Titta

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Om UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Föreläsningar från Mik-dagen 2019 - en dag om medie- och informationskunnighet för dig som arbetar i skolan eller på bibliotek. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Till första programmet

UR Samtiden - MIK-dagen 2019 : Generation Z och digitala vanorDela
  1. Det är som att släppa ut barn
    att cykla i trafiken. Så gör vi inte.

  2. Vi lär dem reglerna.
    Varför gör vi inte det med skärmen?

  3. Jag är jätteglad för inbjudan.
    Vi diskuterade fram den här rubriken.

  4. Det är ganska omfattande att förstå.

  5. Speciellt när det är så här.

  6. Har jag nu förlorat all trovärdighet?

  7. Ni kanske känner igen det.

  8. Man börjar med Snapchat
    för att förstå vad de gör.

  9. Sen får man det här till svar.
    "De förstår inte alls vad vi gör."

  10. Det är bra att börja där,
    för jag vill prata lite om-

  11. -hur vi förhåller oss till våra unga.

  12. Mång av er jobbar med dem dagligdags.

  13. Väldigt ofta är det så
    att vi fastnar i rädslor.

  14. Det som vi upplever som farligt.

  15. Det gör att vi blockerar oss
    för att förstå deras värld.

  16. Först då: Jag är antropolog,
    och det vet de flesta vad det är.

  17. Jag ger mig ut till dem
    jag vill studera-

  18. -och spenderar tid med dem.

  19. Metodiken är att jag inte litar på
    vad människor säger att de gör.

  20. Det kan jag prata om länge. Ni vet ju
    att som man frågar får man svar.

  21. Antropologins grund är att man
    är med dem som man vill lära känna.

  22. Samspelet och vad som händer
    när människor är tillsammans-

  23. -intresserar en antropolog,
    för människor är flockvarelser.

  24. Sen är vi präglade väldigt starkt
    i vår kultur-

  25. -att tro att vi är individualistiska.

  26. Men ju mer individualistiskt ett land
    är, desto viktigare är gruppen.

  27. Därför är det viktigt att komma nära
    och se vad som händer i grupper.

  28. Jag skrev min avhandling om tv
    för länge sen. Jag börjar bli gammal.

  29. Sen jag skrev min avhandling
    har jag studerat-

  30. -människor och ny teknik.

  31. Jag gör inte punktvisa studier,
    utan har följt över tid-

  32. -och återkopplar till dem som jag
    studerat och ser vad de gör nu.

  33. Jag har gjort
    ett projekt i Skottland-

  34. -där vi tittade på småspråkskulturer.

  35. Vad som händer med ungdomars språk
    när de använder digitala tekniker.

  36. Förstärker det deras egen kultur-

  37. -eller blir den
    en del av den homogena kulturen?

  38. Jag har en lite blandad bakgrund.

  39. Jag har hållit på i över femton år
    och studerat ny medieteknik.

  40. Men jag vill börja här.

  41. Det här begreppet
    känner ni säkert till.

  42. Ja.

  43. För mig är det
    ett jättedåligt begrepp.

  44. Till att börja med utgick man från
    att vi hade stationära datorer.

  45. Och man mätte tiden
    som en person satt vid datorn.

  46. I dag ser det väldigt annorlunda ut.

  47. Vi bär med oss skärmen,
    och använder flera samtidigt.

  48. Och vi gör väldigt många olika saker
    framför skärmen.

  49. Det var en debatt för några år sen,
    och nu har den blossat upp igen.

  50. Jag skulle säga att det började här.

  51. Facebooks grundare
    satte sina barn i waldorfskolor.

  52. Oj, de måste ju veta.
    Det var kontextbefriat.

  53. Det handlade inte om varför
    de sätter sina barn i waldorfskolor.

  54. Det gäller ju inte alla oss.

  55. Vi har ju inte insikt i
    vad de gör på företagen.

  56. Det väckte en väldig rädsla.

  57. Det har kommit en hel del böcker
    som beskriver det här.

  58. Mycket som man konstaterar där
    är inga konstigheter.

  59. Det är sånt som vi har hört länge.

  60. Som att man inte ska titta på skärmen
    innan man ska sova.

  61. Visste vi inte alla det?
    När det kommer-

  62. -den här typen av rädslostormar
    in i en kultur, så tänker många:

  63. "Det här kan jag skriva en bok om.
    Det kommer att sälja mycket."

  64. Det är det här ett bevis för.

  65. Dessutom ser man att företag
    använder sig av den här rädslan.

  66. Länsförsäkringar har haft en kampanj
    om att minska sin skärmtid.

  67. Clas Ohlson använder sig av det här.

  68. Och efter senaste uppdateringen
    kan vi mäta-

  69. -skärmtiden på våra mobila enheter.

  70. Det här har gjort att det har blivit
    mycket fokus kring skärmtiden.

  71. Jag tycker att vi behöver ta ett steg
    tillbaka och fundera lite grann.

  72. Det här är "Uppslagsbok för hemmet"
    från 1908.

  73. Kroppens hälsa blir lidande
    av läsning.

  74. Man vänjs vid flyktighet i tanken
    av för mycket nöjesläsning.

  75. Mycken läsning gör en dum.
    Känner ni igen det?

  76. Statens medieråd
    gjorde en studie 2015.

  77. Den är intressant,
    för den visar att bråken hemma-

  78. -handlar om tiden, inte innehållet.

  79. För mig som antropolog
    är det här självklart.

  80. Det är lättare att prata om tid
    än att prata om vad ungdomarna gör.

  81. Det är lättare att hantera tiden.

  82. Och de flesta som har barn hemma
    lever själva ett stressigt liv.

  83. Båda föräldrarna jobbar heltid.
    Man ska träna och vara lyckad.

  84. Man hinner inte vara
    med sina barn vid skärmarna.

  85. Det ska man göra när de är små.

  86. Men i stället för att ägna tid
    åt sina barn-

  87. -ger man paddan till en tvååring.

  88. Det är som att släppa ut barn
    att cykla i trafiken. Så gör vi inte.

  89. Vi lär dem reglerna.
    Varför gör vi inte det med skärmen?

  90. Det är viktigt
    med det här förhållningssättet.

  91. Det som jag vill prata om
    är vikten av att ha perspektiv.

  92. Det blir så lätt annars att fastna
    i det som vi är rädda för.

  93. Om man tittar på hur vi beter oss
    så vi kommer ihåg-

  94. -det dåliga som vi är rädda för,
    och glömmer det positiva.

  95. Om ni är på jobbet och tio personer
    säger: "Gud, vad fräsch du ser ut."

  96. Sen säger en:
    "Jäklar, vad sliten du ser ut."

  97. Vad kommer man ihåg?
    Vi tar med oss det negativa.

  98. Om man har ett rekommendationssystem-

  99. -och tio säger
    att en produkt är jättebra-

  100. -och en skriver att den gick sönder,
    så lyssnar vi på den.

  101. Därför är det viktigt med perspektiv-

  102. -när man förhåller sig
    till den nya samtiden.

  103. I den här gruppen brukar vi
    prata om olika generationer.

  104. Milleniumgenerationen
    och generation Z.

  105. Det är en mix av dem
    som jag pratar om och har studerat.

  106. Jag drar gränsen
    nånstans runt 90-talet.

  107. De har inte referens till nåt annat.

  108. De som föddes på 80-talet
    har en referens till att leva-

  109. -utan den här
    tätt tryckt mot ansiktet.

  110. Det har inte de
    som föddes senare på 90-talet.

  111. De har inte nån annan referens.
    Det har väldigt många av oss här.

  112. Vi kan ha förträngt den,
    men vi har den.

  113. Det är den stora skillnaden.

  114. Viktigt också
    att förhålla sig till livsfas.

  115. I olika livsfaser beter vi oss olika.

  116. Från början, fram till
    att man skaffar sitt första boende...

  117. När man får familj får man ansvar.

  118. När man är ung vuxen
    är man inte i en ansvarsfas.

  119. Jag får ofta frågan:
    "Som vuxna blir de väl som vi?"

  120. Nej, riktigt så är det inte.

  121. Tidningsutgivarna, som Anna nämnde,
    ställde en fråga.

  122. "Kommer du att läsa tidningen
    när du är 30?"

  123. 80 % sa ja, och de tänkte:
    "Yes, vi överlever."

  124. Men det svarar bara på
    hur de tänker sig vuxenlivet.

  125. Jo, mamma och pappa läser tidning
    och sitter vid sin fasta dator.

  126. Man svarar ju bara på det
    som man tror är vuxenlivet.

  127. Man ska ändå hålla koll på
    vilken fas i livet som man är i.

  128. Ett annat problem med generationer
    är att det är stora åldersgrupper.

  129. Och vi har aldrig haft
    så stora möjligheter-

  130. -att gräva ner oss
    i våra egna intressen.

  131. Man ser egentligen
    oerhört heterogena grupper-

  132. -i de här generationerna.
    Men det är enklare att säga:

  133. "Milleniumgenerationen gör så här."
    I tidningsvärlden pratar man ofta så.

  134. "Milleniumgenerationen är slöa."
    Det är lätt att använda de orden.

  135. Men kom ihåg att vi aldrig
    har kunnat vara så heterogena som nu.

  136. Det är nåt att hålla i bakhuvudet.

  137. Varför måste man förstå att man
    inte kan prata om de grupperna?

  138. Det händer mycket
    inom digital utveckling.

  139. Om vi tittar här så har vi
    en millenium, en generation Z-

  140. -och sen har vi Ipad-generationen.

  141. Det är väldigt stora skillnader
    mellan hur de hanterar teknik.

  142. Därför måste man
    göra mer noggranna åldersgrupper-

  143. -och titta på hur de beter sig
    och hur vi ska förstå dem.

  144. Tittar man på Ipad-generationen
    som börjar bli sju-åtta år-

  145. -så är det intressant.

  146. När vi studerar är vi i familjer,
    för det är svårt att studera barn.

  147. Då får vi dem
    när vi studerar familjens dynamik.

  148. Nåt intressant med den här gruppen
    jämfört med de lite äldre-

  149. -är att allt ska gå ännu snabbare.

  150. De som är tio år äldre är fortfarande
    vana vid att sätta på tv:n.

  151. De sätter på Playstation,
    dockar in ett spel och väntar på det.

  152. Nej. Ett knapptryck.

  153. Det är skillnad,
    beroende på vilken teknik de använt.

  154. Därför är det viktigt
    att förhålla sig till dem.

  155. Ni känner igen Maslows behovspyramid.
    Jag är skeptisk, men den är rolig.

  156. Om man tittar på den unga gruppen,
    vad är viktigast?

  157. Det är tillgång.

  158. Om ni har barn, minns ni när man
    reste förut och det var jättedyrt?

  159. Man fick springa in på Starbucks
    så att de fick koppla upp sig lite.

  160. Nu har man tillgång på fler ställen.

  161. När vi studerar olika grupper av unga
    och det inte funkar-

  162. -blir de röda, svettiga
    och hamnar i ett stressat tillstånd.

  163. Sen lugnar det sig-

  164. -men det är intressant
    att se reaktionen.

  165. De är ju ständigt stimulerade.
    Hela tiden är det nåt som pågår.

  166. Att vara ständigt stimulerad,
    till exempel i skolor-

  167. -är ju ett problem.

  168. Många unga i skolan kan inte jobba
    utan att få lyssna på musik.

  169. De är så vana vid stimuli
    att de har svårt att fokusera.

  170. Det här ställer rätt höga krav
    just i undervisningsmiljöer.

  171. Då vill jag komma in på perspektiv.

  172. Kommer ni ihåg?
    Det här är vad jag växte upp med.

  173. Tre minuter och arton sekunder
    in i programmet säger Manne "hej".

  174. Det tittade vi på. Man var så glad
    över en halvtimme barnprogram.

  175. Det här är viktigt att komma ihåg
    när vi försöker förstå-

  176. -och kanske dömer, när de inte kan
    lägga ifrån sig och koncentrera sig.

  177. Vi har växt upp i nåt helt annat.
    Det har inte de.

  178. Det gör också att man måste ha
    ett helt annat sätt-

  179. -att bemöta deras svårighet
    med att släppa stimulans.

  180. Vi är olika
    och har helt olika bakgrunder.

  181. Det är så viktigt att komma ihåg det.

  182. Det är också viktigt
    att ha det här i åtanke.

  183. Man pratar om
    dubbleringen av information.

  184. IBM har uppskattat det här.
    2020, två gånger om dygnet-

  185. -kommer informationen som vi
    har tillgång till att dubbleras.

  186. Det är viktigt att tänka på det.

  187. Mängden information påverkar
    självklart den här stimulansen också.

  188. Ju fler saker vi kan välja på,
    desto svårare blir det att välja.

  189. Valfrihetens paradox
    gör att vi tittar på vad andra gör.

  190. Därför är gruppen viktig för unga.
    De har så många val-

  191. -att de tittar på vad andra väljer.

  192. Den här är viktig
    att ha i bakhuvudet.

  193. "Allt hela tiden" var jag inne på.
    Den här killen läser läxor hemma.

  194. Här vill jag återknyta till skärmtid.

  195. Hur kan man mäta det här?
    Hur kan man ange sin skärmtid?

  196. Jag har sett statistiska studier
    som kommer ut till unga.

  197. Jag vet inte om ni har fått nån.
    De kan vara så här tjocka.

  198. Hur ska en ung person kunna svara
    på det, om de ens orkar öppna den?

  199. Om man tittar på mätningar ska man
    vara noga med vad de lutar sig på.

  200. Är det enkät, eller mäter man
    faktisk aktivitet på nätet-

  201. -för att också få rätt uppfattning?

  202. Tillbaka igen
    och göra nån form av tillbakablick.

  203. Hur var det för inte så länge sen?
    Det var ren katederundervisning.

  204. Ungdomar skulle sitta helt tysta
    och lyssna.

  205. Det ser helt annorlunda ut i dag.

  206. Tillbaka till det som vi har upplevt,
    vi som ska förstå dem.

  207. Man ska vara ödmjuk och inse
    att man kanske inte kan förstå.

  208. Men man kan lära sig mycket
    av deras verklighet.

  209. Jag hör ofta:
    "De kan aldrig läsa vidare."

  210. "De kan inte gräva ner sig i ett ämne
    eller koncentrera sig."

  211. Nej, men de kan annat.
    Jag gjorde en studie på Microsoft.

  212. Där berättar man att duktiga
    ingenjörer inom vissa områden-

  213. -jobbar precis som om
    de spelar ett dataspel-

  214. -när de utvecklar
    olika former av teknikutveckling.

  215. Jag vet inte om ni nån gång
    har lyssnat på en ungdom som spelar.

  216. Sju-åtta personer
    kan skrika och spela.

  217. Efter tre sekunder måste man sluta.
    De klarar det bra.

  218. De får ledaregenskaper,
    ser tredimensionellt.

  219. Inom ingenjörsteknik
    använder man det.

  220. De jobbar som i ett spel,
    men utvecklar produkter.

  221. Det är ju fantastiskt.
    Vi glömmer att de kan andra saker.

  222. Minecraft gör
    att unga på arkitektskolor-

  223. -jobbar lätt
    i tredimensionella ritprogram-

  224. -som för två generationer sen
    var omöjligt att ens se.

  225. Det glömmer vi ofta.

  226. Nåt annat tydligt är att man hellre
    ser nåt rörligt än läser en text.

  227. Att man först går till Youtube,
    inte googlar, är en självklarhet.

  228. När vi har varit i skolan
    och man har svenska och ska läsa nåt-

  229. -väljer man helst nåt
    som det har gjorts en film av.

  230. För att läsa boken är jobbigt.
    Det känner ni säkert igen.

  231. Det här gäller allt.

  232. Hur jag ska måla naglarna.
    Hur jag ska bygga ihop min dator.

  233. Hur jag ska göra mina matteuppgifter.
    Hur jag ska söka till universitetet.

  234. Allt går man först
    och tittar om det finns en film på.

  235. Jag ser det som positivt när man ser
    hur barn och unga kan lära sig.

  236. Det finns möjligheter att få hjälp
    när en förälder inte kan hjälpa.

  237. Dagens skola bygger mycket på
    att föräldrar ska gå in och hjälpa.

  238. De som saknar det har stora
    möjligheter. Vi ser att unga-

  239. -kan ha de här intresseforumen
    som jag har pratat om förut.

  240. Där finns olika åldrar, så man kan
    fråga nån äldre som man spelar med-

  241. -om hjälp med matte.
    Man har tillgång till kunskap.

  242. När unga lär av sina äldre "vänner"
    går det väldigt snabbt.

  243. Då är man mottaglig.
    Om en förälder...

  244. När man skulle lära sitt barn
    att åka skidor var det helt omöjligt.

  245. Men i skidskolan går det direkt.

  246. Lite samma ser man när de lär
    av "vänner" i olika intresseforum.

  247. När vi har varit hemma
    hos olika familjer-

  248. -spelar de med ljudet på.
    De sitter och snackar.

  249. Då kan det vara en äldre person,
    ofta en man, som spelar med yngre.

  250. De lär varandra. Då säger många
    föräldrar: "Är det en pedofil?"

  251. Det är första tanken.
    Man förstår inte spelkulturen.

  252. Den bygger på att äldre lär yngre.
    Sen lämnar de, och man lär varandra.

  253. Man har inte kunskap om hur
    spelkulturen i alla lägen fungerar.

  254. Först tänker man
    att nån är ute efter barnet.

  255. Det gäller att sätta sig in i
    och förstå vad de gör.

  256. Alltså innehållet. De läser och
    tänker inte, utan tittar och känner.

  257. Och det är ju
    oerhört mycket mer omedelbart.

  258. Om man jobbar med olika varumärken-

  259. -är det tydligt
    att det handlar om en första känsla.

  260. Det speglar av sig i andra sammanhang
    att man tittar och känner.

  261. Det är deras sätt
    att förhålla sig till kunskap.

  262. Och ha lite perspektiv.

  263. Det stämmer ju inte alls överens
    med det här, vår vetenskapssyn.

  264. Det är Descartes som myntade det här.

  265. Sen upplysningstiden tror vi på
    den rationella människan.

  266. Det är också den logiken
    som vi har inom vetenskapen.

  267. Bland annat i ekonomin,
    med den rationella människan-

  268. -som genom välinformerade val
    väljer olika typer av produkter.

  269. Det här är vad som är rådande,
    vilket gör det svårt.

  270. Men om de tittar och känner...
    Man ska ju faktiskt läsa och fundera.

  271. Forskning visar dock att väldigt
    få beslut vi gör bygger på det här.

  272. Våra beslut bygger på vad andra gör-

  273. -eller vilka känslor vi får
    kring vad andra väljer.

  274. Så återigen vad gruppen står för,
    och vad samhället står för.

  275. Men vi tror fortfarande på
    idén om rationella beslut.

  276. Ni har nog hört det här begreppet,
    myntat av några medieforskare.

  277. De har tittat på
    hur unga ser på nyheter.

  278. Det var enkäter och intervjuer
    där nyheter har definierats-

  279. -som traditionella nyheter.
    Papperstidning, nyheter på tv, radio.

  280. Då får man
    ganska nedslående resultat.

  281. Man tänker inte på
    att titta på nyhetstillfällen.

  282. Statens medieråd har tittat på hur
    man själv upplever på andra platser.

  283. De är ute stor del av sin tid-

  284. -och möts av mycket nyheter
    där de är.

  285. Som ni ser är "nej" röd. I alla fall
    bland dem som är 17-18 år-

  286. -är den liten, vad de upplever
    att de får för nyhetstillfällen.

  287. Vi utgår från
    vad vi själva anser är nyheter-

  288. -och inte från deras verklighet.

  289. Det kan vara dåligt att nyheter
    blandas med Jocke och Jonna.

  290. Det finns ingen struktur,
    som vi har lärt oss.

  291. Att man delar upp
    i fakta, nöje, drama.

  292. Boxarna som, till exempel,
    SVT Play har.

  293. Unga gör inte den uppdelningen.

  294. De delar upp utifrån
    om det känns meningsfullt.

  295. Det är nöje, nyheter, dokumentärer.
    Om det känns meningsfullt-

  296. -gör jag inte klassificeringen
    som vi har vant oss vid.

  297. Det handlar mycket om
    vad som upplevs som meningsfullt.

  298. Det är spännande, för då
    behöver det inte klassas som nyheter-

  299. -när det upplevs som meningsfullt.

  300. Vad är media för den här gruppen?
    Jag tog några citat.

  301. "Media är forum där man kan
    lägga upp nåt om sig själv."

  302. "Jag tänker på Facebook
    och internet."

  303. "Media är ett ställe där man umgås
    och berättar saker om livet."

  304. När vi har pratat med unga
    kan det vara så att de säger:

  305. "Just det, tidning. Är det media?
    Och tv?"

  306. De har en helt annan uppfattning.
    Vi pratar och använder fel ord.

  307. Minns ni när vi pratade om
    nya medier för ett tiotal år sen?

  308. När digitala medier kom?

  309. Då var vi ute och gjorde
    mycket studier. Youtube kom 2005.

  310. När vi frågade unga om nya medier
    sa de:

  311. "Va? Facebook, eller?"
    De pratade om gamla medier.

  312. Det var tidning, tv, radio
    och mejlen från skolorna-

  313. -som kände sig supermoderna
    när alla fick en mejladress.

  314. Det var redan gammelmedia.

  315. Så återigen: Hur definierar vi ord
    när vi pratar om det?

  316. Vi måste sluta prata om
    sociala medier, för vad är det?

  317. Det är ett klumpbegrepp
    som ser så olika ut.

  318. Dessutom räknas inte "spela"
    som ett socialt medium.

  319. Killar, för ett antal år sen,
    satt med sin fasta dator, själva.

  320. Nu snackar de med sin kompisgrupp
    och har kanske bilder på dem.

  321. Killar som spelar är extremt sociala.

  322. Enligt studier är tjejer mer
    på sociala medier och blir sociala.

  323. De här då, som umgås hela tiden?
    Men det ingår inte i sociala medier.

  324. Då får man en sned bild av
    vad är och vad ger medieanvändning-

  325. -i att kunna vara social.

  326. Man måste prata om respektive plats,
    för de är så väldigt olika.

  327. Man använder dem på olika sätt,
    med olika vänner och sammanhang.

  328. Företag säger:
    "Vi har en sociala medier-strateg."

  329. Vad menar du då? Innehållet
    måste se olika ut på olika platser.

  330. I dag på Snapchat har man
    olika nivåer på olika grupper.

  331. De närmaste,
    och sen blir det vidare ringar.

  332. På Facebook lägger aktiviteter
    upp information.

  333. Det är den huvudsakliga orsaken
    till att man har Facebook.

  334. Det är viktigt att förstå
    de olika funktionerna-

  335. -om man också ska publicera
    nån typ av innehåll.

  336. Sen har vi det här fenomenet.
    Ständig bekräftelse.

  337. Här är det spännande
    att titta på vad som har hänt.

  338. För ett antal år sen
    var man nöjd med tjugo lajks.

  339. Nu vill man ha 200 lajks.

  340. Men det finns också en mottrend,
    och den är ganska tydlig.

  341. Bland annat det här. Fler och fler
    skapar låsta "fulkonton".

  342. De bryr sig inte,
    för det blir jobbigt-

  343. -att ha de här snyggkontona
    som är bearbetade.

  344. Det är intressant
    att man gått över till Snapchat.

  345. Man har sett sina äldre syskon,
    de som är lite äldre.

  346. Hur offentliga de har varit
    på olika forum.

  347. Yngre är inte lika intresserade.
    De vill hellre diskutera i grupper-

  348. -och använda sociala medier
    för att skapa själv.

  349. Man vill inte längre
    lägga upp allt man gör.

  350. Om ni tänker på era platser,
    vilka gör det?

  351. "Nu ska jag dricka kaffe."

  352. Det är ju inte de yngre.
    Det är vi som gör det.

  353. Det är en förflyttning.

  354. När sociala medier kom visste vi inte
    hur vi skulle använda det.

  355. Så vi la upp vad vi gjorde.

  356. Det sker en mognad i
    hur man använder sociala medier.

  357. Det handlar mycket om hur man är
    och kommunicerar med sin grupp.

  358. Vad kan man se då? Telefonen,
    såklart, är det absolut viktigaste.

  359. Det är fokus på den
    och hur den utvecklas.

  360. Det är intressant att analysera den,
    för de har hela sina liv i den.

  361. Vilken typ av appar och funktioner.
    Det är en bit av dem själva.

  362. Det kommer att utvecklas.

  363. Hur då? Ja, digital integritet
    ser vi tydligt hos de yngre.

  364. Generation Z, de under femton,
    är mycket mer i slutna sammanhang.

  365. Det är en sorts ekokammare.

  366. Varje beslut har man först dealat
    med sin grupp, de olika nivåerna.

  367. De har alltid tillgång
    till sin grupp.

  368. När man är tonåring är man osäker-

  369. -och behöver spegla hur man ser ut.

  370. För tio år sen var det vanligt
    hos ungdomar på gymnasiet-

  371. -att skicka en bild på sin outfit.
    Sen visste de att de var okej.

  372. De gjorde inte vi. Man gick
    rädd till skolan utan att veta.

  373. De vet redan när de kommer dit.

  374. I dag sker alla val
    först i de här grupperna.

  375. Jag kan ta ett exempel.

  376. En kille som vi följde
    åkte till London med sina föräldrar.

  377. De hade bestämt
    att de skulle shoppa en dag.

  378. Han bröt ihop.
    Han behövde minst en och en halv.

  379. De bestämde att han fick gå själv
    en halv dag först.

  380. Varför var det viktigt?
    Jo, första dagen tittade han.

  381. Han hade extrem koll
    på vart han skulle.

  382. Han fotade allt intressant,
    och i hotellobbyn skickade han det-

  383. -och fick respons från sina kompisar.
    Dagen efter kände han sig säker.

  384. Det är tydligt att när de alltid
    kan spegla med sin grupp-

  385. -blir färre och färre val
    individuella och självständiga.

  386. Det här kommer troligtvis att öka,
    och det ska man ha koll på.

  387. Det är en demokratisk fråga. Man ska
    kunna fatta egna beslut vid val.

  388. Om man alltid måste spegla
    med sin grupp, vad händer då?

  389. Apropå filterbubblor.

  390. Det är spännande att se
    vad som händer med den aspekten.

  391. Vem litar man på?
    Jag pratar om fyrtorn.

  392. Jag gör skillnad på
    influencer och fyrtorn.

  393. Influencer är populärt nu.
    Alla pratar om det.

  394. Fyrtorn är de
    som är viktiga egentligen.

  395. Fyrtorn befinner sig närmare
    i den sociala gruppen.

  396. En influencer
    har man ingen koppling till.

  397. Fyrtornet är den som jag ser upp till
    och tittar på.

  398. De som är viktiga
    är såklart syskon och kompisar.

  399. De som gör samma sak,
    till exempel spelar eller tränar.

  400. Nån som är tätt knuten
    till mina egna intressen.

  401. Jag gjorde ett projekt till UR-

  402. -där vi försökte förstå
    de olika typerna av fyrtorn.

  403. Då kom jag fram till att man kan
    dela upp dem i de här tre boxarna.

  404. Det är viktigt, om man vill använda
    de här informationsspridarna-

  405. -att man förstår deras funktion.

  406. Det händer att organisationer,
    företag eller medier säger:

  407. "Den där härliga kändisen
    får bli ambassadör för oss."

  408. Då kanske man tar nån kändis,
    fast man är i hjälpare-boxen.

  409. Och det kan bli väldigt fel.

  410. Man måste ha koll på
    vad man är för organisation-

  411. -och utifrån det
    väljer man rätt ambassadör.

  412. De har olika funktion
    och trovärdighet.

  413. Jag har varit inne på att man
    inte är lika fokuserad på ålder.

  414. Ålder är ett ganska nytt fenomen.
    Tonårstiden kom ju på 50-talet.

  415. Att vi är fokuserade på att vara ung
    och äldre är ganska nytt.

  416. I det digitala samhället
    är ålder inte lika relevant längre.

  417. Här har jag tagit K-G Bergström,
    som ni säkert känner igen.

  418. Vi gjorde ett projekt
    i slutet på 2008, 2009-

  419. -och tittade på förstagångsväljare
    och vilka medier de använde.

  420. Då hade SVT gjort ett program
    för förstagångsväljare.

  421. Och K-G Bergström hade
    ett intervjuprogram vid det valet.

  422. De unga valde bort ungdomsprogrammet.

  423. De tyckte att det var fånigt
    och valde att titta på K-G Bergström.

  424. Då blev det tydligt
    att det handlar om trovärdighet.

  425. Ålder, kön och ras
    spelar mindre roll.

  426. Jag vill återknyta
    till meningsfullt innehåll.

  427. Det är samma sak med personer.
    Man söker dem som är trovärdiga.

  428. De har mycket större valmöjligheter
    än vad vi har-

  429. -att välja det som de upplever
    som mest trovärdigt.

  430. Men vad betyder allt det här?

  431. När nätet kom pratade man mycket om-

  432. -det nya kunskapssamhället.

  433. Det skrevs böcker som "Superhighway
    to information society".

  434. Det kom massvis spaningar om vad som
    skulle hända när vi fick internet.

  435. Men vad hände? Vi fick nåt
    som jag kallar relationssamhället.

  436. För vad är det som, speciellt yngre,
    använder digital teknik till?

  437. Jo, att vara sociala. Det är
    ett fantastiskt verktyg för det.

  438. Vi inhämtar information,
    men inte som vi tänkte oss.

  439. Vi har gett ett verktyg
    till människan-

  440. -och vi använder det till
    att vara sociala.

  441. Marshall McLuhan pratade om
    media som kroppslig förlängning-

  442. -redan på 60-talet. Det tror jag
    stämmer för många av oss här.

  443. Det är jobbigt att glömma mobilen.
    Man är van vid att vara nåbar och så.

  444. Men jag går ett steg längre
    med den här gruppen.

  445. Det är ingen förlängning,
    utan en del av dem.

  446. De har lika mycket av sin identitet
    på olika sociala medier.

  447. Man kan tycka vad man vill om det,
    men om man tror-

  448. -att det är ungefär som för oss-

  449. -så är det svårt att nå
    nån typ av förståelse med dem.

  450. Det finns en etnolog som skrev
    en avhandling om unga som spelar.

  451. Hon diskuterade när barnen
    inte kommer när maten är klar.

  452. Att man inte förstår
    hela logiken kring spel.

  453. Du måste informera en timme i förväg.

  454. En person kan inte bara gå ifrån
    och paja spelet för åtta kompisar.

  455. Det finns mycket i den logiken
    som vi behöver förstå bättre-

  456. -för att slippa mycket konflikter,
    både hemma och i skolan.

  457. Framåt då? Vad ser vi?

  458. Jag tror att vi går
    mot en normalisering.

  459. Vi visste inte
    hur vi skulle använda Facebook.

  460. Man ser också bland de lite äldre
    i milleniumgenerationen-

  461. -att de som har publicerat mycket
    offentligt, går tillbaka till-

  462. -att använda Whatsapp och grupper
    för diskussion med vänner.

  463. Vi kommer att hitta
    hur vi ska använda digital teknik.

  464. Med nya saker blir vi:
    "Wow! Hur ska vi göra med det?"

  465. Det har också kommit mycket dåligt
    om hur vi använder digitala verktyg.

  466. Men både den goda och den sämre sidan
    kommer att gå mot en normalisering.

  467. Man kan se att när de som hör till
    milleniumgenerationen får barn-

  468. -har de ett annat förhållningssätt.
    De tillhör ju den här gruppen.

  469. Och även arbetsgivare från
    den gruppen har en annan förståelse.

  470. Vi har studerat arbetsplatser,
    och den unga gruppen som kommer in-

  471. -är vana vid bekräftelse. Cheferna
    måste hantera dem annorlunda.

  472. I stället för att ignorera:
    "Vi gör inte så."

  473. "Vi har två utvecklingssamtal per år.
    Jag kan inte ha ett varje dag."

  474. I stället utvecklar man digitala
    system där man kan göra tummen upp.

  475. Man kan tycka vad man vill om det,
    men det finns sätt att möta dem.

  476. Det sker en normalisering,
    och vi lär oss bättre-

  477. -hur vi lär ut
    hur man använder teknik.

  478. Och vi får bättre förståelse för
    vad de gör.

  479. Jag brukar prata om digital holism.

  480. Det är farligt att bryta ut olika
    fenomen, till exempel skärmtid...

  481. ...och låsa fast sig vid tiden
    och inte se helheten.

  482. Inte se innehåll och vad de gör.

  483. En ung person kan umgås, göra läxor-

  484. -och avsluta med en film
    eller läsa nåt. Det är skärmtid.

  485. Man kan inte bryta ut olika fenomen,
    utan man måste förstå helheten.

  486. Det gäller allt. Det är problematiskt
    att bryta ut nåt ur kontexten.

  487. Det kommer att bli viktigare. Sen
    pratar man om att unga mår dåligt.

  488. Men det är inte bara skärmens fel.
    Man fokuserar på en sak.

  489. De har mycket att tänka på. Klimat.
    Terrorism. Flyktingvågor.

  490. Föräldrar är stressade.
    Betygssystemet är inte det bästa.

  491. Det finns ju de som påstår-

  492. -att unga mår så mycket sämre
    sen den smarta telefonen kom.

  493. Det är mycket annat som har hänt
    som också påverkar dem mycket.

  494. Så holism, säger jag.
    Att förstå helheten.

  495. Jag vill återgå till öppningsfrågan.

  496. Jag tog ner det direkt för att jag
    inte är så bra på att använda det.

  497. Men jag skulle vilja säga så här:
    Måste vi förstå?

  498. Kan vi inte bara acceptera
    att det är svårt för oss att förstå?

  499. Om man flyttar till ett annat land
    kanske man aldrig förstår-

  500. -varför de gör olika saker.
    Men man kan lära sig.

  501. Jag älskar den här bilden av Berglin
    som ni kan få läsa igenom.

  502. Den bilden säger egentligen allt.

  503. Jag önskar nämligen att det var så
    att man hade lite mer...

  504. ...känsla för att öppna upp
    för den verklighet som de lever i-

  505. -och försöka förstå kontexten
    och helheten.

  506. Då kommer vi längre-

  507. -och kan släppa de enkla fenomenen
    som vi gärna hakar upp oss vid.

  508. Skärmtid kan också
    handla om nätmobbning.

  509. Då glömmer man bort det
    som Elza Dunkels kallar "nätkärlek".

  510. Den enorma kraft
    som det har för många unga-

  511. -som inte är ensamma längre.

  512. Man hakar lätt upp sig på småsaker
    i stället för att se helheten.

  513. Mitt sista tips, om ni nu vill...
    Har ni sett filmen "Pocket"?

  514. Notera den och titta på den i kväll.

  515. Då kommer ni att känna att det inte
    är nån idé. Det här är jättekul.

  516. Man har filmat, från skärmen,
    en ung kille som är femton.

  517. Det är filmat
    när han använder skärmen.

  518. Vad han gör på skärmen,
    och när han filmar sig själv.

  519. En fantastisk liten film. Till er
    som har barn i den här åldern:

  520. Jag kände igen mig, min sextonåring
    och alla som jag har studerat.

  521. Det var igenkänning.

  522. Det ger verkligen en glimt
    in i deras verklighet.

  523. Den finns på Vimeo.
    Några har tagit en bild på det.

  524. Det är kvällens tips. Den är inte
    så lång, ungefär tjugo minuter.

  525. Jag vill avsluta med detta
    som sammanfattar vad jag har sagt.

  526. Förändring pågår hela tiden, och vi
    har alltid varit rädda för det nya.

  527. Det pågår hela tiden.
    Bilden är från Apple i New York-

  528. -där de har "open training".
    Det var bara äldre som satt där.

  529. Det ger lite perspektiv när vi
    pratar om det digitala samhället.

  530. Tack för mig.

  531. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Generation Z och digitala vanor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi skickar inte ut våra barn på cykel i trafiken utan att kunna cykla och reglerna. Varför gör vi inte likadant när det gäller skärmen, frågar sig forskaren Katarina Graffman. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik
Ämnesord:
Informationskompetens, Masskommunikation, Massmedia, Mediekompetens
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - MIK-dagen 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Digital bildning

Åke Nygren, projektledare på Stockholms stadsbibliotek, sätter fokus på digitalt lärande, skapande och delaktighet. Det är den digitala bildningen som är framtidsfrågan, menar han. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Att undervisa i digital kompetens

Den digitala revolutionen har redan hänt. Den händer hela tiden, utropar Kristina Alexandersson när hon berättar om hur vi kan öka den digitala kunskapen tillsammans med barn och unga. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur sanna är bilderna?

Hur kan vi vaccinera oss mot bildmanipulationer och propaganda? frågar sig medievetaren Miriam von Schantz i en föreläsning om bred källkritik. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Hur digitaliserar vi skolarbetet?

Rektor Amelie Wahlström fick Guldäpplejuryns särskilda pris för sitt målmedvetna och engagerande arbete med digitalisering. Här berättar hon om sitt ledarskap och om digitaliseringsarbetet på Vålbergsskolan i Karlstad. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Kan man lita på journalister?

Ansvar och förtroende är viktigare än någonsin, menar Anna Lindberg, vd för Öst Media. Här beskriver hon vad pressetik och allmänintresse kan vara. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - MIK-dagen 2019

Generation Z och digitala vanor

Vi skickar inte ut våra barn på cykel i trafiken utan att kunna cykla och reglerna. Varför gör vi inte likadant när det gäller skärmen, frågar sig forskaren Katarina Graffman. Inspelat den 26 mars 2019 på Cnema, Norrköping. Arrangör: Region Östergötland.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning