Titta

UR Samtiden - Gräv 2019

UR Samtiden - Gräv 2019

Om UR Samtiden - Gräv 2019

Föreläsningar och samtal från Gräv 2019. Inspelat den 5-6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2019 : Fjorton år med Uppdrag granskningDela
  1. Det innebär att man tar sig rätten
    att bedra för att avslöja bedrägeri-

  2. -eller ljuga för att avslöja lögn.

  3. Tack. Det är en ära för oss
    att få inleda seminariet.

  4. Vi ska syna "Uppdrag granskning"
    ur ett vetenskapligt perspektiv.

  5. Det ska Magnus stå för.
    Han är nybliven prefekt-

  6. -på institutet
    för kommunikation och journalistik.

  7. Jobbet fick du delvis
    tack vare din doktorsavhandling.

  8. Det var ett krav att ha doktorerat.
    Nu blev det "Uppdrag granskning".

  9. Fjorton år med "Uppdrag granskning".
    Det har vi gemensamt.

  10. Jag har varit projektledare
    och ansvarig utgivare.

  11. Du har ett helt annat perspektiv.

  12. Jag har suttit
    på Kungliga biblioteket-

  13. -och tittat igenom
    fjorton år av "Uppdrag granskning".

  14. Det blev 647 program
    och 1 036 avsnitt.

  15. Det blev fjorton år.

  16. Jag har varit ansvarig utgivare för
    647 program och över 1 000 avsnitt.

  17. När du ringde mig i början av
    ditt projekt tänkte jag:

  18. "Han är inte klok.
    Vilken mardrömsuppgift!"

  19. Under resans gång var jag
    orolig för din mentala status.

  20. Men du verkar vara
    vid god vigör även tankemässigt.

  21. Synbarligen.

  22. Det kan inte vara lätt att se så
    många program med så mycket elände-

  23. -som vi har blottlagt genom åren.

  24. Det är en bedrift som Magnus
    har utfört. Ge honom en applåd!

  25. Av alla program du har sett,
    över 1 000 reportage...

  26. Jag bad Magnus
    att ta fram ett enda klipp.

  27. -Det har varit...
    -Vad var din utgångspunkt?

  28. "Uppdrag granskning" är
    ett fascinerande program.

  29. Kombinationen av
    att det är samhällsskildrande-

  30. -och har en påverkan på samhället
    och är dramaturgiskt intressant.

  31. Om man ska titta på ett tv-program
    i fyra år bör det vara intressant.

  32. Det har varit spännande, och som
    en odyssé i svensk samtidshistoria.

  33. Många program har varit väldigt bra,
    och väldigt bra gräv.

  34. Man har behandlat
    svenska trauman under den här tiden.

  35. Palmemordet, Estonia, Catrine
    da Costa, Göteborgskravallerna...

  36. Men också saker som ingen hade vetat
    om ni inte hade grävt upp det.

  37. En grej som rör min värld är-

  38. -hur utländska doktorander...
    Det är säkert ingen som minns det-

  39. -men det fick stort genomslag
    i universitetsvärlden-

  40. -och bidrog till förbättringar
    i doktoranders situation.

  41. Men du bad mig att titta på ett,
    och jag har valt ett som...

  42. Det har fascinerat mig mest,
    för att det går utanför-

  43. -den vanliga ramen
    för programupplägget.

  44. Det var en uppföljning av ett program
    där man hade identifierat-

  45. -hur en pedofil hade hanterats.

  46. Han hade varit fri i ett
    bostadsområde och umgåtts med barn.

  47. Det var ett klassiskt avsnitt,
    med offer och ansvariga.

  48. Sen gjorde man en uppföljning,
    som handlade om problemet i stort.

  49. Det avsnittet präglades av
    kreativ förvirring.

  50. Man granskade inte
    en makthavare eller en maktutövning.

  51. Det blev en granskning av
    maktens förutsättningar.

  52. Där finns det en nyckelscen
    som vi ska titta på.

  53. Vi ska visa ett klipp.
    Janne Josefsson är i USA-

  54. -för att se hur man
    behandlar pedofiler i just USA.

  55. Janne promenerar in på fängelset
    med fängelsedirektören.

  56. Då uppstår det ett etiskt dilemma,
    kan man säga.

  57. Ni öppnade 2005.
    Hur många har släppts sen dess?

  58. -Bara nitton.
    -Hur kommer det sig?

  59. Det är en lång och svår väg.

  60. Av de över 1 000 sexförbrytare som
    gått in genom grindarna på Coalinga-

  61. -är det bara nitton män
    som har bedömts som rehabiliterade.

  62. Sen finns det de som har överklagat
    och fått sin dom underkänd.

  63. Men det anses så gott som omöjligt
    att komma ut härifrån-

  64. -på grund av en lyckad behandling.

  65. Ska många stanna resten av sina liv?

  66. -Absolut. Ja, absolut.
    -Vad vill du säga om det?

  67. Invånarna i Kalifornien vill ha det så.
    Jag hade nog inte röstat så.

  68. -Varför inte?
    -Jag är ambivalent.

  69. -Jag vet inte hur du skulle ha röstat.
    -Jag vet inte.

  70. Just det. Många av de här killarna
    har gjort hemska saker.

  71. Om alla skulle släppas
    skulle några av dem göra om det.

  72. Tanken är att vi skyddar samhället
    genom att behålla alla här.

  73. Men några av dem skulle inte
    göra om det.

  74. Vi behåller dem som inte
    skulle göra om det... Det är svårt.

  75. Den kloke fängelsedirektören
    uttrycker rättsstatens dilemma-

  76. -som han även ställde Janne inför.
    Var det det du fastnade för?

  77. Det är intressant. Janne frågar:
    "Vad ska vi göra med dem?"

  78. Fängelsedirektören frågar: "Vad
    tror du?" Men Janne vet inte heller.

  79. Det är kärnan i
    när granskande journalistik-

  80. -visar på komplexiteten i
    ett obehagligt samhällsfenomen.

  81. När man har sett programmet
    vet man inte vem som är ansvarig-

  82. -men man förstår komplexiteten.

  83. När granskande journalistik
    jobbar på det sättet-

  84. -blir det intressant
    och förståelseskapande.

  85. När du valde ut det här klippet
    blev jag inspirerad.

  86. Jag valde ut mitt bästa klipp.

  87. Det är inte många som minns det,
    men det betyder mycket för mig.

  88. Det handlar om arbetsvillkoren
    för rumänska arbetare i Skara.

  89. De jobbar hos frikyrkopastor Stridh.

  90. Vårt team, Magnus Wennerholm
    och Michael Syrén, åkte dit-

  91. -med en klassisk UG-hypotes:

  92. Här jobbar de
    under slavliknande förhållanden.

  93. Det var hypotesen.

  94. Sen visade det sig att verkligheten
    såg lite annorlunda ut.

  95. Jag ska visa ett klipp
    där reportrarna har kört fast.

  96. Det var inga slavliknande former.

  97. Det visade sig att de
    hade det ganska bra. Vi ska se.

  98. -Så...
    -Gå och fira.

  99. Rumänerna är nöjda, och Per är nöjd.
    En win-win-situation.

  100. Arbetsvillkoren är inte slavliknande.
    Per tjänar knappt nånting själv.

  101. Han skänker pengar till Rumänien,
    säger han.

  102. Vi börjar undra
    vad vi håller på med.

  103. Oj! Vi får köra fram lite.
    Vi har kört fast.

  104. -Det är inte sant.
    -Jo.

  105. Det är sant. Vi gräver ner oss.

  106. -Helvete!
    -Per får dra upp oss.

  107. Åh nej.

  108. Som tur är finns rumänerna
    i närheten. De som skulle vara offer-

  109. -få nu hjälpa oss att komma loss.

  110. Men just då slår det oss:
    Vad gör rumänerna egentligen här?

  111. Varför utför de arbeten på den här
    byggnaden, som är Per Stridhs egen?

  112. Där fick vi ändå
    ett spår som var intressant.

  113. Rumänerna jobbade på Jula, till
    mycket lägre lön än vad svenskar får.

  114. På kvällstid hjälpte de Per Stridh
    på hans gård.

  115. De jobbade tio, tolv timmar per dygn.

  116. Där har vi hypotesen bekräftad,
    kan man tycka.

  117. Reportrarna åkte till Rumänien,
    till samhället de kom ifrån-

  118. -och där hyllades Per Stridh
    som en hjälte.

  119. Han har skapat välstånd
    i ett oerhört fattigt samhälle.

  120. Vad blev då kontentan?
    Jo, det blev en sammansatt bild.

  121. Den kom verkligheten ganska nära.

  122. Men reportrarna hade kunnat beskriva
    lönevillkoren som slavliknande-

  123. -och låta facket framföra sin kritik-

  124. -eftersom det
    strider mot svenska avtal.

  125. Sen hade Per Stridh fått bemöta det.
    Klassiskt!

  126. Men det här blev nåt helt annat. Jag
    brukar säga till mina reportrar...

  127. Verkligheten är alltid bäst.
    Så är det ju inte för en reporter-

  128. -utan storyn är bäst. Storyn och
    verkligheten är inte alltid samma.

  129. Men här fick vi en bra story
    och vi kom verkligheten väldigt nära.

  130. Det var tankeväckande för mig.
    Programmet sändes 2012.

  131. Magnus, vad handlar egentligen
    din avhandling om?

  132. Jag har tittat på programmet
    ur ett rättsnarrativt perspektiv.

  133. Jag har sett "Uppdrag granskning"
    som en rättsinstans i samhället.

  134. Det är en metod där man
    tar en institution, rättsväsendet-

  135. -och lägger det som ett raster
    över journalistiken.

  136. Genom det
    analyserar man journalistiken.

  137. Du kan ta nästa bild.

  138. Det här är en rättssociolog, som
    heter Garland, som pekar på att...

  139. I ett samhälle finns det
    ett slags officiellt rättsväsende.

  140. Sen finns det andra institutioner-

  141. -som hanterar rättvisa, straff,
    skuld, sanktion och så vidare.

  142. En av dem är journalistiken,
    som är unik på ett sätt.

  143. De flesta gör det internt,
    men journalistiken är övervakande-

  144. -och hanterar frågorna
    på ett övergripande plan.

  145. Det var från den synvinkeln
    jag tittade.

  146. Här är lite av
    ett slags sammanställning-

  147. -som pekar på att journalistiken...

  148. Den granskande journalistiken
    ägnar sig åt en process-

  149. -som dels liknar rättsväsendets-

  150. -men där terminologin markerar
    ett slags distans mellan de två.

  151. -Menar du att även vi utdelar straff?
    -Vi tittar på det längre fram.

  152. I en av delarna i avhandlingen-

  153. -jämför jag exponeringen
    som sker i "Uppdrag granskning"-

  154. -med det gammaldags skamstraffet.

  155. -Ska vi vänta med den?
    -Ja.

  156. Vad är värst? Att bli exponerad i
    "Uppdrag granskning" eller fängelse?

  157. Det kan man diskutera. Det var
    intressant det Magnus tog fram.

  158. Det skulle medarbetarna få ta del av.
    Vi bjöd in Magnus till seminarium.

  159. Vi diskuterade hur vi arbetar
    utifrån utgångspunkten:

  160. "Konsten att konstruera en skurk."

  161. Det har vi utvecklat till en konst,
    tycker nog många.

  162. Du har gått igenom alla program
    under fjorton år.

  163. Vilka typer av brott
    har vi tagit upp i vårt program?

  164. Där har vi en tabell över
    hur behandlar olika aktörer.

  165. Man kan slå fast
    att offentliga myndigheter...

  166. Där handlar det om inkompetens.

  167. Det är ju klandervärt
    att vara inkompetent.

  168. Men när det gäller näringslivet
    handlar det om nåt annat.

  169. Okänslighet.
    Man struntar i anställningslagar-

  170. -och man säljer farliga produkter.
    Jag har kallat det för okänslighet.

  171. Ja. Den tredje kategorin
    är civilsamhället.

  172. De är ganska lika.
    Jag har kategorin bedräglighet.

  173. Det är folk som ljuger, slingrar sig
    och ger falska uppgifter.

  174. Ja. I boken...
    Det är ju också en avhandling.

  175. Du tar upp flera fall.
    Ett som är intressant-

  176. -är programmet "En skola för alla".
    Vi granskade friskolor-

  177. -utifrån frågan: "Behandlas alla lika
    när de söker in på en friskola?"

  178. Friskolebranschen hävdar
    att de inte gör skillnad på elever.

  179. Granskningen från 2013
    visar på en helt annan bild.

  180. Låt oss ta det som utgångspunkt.
    Granskningen gjordes av Ali Fegan-

  181. -Axel Gordh Humlesjö
    och Henrik Bergsten.

  182. Du kallar det
    att bygga upp en moralisk laddning.

  183. Jag har tittat på fem olika program,
    hur laddningen byggs upp.

  184. Det finns några narrativa forskare-

  185. -som har tittat på hur berättelser
    byggs upp, Labov och Waltezky.

  186. De har pekat på hur
    olika berättelseelement används-

  187. -för att få olika typer av effekt.
    De pekar på hur moral byggs.

  188. Om man har en stöld
    är ju det moraliskt laddat.

  189. Men om människan som har stulit inte
    är hungrig eller fattig-

  190. -utan girig, blir det värre. Om det
    dessutom finns rasistiska motiv-

  191. -blir det så
    att den moraliska tyngden växer.

  192. De begreppen har jag använt för
    att titta på hur man i avsnitten-

  193. -bygger den moraliska skulden.
    Ett av dem är "En skola för alla".

  194. Du talar om moralisk fallhöjd.
    Det är en term som inte vi använder.

  195. Men vi gör vad vi kan för
    att bygga upp den vi granskar-

  196. -för att göra granskningen
    så mäktig som möjligt.

  197. Då blir fallet större.
    Och ur dramaturgisk synvinkel...

  198. Om man bygger upp antagonisten
    blir reporterns uppdrag svårare.

  199. Ett omöjligt uppdrag.
    Det är så man bygger en story.

  200. Så har vi jobbat
    i "Uppdrag granskning".

  201. Innan vi går in på exemplet...
    Du nämnde extern bedömare.

  202. I en berättelse bygger man upp
    en moralisk måttstock-

  203. -gentemot vilken
    överträdelsen bedöms.

  204. I det här programmet pekar man på
    att det är en lagöverträdelse-

  205. -att stoppa oönskade elever.

  206. Sen har man ett klipp
    där Carl Bildt går in och förklarar-

  207. -det högstämda syftet med lagen-

  208. -att det ska bidra till individuella
    möjligheter till utveckling.

  209. Då ökar man på måttstocken
    med andan i lagen.

  210. Sen bygger man måttstocken genom
    att man har en expert-

  211. -som förklarar hur förkastligt det är
    att stoppa de här eleverna.

  212. I slutet av programmet
    har man utbildningsministern-

  213. -som talar om
    hur vidrigt han tycker att det är.

  214. -Det ska vi visa.
    -Ja.

  215. Man bygger en moralisk ram,
    en måttstock.

  216. Vi journalister är duktiga på att
    hitta experter som säger rätt saker.

  217. Det gäller att experten
    är representativ på området-

  218. -och har uppdaterade kunskaper.
    Där brister det ibland.

  219. Det här stämmer väl
    med bilden jag har.

  220. Du nämnde att till synes positiva
    åtgärder ökar moralisk tyngd.

  221. Flippa fram till nästa.
    De hänger ihop.

  222. Nästa steg är ju oftast
    att tillskriva motiv.

  223. I det här avsnittet pekar man på att
    dels gör man det på grund av pengar.

  224. Det finns en scen där barnen
    springer runt med prislappar på sig.

  225. Man pekar på girigheten.

  226. Man ökar det genom att peka på
    att det är en förkastlig människosyn.

  227. Man vill inte ha de här barnen,
    och då blir det ännu tyngre.

  228. -Vi ska nu...
    -Jag ville bara...

  229. En annan modell är
    att man gör en jämförelse.

  230. Om man har en överträdelse
    tar man ofta fram ett gott exempel.

  231. Då blir den moraliska tyngden större,
    för det går att göra det bra.

  232. -Vi ska kolla på ett exempel.
    -Det är två barn.

  233. En flicka, som är duktig i skolan.
    Föräldrarna har jobbat i London.

  234. Pappan ringer till skolan
    och får ett svar.

  235. Sen har vi en strulig kille
    med ett utländskklingande namn.

  236. Det är de två exemplen
    vi tar upp i programmet.

  237. Nu har vi det goda exemplet.
    Så här ska det egentligen vara.

  238. I en annan del av Stockholm ligger
    Lidingö, en känd friskolekommun.

  239. Här finns skolan Vittra,
    som rankats som en av Sveriges bästa.

  240. -God morgon. Det är Birgitta.
    -Hej. Jag pratade med dig i går.

  241. Dem ambitiösa flickan har fått plats.
    Alejandro tas emot med öppna armar.

  242. Klockan nio på måndag är ni välkomna.

  243. -Tack för att ni tar emot oss.
    -Här är alla barn lika värda.

  244. -Det ska vi se till.
    -Tack så jättemycket.

  245. -Det är underbart.
    -Hon är en stark kontrast.

  246. De andra trixade för
    att inte få in den oönskade pojken.

  247. Den här modellen
    används i många avsnitt.

  248. Om det är nåt som inte fungerar
    i Sverige går man utomlands.

  249. Nu ska vi visa bilder på den struliga
    pojken och den duktiga flickan.

  250. Vi arrangerar en verklighet
    som egentligen inte finns.

  251. -Vad har du att säga om det?
    -Labov kallar det för konsekvens.

  252. Man visar
    en konsekvens av överträdelsen.

  253. Man ser hur pojken
    är fruktansvärt ledsen.

  254. Hans kroppsspråk blir en accentuering
    av hur grov överträdelsen är.

  255. Inom den undersökande journalistikens
    tv-produktion-

  256. -använder man bilden som medel
    att nå ut till tittarna-

  257. -och få dem att bli känslomässigt
    engagerade och upprörda.

  258. Det bygger på en kontroversiell
    arbetsmetod - undercover.

  259. Vi har exempel på dold kamera
    och dolda telefoninspelningar.

  260. Det är en kontroversiell granskning.
    Nu ska vi se på ett klipp...

  261. Det handlade om en skola där det inte
    finns några platser kvar.

  262. Det visar vilka typer av bemötande
    som framkommer.

  263. Hur bemöts den struliga pojken
    och hans pappa-

  264. -och hur bemöts
    pappan till den välartade flickan?

  265. Titta på bildspråket
    och lyssna på musiken på slutet.

  266. Vissa skolor erbjuder inte heller
    flickan plats på en gång.

  267. Men våra två barn
    möts av helt olika attityder.

  268. -...skolan.
    -Det gällde min dotter.

  269. -Ja!
    -Vi flyttar hem till Sverige nu.

  270. Ja, nu är jag med. Just det.

  271. Jag vill byta miljö.
    Har ni nån plats i årskurs sju?

  272. -Nej, det har vi inte.
    -Är det ingen idé att stå i kö?

  273. Man kan sätta sig i kö, men vi kan
    inte erbjuda en plats till hösten.

  274. Det vet jag. Det är viktigt
    att du inte får förhoppningar.

  275. Det är många föräldrar som jag
    gör besvikna, som ringer och mejlar.

  276. De frågar
    när det kan tänkas bli plats.

  277. Jag svarar
    likadant som jag svarar dig.

  278. -Vad tror du om chanserna?
    -Just när det gäller sjuan...

  279. Jag har några
    som har stått länge i kö.

  280. Men jag har inte fått tag på dem,
    så möjligheten är ganska god.

  281. Flickan möttes ändå
    av ett positivt svar.

  282. Pojken fick nej. Det säger ju en del.

  283. Är det nåt mer du vill säga
    om det här klippet?

  284. -Pojken ser väldigt ensam ut.
    -Det är det Labov kallar konsekvens.

  285. Det är en artificiell konsekvens.
    Man ser att det tär.

  286. Överträdelsen krossar
    den stackars killen.

  287. Det var en av de viktigaste scenerna
    i det här fantastiska programmet.

  288. Det här med musiken...

  289. Magnus tar upp musiken i sin
    avhandling. Det är tankeväckande.

  290. Jag har citerat rätt av
    vad Magnus skriver.

  291. Slutsatsen är att musiken
    blir en del av anklagelseakten.

  292. Det är en annan version.
    Den är tyngre, går i moll och släpar.

  293. På seminariet fick jag veta att den
    var specialbeställd för ändamålet-

  294. -för att skapa tyngd i scenerna.

  295. Låten är "Turistens klagan",
    en av Cornelis mest kända visor.

  296. Här fick den en helt annan prägel
    än när han framförde den.

  297. Där var det skrattande barn.
    Här är det bara tungt.

  298. Här var det subtilt. Annars får vi
    ofta kritik för vår musikläggning.

  299. Ibland är den bombastisk
    eller vill skapa en kuslig stämning.

  300. Det är ödsliga åkrar och stråkar
    som skapar en ångestladdad känsla.

  301. Musiken ska man hantera varsamt.
    Vi jobbar med det.

  302. Här var det ett bra exempel,
    men du har rätt i din analys.

  303. Det fanns ett syfte,
    och vi beställde just det här.

  304. Rätt eller fel - så jobbar vi.

  305. Musiken blir
    en del av anklagelseakten.

  306. Ska vi gå in på
    nåt som är lite svårt att ta upp?

  307. Det här programmet
    innehåller också scener-

  308. -där vi utnyttjar
    den dolda kameran maximalt.

  309. En rektor spelas in med dold kamera.

  310. Då uttalar han sig
    på ett nedvärderande sätt-

  311. -om vissa människor, vissa elever.

  312. Sen gör vi en intervju
    med personen i fråga.

  313. Det är Janne Josefsson som gör det,
    och frågar om hans människosyn.

  314. Där säger han
    inget nedvärderande om nån elev.

  315. I steg tre får rektorn se sig själv
    i dold kamera.

  316. Vi vrider om kniven en gång till.
    Det blir en chock för rektorn.

  317. Det slutar med att han säger
    att han måste sälja sin skola.

  318. Det blir oerhört starkt.
    Vi kan inte visa det här.

  319. Vi vill inte utsätta honom
    för publicitetsskada en gång till.

  320. Vi tar det som exempel.

  321. Du kallar det sidohistoria
    med förkastlig människosyn.

  322. Det kallas även för korrelativ.
    Det är en sidoberättelse-

  323. -som har så stark koppling
    att den smittar av sig-

  324. -med en moralisk tyngd.
    Den här rektorn har ju inte...

  325. Vi kan inte belägga
    att han har valt bort elever.

  326. Men det står klart
    att han inte vill ha vissa elever.

  327. -Han använder ord som...
    -Kopplingen är stark.

  328. Han är ju väldigt moraliskt belastad
    i det här avsnittet.

  329. Han blir en symbol för
    hela det här förfaringssättet.

  330. Det spiller över på överträdelsen-

  331. -hans ansikte
    eller hans attityd till frågan.

  332. Då kommer vi in på
    det offentliga skambeläggandet.

  333. När vi använder dold kamera blir det
    en extra utsatthet för personen.

  334. Nu kommer vi in
    på kärnan i din avhandling.

  335. Vi jämför den redaktionella
    journalistiska rättsprocessen-

  336. -och den sedvanliga
    rättsapparatens process.

  337. Vad skiljer dem åt? Vi går tillbaka
    till gamla tiders skamstraff.

  338. Är vi en nutida motsvarighet
    till skamstraffet på torget?

  339. Inte riktigt,
    men jag har tittat på kopplingarna.

  340. Likheten är att det är en exponering
    knuten till en överträdelse.

  341. När man ser personen i det här
    forumet vet man vad de har gjort.

  342. Det är en institutionell praktik.

  343. Det är nåt man gör
    i "Uppdrag granskning" regelbundet.

  344. Människor blir exponerade
    i relation till en överträdelse.

  345. Det är ett mått av tvång. De kan inte
    säga att de inte vill vara med.

  346. Journalistiken har tagit på sig
    rollen att det här ska fram.

  347. Det är också den största offentliga
    arenan som finns i Sverige.

  348. Allmänheten är inbjuden. Det
    annonseras i nyheterna och så vidare.

  349. Innan programmet sänds
    blir det som små klipp.

  350. Sen är det institutionell kontroll.
    Det är journalister-

  351. -som arrangerar
    och administrerar skambeläggandet.

  352. Det är
    en etablerad sanktionsteknologi.

  353. Det är en metod
    som används regelbundet.

  354. Den pekar på att journalistiken
    har tagit sig den rätten-

  355. -att göra det här, att straffa. Det
    är nåt som får kännbara konsekvenser-

  356. -för dem som blir exponerade
    på olika sätt.

  357. De likheterna finns.

  358. Sociala medier har också blivit en
    plattform för offentliga skamstraff.

  359. -Men det har du inte gått in på.
    -Nej.

  360. Det har ju komplicerat situationen
    mer i det här sammanhanget.

  361. Vi går tillbaka till dold kamera,
    som du fördjupar dig en del i.

  362. Du formulerar dig
    på ett tankeväckande sätt-

  363. -om vilka anspråk vi har
    i vår maktutövning-

  364. -och vilka friheter vi tar oss.

  365. Det är
    ett väldigt starkt rättsinstrument.

  366. Det används ju
    i polisiära sammanhang-

  367. -för att avslöja
    nån form av missgärning eller brott.

  368. Det är ju också ett instrument
    som är väldigt...

  369. Det innebär att man tar sig rätten
    att bedra för att avslöja bedrägeri-

  370. -eller ljuga för att avslöja lögn.
    Det är ett kraftfullt instrument.

  371. Journalistiken tar sig befogenheter
    som går väldigt långt.

  372. Du använder ord som inte vi använder.

  373. "Tekniken utgör
    ett anspråk på befogenheten"-

  374. -"att offentligt förödmjuka
    som ett led i granskningen."

  375. Det är välformulerat
    och tankeväckande.

  376. Vi är restriktiva med dold kamera
    och använder det alltmer sällan.

  377. -Är inte "bedrägeri" att ta i?
    -Kanske lite.

  378. Men sammankopplat med falsk
    identitet är det bedrägeri.

  379. Man lockar in en person
    i en situation-

  380. -som den inte
    har förutsättningarna för.

  381. I det här fallet gör man sig...

  382. Man utger sig för
    att vara nåt som man inte är-

  383. -för att få fram missförhållanden.

  384. Efter min disputation
    kom en kriminolog fram till mig.

  385. Han sa att journalistiken tar
    större befogenheter än rättsväsendet-

  386. -för att journalistiken kan
    ägna sig åt brottsprovokation.

  387. Rättsväsendet måste
    nöja sig med bevisprovokation.

  388. Fråga mig inte om skillnaden, men...

  389. Ett dilemma är att man kan skapa
    missförhållande som inte finns-

  390. -i alla fall inte i den stunden.

  391. Idén till granskningen kom
    från valstugereportaget 2002.

  392. På vilket sätt
    kan man använda samma metod i dag?

  393. Då kom reportrarna
    att tänka på friskolan-

  394. -där man säger att alla är
    lika välkomna. Det var samma metod.

  395. Som du skriver om rektorn, att han
    är ovetande om anklagelsepunkter-

  396. -och har ingen möjlighet att försvara
    sig. Han blir helt sänkt.

  397. Det hade inte ägt rum
    om inte vi hade skapat situationen.

  398. Om vi nu går tillbaka
    till dold kamera.

  399. Du har gjort statistik på
    hur mycket vi har använt dold kamera.

  400. Den säger inte jättemycket.

  401. Siffran som kom fram är
    tio procent i originalgranskningar.

  402. -I tio procent används dold kamera.
    -Eller dold utrustning.

  403. Du räknar även in
    dolda telefoninspelningar.

  404. Men det är lika viktigt när
    det gäller dold telefoninspelning-

  405. -att man kan motivera det,
    för det kan vara väldigt kränkande.

  406. Vi behandlar det på samma sätt.

  407. Vi låter den utsatta
    kommentera inspelningen-

  408. -och vi informerar om den.

  409. Jag vet inte hur mycket
    eller lite åtta, tio procent är...

  410. Jag tror att dold kamera är mindre
    förekommande nu än för fem år sen.

  411. Slutet på programmet
    är väldigt intressant också.

  412. Där uppmärksammade du oss på nåt
    som vi inte har tänkt på.

  413. Den som är högst ansvarig
    för missförhållandet-

  414. -att man inte behandlar barn lika
    bland friskolorna...

  415. Vem är ansvarig? Det borde väl
    rimligen vara ansvarig minister?

  416. Men han blir inte alls
    ställd mot väggen.

  417. -Ja...
    -Han...

  418. Han var en av dem som byggde upp
    den moraliska laddningen.

  419. Vissa gör en pudel, men han
    ställde sig direkt på åklagarsidan.

  420. Han blev ett kronvittne mot
    de som var ansvarsutkrävda-

  421. -i programmet, så han klarade sig.

  422. Vi tittar på det så får ni
    bedöma själva hur han hanterade det.

  423. Jan Björklund, vad säger du efter
    att ha sett programmet?

  424. Jag är besviken, upprörd och
    förbannad. Det är inte acceptabelt.

  425. -Vad reagerar du mot?
    -Rektorernas och skolornas attityd.

  426. De vill sortera bort vissa elever.
    Det är inte acceptabelt.

  427. -Det är en felaktig människosyn.
    -De har sagt att det är en myt.

  428. Ni har ju hittat flera fall,
    så det är inte bara enstaka fall.

  429. Det här är allvarligt.

  430. Vi var väldigt nöjda med intervjun.
    Han var en riktig hjälpare.

  431. Han fick frågan
    hur han ska komma till rätta med det-

  432. -och då sa han: "Vi får använda samma
    metoder som 'Uppdrag granskning'."

  433. -Han smörade hårt.
    -Vi tyckte att det var bra sagt.

  434. Det blev lite konstigt.
    Det var skickligt av Jan Björklund.

  435. Nåväl... Om vi ska
    summera "Uppdrag granskning"-

  436. -som exempel på hur media
    kan utgöra ett slags rättsapparat-

  437. -kan vi titta på den här bilden,
    som du har tagit fram.

  438. -Du får förklara.
    -Det här är en sammanställning av...

  439. Man kan fråga sig om journalistiken
    ska hålla på med det här.

  440. De flesta tycker nog
    att journalistiken ska ha den rollen.

  441. Jag har tittat på hur förhållandet
    till rättsväsendet fungerar.

  442. Journalistiken har
    en övergripande granskningsfunktion.

  443. Den avslöjar missförhållanden
    inom rättsväsendet-

  444. -och åstadkommer ibland förändringar.
    Den kompletterar rättsväsendet.

  445. Ibland sker det...
    Som det här med Swedbank.

  446. Journalistiken gräver upp
    missförhållanden-

  447. -och levererar paketet
    till rättsväsendet att ta hand om.

  448. Jag intervjuade journalister
    på "Uppdrag granskning" om ämnet.

  449. De var besvikna på att rättsväsendet
    tappar stafettpinnen.

  450. Att det inte händer nåt
    är lite frustrerande.

  451. Sen är journalistiken
    ett komplement till rättsväsendet.

  452. Det finns överträdelser
    i ett samhälle-

  453. -som inte går att pröva rättsligt.

  454. Moraliska felsteg
    och moraliska dilemman.

  455. Journalistiken tar upp och lyfter
    fram dem. Det är en viktig funktion.

  456. Det är en symbolisk effekt,
    vem som ställs till svars.

  457. Den granskande journalistiken
    tittar ofta på makthavare-

  458. -som inte är
    rättvisans primära objekt.

  459. Det finns en föreställning om att
    makthavare slinker undan rättvisan-

  460. -men att de inte slinker undan
    den granskande journalistiken.

  461. En ytterligare grej är att...

  462. "Uppdrag granskning"
    ersätter ibland rättsväsendet.

  463. Man går in och tittar på saker
    som polisen har lagt ner.

  464. "Vi kan inte göra nåt."
    Men när ni går in rivs det upp igen-

  465. -och tas om hand.

  466. Det fungerar ibland som
    att det reparerar rättssystemet.

  467. Jag tänkte på Ulf, som hade dömts för
    att ha förgripit sig på sin dotter.

  468. Hannes Råstam tittade på det
    och fick det ändrat.

  469. Sen att journalistiken
    på ett övergripande plan...

  470. Man tittar på saker som har med moral
    och lag att göra och förhandlar.

  471. Är lagarna resonliga?
    Är moralen resonlig?

  472. Det blir en förhandling i samhället,
    som initieras av journalistiken.

  473. Ibland är det vi granskar tillåtet.
    Då blir det ännu mer upprörande.

  474. Ibland bryter man mot lagen, och då
    är det tydligt ett missförhållande.

  475. Jag vill haka på en av punkterna.
    Det är vår roll i samhället.

  476. Vi vill skapa journalistik som leder
    till genomslag i samhällsdebatten.

  477. Det är det
    som uppfyller den ambitionen.

  478. Men vi går ett steg till: Vi vill
    förändra världen till det bättre.

  479. Det är därför vi finns till.
    Vi vill utgöra en god kraft.

  480. Vi hörde i går att Panama Papers-

  481. -genererar elva miljarder tillbaka
    till samhället, globalt sett.

  482. Om vi tar exemplet Swedbank-

  483. -där jag själv hade glädjen att få
    jobba med de skickliga reportrarna...

  484. Det fick ett enormt genomslag,
    och det fick konsekvenser för banken.

  485. Men vi upplevde
    en viss besvikelse över-

  486. -att Swedbanks årsstämma inte
    beslutade om-

  487. -en genomgripande utredning om
    hur stort och omfattande det var.

  488. Hur mycket har här tvättats pengar?

  489. Motsvarande utredning som Danske
    bank
    gjorde gör inte Swedbank.

  490. Det lade sordin på stämningen
    i teamet och på redaktionen.

  491. Det säger en del om vår ambition
    att utgöra en god kraft i samhället.

  492. Du har en formulering... Preventiv
    rättvisefunktion, vad är det?

  493. Det är från medieutredningen,
    som pekar på-

  494. -att journalistik har en roll i
    samhället som fungerar avskräckande.

  495. Jag minns ett citat från en
    av böckerna jag läste under arbetet.

  496. "Den granskande journalistiken gör
    att maktmänniskor"-

  497. -"som funderar på
    att begå nåt missgrepp"-

  498. -"inte bara behöver fundera på
    hur rättvisan ska ta hand om dem."

  499. "De måste föreställa sig
    bilden av en rasande allmänhet"-

  500. -"som har gjorts uppmärksam på det
    av grävande journalistik."

  501. Det kan vi alla hålla med om,
    och det är bra formulerat.

  502. -Här har vi ytterligare ett citat.
    -Ja.

  503. Det här är
    mer rättssociologiskt och historiskt.

  504. För att... Det som nämns här är...

  505. Det är hur rättvisa har skipats
    genom historien.

  506. Den offentliga rättvisan
    skipades på torget...

  507. Då pratar vi medeltid. Då var
    människor med och skipade rättvisa.

  508. Man såg brottslingen.
    Man såg straffet utmätas.

  509. Det upplever vi nu som barbariskt,
    och vi vill inte ha tillbaka det.

  510. Men under upplysningen förändrades
    rättssynen. Straffen blev osynliga.

  511. Vi ser inte hur folk straffas längre.
    Då menar den här forskaren-

  512. -att samtidigt gick nåt förlorat
    i det.

  513. Vi som medborgare
    var inte längre inbjudna-

  514. -att ta del i rättsskipningen.
    Men ganska snabbt gick medierna in-

  515. -och fyllde den funktionen.
    Jag var på ett fängelse på Irland.

  516. De visade att på 1800-talet började
    man ta "mug shots" av brottslingar.

  517. De fick ett stort kommersiellt
    genomslag. Folk ville köpa dem.

  518. Man ville se
    hur brottslingarna fick sina straff.

  519. Det var intressant att i Sverige-

  520. -fungerade skillingtrycken som
    ett slags granskande journalistik.

  521. De namngav och detaljerat beskrev
    ekonomiska typer av brottslighet.

  522. Sen kom kriminaljournalistiken.

  523. I dag utgör "Uppdrag granskning"
    ett av de element-

  524. -som för rättvisan
    närmare medborgarna.

  525. Man kan se de som har
    bedrivit dumheter i tv, i närbild.

  526. Det fyller en funktion.
    Den granskande journalistiken-

  527. -agerar som ett slags
    ställföreträdande revanschtagare-

  528. -för människor
    som har drabbats av maktmissbruk.

  529. Den grävande journalistiken
    har haft en viktig funktion-

  530. -i kampen mot rättsröta.
    Det bästa grävandet som har gjorts...

  531. Många exempel kommer från
    avslöjanden av rättsröta.

  532. Fallet Ulf är bara ett exempel
    på suverän grävande journalistik.

  533. Vi tar den sista bilden. I morgon
    ska Guldspaden delas ut igen.

  534. Du har en statistik... Jag undrade
    om den verkligen kunde stämma.

  535. Det handlar om
    "Uppdrag gransknings" prisvinnande-

  536. -och hur många som har gjorts
    med och utan dold kamera.

  537. -Du var tveksam till att visa bilden.
    -Jag hoppas att jag har räknat rätt.

  538. "Var 300:e inslag där dold kamera
    inte har använts vinner Guldspaden."

  539. Den har jag funderat på.
    Jag gillar det, men jag måste tänka.

  540. Ja...

  541. Det här är ju upp till 2014, och det
    är bara "Uppdrag granskning".

  542. Det är tankeväckande att dold kamera
    premieras på det sättet.

  543. Valstugereportaget är ett exempel.
    JAS Gripen-granskningen...

  544. Dold kamera är ett viktigt verktyg,
    men det ska användas sparsmakat.

  545. Det finns en dramaturgisk nerv
    i dold kamera.

  546. Första gången jag upptäckte "Uppdrag
    granskning" var valstugereportaget.

  547. Det var elektrifierande att se det.
    Man förstår attraktionen.

  548. Ja. I morgon har vi tre nomineringar,
    men ingen med dold kamera.

  549. Då får vi tacka för oss.
    Tack ska ni ha.

  550. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Fjorton år med Uppdrag granskning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia > Radio och tv
Ämnesord:
Journalister, Massmedia, Publicistik, Reportage, TV-program, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Fjorton år med Uppdrag granskning

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävande journalistik i Ryssland

Att arbeta som journalist i Ryssland innebär många risker och utmaningar, men det finns också en transparens som möjliggör intressanta avslöjanden. Roman Dobrokhotov, journalist på ryska The Insider, berättar bland annat om arbetet som ledde fram till avslöjandet om den ryska underrättelsetjänstens inblandning i förgiftningsskandalen i Salisbury. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Det ljudliga grävet

Hur bär man sig åt för att gestalta ett gräv med bara ljud? Daniel Velasco är en av Sveriges Radios mest kända dokumentärmakare. För Hästgården, en serie om sexuella övergrepp, belönades han med Stora Journalistpriset. Här delar han med sig av sina bästa tips, varnar för fallgropar och spelar upp exempel. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Att arbeta som brandreporter

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Varför grävs det så lite på klimatet?

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävarens sju dödssynder

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Undercover med livet som insats

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävet om Swedbank

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning