att prata med vuxna
    som de tycker inte har kompetensen.

  300. Vi faller tillbaka på: "De är digital
    natives. De kan det där redan."

  301. Men jag håller med Kristina:
    Så är det inte.

  302. Det var en ny studie från Göteborg:

  303. 88 % av barn kan inte se skillnad
    mellan reklam och nyheter.

  304. Vi behöver ta ledningen.
    Vi vuxna måste ta ledningen.

  305. Det kan vi inte göra
    om vi inte äger frågan-

  306. -och kan reflektera över
    hur vi förhåller oss-

  307. -till den rörliga bildens sannings-
    anspråk, så att vi kan guida barnen.

  308. Det är bra med viralgranskare
    som säger att nyheter är falska-

  309. -men det räcker inte. Det blir
    ett evigt sorterande av bilder.

  310. Vi måste internalisera den förmågan
    och utveckla det kritiska tänkandet-

  311. -så vi kan ha en ökad
    etisk interaktion med medier-

  312. -och att vi förstår att det är
    en del av det demokratiska samtalet.

  313. Det är behovet, varför vi behöver
    det audiovisuella vaccinationskortet.

  314. De teoretiska forskningsgrunderna
    som står bakom-

  315. -att jag börjat arbeta med det här.

  316. Hur tänker jag med
    det audiovisuella vaccinationskortet?

  317. Att jag kallar det för det är
    en lek med ordet "vaccinationskort".

  318. För att en befolkning
    ska skyddas mot en sjukdom-

  319. -i det här fallet att vi som befolk-
    ning behöver öka vår motståndskraft-

  320. -mot att tro på desinformation
    och propaganda-

  321. -och öka vårt kritiska tänkande
    kring rörliga bilder i stort...

  322. För att vi ska öka den motstånds-
    kraften på ett nationellt plan-

  323. -behöver så många som möjligt
    "vaccineras".

  324. Vuxna måste sätta på sig syrgasmasken
    först, när planet är på väg ner.

  325. Därför är det viktigt
    att arbeta gentemot vuxna också.

  326. Det ska visa på den egna relationen-

  327. -till den rörliga bildens
    sanningsanspråk.

  328. Ingången med affektiva mockumentärer
    eller bilder med missing contract...

  329. Vi kan prata om material på nätet.
    Det behöver inte vara filmer.

  330. ...väcker känslor, vilket aktiverar
    deltagaren i många studier.

  331. Det finns risk för en affektiv
    nedstängning, att man blir irriterad.

  332. Det såg jag i min studie också.

  333. Man måste utforma aktiviteter
    som möter upp det affektiva flödet.

  334. De behöver pågå över tid,
    där man läser, talar och gör film.

  335. Man ska inte lära ut
    vilka bilder som är sanna och falska-

  336. -utan skapa villkor för att utveckla
    kompetensen och bildas i frågan.

  337. Det finns ingen quick fix här.
    Det här är priset för vår livsstil.

  338. Ska vi vara uppkopplade och ha kon-
    stant interaktion med rörliga bilder-

  339. -då ställer det krav på oss.

  340. Vi måste ta vårt eget behov
    av kompetensutveckling på allvar.

  341. Det audiovisuella vaccinationskortet
    erbjuds som en grafisk produkt-

  342. -där man samlar stämplar när man
    fullföljt ett antal aktiviteter.

  343. Det löper över ett år.

  344. På slutet ska man ha fått ett
    fullgott skydd mot desinformation.

  345. Man har byggt upp
    en förmåga till livslångt lärande.

  346. Det ska vara en certifieringstjänst,
    så man kan certifiera sin skola.

  347. "På den här arbetsplatsen
    är vi certifierade."

  348. Vi ska arbeta med olika professioner.
    Lärarna är den första.

  349. Jag vet att i lärarkåren-

  350. -så har man sagt till mig att det
    finns ett stort behov av det här.

  351. Mentimetern jag erbjuder er på slutet
    kommer att ställa frågan:

  352. "Vad behöver ni som lärare,
    skolledare eller bibliotekarier"-

  353. -"för att arbeta
    med ett sånt här material?"

  354. Hur behöver det vara strukturerat?

  355. Jag började med det här i januari
    2019. Det finns påverkansmöjligheter.

  356. Jag lägger upp min mejl till er som
    vill samarbeta eller komma med input.

  357. Det här gör jag för er och mig,
    oss vuxna. Vi är samhället.

  358. På sikt ska det skala upp
    till fler professionsspår:

  359. Poliser, människor som är anställda
    vid Sveriges domstolar och så vidare.

  360. Vad menar jag med:

  361. "För att folket ska skyddas mot sjuk-
    dom måste en stor del vaccineras"?

  362. Det behövs långsiktiga satsningar på
    MIK riktat till samtliga medborgare.

  363. Det finns vuxna i professioner som
    kommer i kontakt med rörliga bilder-

  364. -men som inte får löpande kompetens-
    utveckling i de här frågorna.

  365. Det finns ett behov av större
    samverkan och ett nationellt grepp-

  366. -gentemot professioner
    som redan arbetar med det här.

  367. Vaccinationskortet ska inte erbjuda
    en massa nya övningar-

  368. -utan vara som en paraplystruktur-

  369. -där man under året då man arbetar
    med kortet kan länka-

  370. -till goda material som redan finns-

  371. -som rör rörliga bilder, den digitala
    verkligheten och så vidare.

  372. Jag uppfinner inte materialet själv.
    Det är ett sätt att guida deltagare-

  373. -till goda exempel som redan finns.

  374. Det riktar sig till vuxna som en
    certifieringstjänst i professionerna.

  375. Man ska utforma aktiviteter
    som är low-stakes, skriver jag.

  376. Som fungerar i arbetslivet. Det är
    jag intresserad av att höra från er.

  377. Vad fungerar i arbetslivet?

  378. Det är ingen idé med stora idéer
    om de inte går att implementera.

  379. Vad kan man göra
    på fem minuter fikarast?

  380. Den typen av aktiviteter
    ska jag utveckla under april månad.

  381. Att deltagarna samlar stämplar...

  382. Idén om att det löper över ett år-

  383. -länkar till existerande metoder
    med några fysiska träffar.

  384. Precis som det här utgör
    ett bra exempel-

  385. -på att skapa nätverk
    och utbyta erfarenheter-

  386. -så vill vaccinationskortet också
    blir en fysisk, återkommande plats-

  387. -där det årets deltagare
    i vaccinationskortet-

  388. -kan utbyta erfarenheter.

  389. Eftersom det kommer att bli
    den här grafiska produkten...

  390. Om ett år kan ni få det, allihopa.

  391. Det är inte riktigt utvecklat än.

  392. Det ska synliggöra den här processen
    och utvecklingen-

  393. -för den egna deltagaren.

  394. Nu har vi kommit till mentimetern.

  395. Jag har det här dolda behovet.

  396. Det ser ut som om jag ska ska prata,
    men jag vill höra er prata.

  397. Jag föreslår att ni går in
    på den här mejladressen-

  398. -om ni har teknologi för
    att göra det, och trycker in koden.

  399. Ni får besvara den första frågan,
    som är "vad behöver du?"

  400. Jag vill höra de största utmaningarna
    på din arbetsplats just nu-

  401. -när det gäller att implementera
    filmpedagogiska metoder.

  402. Vilken kompetensutveckling och stöd
    av kolleger och chefer behöver du?

  403. Med flera frågor.

  404. Vad ska ett material
    eller en aktivitet innehålla-

  405. -för att vara mest effektiv
    eller ens genomföras?

  406. Vilka övningar fungerar bra?

  407. Fyra personer har skrivit. Om fler
    fyller på kan man scrolla här.

  408. Det här är intressant
    inte bara för mig.

  409. Jag har redan gjort den här present-
    ationen för filmpedagoger, lärare-

  410. -och skolbibliotekarier i Göteborg.

  411. Jag har ett underlag
    på vad de behöver.

  412. Jag ska se om ni behöver samma saker
    och hitta mönster och så vidare.

  413. Det här är intressant
    för er att se också.

  414. "Att få folk att förstå att det är
    viktigt." Det är det vi gör i dag.

  415. En sån här dag belyser det här.

  416. Vi har också satsningen
    på medie- och informationskunnighet-

  417. -och det demokratiska samtalet,
    som regeringen lanserat-

  418. -som ska ta
    ett samlat grepp om frågan.

  419. Så det händer lite grejer.

  420. Hoppas de inte blir punktinsatser
    som vi sett under året.

  421. Jag har bevakat filmpedagogik
    och filmkunnighet sen 2014, ungefär.

  422. Vi behöver hitta ett sätt
    att arbeta gemensamt-

  423. -med ett samlat, nationellt grepp.

  424. Inom ramen för det erbjuder jag
    det audiovisuella vaccinationskortet-

  425. -för att koppla ihop det som görs-

  426. -rikta det, och synliggöra vikten
    av att arbeta på det här sättet.

  427. Det riktar sig till vuxna som har en
    annan position i samhället än barn.

  428. Vi får tacka dig där, Miriam.
    - Miriam är kvar också.

  429. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur sanna är bilderna?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan vi vaccinera oss mot bildmanipulationer och propaganda? frågar sig medievetaren Miriam von Schantz i en föreläsning om bred källkritik. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Bildanalys (konst) , Fotografi som propaganda, Källkritik, Masskommunikation, Massmedia, Mediekompetens
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Digital bildning

Åke Nygren, projektledare på Stockholms stadsbibliotek, sätter fokus på digitalt lärande, skapande och delaktighet. Det är den digitala bildningen som är framtidsfrågan, menar han. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Att undervisa i digital kompetens

Den digitala revolutionen har redan hänt. Den händer hela tiden, utropar Kristina Alexandersson när hon berättar om hur vi kan öka den digitala kunskapen tillsammans med barn och unga. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur sanna är bilderna?

Hur kan vi vaccinera oss mot bildmanipulationer och propaganda? frågar sig medievetaren Miriam von Schantz i en föreläsning om bred källkritik. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur digitaliserar vi skolarbetet?

Rektor Amelie Wahlström fick Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt målmedvetna och engagerande arbete med digitalisering. Här berättar hon om sitt ledarskap och om digitaliseringsarbetet på Vålbergsskolan i Karlstad. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Kan man lita på journalister?

Ansvar och förtroende är viktigare än någonsin, menar Anna Lindberg, vd för Öst Media. Här beskriver hon vad pressetik och allmänintresse kan vara. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Generation Z och digitala vanor

Vi skickar inte ut våra barn på cykel i trafiken utan att kunna cykla och reglerna. Varför gör vi inte likadant när det gäller skärmen, frågar sig forskaren Katarina Graffman. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande

Cecilia Christersson, vikarierande rektor, berättar om Malmö högskola och arbetet för att studenter ska vara rustade för ett livlångt lärande och ett föränderligt samhälle. Vad innebär utmaningsbaserat eller entreprenöriellt lärande? Hon redogör för uppdraget för högre utbildning enligt FN och EU, men också vilken som är Malmö högskolas strategi. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.