Titta

UR Samtiden - Gräv 2019

UR Samtiden - Gräv 2019

Om UR Samtiden - Gräv 2019

Föreläsningar och samtal från Gräv 2019. Inspelat den 5-6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2019 : Grävet om SwedbankDela
  1. Swedbank är en trovärdig spelare.
    Hur vet vi att vårt material stämmer?

  2. Har vi blivit lurade? Finns det andra
    förklaringar till flödena vi ser?

  3. Det här...

  4. ...är Gabriel Francke Rodau. En man
    vi lärt känna senaste månaderna-

  5. -som Swedbanks kommunikationschef.

  6. Bredvid honom Joachim Dyfvermark,
    som la fram våra första avslöjanden-

  7. -för banken den 20 februari.

  8. Gabriel är en man vi haft
    mycket kontakt med senaste månaderna.

  9. Han har blivit en...ständig snackis-

  10. -och hånats mycket i sociala medier-

  11. -för sina insatser
    i Swedbank-historien.

  12. Men han var också för mig
    ett positivt inslag-

  13. -i den här granskningen. De försökte
    vara öppna, till skillnad från många.

  14. Vi fick inte en eller två, vi fick
    tre intervjuer med koncernledningen.

  15. Men den 21 mars ska jag berätta om.

  16. Där börjar vi föreläsningen. Det
    var en speciell dag, det var "tense"-

  17. -mellan "Uppdrag Granskning"
    och Swedbank.

  18. Det var så att...

  19. ...banken skulle presentera
    sin externa rapport-

  20. -som granskat
    inte den egna verksamheten-

  21. -utan Uppdrags Gransknings
    och SVT Nyheters uppgifter-

  22. -om misstänkt penningtvätt
    i Baltikum.

  23. Vi var nervösa. Vi visste inte vilken
    slags motattack som skulle komma.

  24. Vi visste inte vad den här pr-byrån
    som de hyrt in hade för knep på gång.

  25. Dessutom skulle vi lämna över
    till banken uppgifter-

  26. -om vad tredje programmet
    skulle handla om.

  27. Vi inledde en sms-konversation
    med Gabriel-

  28. -där han fick lova
    att inte offentliggöra materialet.

  29. Han tyckte det var okej.
    "Bra, informationen kommer i kväll."

  30. Sen börjar han ringa och ligga på
    vår ansvarige utgivare och mig-

  31. -om att de vill ha materialet snabbt.
    Vi märker att banken är nervös.

  32. Och klockan 18.30
    skickar han en påminnelse.

  33. "Kommer informationen snart?"

  34. Nästa sms i den här tråden
    kommer jag inte nånsin att glömma.

  35. Jag tror inte heller Swedbank.

  36. Men först ska Linda berätta om...

  37. ...researchen i Swedbank.

  38. Linda är en fantastisk dataresearcher
    på SVT Nyheter-

  39. -som vi har samarbetat med.

  40. Ja.
    Vi gör först en kort tillbakablick.

  41. Allting började
    med ett helt annat avslöjande-

  42. -om en penningtvättskandal
    i Danske Bank i Danmark.

  43. För att visualisera det
    har vi gjort en tidslinje.

  44. Danske Bank hade en portfölj
    för utlandskunder-

  45. -i sitt Estlandskontor
    under åren 2007 till 2015.

  46. 2015 stängde man den här
    så kallade utlandsportföljen-

  47. -efter en del skarp kritik
    från tillsynsmyndigheter i Estland.

  48. Sen förflöt det två år. I mars 2017-

  49. -avslöjade den danska tidningen
    Berlingske tillsammans med OCCRP-

  50. -att det förekommit misstänkt
    penningtvätt i Danske Bank.

  51. Det blev en jättenyhet.

  52. Danske Bank bestämde sig
    för att tillsätta en utredning-

  53. -en sån här extern utredning.

  54. Det blev höst 2017. Det kom
    ett nytt avslöjande från Berlingske-

  55. -som visar på en större omfattning
    och fler problem.

  56. Danske Bank utvidgar då utredningen-

  57. -till att omfatta
    hela perioden 2007 till 2015.

  58. Och också titta på hela
    problematiken, bankens smutsiga byk.

  59. Sommaren 2018
    kommer Berlingskes tredje avslöjande.

  60. Då får man en bild av magnituden
    av den här misstänkta penningtvätten.

  61. Det handlar om enorma summor
    som misstänks vara ren penningtvätt.

  62. Och den 19 september 2018
    kommer till slut den här rapporten-

  63. -som alla har väntat på, där Danske
    Bank ska redovisa vad som har hänt.

  64. Det var inte en whitewash.

  65. Det var en väldigt djupgående
    och tung utredning-

  66. -som slog fast att sannolikt har
    det varit en omfattande penningtvätt.

  67. Några veckor senare
    publicerar nyhetsbyrån Bloomberg-

  68. -en artikel som innehåller en tabell-

  69. -som de har fått
    från Centralbanken i Estland.

  70. Den visar transaktioner till och från
    utländska kunder i Estland.

  71. Där ser man att Danske Bank bara
    stod för hälften av de här beloppen.

  72. Sannolikt är alltså även andra banker
    involverade i penningtvätten.

  73. Det ledde till börsfrossa.
    Swedbanks aktier föll med 8 procent.

  74. Alla ställde sig frågan: Är de
    svenska bankerna också involverade?

  75. Parallellt med den här händelse-
    utvecklingen, för mer än ett år sen-

  76. -fick vår kollega Joachim Dyfvermark-

  77. -indikationer på
    att det här förekom även i Swedbank.

  78. Sensommaren 2018 tog han emot
    ett helt unikt material.

  79. Det var en läcka
    med hemliga dokument och filer-

  80. -som påstods visa att Swedbank också
    var inblandade i penningtvätten-

  81. -i Baltikum. Det var transaktioner
    mellan Danske Bank och Swedbank-

  82. -under den här tidsperioden
    2007 till 2015.

  83. Vad gör man då
    när man får ett sånt här material?

  84. En del kanske tänker att det bara
    är att publicera, det är en läcka.

  85. Den första entusiasmen man känner
    när man tittar på det-

  86. -förbyts ganska snabbt
    till bekymmersrynkor.

  87. Man förstår
    att det inte riktigt är så enkelt.

  88. Det finns ett antal viktiga
    frågeställningar som måste redas ut.

  89. Bland annat
    vill man först bygga en stabil grund-

  90. -för att kunna gå vidare på.
    Man behöver förstå sitt material.

  91. Vad är det vi tittar på?
    Vad betyder koder och förkortningar?

  92. Man måste kontrollera materialet.
    Hur kan man veta att det är äkta?

  93. Vi gjorde ett stort antal stickprover
    mot tidigare läckor.

  94. Mot öppna källor, mot stängda källor.

  95. Allt för att leta efter tecken
    på att nåt kan vara fel i materialet.

  96. När vi kände oss trygga med
    att det är ett autentiskt material-

  97. -gick vi in i nästa fas: Att få det
    i ett format som kan analyseras.

  98. Då måste man tvätta data.
    Tvätta, tvätta.

  99. Dock inte pengar, utan data.

  100. Det gör man därför att man vill få
    det här ostrukturerade materialet-

  101. -till ett format som man kan titta på
    och dra slutsatser från.

  102. Det var också viktigt
    att vi hittade en analysmetod-

  103. -som kunde ta oss fram
    till den punkt vi ville komma till-

  104. -nämligen hur mycket det handlar om.
    Är det penningtvätt, eller vad?

  105. När man säger "tvätta data"-

  106. -det är inte alla som tycker
    det är så självskrivet vad man gör.

  107. Ett konkret exempel
    är uppgifter om adresser.

  108. Det var viktigt för oss att se
    om kunderna fanns på samma adresser.

  109. Det är ett tecken på att
    det inte är en faktisk verksamhet-

  110. -utan att det är brevlådeföretag.

  111. Adresser kan skrivas
    på tusentals olika sätt.

  112. Man kan ha gatunumret först
    och gatunamnet sen.

  113. Det kan vara olika stavningar.

  114. Ibland finns det med stad och land,
    ibland inte. Det är ett gytter.

  115. Samma sak med bolagsnamn. Man
    skriver ut ändelser som "limited"-

  116. -eller har förkortningen "Ltd".

  117. Allt det måste bli likadant
    för att man ska se-

  118. -att de här två adresserna
    man ser på bilden är samma plats.

  119. Det är det som är datatvätt.
    Det tog sex veckor att bara tvätta.

  120. Sex veckor av mördande tråkigt,
    men extremt viktigt arbete.

  121. Sen bestämde vi oss också för
    att vi skulle analysera materialet-

  122. -på samma sätt som man gjort
    i Danske Bank-utredningen.

  123. Det handlar
    om att titta på varningsflaggor.

  124. Det ska bankerna känna till
    om sina kunder.

  125. Om det finns varningstecken
    ska de kunna upptäcka det.

  126. Vi hämtade flera varningsflaggor
    direkt från utredningen.

  127. Vi pratade med experter och
    fick råd om vad vi skulle leta efter.

  128. När vi hade strukturerat och bestämt
    vilka flaggor vi skulle titta på-

  129. -så gjorde vi det i ett första steg
    på hela vårt datamaterial.

  130. Vi tittade efter delade adresser.

  131. Finns kunderna i riskjurisdiktioner?
    Till exempel skatteparadis-

  132. -eller länder där man vet att det
    finns förhöjd risk för penningtvätt.

  133. Det ledde till att vi fick en lista-

  134. -med alla transaktioner
    som hade varningsflaggor.

  135. Vi sorterade fram
    de som hade fyra eller fler.

  136. Vi tog bort allt
    som kunde vara legitimt.

  137. Det finns naturligtvis
    helt legitim affärsverksamhet också.

  138. I nästa steg, steg två,
    listade vi de här varningsflaggorna.

  139. Vi listade kunderna
    som hade varningsflaggor-

  140. -och tittade
    på deras totala omsättning.

  141. De som omsatte mest,
    de hundra kunderna-

  142. -50 i Swedbank
    och 50 i Danske Bank...

  143. De skulle vi gå igenom manuellt,
    och leta efter fler varningsflaggor-

  144. -som man inte kan ta reda på
    med en mer systematiserad analys.

  145. Jag kan inte visa er materialet,
    tyvärr. Men så här jobbade vi.

  146. Det var ganska enkel,
    basal datajournalistik med Excel-

  147. -där vi flaggade transaktioner
    som uppfyllde vissa kriterier.

  148. Det krävdes också en del annat arbete
    för att ta fram flaggorna.

  149. Vi var tvungna att veta vilka
    riskjurisdiktioner vi skulle ha-

  150. -och varför
    vi betraktade dem som det.

  151. Vi tog fram
    ett stort antal matchningslistor-

  152. -på tidigare kända penningtvätts-
    härvor och sanktionslistor.

  153. Som vi kunde matcha ihop
    med vårt material.

  154. Det ledde till
    att vi fick de här varningsflaggorna.

  155. Parallellt med det här dataarbetet
    pågick en massa research.

  156. Vi hittade tidigt
    spår till historier, som...

  157. ...var otroligt viktiga,
    visade det sig i slutändan.

  158. Vi kunde se
    hur pengar från Magnitskij-affären-

  159. -hade gått via Danske Bank
    in i Swedbank.

  160. Parallellt bedrevs det
    en hel del research på olika case-

  161. -som dök upp längs vägen.
    Det var många såna.

  162. Under senhösten
    hade vi lagt den första grunden-

  163. -och skulle fortsätta
    med en mer djupgående research-

  164. -för de hundra mest omsatta kunderna.

  165. Då satte vi upp ett vanligt excelblad
    där vi listade våra kriterier-

  166. -och delade upp det mellan oss
    och påbörjade en personresearch.

  167. Under hela det här arbetet
    pågår Danske Bank-skandalen.

  168. Den utvecklas och växer.
    Nu ska ni få se ett klipp.

  169. Det har kallats
    världens största penningtvättshärva.

  170. Totalt har utländska kunder
    i Danske Bank-

  171. -slussat hisnande 200 miljarder euro-

  172. -alltså motsvarande
    två biljoner svenska kronor.

  173. Det är nu
    när Danske Bank är i totalkris-

  174. -som Birgitte Bonnesen
    äntrar scenen i den här historien.

  175. Linda sitter med det här materialet,
    och gör mycket av det tråkiga jobbet.

  176. Vi har fått upp ögonen för
    att det kan vara nåt väldigt stort.

  177. Birgitte Bonnesen går ut
    och gör allt för att distansera sig-

  178. -från Danske Bank,
    på grund av spridningseffekterna-

  179. -som Linda pratade om. Även Swedbank
    och SEB dras ner i kursfallet.

  180. Det finns misstankar om
    att de är involverade också.

  181. Birgitte Bonnesen satsar allt
    på ett kort, och säger så här:

  182. Till Dagens Industri: "Vi har gått
    igenom allt, det finns ingenting."

  183. Till SvD: "Vi hittade ingenting."

  184. Till TT: "Med det som kommit upp i
    Danske-historien är jag helt säker."

  185. "Vi har gått igenom allting."

  186. Då blir man nervös.

  187. Vi som inte visste var slutsatsen
    skulle landa i materialet-

  188. -och Birgitte Bonnesen
    som alla tror på.

  189. När jag säger alla, kan jag prata om
    marknaden. Hon stoppade blödningen.

  190. Marknaden trodde på Bonnesen,
    och väldigt många småsparare.

  191. De investerade i Swedbank, trots
    ryktena om misstänkt penningtvätt.

  192. Vi började tvivla.
    Hon är övertygande som person.

  193. Swedbank är en trovärdig spelare.

  194. Hur vet vi att vårt material stämmer?
    Har vi blivit lurade?

  195. Kan det finns andra förklaringar
    till de här flödena?

  196. Bonnesen är en legend i bankvärlden.
    Hon har varit i Swedbank i 30 år.

  197. Hon har funnits i alla verksamheter.

  198. Det här är från 1995,
    då hon höll på med foreign markets.

  199. Och hon var chef för
    de baltiska verksamheterna 2011-2014-

  200. -alltså precis när vi ser
    att flödena bara ökar och ökar.

  201. Antingen har vi fel
    och har blivit lurade-

  202. -eller så ljuger Birgitte Bonnesen.

  203. Linda sitter uppe hela nätterna.
    Vi trippelkollar materialet.

  204. Vi kör vidare.
    Och Per Agerman kommer in i teamet.

  205. Vår alldeles egen professor Kalkyl.

  206. Han får i uppdrag att kartlägga en av
    de historier som ska bli den största-

  207. -i Swedbankgrävet,
    nämligen oligarken från Ryssland.

  208. Tack för den liknelsen.

  209. Om vi ska tala professorer, vill jag
    rikta ljuset till den andra sidan.

  210. Jag tror professorerna
    framförallt finns på den sidan-

  211. -som har hållit på
    med penningtvättsbolagen.

  212. Skött administrationen. Sett till
    att transaktionerna sker varje dag.

  213. Man måste ha en viss respekt för
    att det sker på en industriell skala.

  214. Och...
    Imponerad är kanske fel ord, men...

  215. Skrämmande imponerad, kanske.

  216. Man måste ha respekt för de starka
    krafter som ser till att det snurrar.

  217. Man kan undra om bankerna haft den
    respekten för de som har stått bakom.

  218. De verkar inte ha tagit det
    helt på allvar, i alla fall.

  219. Vi har en väldigt spännande storkund-

  220. -i Swedbank i Baltikum. I Estland.
    Det är Carbo One-sfären.

  221. Carbo One håller på med kolhandel.

  222. Bakom bolaget står oligarken
    Iskander Makhmudov, som vi ser här.

  223. Enligt Forbes är han
    den 16:e rikaste personen i Ryssland.

  224. Ungefär 60 miljarder i förmögenhet.
    Den siffran är fel.

  225. Utifrån det man ser i hans bolagssfär
    går det inte att mäta exakt.

  226. Det går inte att komma till botten.
    Det är en uppskattning man ser.

  227. Han har hållit på i över tjugo år.
    Han håller också på med koppar.

  228. Han håller på med lok. Stor under-
    leverantör till Russian Railways.

  229. Han har goda kontakter
    med makten i Kreml.

  230. Exempelvis har hans sfär
    och partners varit med...

  231. Vid OS i Sotji
    byggde de en arena som goodwill-

  232. -för att det skulle bli
    ett fantastiskt OS.

  233. I Carbo One
    har han kunder i hela världen.

  234. En viktig faktor till att Stockholm
    är varmt och har el på vintern-

  235. -består i att vi eldar upp
    Carbo Ones kol i Värtaverket.

  236. Det finns också en mörkare sida.

  237. Den här framgångsfasaden
    har en annan sida-

  238. -som man ser när man gör research.

  239. Man kan fråga sig: Har inte Swedbank
    gjort nån koll över huvud taget?

  240. Ända sedan tidigt 00-tal
    dyker hans namn upp i affärstvister-

  241. -i USA och London.

  242. Han är med i brottsutredningar
    av olika misstankegrad.

  243. Bland annat i Spanien,
    som vi har belyst. Även i Tyskland.

  244. Det är ingenting hemligt,
    det är offentliga domstolsdokument.

  245. Det har varit omtalat i media.

  246. Om man är ansvarig för kundkännedom
    och compliance på banken-

  247. -borde det vara nåt man reagerar på.

  248. "Shit, det här måste vi kolla upp.
    Vad är det här för typ av kund?"

  249. Det är frågan om Swedbank har gjort,
    återigen.

  250. Han hävdar att han är oskyldig,
    och att all smutsig information-

  251. -är spridd av hans fiender.

  252. Han är inte dömd i nån domstol.
    Han har vunnit alla affärstvister.

  253. Det finns så många varningsflaggor
    att en bank borde titta på det-

  254. -och varför man har honom som kund.

  255. Jag ska gå in på utmaningen
    med att göra en sån här research.

  256. Som Linda sa,
    vi hade en lista på många bolag.

  257. Det blir väldigt grundläggande.
    Vad är det för bolag?

  258. Finns det nån form
    av legitim verksamhet-

  259. -som kan förklara
    att de finns i banken?

  260. Det vi såg när vi började titta
    på alla möjliga typer av källor-

  261. -var ett antal trender, tendenser.

  262. Dels har man ganska kortlivade bolag.

  263. Det är olika generationer av bolag
    som bildas.

  264. De används och läggs ner,
    sen kommer det nya.

  265. Ibland har de samma namn, ibland
    byter de namn under resans gång.

  266. Man kan se långa kedjor av bolag
    som äger varandra i all oändlighet.

  267. Man kommer aldrig
    till slutet på den här vägen.

  268. Kommer man till slutet kan det
    vara ett anonymt bolag off-shore-

  269. -som inte finns nånstans i...

  270. Man kan lägga ner dagar på att
    hitta nåt, och man hittar ingenting.

  271. Det är en stor frustration.

  272. Som regel använder man
    professionella bolagsadministratörer.

  273. De som syns, om man hittar nåt,
    är inhyrda styrelsepersoner-

  274. -som representerar
    den verklige ägaren.

  275. Årsredovisningar
    är svåra att få tag på.

  276. Finns de, om man tittar
    på Cypern eller Storbritannien-

  277. -där de går att få loss,
    är de ofullständiga. Eller luckor.

  278. Vissa år
    finns det inte nån årsredovisning.

  279. Det är ett antal utmaningar.

  280. Det är en stor pusselläggning
    som man får ägna sig åt.

  281. Som tur var finns det mycket online.
    Det är bättre än nånsin.

  282. Det finns mycket källor helt enkelt,
    som Cypern och Malta.

  283. Storbritannien:
    Bra tjänst på Companies House-

  284. -där de har information
    om alla bolag, som är sökbar.

  285. Det finns till och med API:er,
    så att man kan tanka ut information.

  286. Framförallt är den gratis. Man
    får pdf:er på all data. Fantastiskt.

  287. Om man tar, bara som ett exempel
    på den här utmaningen, Carbo One.

  288. Det finns på Cypern. Det började
    som ett bolag i Schweiz: Krutrade.

  289. Sen flyttade man till Cypern,
    och ändrade om till Carbo One.

  290. Man har haft olika ägarupplägg.

  291. Nu har man två ägare
    på Brittiska Jungfruöarna.

  292. Efter det är det svårt
    att komma vidare. Vem står bakom?

  293. Intressant nog,
    2014 lyfte man fram en UBO-

  294. -alltså en slutgiltig ägare
    eller innehavare av bolaget.

  295. Det var inte Iskander Makhmudov,
    utan en helt annan person.

  296. Man hade honom på bild på hemsidan.
    "Det här är vår UBO."

  297. Man ville distansera Carbo One-

  298. -från den här Makhmudov-sfären
    i Ryssland. Nånting hade hänt.

  299. Det man kan fråga sig när man ser
    det här trädet av bolag:

  300. Är det verkligen
    en ny oberoende ägare?

  301. Det är inte troligt att de har släppt
    guldägget som står för kolexporten.

  302. Att de skulle släppa det utan
    att man ser större transaktioner-

  303. -eller att personen
    som tar över är välbeställd...

  304. Man får inte den bilden. Carbo One
    har nog alltid varit inom sfären.

  305. Man har haft kontroll, men utåt sett
    har det varit så att andra frontar.

  306. Jag ska gå in på ett exempel
    på vad banken ska titta på-

  307. -eller vad de borde reagera på.
    Ett exempel i Storbritannien.

  308. Jag ska kolla på en bolagsform,
    så kallad "limited partnership".

  309. Det kan se ut så här. Ett "random"
    bolag, som man har sökt fram.

  310. Man ser att det i sin tur ägs av
    två bolag på Saint Kitts och Nevis.

  311. Logoform och Hillmont.
    Man kan ha ett bolag i England-

  312. -som har helt anonyma ägare, som
    man inte får fram information om.

  313. Dessutom behöver man inte lämna in
    årsredovisningar eller ha revisor.

  314. I princip är det brevlådeföretag
    inom EU:s gränser.

  315. Vi talar om att de finns i Panama
    och skumma jurisdiktioner-

  316. -men det här är Storbritannien.

  317. Transparency International
    har granskat fenomenet.

  318. De ser en explosion av limited-bolag
    de sista tio åren.

  319. Parallellt med att man ser
    penningtvättsmisstanken i Baltikum.

  320. Såna bolag stöter man på, i Carbo
    One-sfären och i andra sammanhang.

  321. De finns ofta med. Pengarna flödar
    igenom den här typen av bolag.

  322. Det finns ingen förståelig
    affärsverksamhet i att de finns.

  323. Det är bara för att vara mellanhand
    och försvåra spårning.

  324. Det är den enda funktionen.

  325. I det här fallet med Logoform och
    Hillmont finns de med i 300 bolag.

  326. Det är på en industriell skala.
    Banken borde ha reagerat.

  327. Här är ett exempel på ett bolag.
    Jag tog fram ett slumpmässigt.

  328. Det startades 2015. Då kommer de två
    partnerbolagen in som företrädare.

  329. Sen ser man 2019 att det avvecklas.
    Det är allt som finns om bolaget.

  330. I offentliga, öppna källor.

  331. Det är en frustrerande uppförsbacke
    när man möter såna bolagsformer.

  332. Borde en bank tycka det är okej
    att man slussar miljontals kronor-

  333. -in i den här typen av bolag?
    Det kan man ha synpunkter på.

  334. De finns ofta på en och samma adress.
    Det är så många bolag-

  335. -att man får klustra ihop dem
    på samma adress.

  336. Här är vi på Olympia
    Industrial Estate i norra London.

  337. Där har ett par som extraknäck
    att ta emot post från alla bolag-

  338. -som de har på sin adress.

  339. Det är intressant
    att vi har den bolagsformen i EU.

  340. Även Sverige eller Danmark
    har bolagsformer som liknar det här.

  341. Vi bör ha uppsikt på hur de används.

  342. Vi har inte heller revisorsplikt
    i små bolag.

  343. Myndigheter har varnat för
    att det underlättar för kriminella-

  344. -att använda bolagen
    för olika upplägg.

  345. Jag ska sluta
    med den största transaktionen vi såg.

  346. 900 miljoner kronor på ett bräde.

  347. Den gick till
    Iskander Makhmudovs holdingbolag-

  348. -på Brittiska Jungfruöarna.

  349. Det var spännande av flera skäl.
    Den var stor, men vi kunde också...

  350. ...med hjälp av Panamaläckan, som
    vi har haft tillgång till via ICIJ...

  351. I Panamaläckan fanns mer information
    om det här bolaget.

  352. Det vi kunde se
    var ett tjusigt certifikat-

  353. -som intygade att bolaget existerade.

  354. Det står
    vem som är ägare av aktierna.

  355. Det är undertecknat
    av Mossack Fonsecas representant-

  356. -som tar hand om administrationen.
    Spännande med Panamaläckekoppling.

  357. Det blev ännu mer spännande
    när vi i en annan del av researchen-

  358. -förstod att Swedbank inte
    hade svarat helt sanningsenligt-

  359. -när amerikanska myndigheter frågat
    om deras koppling till deras kunder.

  360. De frågorna kom 2016 och 2018. Banken
    svarade att de inte har kopplingar.

  361. Det blev en intressant pusselbit
    i vårt tredje program-

  362. -för några veckor sen.

  363. Att vi hade tillgång
    till Panamaläckan gjorde att...

  364. Den publika researchen blev starkare,
    när vi kunde kombinera ihop-

  365. -det öppna
    med det som skulle varit stängt-

  366. -enligt åtminstone
    Mossack Fonsecas åsikt.

  367. Det var om en av de största kunderna.

  368. Det visade sig inte vara den enda
    kontroversiella personen som dök upp.

  369. Jag lämnar över till världsreportern
    Axel, vår egen Tintin.

  370. Februari 2014.

  371. Ukrainas president Viktor Janukovytj
    tömmer sitt palats på rikedomar.

  372. Han förbereder sig på att fly.

  373. På Självständighetstorget
    utspelar sig krigsliknande scener.

  374. Det folkliga uppror mot presidenten
    som pågått i månader-

  375. -har nu övergått i en massaker.

  376. Vi kunde avslöja
    att en av Swedbanks kunder i Vilnius-

  377. -Vega Holding Limited, ingick
    i Viktor Janukovytjs bolagsnätverk.

  378. Den tydligaste indikatorn
    på att det var penningtvätt-

  379. -handlade om en mutaffär i Ukraina-

  380. -där misstänkta mutor på 34 miljoner
    kronor, hade skickats via bolaget-

  381. -och landat på den korrumperade
    presidentens personkonto.

  382. Det var ingen lätt uppgift
    att hitta Janukovytj i materialet.

  383. De som har satt upp hans
    bolagsstruktur... Han har stulit-

  384. -upp emot 200 miljarder kronor
    från ukrainska statskassan.

  385. Han har använt de bästa bolagsfixarna
    i världen för att gömma pengarna-

  386. -och skicka dem till skatteparadis.
    Som han sen kan handla för-

  387. -utan att åka fast.
    Han är också en så kallad super-PEP-

  388. -en som bankerna måste ha superkoll
    på. "Politically exposed person".

  389. Ingenting fick binda honom
    till det här företaget.

  390. Men i en artikel
    så hittade vi bolaget.

  391. Det var det som resan började genom.

  392. Det här är en bild som är intressant
    ur ett penningtvättsperspektiv.

  393. Det är en bra illustration över
    hur penningtvätten är konstruerad.

  394. Man fattar ingenting.

  395. Det är en karta över "money flow"
    från Magnitskij-affären.

  396. Det är en nätverksanalys
    som gjorts av amerikanska utredare.

  397. Man ser Magnitskij-pengarna
    flöda genom Ryssland-

  398. -ut i Moldavien.
    Vidare till Hong Kong, Italien.

  399. In i nordiska banker.
    Här finns Swedbank och Danske Bank.

  400. Så skickas de runt, och så hamnar de
    i ett bolag som heter Prevezon-

  401. -som köpte fastigheter på Manhattan.
    Det är en bra illustration.

  402. Man vill finta bort alla som vill
    ta reda på var pengarna kommer från-

  403. -och i slutändan köpa lyxgrejer. Ofta
    fastigheter, det är stabila värden.

  404. Janukovytjs bolagsfixare
    har gjort ett liknande upplägg-

  405. -för att man inte ska hitta pengarna.
    Men i en artikel i ukrainsk press-

  406. -så hittade vi... När vi slog
    på alla bolag vi hade i vår databas-

  407. -mot bara googlesökningar en efter
    en, så fick vi en träff på Vega-

  408. -i en artikel som handlade om den
    misstänkta mutaffären och Janukovytj.

  409. Och där började vi
    göra vår egen nätverksanalys.

  410. Det här är ett hörn av
    Janukovytj-kartan, som vi satte ihop.

  411. Det är gjort med programvaran
    Case File Maltego, som är gratis-

  412. -och enkelt att lära sig.

  413. Jocke Dyfvermark,
    som har byggt den här analysen-

  414. -jobbar väldigt mycket med det här.

  415. Till en början kanske det kan te sig
    att det är väldigt tidskrävande-

  416. -att göra sånt här.
    Det tar rätt lång tid att rita allt.

  417. Inget är automatiserat, om man inte
    är duktig på Analyst Notebook.

  418. Men på vår nivå jobbar man så här.

  419. Efter några veckor
    och tusentals bolag-

  420. -med liknande namn, målvakter,
    skatteparadis och jurisdiktioner-

  421. -måste man ha det för att komma
    tillbaka och kunna påminna sig.

  422. "Vad fan var kopplingen mellan
    Vega Holding och Atlas Overseas"-

  423. -"och kopplingen
    till Janukovytj där."

  424. Det tar lång tid att förklara, det
    är bara en inblick i hur vi jobbar.

  425. Den viktigaste pusselbiten
    för att kunna binda det Vega-

  426. -som vi hittar i Swedbank-databasen,
    med Janukovytj häruppe-

  427. -var den officiella företrädaren för
    Vega, som var registrerad i Swedbank.

  428. Var en... Den officiella företrädaren
    för den här Vega var en Felix-

  429. -som också var officiell företrädare-

  430. -för en gubbe
    som kallas tandläkaren från Kiev.

  431. Janukovytjs son, som är känd
    för att ha varit en av de som...

  432. ...alla miljarderna slussades till.
    Där hade vi en stark indikation.

  433. Vi har den här artikeln
    om mutaffären kring Janukovytj.

  434. Det är hans son, den här Felix.

  435. Precis när man hade blivit glad,
    eftersom vi hade en story...

  436. Inte bara siffror, vi hade
    en story. Vi hade döda ukrainare-

  437. -ett korrupt land, ett palats
    med guldkantade hissdörrar.

  438. Vi kunde koppla Janukovytj
    till Swedbank.

  439. Vi trodde vi hade en story, tills
    vi kollade på den här sökningen.

  440. Det är en sån sak man stöter på
    apropå penningtvätt-

  441. -nämligen att de gör allt
    för att förvirra-

  442. -bland annat genom
    att ha liknande namn för...

  443. Att ha massor med bolag som
    heter nästan likadant i olika länder.

  444. Om vi ska påstå att Swedbank
    och Janukovytj hör ihop genom Vega-

  445. -kan de säga: "Det finns Vega i
    Uganda, Italien och Storbritannien."

  446. Det kan vara så att alla bolagen
    tillhör Janukovytjs bolagsfixare.

  447. Att de fintar bort skattemyndigheter.

  448. Eller så är inget av dem det.
    De har bara valt ett namn-

  449. -som har många andra liknande namn,
    för att finta bort de som jagar dem.

  450. Det är inte för att finta bort
    journalister, det är nåt nytt-

  451. -utan för att finta bort
    skattemyndigheter, polisen, FBI etc.

  452. Om vi ska publicera uppgiften
    Vega Holding, Janukovytj, Swedbank-

  453. -korruption, mord, penningtvätt-

  454. -var vi tvungna att hitta kontonumret
    som vi hade i vår databas nånstans.

  455. Ett bevis för att just det Vega
    med just de kontonumret-

  456. -var det som Janukovytj hade använt.

  457. Det är svårt att läsa bolagsregister
    i utlandet och domstolsprotokoll.

  458. Det är ännu svårare
    att göra det på ukrainska.

  459. Där kommer vi in på en viktig punkt
    vad gäller samarbete.

  460. Vi hade fantastisk hjälp av
    några av de bästa grävarna i Ukraina-

  461. -som hjälpte oss
    och skickade det här-

  462. -en morgon till oss på kontoret.

  463. Det här var ett glädjeskuttsdokument-

  464. -som jag tror var...
    Det var den härligaste stunden.

  465. Det är en rättshjälpsbegäran
    från ukrainska åklagare till Litauen.

  466. För en gångs skull
    står allting på ett litet A4.

  467. Det står Swedbank, vårt kontonummer.
    Det står Janukovytjs namn-

  468. -och det står Vega Holding. Det
    bevisade inte bara att vi hade rätt-

  469. -utan också
    att Swedbank hade fått informationen.

  470. När Birgitte Bonnesen går ut
    och säger "vi har ingenting"-

  471. -så vet vi att hon...

  472. ...i alla fall som vd
    måste ha varit medveten om-

  473. -att den kanske mest korrupta
    politikern i modern tid i Europa-

  474. -hade haft kopplingar till banken.

  475. När vi då kunde koppla ihop
    Vega och Janukovytj-

  476. -kunde vi gå vidare och
    se vilka andra historier som fanns-

  477. -kopplade till bolaget. Då nådde vi
    ännu högre upp i politiken.

  478. Den 20 februari 2012-

  479. -skickas 999 987 dollar-

  480. -från Inlord Sales till Manaforts
    konto i en cypriotisk bank.

  481. Pengarna redovisas aldrig
    till de amerikanska myndigheterna.

  482. Enligt våra nya uppgifter går det att
    koppla ihop Inlord Sales med Vega-

  483. -det konto som Janukovytj
    använt i Swedbank.

  484. Innan pengarna skickas till Manafort,
    godkänner Swedbank överföringar-

  485. -på drygt 25 miljoner dollar
    till Inlord.

  486. Det här har varit ett samarbete
    på flera nivåer.

  487. Ett internt samarbete mellan
    "Uppdrag Granskning" och SVT Nyheter.

  488. Man kan tänka sig att vi är SVT,
    liksom.

  489. Men det är två redaktioner
    med helt olika redaktionskultur-

  490. -olika publiceringstakt,
    olika sätt att jobba på.

  491. Det var ett samarbete
    mellan broadcast och online.

  492. För första gången gjordes en online-
    publicering som en huvudpublicering.

  493. Där finns också skillnader i hur vi
    jobbar med tv- och online-produktion.

  494. -Jag kan visa.
    -Det här är ett exempel på...

  495. ...den publicering
    som vi gjorde online.

  496. Hela syftet med en online-publicering
    var att vi hade så mycket material.

  497. Vi hade så många berättelser,
    fakta och siffror.

  498. Det var omöjligt
    att redovisa det i tv.

  499. Vårt team på SVT Nyheter, Quickshot-

  500. -byggde en hel specialsida
    kan man säga-

  501. -en egen värld
    där vi kunde härbärgera materialet.

  502. Det var en del utmaningar med det.
    Teknisk utveckling, säkerhetsproblem.

  503. Men till slut fick vi ihop monstret,
    som vi kallar det.

  504. Till och med igår var det
    1,7 miljoner besök på den sajten.

  505. På Swedbank-sidan.

  506. Lärdomar från samarbetsprojektet? Det
    var inte det vi jobbat mycket med-

  507. -Panama Papers,
    där det var genom ICIJ.

  508. Utan det var ett eget material som
    vi sen delade med andra i världen.

  509. Bara kort:
    En strategi som vi jobbade med-

  510. -och som jag sett varit framgångsrikt
    i det här projektet...

  511. Man kan använda fina ord när
    man jobbar med andra journalister-

  512. -men nånting som funkar väldigt bra-

  513. -det är att bygga upp skuldkonton
    till andra journalister.

  514. Det kan vara jobbigt när man gräver.
    Nån från Moldavien ber om-

  515. -att man ska söka
    i svenskt fastighetsregister.

  516. Men så som framförallt Fredrik Laurin
    började jobba-

  517. -handlar det om att alltid
    hjälpa till vad än frågan handlar om.

  518. I den här globala världen kommer du
    förr eller senare vilja kräva igen-

  519. -den här skulden. I fallet med
    de lurade amerikanska myndigheterna-

  520. -där Swedbank
    mörkade de baltiska affärerna-

  521. -vilket kan ge de enorma böter-

  522. -var New York Times avgörande
    för den publiceringen.

  523. Jag jobbade en vecka
    med New York Times grävteam-

  524. -med en helt annan story
    mitt under det här.

  525. Jag visste att vi skulle ställa
    en fråga tre veckor senare:

  526. Kan ni kanske ha den här kontakten?

  527. De levererade den och vi kom
    hela vägen med den här DFS-storyn.

  528. Bygg upp skulder, som
    man sen kan inkassera i framtiden.

  529. Om det är ett, två eller tre år
    senare. Det funkar väldigt bra.

  530. Jag vill framhålla
    att man ska bygga förtroenden.

  531. Att man inte ska blåsa varandra-

  532. -utan att det ska vara
    i allas intresse.

  533. Jag har jobbat med en reporter
    i Estland. Vi får båda ut nåt av det.

  534. Han kan sitt område, jag mitt.
    Vi hjälper varandra.

  535. Att man sätter upp spelregler.
    Vi pratade om "radical sharing".

  536. Man kan göra det
    om man vet att det stannar i gruppen.

  537. Att alla hanterar materialet
    med förtroende-

  538. -och att ingen blåser nån annan.

  539. I ICIJ, som varit fantastiska
    i att sätta upp de här premisserna-

  540. -och kastat ut några drakar,
    New York Times bland annat-

  541. -för att de inte har gått med
    på principen om allas lika värde...

  542. Nämligen att bara
    för att man är en stor spelare-

  543. -kan man inte köra över andra
    vad gäller deadlines.

  544. Man är med på att vi publicerar
    samtidigt. Det vi kommit överens om-

  545. -det håller och gäller hela vägen.

  546. Ja... Hur var det med det där sms:et?
    Vad hände sen?

  547. Det är spänt läge. De ligger på.

  548. Vi förstår att de också är nervösa.
    De undrar vad vi ska komma med.

  549. Och svaret på detta sms,
    skickas helt utan min vetskap-

  550. -till Swedbanks högsta ledning.
    För nån har tagit min telefon.

  551. Och...

  552. Gabriel Francke Rodau svarar så här.

  553. Och det var då... Det här låg i
    en timme. Jag lagade mat till barnen.

  554. Min arton månaders dotter
    hade tagit telefonen.

  555. Och skickat ett tydligt budskap till
    banken, måste man säga i efterhand.

  556. Det var ingen slump, utan exakt
    samma budskap som José Grinda-

  557. -spansk korruptionsåklagare som
    utrett Makhmudov för penningtvätt...

  558. "Swedbank måste göra allt
    för att städa rent i sitt eget hus."

  559. -Tack för oss!
    -Tack.

  560. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grävet om Swedbank

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Arbetsliv, Journalister, Massmedia, Publicistik, Samarbete, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Fjorton år med Uppdrag granskning

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävande journalistik i Ryssland

Att arbeta som journalist i Ryssland innebär många risker och utmaningar, men det finns också en transparens som möjliggör intressanta avslöjanden. Roman Dobrokhotov, journalist på ryska The Insider, berättar bland annat om arbetet som ledde fram till avslöjandet om den ryska underrättelsetjänstens inblandning i förgiftningsskandalen i Salisbury. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Det ljudliga grävet

Hur bär man sig åt för att gestalta ett gräv med bara ljud? Daniel Velasco är en av Sveriges Radios mest kända dokumentärmakare. För Hästgården, en serie om sexuella övergrepp, belönades han med Stora Journalistpriset. Här delar han med sig av sina bästa tips, varnar för fallgropar och spelar upp exempel. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Att arbeta som brandreporter

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Varför grävs det så lite på klimatet?

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävarens sju dödssynder

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Undercover med livet som insats

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävet om Swedbank

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning