Titta

UR Samtiden - Gräv 2019

UR Samtiden - Gräv 2019

Om UR Samtiden - Gräv 2019

Föreläsningar och samtal från Gräv 2019. Inspelat den 5-6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2019 : Att arbeta som brandreporterDela
  1. Vi har alla har på oss
    gula branddräkter, hjälmar och stövlar-

  2. -och på ryggen har vi en nödfilt.

  3. Man ska lägga sig ner och dra
    den över sig när elden kommer.

  4. Tack för att jag har fått komma
    till det vackra Kalmar.

  5. Jag ska berätta om
    att bevaka och utreda skogsbränder.

  6. Jag börjar med skogarna.
    Jag älskar att vara i skogen.

  7. Jag älskar Kaliforniens redwoodträd
    och Sveriges björkar, ekar-

  8. -och högre, tunnare och slätare träd
    än dem som vi har i Kalifornien.

  9. Skogar är nödvändiga
    för livet på jorden.

  10. Där bor åttio procent
    av allt landlevande liv.

  11. Fattiga människor får sin medicin
    och ekonomiska tillväxt från skogen.

  12. Och de kan bidra till
    att bekämpa klimatförändringarna.

  13. Det finns många initiativ
    för att plantera träd.

  14. En del går bättre än andra,
    men skogar är bra för planeten-

  15. -och de får mig att må bra.

  16. Jag läste att svenskar har
    ett särskilt förhållande till skogen-

  17. -men jag vet inte på vilket sätt.
    Jag kom inte djupare än så!

  18. Jag älskar även journalistik, liksom ni.

  19. Det är snarast ett kall
    att vara grävande journalist.

  20. Vi utkräver ansvar,
    vi ger en röst åt dem som saknar en-

  21. -och bidrar förhoppningsvis
    till positiva samhällsförändringar.

  22. Och bränder kan kanske tyckas vara
    slumpartade katastrofer-

  23. -men i Kalifornien har vi haft
    hemska skogsbränder så länge-

  24. -att vi inser att vi kan göra mycket mer
    som journalister.

  25. Sommaren 2018 kändes det som om
    hela världen stod i brand.

  26. Var och en av de röda fläckarna
    är en brand.

  27. Det här är en bild från Nasa
    från en period under sommaren.

  28. Området i Centralafrika-

  29. -är delvis okontrollerade
    och delvis anlagda bränder.

  30. Man bränner savannen
    för att plantera grödor.

  31. Men det brinner i hela världen.
    Det var fruktansvärt i Chile.

  32. Under molnen brinner Skandinavien.

  33. I Australien, Nya Zeeland och västra
    USA hade man stora skogsbränder.

  34. Och i er ände av världen
    var det överväldigande.

  35. Den här kartan visar de största
    avvikelserna från medeltemperaturen.

  36. Climate Change Institute
    vid University of Maine-

  37. -tog medeltemperaturerna 1979-2000-

  38. -och tittade på vilken del av världen
    som avvek mest från genomsnittet.

  39. Ni ser att Sverige är upplyst-

  40. -och det är inga mysiga stearinljus,
    utan det står i lågor.

  41. Vid ett tillfälle pågick här
    femtio skogsbränder, som ni vet-

  42. -och Sverige saknade beredskap.

  43. Det kom brandmän från Norge, Polen,
    Litauen, Portugal och alla möjliga håll.

  44. Senare tog de betalt av landet
    för hjälpen.

  45. Kalifornien
    är ungefär lika stort som Sverige.

  46. När ni hade 50 bränder
    hade vi 8 500 stycken.

  47. Här brann det 25 000 hektar.
    Hos oss var det 800 000 hektar.

  48. Det är kanske svårt att förstå
    hur stort det var.

  49. I största delen av delstaten
    brann det alltså inte-

  50. -även om det var rök nästan överallt.

  51. Men för 50 år sen hade vi
    också ungefär 50 skogsbränder.

  52. Sen dess har det inte skett några
    stora förändringar i skogsskötseln-

  53. -och vi har drabbats
    av klimatförändringarna.

  54. Men pengar till skogsbränder
    och evakuering-

  55. -saknas fortfarande i hög grad.

  56. I Kalifornien kallar vi det nu
    för megabrandens tid.

  57. En megabrand
    är större än 100 000 hektar.

  58. Omfattningen är helt otrolig.

  59. En vanlig skogsbrand sprider sig
    fem kilometer i timmen.

  60. De här kan sprida sig
    femton kilometer i timmen.

  61. Så de bara skövlar.

  62. Den senaste branden jag rapporterade
    om var i Paradise i höstas.

  63. Jag hade tillbringat somrar i Paradise,
    liksom många andra i Kalifornien.

  64. Det är en underbar stad på lagom höjd
    mellan bergen och hettan i dalen-

  65. -där två floder flyter samman,
    så det blåser svalt.

  66. Namnet kom från när man fraktade
    timmer med åsnor för 170 år sen.

  67. De låg under träden och kände
    den underbara doften av barren.

  68. Ledaren för laget sa:
    "Pojkar, det här är paradiset"-

  69. -och så fick det sitt namn.

  70. Nästan hela Paradise blev tillintetgjort
    på bara några timmar.

  71. Inklusive deras museum. De ansåg
    sig ha en viktig plats i USA:s historia.

  72. De flesta kände nog inte till platsen
    före förödelsen.

  73. Jag ska ge er en uppfattning om
    hur snabbt branden kom.

  74. Det här är en kroppskamera
    från en sheriff-

  75. -som letade efter några sjuksköterskor
    som hade hamnat i branden.

  76. Sheriffens däck smällde, vilket hände
    många under evakueringen.

  77. Han trodde att han skulle dö
    och slog på kameran-

  78. -för att spela in sina sista minuter.

  79. Vicesheriff Parmley körde i Paradise
    på jakt efter fyra sjuksköterskor.

  80. Han säger att det ser illa ut.

  81. Nån säger till honom att fortsätta.

  82. Bilen blev obrukbar-

  83. -och han fick gå genom röken,
    med lågor på båda sidorna av vägen.

  84. Här ropar sjuksköterskan:
    "Kommer de och hämtar oss?"

  85. Han slog på kameran i tron
    att det var hans sista stund i livet.

  86. Det såg illa ut, men han fann dem,
    och sen blinkade en bulldozer i fjärran.

  87. De ser ett fordon komma körande,
    och de vinkar med ficklampan.

  88. Parmley kallade till sig fordonet,
    och allihop undkom lågorna.

  89. -Får vi komma in?
    -Ja, kom igen.

  90. Här säger föraren att de får hoppa in.

  91. Nån säger "Var är Jess?" och vill inte.
    Sen säger att han att de inte får plats.

  92. Kanske inte hans största stund.

  93. Han säger: "Starta bulldozern."

  94. Många som kom undan
    hade hamnat mitt inne bland lågorna.

  95. Det finns många skäl till
    att världen verkade stå i brand 2018-

  96. -men ett viktigt skäl
    är klimatförändringarna.

  97. Det bidrar med många faktorer
    till skogsbränderna.

  98. Man får extrem nederbörd,
    vilket skapar mer bränsle i skogen.

  99. Alla är glada över den våta vintern
    i Kalifornien, men nu växer det mer-

  100. -som sen torkar och blir bränsle.

  101. Det blir starkare vindar från större
    stormar, så att fler grenar faller ner-

  102. -och det kan brinna mer.

  103. Det leder till fler varma dagar,
    vilket ni har sett här-

  104. -och högre temperaturer
    får bränderna att bli riktigt varma.

  105. Förra sommaren var jag vid bränder
    då det var 45 grader varmt utomhus.

  106. Sen åker man till en stor skogsbrand.
    Det var otroligt.

  107. Och varmare vårar innebär att mindre
    snö lägger sig och att det torkar.

  108. Man har en våt vinter då allt växer och
    en kort vår, så att det torkar snabbare.

  109. Så jag vill prata om
    att bevaka skogsbränder-

  110. -både i fråga om vad man försöker
    göra före brandsäsongen-

  111. -även om den blivit väldigt lång-

  112. -hur vi rapporterar under bränderna
    och sen några av våra undersökningar-

  113. -som har lett till förändringar.

  114. Först vill man skaffa en källa.
    Fråga en brandforskare-

  115. -om den senaste forskningen
    och modelleringen.

  116. Leta upp en klimatforskare som kan
    prata om prognoser för framtiden.

  117. Folkhälsoexperter.

  118. Hur påverkas vi av dessa exempellösa
    mängder rök, gifter och så vidare.

  119. En ekonom kan berätta om huruvida
    finansieringen ser annorlunda ut.

  120. Våra brandkårer har ett delat ansvar-

  121. -och det kan kosta mycket
    att komma från en annan delstat.

  122. Hur delar ni ansvaret
    mellan olika länder?

  123. Och vilka är det
    som planerar evakueringsvägarna?

  124. I Paradise övade man evakuering.

  125. De har nämligen två stora vägar
    som båda är enkelriktade.

  126. Vid evakuering ska de leda åt motsatt
    håll, vilket var en del av problemet.

  127. När de evakuerade blev det trafikkaos.

  128. De körde åt olika håll, och ingen
    såg vad som hände med branden.

  129. Vi ska också prata om byggmaterial.

  130. Innan skogsbränder
    tittar vi bland annat på-

  131. -vilka ställen som löper störst risk
    att brinna ner.

  132. Det kan bygga på sannolikheten
    för bränder utifrån kartan-

  133. -och hur många bostäder
    som är i vägen.

  134. Vi har mer än en miljon hem
    som planeras byggas-

  135. -i skogsbrändernas väg.

  136. Folk bygger sina hus där
    för att de gillar att bo i skogen.

  137. Sån här rapportering har fått
    planerare, byggare och ämbetsmän-

  138. -att titta på journalistiken och säga
    att man kanske inte bör tillåta-

  139. -att folk bygger där,
    även om de äger marken.

  140. I en granskning av tusen samhällen
    fann man-

  141. -att hundra städer drabbas
    i sjuttio procent av bränderna.

  142. Så när man ska fördela resurser-

  143. -finns det hundra städer
    som behöver en förstärkt brandkår.

  144. Delstaten måste lösa det,
    för de löper störst risk för bränder.

  145. Och Paradise var en av dem.

  146. Sen har vi nya byggregler i Kalifornien-

  147. -för bättre material för tak och
    utedäck, och regler för omgivningen.

  148. Vid bränder ser jag ofta brandmännen
    flytta vedhögar bort från huset.

  149. Folk travar veden mot huset-

  150. -och det blir som tändmaterial.

  151. Och sen ytterväggarna.

  152. Jag har varit i samhällen
    som precis har brunnit ner.

  153. Det här är en tio år gammal byggregel-

  154. -och husen som har det här
    har mycket större chans att klara sig.

  155. Alla brandmän och brandchefer har
    gjort de här förbättringarna i sina hem.

  156. Sen har vi hela frågan om anläggning.

  157. Man talar om att skapa en "försvarbar
    plats", alltså en buffertzon.

  158. De flesta husen fattar eld
    när glödande stycken landar på taket-

  159. -så man råder folk att börja från huset
    och röja marken utåt-

  160. -för att får "brandsäkra" miljöer.

  161. Det som sker vid våra skogsbränder-

  162. -är att brandkåren försöker rädda hus
    på försvarbara platser-

  163. -och inte de andra husen.
    De måste prioritera-

  164. -så de som har lagt ner eller
    betalt för arbetet har bättre chans.

  165. "Försvarbara platser" var det
    som president Trump pratade om-

  166. -när han besökte Paradise i höstas och
    sa att han pratat med folk från Finland-

  167. -som "städar sina golv". Minns ni det?

  168. Och alla var fortfarande chockade.
    Hundratals människor saknades-

  169. -och 85 personer dog i branden.
    Så det var oerhört chockerande.

  170. Och han kallade staden "Pleasure".

  171. Han sa: "Pleasure - vilket namn!"

  172. Guvernören bredvid honom
    sa "Paradise".

  173. Sen sa han "Pleasure" igen,
    och vi tänkte alla på-

  174. -hur mycket stadens namn
    betyder för dem.

  175. "Pleasure" lät bara förfärligt.

  176. Nåt annat
    som vi undersöker före bränder-

  177. -är vilka som är
    mest sårbara för brand.

  178. Det är fattiga människor, som inte har
    råd att göra försvarbara platser-

  179. -eller lägga ett bra tak.

  180. Icke-vita, som ofta är fattigare.

  181. De som löper störst risk att förlora
    sina hus bor i husvagnsparker.

  182. Jag frågade om ni har husvagnsparker,
    men det verkar inte så.

  183. De byggs som temporära hus.

  184. Det är som era semesterhusvagnar
    men ombyggda till ett litet hem.

  185. Man ställer dem nära varandra,
    och det är billigt boende-

  186. -men de brinner först upp.

  187. Under bränder i Kalifornien
    har vi tillträde till brandområdet.

  188. Folk ber oss kolla deras hus,
    och om de bor i en husvagnspark-

  189. -vill jag inte ens säga nåt. Vi kan
    utgå från att de brinner upp först.

  190. Nu ska jag gå över till rapportering
    medan branden pågår.

  191. Det har blivit annorlunda,
    för brändernas förlopp har förändrats-

  192. -så forskarna vet inte
    hur snabbt de ska sprida sig.

  193. Det är det man såg här.
    Vad i helvete är det som pågår?

  194. Bränderna tar oss på sängen.

  195. Det här var en eldtornado
    som vi hade förra året i Kalifornien.

  196. Folk ombads evakuera,
    de slängde in allt i bilen-

  197. -och plötsligt blev det natt. Klippet
    från Paradise var tio på morgonen.

  198. Plötsligt blev allt nattsvart.
    De hittade inte ens till sina bilar-

  199. -utan att lysa med sina mobiler.

  200. Sen kom en vind och sög upp allt.

  201. Bilar välte och träd slets upp
    under eldtornadon.

  202. Sen kom det lågor från himlen!
    Efteråt såg området helt vansinnigt ut.

  203. En del hus var oskadda, förutom att en
    ek hade slitits upp och landat i huset.

  204. Andra hus hade brunnit ner helt.

  205. Nu ska jag prata om hur man bevakar
    bränder medan de pågår:

  206. Var inte i vägen för brandmännen-

  207. -utsätt inte boende eller egendom
    för fara och rapportera nyheterna.

  208. Så måste man prioritera.

  209. I Kalifornien
    får journalister gå vart vi vill.

  210. Vi får lov att brinna upp om vi vill,
    vilket den här reportagebilen gjorde.

  211. Brandkåren hjälper oss inte alltid.
    Ibland avråder de mig från en väg-

  212. -men vi har alltid tillträde,
    såvida skottlossning inte pågår.

  213. Så våra fotografer vill vara
    ända framme vid lågorna.

  214. Sen vill de ha en brandman i bild.
    De är verkligen påstridiga.

  215. Vi jobbar i team vid bränder,
    och alla måste utbildas.

  216. Vi har alla på oss
    gula branddräkter, hjälmar och stövlar-

  217. -och på ryggen har vi en nödfilt.

  218. Man ska lägga sig ner och dra
    den över sig när elden kommer.

  219. Jag har sett brandmän ställa sig upp
    efter det, men jag skulle undvika det.

  220. Naturligtvis.

  221. Men vi är utbildade
    och får gå in på brandområdet.

  222. Jag brukar var förare-

  223. -och man vänder bilen från lågorna,
    så att man är redo att köra.

  224. Fotografen kanske tar bilder,
    men jag är bakom ratten.

  225. Man låter motorn vara på, för ibland
    blir det så rökigt att den inte startar.

  226. Och slutligen kan man inte
    förlita sig på nån form av gps.

  227. Det funkar inte under branden,
    så vi har med oss papperskartor.

  228. Att komma nära inpå branden
    är spännande för bildjournalister-

  229. -men man kan inte skriva mycket
    om ett hus eller en skog som brinner.

  230. Däremot är evakueringarna intressanta
    och viktiga att skriva om-

  231. -för det är nåt som kan göras bättre.

  232. Att flytta folk från sjukhus
    eller vårdhem kan vara kaotiskt.

  233. I Paradise flyttade de alla i sjukhuset
    till akutmottagningen-

  234. -där de trodde det var minst risk för
    brand där - eller en helikopterplatta.

  235. Sen hade de alla där,
    och sjukhuset utanför började brinna.

  236. De ringde ambulanser.
    Två stycken brann upp på vägen dit.

  237. Ingen helikopter kunde landa.

  238. Till slut sa de till personalen
    att ta med patienterna i sina bilar.

  239. Det var städare,
    sjuksköterskor eller läkare.

  240. Folk som inte kunde gå-

  241. -lade man på bilflak eller i backluckor.

  242. En sjuksköterska berättade hur de lade
    en gammal kvinna på ett bilflak.

  243. Hon lade sig bredvid,
    drog en brandfilt över dem båda-

  244. -och körde ut genom infernot.

  245. Så de bästa av planer kan gå snett.

  246. Djurevakueringar är också
    väldigt intressanta.

  247. Folk kan sällan få med sig
    sina husdjur.

  248. Jag bodde hos en vän
    under en brand i södra Kalifornien.

  249. Evakueringsordern kom två på natten,
    och hon ville ta med sin katt.

  250. Katten gömde sig och vi bara:
    "Vi måste sticka!"

  251. Så man vill veta
    var husdjur och boskap hamnar.

  252. Det är många husdjur
    som irrar omkring.

  253. I Paradise tog jag med sex katter
    - som stank ner min bil.

  254. Men de irrade omkring,
    så jag körde dem till katthemmet.

  255. Det här problemet har ni kanske inte,
    men vi har alltid plundring vid bränder.

  256. Man säger till alla att lämna staden.

  257. Efter branden
    måste man hålla alla utanför staden.

  258. Då kommer kriminella
    för att stjäla från folks hem.

  259. De får skjutas, och i Paradise
    blev nån ihjälskjuten efter branden-

  260. -av sheriffer. Man hoppas
    att de ska bli gripna, inte skjutna.

  261. För att bevaka bränder använder vi
    olika former av teknik-

  262. -förutom att gå nära inpå elden.

  263. Med flygradar kan man följa de olika
    flygplanen som släpper diverse saker.

  264. Vi använder också kartor.
    Det kan vara fascinerande-

  265. -att se vart den spred sig och inte,
    vilka ställen som klarade sig-

  266. -och om det var tack vare vind,
    vatten eller bättre brandmän.

  267. Och sen DigitalGlobe.
    Känner ni till DigitalGlobe?

  268. Då ska ni få nåt av mig! DigitalGlobe
    är ett satellitkameraföretag-

  269. -som dagligen tar foton
    av alla platser på jorden.

  270. Om man går till digitalglobe/newsroom
    och ber om satellitfoton-

  271. -då skickar de dessa, om de
    användes till nåt som de godkänner.

  272. Jag har bett om satellitfoton
    på nordkoreanska missiler-

  273. -men det är hemligstämplat
    och säljs till regeringar.

  274. Men när jag bad om sönderbombade
    ställen i Irak var det inga problem.

  275. Jag kunde få före och efter
    av gamla kyrkor och ruiner.

  276. De har även gamla foton.

  277. De skickade foton från flyktingkrisen
    vid den ungerska gränsen-

  278. -där man såg massor av människor
    vid stängslen.

  279. DigitalGlobe är ett verktyg som ni bör
    kolla upp som grävande journalister.

  280. Vid megabränderna som pågår i dagar
    har vi en huvudstory-

  281. -och sen börjar undersökningen.

  282. Huvudstoryn är antalet brandmän,
    omfånget och vart den sprider sig.

  283. Det är lätt att ta reda på.

  284. Brandkåren i Kalifornien informerar
    pressen två gånger om dagen-

  285. -och ger oss uppgifter om branden.
    Men här finns också ledtrådar.

  286. Det står: "Brandplats: Pulga Road,
    Camp Creek Road, Butte County."

  287. Det brann överallt,
    men det var där den började.

  288. Så här kunde vi hitta källan-

  289. -genom att gå till Kaliforniens
    myndighet för samhällsservice-

  290. -och skriva in namnet, Pulga Road.
    Det är ett härligt udda ord.

  291. Om man letar efter "Smith" hittar
    man det aldrig, men "Pulga" var bra.

  292. Vi såg att på morgonen
    den 8 november-

  293. -klockan 6.06...

  294. Nej, anmälan kom 18.06, men det
    inträffade den 8 november, 6.15.

  295. Pacific Gas & Electric
    gjorde en anmälan.

  296. De såg det när de kontrollerade
    sina kraftledningar med flygplan.

  297. De såg att en mast var skadad.

  298. "...1,5 kilometer nordöst om staden
    Pulga i området Camp Fire."

  299. "Uppgifterna är preliminära."
    Det här hände klockan 6.15-

  300. -och samma kväll
    anmälde de till myndigheten-

  301. -att det hade hänt nåt med ledningen.

  302. Jag återkommer till hur det gick
    för PG&E, men när man väl...

  303. Jag hoppade för långt fram!

  304. Sen åkte vi till Pulga, och det var
    en semesterby med en enda ägare.

  305. Branden pågick men
    Pulgas ägare försökte ta sig hem.

  306. Ingen får gå in i evakueringszoner-

  307. -så hon skulle gå till fots
    genom floddalen-

  308. -för att se om Pulga hade klarat sig.

  309. Jag sa att vi skulle träffa henne där.
    Vi fick lov att köra in-

  310. -men om hon var i bilen
    kunde vi förlora alla våra tillstånd.

  311. När vi kom till Pulga berättade kvinnan,
    Betsy Ann Cowley-

  312. -att hon hade fått ett telefonsamtal
    en vecka tidigare från PG&E.

  313. De ville passera hennes egendom till
    elledningarna, för att det slog gnistor.

  314. Hennes egendomar klarade dig.
    Det är en riktigt skön semesterby-

  315. -med små hus. Allt klarade sig,
    förutom hennes eget hus.

  316. Här har vi kraftledningarna.

  317. De kan slå gnistor när det blåser hårt,
    om de inte underhålls ordentligt.

  318. Pacific Gas & Electric
    är ett privatägt elbolag-

  319. -som kanske hellre sparar pengar
    åt sina investerare-

  320. -än att lägga pengar på underhåll.

  321. Vi kunde lägga ihop...

  322. De ska stänga av elen
    när det är väldigt torrt och blåsigt.

  323. Det är så förutsägbart att det kan
    börja brinna att det stänger av elen.

  324. Men vi kunde lägga ihop anmälan
    om att elledningen krånglade-

  325. -platsen där man såg branden-

  326. -och ett strömavbrott som ägde rum...

  327. Ser ni staden Concow?

  328. Det brann, och Concow evakuerades
    inte. De visste inte vad som pågick-

  329. -och hela staden gick ut i reservoaren
    och väntade ut branden i vattnet.

  330. Vi kunde dra slutsatsen-

  331. -att Pacific Gas & Electric
    hade nåt med branden att göra.

  332. Nu håller de på att gå i konkurs.

  333. När bränderna är släckta
    inleder man undersökningen.

  334. Hur stora kommer de ekonomiska
    och sociala kostnaderna att bli?

  335. Man kan titta på responsen:
    Vad gick rätt och vad gick fel?

  336. Vilka hälsoproblem
    kommer att uppstå?

  337. Att berätta offrens historier.

  338. De överlevande,
    hur hanterar de förlusten?

  339. Sen har vi den kontroversiella frågan
    om återhämtning av skogen.

  340. Samlar man in fallna trädstycken
    och säljer som ved-

  341. -eller låter man den ligga?
    Det hjälper skogen att återhämta sig-

  342. -ge djur nånstans att leva
    och så vidare.

  343. Miljövänner tycker
    att man måste låta allt ligga-

  344. -men de som försörjer sig på skogen
    vill kunna sälja det.

  345. Att röja upp efter en brand är svårt.
    Det finns massor av gifter.

  346. Vem ska betala
    och varifrån kommer pengarna?

  347. Vad gör man med spillrorna?

  348. Vi hade spillror
    från 14 000 egendomar i Paradise.

  349. En del var giftigare än andra.

  350. Det tar ett år
    att sanera ett sånt ställe.

  351. De måste avlägsna farligt avfall-

  352. -som målarfärg, rengöringsmedel,
    lösningsmedel, batterier och så vidare.

  353. Sen tar man asbest, förorenad jord,
    aska, metall, betong och annat avfall.

  354. Allt detta
    måste till särskilda deponier-

  355. -där man kan lämna det,
    förhoppningsvis utan risk.

  356. Det kommer mycket donationer
    efter skogsbränder.

  357. Sånt som inte är till nytta. Vad ska man
    göra med alla saker - och pengarna?

  358. Och sen bedrägerier.
    Jag vet inte om det händer här-

  359. -men man kan räkna med att folk ber
    om donationer under falsk identitet.

  360. Det ska man vara medveten om-

  361. -och som journalist spårar man dem.
    Ofta är de i ett annat land.

  362. Våra telefonbolag, mobiloperatörerna-

  363. -drar ner på tjänsten under bränder.

  364. Det kan man som grävande journalist
    bara få reda på efteråt.

  365. Säg att ett county har betalat
    för en tjänst från Verizon-

  366. -och har obegränsade data men
    använder det i så stor omfattning-

  367. -att Verizon ringer och säger:
    "Ni måste köpa en större plan."

  368. "När vi sålde obegränsade data
    väntade vi oss en viss mängd"-

  369. -"men ni använder så här mycket.
    Så vi drar ner på tjänsten"-

  370. -"och begränsar kommunikationen
    under branden tills ni betalar mer."

  371. Det här händer om och om igen.

  372. Efter att vi har rapporterat om det
    försöker man stifta lagar mot det.

  373. Vi, och då menar jag
    de samlade medierna-

  374. -kom slutligen fram till att PG&E
    är ansvariga för många bränder-

  375. -de senaste åren, och de lär kollapsa.

  376. Det blir intressant att se
    vem som tar över elförsörjningen.

  377. Det här är när Verizon ströp tjänsten.

  378. Att titta på brandbekämpningen
    är också viktigt.

  379. I Nya Zeeland släpper man vatten från
    helikoptrar. Det finns gott om vatten.

  380. I Kalifornien använder vi brandskydds-
    medel som innehåller fosfatgödsel.

  381. Det dämpar branden
    men kan också bli giftigt-

  382. -och döda fisk och annat liv.

  383. Ni är så stenhårda
    att ni släpper bomber på era bränder.

  384. Jag hade inte hört talas om
    det förrän i somras.

  385. "Okej... Svenskarna menar allvar."

  386. Men jag undrar vad det kostar,
    hur det påverkar miljön-

  387. -och hur effektivt det är.
    Men det var coolt.

  388. Sen går staten ut med bilder.
    Vi måste själva ta våra foton.

  389. Giftrök är ett jättelikt problem.

  390. Det här är förra året i Bermuda.

  391. Forskarna har funnit att kolpartiklar
    från brinnande organisk materia-

  392. -sprids i atmosfären i mycket högre
    grad än vad man tidigare har trott.

  393. De blockerar solljuset.

  394. De kan både kyla eller värma luften.

  395. Så att följa röken är en viktig story
    under tiden efter bränder.

  396. Och vi ser på partiklar från Kina-

  397. -där de ibland bränner
    amerikanskt avfall.

  398. Röken från skogsbränder
    kan också drabba samhällen.

  399. En del skolor stänger.

  400. University of California
    har ingen policy för skogbränder.

  401. Min son gjorde sitt slutprov
    när de blev evakuerade.

  402. Han fick göra provet på en nattöppen
    restaurang på sin dator.

  403. Det finns inget övergripande system.
    Det är nåt som man undersöker-

  404. Bör det inte finnas nån regel,
    för det här lär hända igen?

  405. Och brandmännen. Enligt deras
    internationella fackförbund, IAFF-

  406. -står cancer nu för flest dödfall
    inom yrket.

  407. De löper större risk att dö av cancer
    än av hjärtsjukdomar och annat-

  408. -som är vanligare hos allmänheten.

  409. För trettio år sen hade de
    främst asbestrelaterad cancer.

  410. I dag är det oftare leukemi-

  411. -eller en hjärncancer
    som är unik för brandmän.

  412. Och i Kalifornien låter vi straffångar
    bekämpa bränder.

  413. Det är frivilligt, men man får lämna
    fängelset för att bekämpa bränder-

  414. -och sen återvänder man.

  415. Utrustningen som de får är
    mycket svagare och skyddar sämre-

  416. -än den som brandmän får.

  417. Särskilt maskerna är viktiga
    för att man inte ska få cancer.

  418. Fångarna får två dollar om dagen.

  419. Det är ändå nåt som de vill göra,
    för de får komma ut från fängelset.

  420. Det här var en brandchef.

  421. Han dog av cancer på sjukhuset,
    och här ska han begravas.

  422. Jag började med att berätta
    hur mycket jag älskar skogar-

  423. -men i Kalifornien har vi just nu
    superblomning på grund av bränderna-

  424. -och det är oerhört vackert.

  425. Skogar måste brinna.

  426. För hundra år sen
    hade vi mycket glesare skogar.

  427. Det hade ni också.

  428. Träden växte längre isär
    och det fanns fläckar utan träd.

  429. Bränder härjade men dog ut
    på grund av de kala fläckarna.

  430. Åtminstone i väst måste vi ha bättre
    policy för skogsskötsel-

  431. -så att det kan brinna men inte
    så länge, varmt och okontrollerat.

  432. På så vis kan man sköta dem bättre.

  433. Tillbaka till superblomningen. Den
    syns faktiskt från rymden. Så vackert!

  434. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att arbeta som brandreporter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Bränder, Journalister, Journalistik online, Massmedia, Mediekunskap, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2019

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Fjorton år med Uppdrag granskning

Man skulle kunna kalla det här en granskning av Uppdrag granskning. Medieforskaren Magnus Danielson har gått igenom 1036 avsnitt ur SVT:s serie och gjort en avhandling späckad med analyser kring arbetsmetoder, form och gestaltning. Tillsammans med Nils Hanson, tidigare chef och ansvarig utgivare för serien, visar han klipp och berättar om programmets historia. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävande journalistik i Ryssland

Att arbeta som journalist i Ryssland innebär många risker och utmaningar, men det finns också en transparens som möjliggör intressanta avslöjanden. Roman Dobrokhotov, journalist på ryska The Insider, berättar bland annat om arbetet som ledde fram till avslöjandet om den ryska underrättelsetjänstens inblandning i förgiftningsskandalen i Salisbury. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Det ljudliga grävet

Hur bär man sig åt för att gestalta ett gräv med bara ljud? Daniel Velasco är en av Sveriges Radios mest kända dokumentärmakare. För Hästgården, en serie om sexuella övergrepp, belönades han med Stora Journalistpriset. Här delar han med sig av sina bästa tips, varnar för fallgropar och spelar upp exempel. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Att arbeta som brandreporter

Kaliforniens bränder 2018 ödelade en yta på 800 hektar. Martha Mendoza, journalist vid Associated Press, bevakade bränderna. Vad upplevde hon som reporter mitt i ett hav av eld? Vad och hur kan man utreda och vilka berättelser gör sig bäst i media? Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Varför grävs det så lite på klimatet?

Är klimatet en lågstatusfråga för grävande journalister? Ja, det tycks vara så. Var kan journalister hitta bra uppslag och på vilket sätt kan man göra frågan intressant i media? En panel bestående av Björn Wiman, kulturredaktör DN, Johanna Alskog, reporter på Altinget, Ylva Johnson, chefredaktör för Sveriges Natur och Daniel Öhman, granskande reporter på Sveriges Radio. Inspelat den 5 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävarens sju dödssynder

Nils Hanson, mångårig chef för Uppdrag Granskning visar exempel och presenterar handfasta tips för blivande och aktiva journalister. Grävande journalister drabbas ofta av motstånd och perioder av uppgivenhet. Nyckeln till framgång är att från början kartlägga noga vad man ger sig in på och att hela vägen genom arbetet ställa sig själv en rad viktiga frågor som säkerställer att man behåller kompassen. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Undercover med livet som insats

I åtta månader gick den indiska journalisten Rana Ayyub undercover för att avslöja omständigheterna kring en massaker i den indiska delstaten Gujarat. Iklädd åtta dolda kameror tog hon sig in i den blivande premiärministerns innersta krets. Men när hon hade avslöjandet i sin hand vågade ingen publicera. Då fann hon en annan väg att nå ut. Moderator: Sofia Hultqvist. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Grävet om Swedbank

Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt i Swedbank blev en av årets största nyheter. SVT-teamet bakom avslöjandena; Axel Gordh Humlesjö, Linda Larsson-Kakuli och Per Agerman, berättar om betydelsen av att bygga kontaktnät och relationer utanför den egna redaktionen. Och om att våga dela med sig av sin research. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2019

Nostalgisoffan: Gräv som förändrade Sverige

Britt-Marie Citron och Janne Josefsson, pionjärer inom svensk grävande journalistik, berättar om hur de började sin bana och om minnen längs vägen. I nostalgisoffan ansluter också Åsa Nicander, Jenny Küttim och Mathias Ståhle - journalister bakom en rad historiska gräv. Moderator: Björn Häger. Inspelat den 6 april 2019 i Kalmarsalen, Kalmar. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sant eller falskt - vem bryr sig?

Har sanningen blivit alltmer oviktig när vi skapar våra världsuppfattningar? Är bra och övertygande berättelser viktigare än vad som faktiskt hänt? I denna debatt diskuteras även filterbubblor, myter, faktaresistens och konspirationsteorier. Medverkar gör journalisterna Jack Werner och Anders Mildner, kulturgeografen Maja Essebo och idéhistorikern Svante Nordin. Moderator: Andreas Ekström, journalist. Inspelat den 14 mars 2016 på Akademiska föreningen i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning