Titta

UR Samtiden - Bibliotopia

UR Samtiden - Bibliotopia

Om UR Samtiden - Bibliotopia

Föreläsningar från Bibliotopia, en konferens med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Till första programmet

UR Samtiden - Bibliotopia : Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?Dela
  1. De här siffrorna visar inte
    hur olika företag lyckas-

  2. -utan att folks beteende förändras.

  3. Fler och fler läser böcker genom att
    lyssna, men också e-böckerna ökar.

  4. Jag tänkte börja med att berätta-

  5. -vad som pågår bakom kulisserna
    inför ett sånt här arrangemang.

  6. Vi som ska tala på konferensen
    har fått vissa instruktioner-

  7. -kring beteende och klädval.

  8. Ett förslag som kom
    var att vi skulle rocka våra sockor.

  9. Min son Alvar gillar det. Därför har
    jag en randig och en prickig socka-

  10. -så jag hoppas att ni är nöjda.

  11. Tack till arrangörerna för det!

  12. Här har vi mina Powerpoint-bilder...
    Det har varit ett spännande uppdrag.

  13. Jag skrev en del
    av rapporten "Den femte statsmakten"-

  14. -och har jobbat med den nationella
    biblioteksstrategin i ett par år.

  15. Jag har arbetat hela mitt liv
    med frågor kring läsning-

  16. -digitaliseringen av läsningen-

  17. -och inkludering av olika grupper
    som riskerar att bli marginaliserade-

  18. -eller har sämre förutsättningar
    för att kunna ta del av läsning-

  19. -än de flesta andra.

  20. Jag har haft fokus på
    personer med funktionsnedsättning.

  21. På sistone har jag intresserat mig
    mycket för folkbibliotekens roll-

  22. -och vad som håller på att hända
    med läsning och digitalisering.

  23. Det är mot bakgrund av det
    som KB valde att anlita mig-

  24. -till att bidra till "Biblioteket
    i skyn", som jag ska prata om här.

  25. Jag tänker fokusera på det som jag
    tror att ni är mest intresserade av.

  26. Jag har en massa material
    som jag ska berätta om.

  27. Det är ju så
    att förutsättningarna förändras-

  28. -för att bedriva biblioteksverksamhet
    när människors beteende förändras.

  29. De beteendeförändringar vi ser
    tänkte jag tala lite om snart.

  30. Just nu har jag fått
    ett nytt spännande uppdrag:

  31. Att vara projektledare för Världens
    bibliotek. Har ni hört talas om det?

  32. Åh! Okej, det är på gång!
    Det är en digital nationell tjänst-

  33. -för personer som har nåt av
    migrantspråken som modersmål.

  34. Det är ett nordiskt projekt som vi
    driver med Stärkta bibliotek-pengar.

  35. Malmö stadsbibliotek
    är min uppdragsgivare.

  36. Det har varit
    en ganska stor stolthet för många-

  37. -att få lämna över den här strategin.
    Det var fint att få vara med om det.

  38. Det är en väldigt stor process,
    och det är mycket att ta del av.

  39. Själv har jag bidragit till den där
    och till en av dessa underrapporter-

  40. -som utgör en del av helheten.

  41. Det är jag och Ewa Thorslund,
    tidigare direktör för Medierådet-

  42. -som har gjort den här rapporten.

  43. Vi har inte jobbat ensamma, utan vi
    har involverat massor av människor-

  44. -inom biblioteksväsendet i arbetet.

  45. I början läste vi på mycket, men sen
    höll vi intervjuer med olika aktörer-

  46. -och sen gjorde vi
    workshops kring specifika frågor-

  47. -och mot slutet skrev vi ner allt,
    färdigställde och fixade layouten.

  48. Det fanns mycket bra gjort redan.

  49. Det har utretts och utvecklats
    inom bibliotekssektorn länge.

  50. Ett av många arbeten är
    det UX-arbete som gjordes redan 2012.

  51. Det var Kungliga biblioteket, Stock-
    holms stadsbibliotek och Chalmers-

  52. -som tog fram en överblick-

  53. -över alla tänkbara användare
    av digitala bibliotekstjänster.

  54. Man tittade på
    allt ifrån forskares behov-

  55. -till lustläsande ungdomars.

  56. Det arbetet har vi byggt vidare på
    och också försökt uppdatera lite.

  57. Det bottnar dock väldigt mycket i
    att folkbiblioteken är en aktör-

  58. -i den offentliga sektorn som har
    ett uppdrag - det finns en lag.

  59. När jag läser lagen blir jag glad.
    Jag påminns om det som tagits upp-

  60. -i tidigare talares
    fantastiska bidrag till konferensen.

  61. Samhällets utveckling är grunden-

  62. -och sen bygger vi vidare med att vi
    ska inkludera prioriterade grupper-

  63. -som personer med funktionsnedsätt-
    ningar och nationella minoriteter.

  64. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga
    och anpassade efter användares behov.

  65. Utbudet ska vara präglat
    av allsidighet och kvalitet.

  66. De ska främja läsning och rikta
    särskild uppmärksamhet mot barn-

  67. -och så ska allmänheten
    avgiftsfritt kunna låna.

  68. Det står i lagen, så det är bara att
    bygga vidare på det. Bara och bara...

  69. Böcker och bibliotek - finns det nån
    koppling? Ja, en jättestark koppling.

  70. Böcker är ett verktyg
    som bibliotek kan använda-

  71. -för att nå upp till
    sina mål och syften.

  72. Böcker är ett verktyg för bibliotek
    - och än i dag ett relevant verktyg.

  73. Böcker och bibliotek förknippas
    väldigt starkt med varandra.

  74. Till exempel har era designers-

  75. -av logotyper och grafiska profiler-

  76. -typiskt ritat in böcker i era
    logotyper för att det hänger ihop.

  77. Böcker är ett jätteviktigt verktyg.

  78. Med det skulle man kunna dra slut-
    satsen att folkbibliotekens förmåga-

  79. -att göra böcker tillgängliga
    för sina användare är A och O.

  80. Om den förmågan faller, så kanske
    annat riskerar att påverkas negativt.

  81. Det som statistiken visar är-

  82. -att särskilt folkbiblioteken
    kommer från en bakgrund...

  83. Det här har sett likadant ut
    de senaste tre decennierna...

  84. Biblioteken är en jättetung aktör
    i att tillhandahålla fysiska böcker.

  85. Antalet utlånade böcker är dubbelt
    så många som antalet sålda exemplar-

  86. -som bokbranschen säljer.
    Nästan dubbelt så många!

  87. I den digitala domänen har folk-
    biblioteken länge lånat ut e-böcker-

  88. -genom Elib och Axiell Media. Det har
    pågått ända sen början av 2000-talet.

  89. Det tuffar på och ligger kring
    1,5-2 miljoner utlån per år.

  90. Det har gått upp lite nu, visar
    KB:s kommande statistikrapport-

  91. -för under det senaste året har det
    kommit lite fler ljudbokstjänster.

  92. Men under de senaste tre åren har
    den digitala delen av bokbranschen-

  93. -inom allmänlitteratur i Sverige
    ökat så här fort.

  94. 50 % försäljningsökning per år.

  95. Det som döljer sig bakom de här siff-
    rorna är inte hur företagen lyckas-

  96. -utan att folks beteende förändras.

  97. Fler och fler läser böcker genom att
    lyssna, men också e-böckerna ökar.

  98. Så människors beteende när det gäller
    bokläsning håller på att förändras.

  99. Okej!

  100. Vad händer med bibliotekens position
    i relation till bokbranschen, då?

  101. De har alltid
    förhållit sig till bokbranschen.

  102. Det har funnits konflikter mellan
    dem sen folkbiblioteken startade.

  103. I olika epoker har det sett olika ut.
    Det var ganska lugnt under 80-talet-

  104. -men nu har det ställts mer på sin
    spets i och med digitaliseringen.

  105. De här aktörerna, de gigantiska
    IT-jättarna i Silicon Valley-

  106. -som kontrollerar e-bokstjänsterna
    i den kommersiella sfären...

  107. Det är gigantiska! Vi pratar om värl-
    dens största och mäktigaste företag.

  108. I engelskspråkiga länder är digital
    bokläsning sen länge en stor del.

  109. 30-50 % av bokläsandet sker digitalt.

  110. Både e-boken och ljudboken
    är stora i de länderna.

  111. Biblioteken ska finnas till för alla
    och främja läsning.

  112. Fokus är allsidighet, kvalitet och
    att arbeta med prioriterade grupper.

  113. De två målsättningarna
    för de här två kategorierna-

  114. -går både i överlapp
    och skiljer sig åt.

  115. Genom att vi ser det mönstret kan vi
    förstå vad biblioteken behöver göra-

  116. -när det gäller läsfrämjande arbete
    och att tillgängliggöra litteratur.

  117. Bokläsning, är det på väg ut?
    Är det otrendigt att läsa nu?

  118. Nix, bokläsningen har varit stabil
    länge och fortsätter vara viktig.

  119. Det är en viktig del av vår medie-
    konsumtion och ligger rätt stabilt-

  120. -men ungdomars läsning
    och intresse för läsning-

  121. -inte bara läsförståelse och så, utan
    också deras intresse för bokläsning-

  122. -har varit mer "shaky", så det är
    viktigt att fortsätta jobba med det.

  123. Böcker fortsätter vara ett viktigt
    sätt för oss att ta del av kunskap-

  124. -och att ta del av historier
    som fantastiska berättare skapar-

  125. -och jag ser inget omodernt med det.

  126. Det är ingenting som är på väg ut.

  127. Men beteenden förändras...

  128. Det verkar som om
    det behöver forskas mer om det här-

  129. -men troligtvis så påverkar
    ens socioekonomiska situation-

  130. -hur mycket man är villig att betala
    för månadsabonnemang på böcker.

  131. Nu för tiden hyr man ofta böcker
    för cirka 200 kronor i månaden.

  132. Det finns inga siffror som visar-

  133. -hur det ser ut för olika inkomst-
    spann när det gäller bokabonnemang-

  134. -men för abonnemang på Netflix
    finns det en ganska tydlig bild-

  135. -som visar att det hos medelklassen
    i Sverige är omkring 70-75 procent-

  136. -som abonnerar på Netflix, HBO
    och de andra streamingtjänsterna.

  137. Siffran är runt 25 procent
    i de lägre inkomstspannen.

  138. Ungefär 15 procent av Sveriges
    befolkning befinner sig här nere.

  139. Så betalningsförmåga och möjligheten
    att ta del av böcker har en koppling-

  140. -och den förändras i det digitala.
    Det är där biblioteken kommer in.

  141. Folk med läsnedsättningar behöver
    kunna lyssna, läsa med punktskrift-

  142. -och förstora upp boken när de läser.

  143. Den måste vara digital,
    det går inte med en fysisk bok.

  144. Det finns digitala talböcker,
    men få böcker kommer ut som det.

  145. Om alla böcker finns digitalt
    är de tillgängliga för alla-

  146. -och det är det Myndigheten för till-
    gängliga mediers strategi går ut på.

  147. Folkbiblioteken summerade
    sina utmaningar för mig-

  148. -redan under arbetet 2017.

  149. Det var ungefär de här fem sakerna
    som lyftes fram som extra viktiga.

  150. De lyckas inte helt nå prioriterade
    målgrupper med hjälp av e-böckerna.

  151. Det är bristfällig samordning i sek-
    torn, så resurserna utnyttjas inte.

  152. Det är för smalt utbud
    av digitala böcker på bibliotek.

  153. Leverantörsmarknaden
    är monopolartad i sin struktur-

  154. -så det är svårt att göra bra affärer
    för en bra utveckling av tjänsterna.

  155. Och till sist så finns det också
    problem med biblioteksekretessen.

  156. När man öppnar en e-bok med Adobe-

  157. -så sprids informationen till Adobe
    om man har lånat boken på bibliotek.

  158. Det är vad det handlar om.

  159. Det känns tråkigt att komma med ett
    negativt budskap, men slutsatsen är-

  160. -att de nuvarande bibliotekens
    e-boks- och ljudbokstjänster-

  161. -inte är okej och behöver fixas till.

  162. Dels drar det andra i väg, dels
    finns det viktiga problem med dem.

  163. Det här är tydligt.
    Här är en nyhet om det.

  164. Jag kan inte allting om bakgrunden,
    men det verkar inte funka tipptopp.

  165. Det vi har märkt och sett
    under det här arbetet är-

  166. -att man inte bara kan gå an delar.

  167. Hela processen,
    från att författaren skriver en bok-

  168. -till att användaren kan läsa
    den digitala versionen av den-

  169. -påverkar i nån mån
    användarupplevelsen.

  170. Det låter väldigt...abstrakt, kanske.

  171. Men biblioteken är
    involverade i den här processen-

  172. -och om biblioteken inte tar ansvar
    för de delar av den de kan påverka-

  173. -då blir det...troligtvis så att an-
    vändarupplevelsen påverkas negativt.

  174. Det är nog det vi ser.

  175. I mitt och Ewas arbete-

  176. -har vi varit ute och tittat
    på internationella exempel.

  177. Har ni nån gång chansen
    att göra det - gör det!

  178. Åk, det räcker med Skandinavien!

  179. Gud, vad man lär sig
    och knyter kontakter!

  180. Vi såg tre exempel som tydligt visar-

  181. -att det inte behöver vara så här,
    utan det kan ordnas mycket bättre.

  182. Det är bl.a. New York Public Library-

  183. -men också vår granne, Danmark.

  184. Ereolen är de danska bibliotekens ge-
    mensamma e-boks- och ljudbokstjänst-

  185. -och Online Bibliotheek i Holland
    är den nederländska motsvarigheten.

  186. Dock är den riggad så att det
    är den statliga myndigheten...

  187. Jag kan inte uttala namnet riktigt-

  188. -men nationalbiblioteket, heter de
    ungefär... Det är en myndighet där.

  189. Jag gick in i studien utan några
    förväntningar, men vi upptäckte-

  190. -rätt stora skillnader genom att
    bara titta på trubbiga siffor-

  191. -som antalet böcker som lånas ut
    totalt i de här tre länderna-

  192. -jämfört med i Sverige och hur många
    aktiva användare som tjänsterna har.

  193. Danska Ereolen hade tre gånger
    så stor utlåning per capita-

  194. -som svenska folkbibliotek hade
    under 2017. Tre gånger så stor!

  195. Och fantastiska 6 procent
    av Danmarks befolkning-

  196. -har varit inne och lånat en e-bok
    i Ereolen under det senaste året.

  197. Kolla i er kommun
    hur många som har lånat en e-bok-

  198. -via er hemsida eller den tjänst som
    ni använder. Det är inte 6 procent.

  199. Har ni 6 procent ska ni vara glada.
    Då är ni bättre än riksgenomsnittet.

  200. Så är det. Okej...

  201. Kostnaden verkar påverka...
    Om man lägger mycket pengar-

  202. -på att det ska finnas bra böcker,
    så går kostnaden för tjänsten upp.

  203. Den effekten verkar inte riktigt
    synas här i Sverige... Jo, förlåt!

  204. Om man lägger mycket pengar på tjäns-
    ten blir den populär, men inte här.

  205. Vi betalar ungefär lika mycket
    eller mer än de här tre betalar-

  206. -för nånting som ger mindre effekt.

  207. Okej! Varför är då Ereolen så bra?
    Jag tänkte berätta vad de har gjort.

  208. Nu blir det ganska teoretiskt,
    för det här ingår i rapporten.

  209. Ni kanske inte bryr er om alla detal-
    jer, men det är bra att ha hört dem.

  210. Kort och gott - Ereolen har bra
    kontroll över användarupplevelsen.

  211. De kan påverka användarupplevelsen
    och tar reda på användarnas behov-

  212. -och formar sen tjänsterna
    utifrån vad de får reda på.

  213. Det klarar vi i Sverige
    inte riktigt av i dag.

  214. Vart och ett av biblioteken
    - även om vissa samarbetar-

  215. -försöker agera kunder
    gentemot leverantörer-

  216. -men kan inte styra som Ereolen kan.

  217. Det blir inte användarorienterat
    utifrån er kunskap om användarna.

  218. Och Ereolen är bra
    på att göra affärer.

  219. De har sett till att det blir
    optimala affärsuppgörelser.

  220. De har kunnat jobba mycket med det
    - också därför att de har köpkraft.

  221. Behovet av köpkraft går också igen
    i New York Public Librarys arbete.

  222. De har en open source-plattform
    för e-boks- och ljudbokstjänster-

  223. -och den har nu spridit sig
    till ungefär 400 bibliotek.

  224. USA har ju många bibliotek,
    men 400 använder plattformen.

  225. Det är ett alternativ
    till Overdrive i USA.

  226. Plattformen är gjord för att folk med
    läsnedsättning ska kunna använda den.

  227. Universell design, alltså.

  228. Holland... Det är ganska spännande
    att få ta del av vad de gör där.

  229. De har ett rätt annorlunda system-

  230. -trots att de ligger
    nära oss på olika sätt-

  231. -även om det också finns skillnader.

  232. Ni ser här en bild av ett bibliotek
    som svävar i himlen ovanför Holland.

  233. Det är härifrån inspirationen
    till "Biblioteket i skyn" kommer.

  234. Det finns alltså ett nationellt
    folkbibliotek digitalt i Holland-

  235. -och det drivs av deras KB.

  236. De har arbetat med användarnas behov-

  237. -och vad användare behöver
    i olika stadier av sitt liv.

  238. Förutom bibliotekens roll
    att försöka främja läsning-

  239. -och att se till att man
    kan låna allmänlitteratur-

  240. -har man också arbetat mycket med
    att tillgängliggöra kulturarvet.

  241. Det har fått mycket uppmärksamhet-

  242. -i och med Erik Fichtelius arbete
    med att lansera den här strategin.

  243. Hans debattartikel i DN om behovet
    av massdigitalisering är läsvärd.

  244. Det är nåt vi berör i vår rapport.

  245. Här ligger Sverige också
    långt efter sina grannländer.

  246. Andelen av det svenska kulturarvet
    när det gäller böcker och tidningar-

  247. -som är överfört digitalt och därmed
    går att forska på, är väldigt låg.

  248. Man har gjort stora insatser i Norge,
    Frankrike och Holland kring det här.

  249. Vi har inte kommit så långt här.

  250. Jag nämnde att folkbiblioteken ser
    ett behov av att bredda sitt utbud.

  251. Det kan finnas en miljon titlar-

  252. -på ett folkbibliotek
    när det gäller fysiska böcker.

  253. Digitala böcker finns det 30 000 av
    efter att de dyraste har valts bort.

  254. Det är för lite. Det behövs fler
    titlar, större bredd, fler språk.

  255. Och det är
    en massa teknologiska förändringar-

  256. -som biblioteken skulle kunna
    dra mycket större nytta av-

  257. -än vad som är fallet
    med nuvarande tjänster.

  258. Man kan t.ex. göra det lättare att
    registrera sig med ett digitalt ID-

  259. -eller få datorgenererade boktips.
    Det är mycket som behöver göras.

  260. Det känns ibland så torrt att säga-

  261. -men det viktigaste
    är organisationen.

  262. Organisationen behöver ändras
    för att det ska bli bättre.

  263. Det är väldigt splittrat i Sverige.

  264. Det är det som måste fixas.
    Det måste samlas ihop kraftigare.

  265. Och det som vi har identifierat är
    tre domäner som skulle kunna ingå-

  266. -i en nationell digital
    biblioteksplattform-

  267. -som blir gemensam för hela Sverige.

  268. Det är lösningar för digitala böcker.
    Mycket handlar om att främja läsning.

  269. Det behövs en bättre samlad kunskaps-
    arvstjänst för att främja forskning.

  270. Och sen behövs en infrastruktur
    som kan göra er mer effektiva.

  271. Nationellt lånekort, nationell
    webblösning, nationell katalog.

  272. En massa såna grejer behövs.

  273. Det här intresserar er nog mest.
    Vi har föreslagit ett effektmål.

  274. Hur ska man mäta att målen uppnås?
    Vi har gjort effektkartläggningar.

  275. Vi har tagit reda på vilka användare
    och aktörer det finns runt tjänsten.

  276. Vi har kollat på dagens behov och
    utgått från tidigare undersökningar.

  277. Allt det har vi sen kokat ihop till
    förslaget som beskrivs i rapporten-

  278. -och det går i stort sett ut på att
    det behövs två huvudsakliga tjänster.

  279. En som riktar sig till barn
    upp till ungefär 11-12 års ålder.

  280. Vi behöver pusha tröskelläsare -
    såna som är på väg in i läsningen.

  281. Bibblix är ett bra sätt att göra det
    på, men tänk er en förädlad version.

  282. Bibblix har fått Stärkta bibliotek-
    pengar för att fortsätta utvecklas.

  283. Men det behövs också en tjänst
    som riktar sig till unga och vuxna-

  284. -och den saknas i dag.

  285. Vi behöver se till att få
    bättre affärsuppgörelser.

  286. Hur köper ni fysiska böcker? Ni gör
    upphandlingar med Adlibris och BTJ.

  287. Det här motsvarar det.
    Hur gör man med digitala böcker?

  288. Det behöver lyftas från dagens nivå,
    och så här skulle det kunna gå till.

  289. Man behöver ha olika prissättning
    beroende på böckernas popularitet.

  290. Om det är svala böcker som inte säljs
    längre, kan man ha det på ett sätt.

  291. Om det är väldigt populära böcker,
    så måste biblioteken dra sig undan.

  292. Biblioteken kan inte
    ha fri access till dem-

  293. -för då kan inte bokbranschen tjäna
    pengar och inga böcker kan ges ut.

  294. Så det behöver hanteras
    på olika sätt i olika delar.

  295. Biblioteken behöver ta ansvar för
    en större del av processen än i dag.

  296. De här reformförslagen... Har nån av
    er tittat på dem och sett den delen?

  297. Inte en enda! Öppna den delen av
    rapporten, den är lite intressant.

  298. Det är de 90 miljonerna
    men också tre satsningar-

  299. -på digitala tjänster riktade till
    prioriterade grupper som finns med.

  300. Så totalt sett är paketet större
    än 90, det är en bra bit över 100.

  301. Och nånting som jag önskar
    att jag hunnit prata mycket mer om...

  302. Vi kanske kan diskutera det...

  303. Vad gör lokala bibliotek-

  304. -om det finns en nationell
    digital bibliotekstjänst?

  305. Ni gör en hel del, och det finns en
    massa beprövad verksamhet runt det.

  306. Hur många av er arbetar med Legimus?
    Finns det några regist... Ja, ni ser!

  307. Ni jobbar redan
    med en digital bibliotekstjänst.

  308. Så kan det bli med "den vanliga"
    e-boks- och ljudbokstjänsten också.

  309. Ni kan även ha det på er hemsida-

  310. -så att användaren liksom slussas in
    i den nationella gemensamma tjänsten.

  311. Egen hemsida plus nationell tjänst.

  312. Ni gör så mycket bra.
    Ni är nära användarna.

  313. Ni utvecklar er när det gäller
    att låta användarbehoven styra-

  314. -och det är positivt
    och kan bidra till det här arbetet.

  315. Men det behöver nog
    tänkas kring dialogen-

  316. -och hur t.ex. KB ska involvera
    de andra biblioteken i Sverige-

  317. -i utvecklingen av en sån här tjänst.

  318. Ja...

  319. Jag hade tänkt försöka svara
    på frågan: Är det möjligt?

  320. Jag vete sjutton om jag
    har svarat på det, men...

  321. Jag har försökt peka ut
    vad vi har sett och tror på.

  322. Det var allt jag hade tänkt säga.

  323. Tack!

  324. Tack för det, Jesper!
    Vi ska hålla oss här i ljuset.

  325. Stå inte mitt i bilden -
    så blir det där framme...

  326. Har jag sabbat allt nu? Just den
    instruktionen stod inte i mejlet.

  327. Det spelar ingen roll... Nåväl! Vi
    tar lite frågor, för vi har en del.

  328. Anser du att biblioteken är dåliga på
    att marknadsföra digitala resurser?

  329. Om biblioteken är dåliga på... Fråge-
    ställaren måste mena Libris webbsök.

  330. Ja, alltså... Libris webbsök
    är en jätteviktig funktion-

  331. -då det låter personal överblicka
    allt som finns på alla bibliotek-

  332. -som är inlagda i samarbetet.

  333. Libris webbsök har inte ambitionen
    att vara en digital tjänst-

  334. -för användare av folkbiblioteks-
    aktiga allmänlitteraturtjänster.

  335. Det är nåt annat,
    så jag svarar nog nej på det.

  336. Okej! En digital utlåningstjänst
    kan konkurrera ut privata aktörer-

  337. -och försvåra för bokförlagen.
    Ska man begränsa användningen?

  338. Det var här vi var i detta...
    Man måste kunna ha en dialog.

  339. Ja, precis. Det här är ett ämne som
    har debatterats i tjugo år, säkert.

  340. Det finns inga bevis för
    att biblioteksutlåning-

  341. -på nåt sätt hindrar försäljning.

  342. Det finns indikatorer på att det
    snarare ökar försäljningen av böcker.

  343. Det är absolut så
    att det måste vara rimligt.

  344. Ni ska aldrig förvänta er att ni
    ska ha fri tillgång till böcker.

  345. Den chansen är borta -
    det kommer att vara begränsat.

  346. Ni hyr böcker, och ju populärare
    de är, desto mindre servicenivå.

  347. Det kan t.ex. vara så att när tio
    låntagare samtidigt har lånat boken-

  348. -då blockas den för nästa intres-
    serade, så att personen får vänta.

  349. Så det behövs såna åtgärder,
    men att lyfta upp det svala-

  350. -och tillgängliggöra det bokhandeln
    och Storytel inte har är viktigt.

  351. På det sättet kan de samexistera.

  352. Forskningsbiblioteken ligger före.
    E-boken är en mer naturlig del där.

  353. Varför är det inte så
    för folkbiblioteken?

  354. Bra fråga. Det beror på många saker.

  355. På forskningsbiblioteken fanns det
    ett sånt självklart och akut behov-

  356. -av att genomgå digitaliserings-
    processen, som nu är 99-procentig.

  357. De har mycket mindre fokus på böcker.

  358. Böcker och allmänlitteratur
    och samlingsplatsfunktionen-

  359. -är supercentrala på folkbiblioteken.

  360. Det är bara de senaste åren
    som beteendemönstren har förändrats.

  361. Studenter och forskare
    blev digitala ganska tidigt-

  362. -men allmänheten har väntat lite
    med att börja läsa digitala böcker.

  363. -Därför har förändringarna dröjt.
    -Okej, så det är rätt naturligt.

  364. Men digitalisering ska ju inte ge
    fler arbetsuppgifter, utan färre.

  365. Hur ska digitaliseringen
    kunna minska arbetsbördan?

  366. Vad ska biblioteken sluta göra?

  367. Den fysiska bokförsäljningen håller
    inte på att gå ner speciellt snabbt-

  368. -därför att digitalt ersätter,
    så som CD-försäljningen gjorde.

  369. CD-utlåningen på biblioteken följde
    nog samma mönster när Spotify kom.

  370. Det lär inte hända. Det är mer det
    att ljudböcker är ett nytt medium-

  371. -som läggs till, så förvänta er
    inga jättestora förändringar-

  372. -eller att verksamheten
    kring fysiska böcker minskar.

  373. Men ja, lite, kanske...
    Lite minskning av det.

  374. Kanske... Det är en sån sak.

  375. Däremot tror jag att ni
    får fortsätta jobba med-

  376. -digital kompetens.

  377. Er egen och användares kompetens.
    Ni får stötta folk i användandet.

  378. Det är många som står utanför än
    då de inte kan använda tekniken.

  379. Ett förlag har ju
    en monopolsituation.

  380. Vi säger inte det namnet här.

  381. Hur ser du på att ett förlag
    kan ha en sån total dominans?

  382. Det är väl snarare ett företag som
    ligger mellan bibliotek och förlag.

  383. Företaget själva har sagt att de
    frågade biblioteken för tio år sen:

  384. "Ska vi fixa er digitala tjänst
    eller vill ni göra det själva?"

  385. Då sa biblioteken "Fixa den, ni".
    Nu säger den statliga utredningen-

  386. -"Vi vill fixa den själva",
    så det är dubbla budskap.

  387. Internationella exempel visar att det
    är viktigt att äga infrastrukturen-

  388. -så att man själv kan styra den
    och göra den användarorienterad.

  389. Det är inte bra organiserat nu,
    så man behöver förändra det här.

  390. Det lär inte slå undan möjligheten
    för privata företag att existera.

  391. Så...jag...

  392. Men det företagets affärsmodell
    bygger på att det ser ut som nu.

  393. Om läget förändras
    kommer deras verksamhet att påverkas.

  394. Men vem tar ledningen i förändringen?

  395. Vi önskar dig och dina kolleger lycka
    till med uppdraget att digitalisera.

  396. Tio år ska det ta,
    så jag ska inte uppehålla dig.

  397. -Jag tackar så mycket!
    -Tack!

  398. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotek och internet, Biblioteksväsen, Digitalisering
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bibliotopia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bibliotekens möjligheter och roll i samhället

Teknikutvecklingen har förändrat spelreglerna för biblioteken i takt med att allt mer digitaliseras. Katti Hoflin, kulturchef Västra Götalandsregionen, talar här om hur biblioteken kan fylla en fortsatt viktig funktion i samhället. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den nationella biblioteksstrategin

Gunilla Herdenberg var med och tog fram den första nationella biblioteksstrategin. Här berättar hon om tanken bakom strategin och hur den kommer att påverka biblioteken. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Är en nationell digital bibliotekstjänst möjlig?

Jesper Klein har tillsammans med Ewa Thorslund haft i uppdrag av Kungliga biblioteket att utreda förutsättningar och möjligheter med en nationell digital bibliotekstjänst. Här berättar Jesper Klein om vad som kan göras för att skapa mer jämlika villkor kring tillgången till litteratur och att främja läsning i hela landet genom digitala e-medietjänster. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den demografiska utvecklingens effekt på biblioteken

Befolkningsökning i storstäderna och minskad befolkning på landsbygden ställer nya krav på landets kommunala bibliotek. Här berättar SKL:s kulturexpert Maria Jacobsson om hur utmaningarna kan lösas. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Alla barn har samma rättigheter

Den 13 juni 2018 röstade riksdagen ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Fanny Davidsson arbetar hos Barnombudsmannen som projektledare för regeringsuppdraget Barnrätt i praktiken och berättar här vad det innebär. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Malmös biblioteksverksamhet för unga

KRUT är biblioteken i Malmös nya verksamhet för unga, en kreativ mötesplats för unga och unga vuxna som vill arrangera, skapa eller förändra. Bibliotekarien Rickard Sjöholm och kulturpedagogen Lisa Rydberg berättar om verksamheten. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Bubblan i bibblan

Genom att tänka kreativt, bryta invanda mönster och samverka har fritidsgård och bibliotek blivit en gemensam mötesplats för unga. Robert Hagström, tf bibliotekschef i Vårgårda, berättar. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bibliotopia

Den kognitiva revolutionen

Alfred Ruth har en bakgrund som it-entreprenör och är, förutom författare och föreläsare, även privat investerare och rådgivare i ett dussintal startups. Här ger han konkreta exempel på hur den pågående kognitiva revolutionen är på väg att förändra samhället mer grundligt än den industriella revolutionen, något som skapar nya förutsättningar för oss människor och vår demokrati. Inspelat den 11 april 2019 på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. Arrangörer: Bibliotek i Väst och Kultur i Väst.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Oro

Vad oroar du dig för? Är oro bra för något? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.